Vårt första syfte med vår uppsats var att intervjua kvinnor i prostitution men detta godkändes inte av det etiska rådet på Malmö Högskola. Varför kan diskuteras. Det är även intressant att det är tillåtet att intervjua män som köper sex men inte kvinnor som säljer sex. Detta kan ha att göra med att kvinnor i prostitution ses som offer och män som köper sex ses som förövare, vilket även kommit fram under intervjuerna med våra informanter och som vi kommer att diskutera mera nedan. Vi tycker att detta är viktigt att lyfta fram. Vi hade även tänkt intervjua olika forskare och debattörer som varit aktiva i debatten om sexköpslagen och prostitution. Men då vi stötte på hinder i och med att flera tillfrågade tackade nej så valde vi istället att fokusera på socialarbetare som arbetar med prostituerade och kom på så sätt fram till vårt nya syfte.
Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka hur socialarbetare beskriver syftet och ambitionen med socialt arbete som riktar sig mot prostitution och hur de ser på möjligheterna att möta denna ambition. Syftet har även varit att undersöka hur socialarbetare resonerar kring sexköpslagen och den debatt som uppkommit kring den de senaste åren.
I vår intervju med fokusgruppen som arbetar med prostitution på nätet och med sexköparna uttryckte socialarbetarna att de upplever regeringens handlingsplan som de arbetar efter som väldigt otydlig och att den inte innehåller några konkreta tillvägagångssätt för hur de ska uppfylla målen i arbetet mot prostitution. Vi tror att detta gör det svårt för dem att konkret uttala sig om sina mål och syften. De har visserligen klart för sig vad de ska göra men de får ingen konkret vägledning om
hur de ska utföra sina arbetsuppgifter. Detta tycker vi leder till att det blir upp till
varje grupp med socialarbetare att komma underfund med. Vi har även funnit att det är upp till varje kommun att uttala om de har ett problem med prostitution och då tillsätta socialarbetare för att arbeta med problemet. Det framkom även utifrån vår empiri att arbetssättet på de tre prostitutionsenheterna i Sverige kan skiljas åt eftersom socialarbetarna tolkar handlingsplanen utifrån deras specifika kunskap. Verksamheten som arbetar med gatuprostitution har funnits under mycket längre tid än de andra verksamheterna och har på så sätt hunnit utveckla väl fungerande metoder i det sociala arbetet. Detta kan vara en anledning till att de inte nämner något om otydliga riktlinjer eller något om Regeringens handlingsplan.
Utifrån vår forskning har vi kommit fram till att Sverige tidigare har varit mer inriktad på nolltolerans i det sociala arbetet med prostitution och då riktat de sociala insatserna främst mot att få kvinnor och män ut ur prostitution. Det nämnda gäller framförallt kvinnor i gatuprostitution där verksamheten är organiserad utifrån en befintlig och synlig gatuprostitution som man idag har kunskap om och som är föremål för socialt arbete. Idag finns det dock nya arenor där dolda kontaktvägar existerar med skydd från insyn som bedrivs via Internet. Detta har resulterat i att det idag finns en tendens som riktas mer mot
skadereduktion i det sociala arbetet. Dock förekommer det kunskapsluckor om fenomenets omfattning och förekomst om de nya arenorna. Detta har resulterat i
att forskningen inte vet huruvida utvecklingen av Internet har inneburit en faktisk ökning av antalet sexuella tjänster som säljs och köps.
I fokusgruppen framkommer det att socialarbetarna har ett synsätt som lutar mer åt skadereduktionshållet, även om de har som mål att minska prostitutionen och efterfrågan kring den. De socialarbetare som arbetar med kvinnor som prostituerar sig på gatan verkar inta en hållning som strävar mot nolltolerans. Detta eftersom majoriteten av de kvinnor de möter har olika typer av missbruksproblematik, vilket leder till attde intar en nolltolerans för att få kvinnorna snabbt ur prostitutionen och istället arbeta med missbruket. Det framkommer att
fokusgruppen inte har samma problematik att arbeta med, vilket gör att deras mål är att arbeta mer förebyggande, till skillnad från den sistnämnda verksamheten som arbetar mer med socialt förändringsarbete.
En av anledningarna till att socialarbetarna arbetar olika på de tre verksamheterna vi har intervjuat kan bero på att handlingsplanen från Regeringen verkar otydlig för vissa av dem, samt att det förekommer kunskapsluckor kring prostitution på vissa dolda arenor, som till exempel Internet. Kunskapsluckorna kring dessa arenor tycks leda till att handlingsplanen upplevs otydlig av vissa av
socialarbetarna, eftersom handlingsplanen endast uttalar riktlinjer, men inte hur man praktiskt ska gå till väga i det sociala arbetet. Utifrån det nämnda är det svårt för oss att försöka beskriva hur socialarbetare generellt arbetar för att uppnå sitt mål. Detta eftersom varje kommun konstruerar sina egna verktyg för att reducera fenomenet prostitution, vilket i sådana fall ser olika ut beroende på vilken
kommun man arbetar i som socialarbetare.Vi tycker att Regeringen borde utarbeta en mer specifik handlingsplan som skapar konkreta riktlinjer för hur socialarbetarna ska arbeta med prostitution, inte enbart att de ska göra det. Vi har även kommit fram till utifrån den forskning vi har tagit del av att statens syn på prostitution har gått från att betraktas som ett ordningsproblem till att idag betraktas som ett socialt och jämställdhetsproblem, som man bör bekämpa. En förändring av konstruktionen ”prostitution” håller även på att ske. Detta eftersom att samhällets perspektiv på fenomenet prostitution har ändrats över tid, vilket även insatser och åtgärder mot prostitution har gjort. Samhällets
uppmärksamhet förefaller dock vara riktad mot den synliga prostitutionen
(Holmström, 2008). Denna förändring tycker vi borde i sådana fall leda till en ny inriktning av det sociala arbetet med prostitution som i sin tur leder till ny
kunskap för socialarbetarna som arbetar med den dolda mångfacetterade arenan. De verksamheter vi har intervjuat försöker dock ständigt hålla sig uppdaterade på alla de nya arenor som ständigt produceras.
I fokusgruppen resoneras det om att sexköpslagen har lett till en polariserad debatt och att de även känner debatten som meningslös då den inte leder någonstans. Lagen har lett till en kategorisering av människor, där kvinnan ses som ”offer” och mannen som ”förövare” som utnyttjar kvinnan. I lagstiftning och
direktiv/riktlinjer framkommer en specifik syn, samhället lägger en värdering på vad som accepteras eller inte. Mannen blir skuldbelagd eftersom han begår en brottslig handling medan kvinnan som säljer sex inte begår något brott. Det framkommer dock av vår empiri att man ser sexköpslagen som en gemensam nämnare för de socialarbetare som arbetar med prostitution, vilket man som socialarbetare måste förhålla sig till i sitt arbete. Det är inte socialarbetarnas arbete att påverka lagen utan de är till för att möte de individer som köper och
säljer sexuella tjänster och som har problem i detta. I våra intervjuer tyckte vi att det verkar som att Petra och Åsa som arbetar med prostitution på gatan har en mer pragmatisk hållning och utgår ifrån sitt praktiska arbete. Medan socialarbetarna i fokusgruppen utgår ifrån ett mer ideologiskt tänkande.
Vi tycker att det är viktigt att det ständigt förs en fri debatt kring lagen och vad som kan göras för att förbättra den samt att det görs en utvärdering kring den. Forskning framhäver dock att effekterna på sexhandeln och dess aktörer utifrån sexköpslagen ännu inte utvärderats (Siring, 2008). Detta leder till att det inte finns underlag forskningsmässigt för oss att jämföra lagens effekt med. Det finns dock kunskap och tolkningar av sexköpslagen på en mer generell nivå som i stort sett utgår från ett myndighetsperspektiv, vilket vi har tagit del av i vår studie. Som vi tidigare nämnt har Regeringen tillsatt en utredare för att utvärdera sexköpslagen. Regeringen betonar att köp av sexuella tjänster fortfarande skall vara
kriminaliserat men att det står utredaren fritt att föreslå lagändringar eller lämna nya förslag på andra åtgärder. Vi tycker att det ska bli intressant att få ta del av utredarens förslag på förändringar i lagen. Vi tycker även det är viktigt att allas åsikter görs hörda och att inte vissa personers åsikter värderas högre än andra för att de anses vara ”experter” på området.
Vi har tidigare diskuterat Malmöprojektet och att de arbetssätt de använde sig av blivit kritiserade, de fick dock många kvinnor ur prostitutionen. Vi reflekterade över i vår problemformulering om deras arbetssätt passade alla då de utgick från att alla kvinnor behövde hjälp att ta sig ur prostitutionen och att de skulle hjälpas till ett ”bättre liv”. Utifrån vad Dodillet (2009) och Östergren (2006) tar upp om Malmöprojektet så har vi fått den uppfattningen att de personer vi träffat under våra intervjuer som arbetar med prostitution idag verkar inta ett annorlunda synsätt och arbetssätt med prostitution. Vi kan dock inte utgå ifrån att det som Dodillet (2009) och Östergren (2006) skrivit om Malmöprojektet stämmer till fullo. De socialarbetare vi har intervjuat verkar arbeta väldigt respektfullt och utgår ifrån varje individ och dess behov och att de kvinnor de möter kan ha ett bra liv. Om någon inte vill ha hjälp så accepterar de detta och lämnar endast
kondomer eller ett preventionspaket till dem samt deras visitkort om de skulle vilja ha hjälp och stöd någon gång i framtiden.
Samtliga av de socialarbetare som vi har intervjuat framhåller att deras praktiska arbete inte har blivit påverkat av debatten kring sexköpslagen. Dock anser de att lagen har resulterat i en del negativa konsekvenser för kvinnorna som prostituerar sig på gatan. Det framkommer även att socialarbetarna i fokusgruppen ser
sexköpslagen mer som en attitydlag där samhället konstruerar vad som är rätt och fel. Utifrån det nämnda ses kvinnorna som avvikare och normbrytare och blir på så vis ”den prostituerade kvinnan” som kategori. Detta i sin tur leder till en stereotyp föreställning och uppfattning i samhället om ”den prostituerade kvinnan” som ett hjälplöst offer. Införandet av lagen innebär även att den skam som fanns innan hos både sexsäljare och sexköpare förstärks eftersom deras handlingar nu även blivit olagliga. Vi tycker att lagen hjälper till att skapa nya kategorier av människor på ett icke önskvärt sätt. Vi tycker givetvis att de personer som råkar illa ut i prostitutionen, har missbruksproblematik eller blir utsatta för människohandel ska hjälpas på alla möjliga sätt. Men frågan är om det finns andra bättre sätt att göra det på? Den lag vi har idag försvårar för sexköparna att anmäla om de misstänker att någon kvinna är minderårig eller blir utsatt för
människohandel, och är det inte just dessa kvinnor som lagen främst ska beskydda?
REFERENSLITTERATUR
Ambjörnsson, F. (2006) Vad är queer. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur. Anderson, K. & Ahnlund, P. (2009) Urvalets betydelse för kvalitativa
intervjustudier i teori och praktik. I: Dahlgren, L. & Sauer, L. (red) Att forska i
socialt arbete – Utmaningar, förhållningssätt och metoder. Lund:
Studentlitteratur.
Alvesson, M. & Sköldberg, K (2008) Tolkning och reflektion – vetenskapsfilosofi
och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Bergmark, A. & Oscarsson, L. (2000) Sociala problem. I: Meeuwisse, A. Sunesson, S. & Swärd, H. (red) Socialt arbete: En grundbok. Stockholm: Natur och Kultur.
Borg, A. m.fl. (1981) Prostitution – Beskrivning, Analys, Förslag till åtgärder. Stockholm: Liber Förlag.
Connell, R. (1995) Masculinities. Cambridge: Polity Press.
Eek, L. (2005) Att köpa eller köpas. Frihet och makt i sexindustrin. Stockholm: Atlas.
Ejvegård, R. (2003) Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Eliasson, R. (1995) Forskningsetik och perspektivval. Lund: Studentlitteratur Denscombe, M. (2009) Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Dodillet, S. (2009) Är sex arbete? Svensk och tysk prostitutionspolitik sedan
1970-talet. Stockholm/Sala: Vertigo Förlag.
Giddens, A. (1995) Intimitetens omvandling: Sexualitet, kärlek och erotik i det
moderna samhället. Nora: Bokförlaget Nya Doxa.
Hedin, U-C. & Månsson, S-A. (1998) Vägen ut! Om kvinnors uppbrott ur
prostitutionen. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Hellström, L. (2007) Anvisningar för skrivande studenter – Handfast handledning
för studenter som skriver rapporter och examensarbeten. Malmö Högskola.
Holmström, C. (2008 a.) Hur talar vi om prostitution? Inte en form av prostitution
utan många. Artikel I: NIKK magasin Nr. 2. 2008 s.12-13
Holmström, C. (2008) Prostitution och människohandel för sexuella ändamål i
Skilbrei, M-L. (red) Prostitution i Norden: forskningsrapport, TemaNord 2008:604. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet.
Holmström, C. & Skilbrei, M-L. (2008) Prostitution i Norden. Konferensrapport, Stockholm 16–17 oktober 2008. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet.
Jørgensen-Whinter, M. & Phillips, L. (1999) Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur
Kulick, D. (2005) 400 000 perversa svenskar. I: Kulick, D. (red) Queersverige. Stockholm: Natur och Kultur.
Kulick, D. (1996) Queer Theory: Vad är det och vad är det bra för? Lambda Nordica nr 3-4: s.5-22.
Kuosmanen, J. (2008) Tio år med lagen. Om förhållningssätt till och erfarenheter av prostitution i Sverige. I: Holmström, C. & Skilbrei, M-L. (red) Prostitution
i Norden: Forskningsrappor., TemaNord 2008:604. Köpenhamn: Nordiska
ministerrådet.
Månsson, S-A. (1976) Svarta affärer. Malmö: Beson Tryck.
Månsson, S-A. (1981) Könshandelns främjare och profitörer – om förhållandet
mellan hallick och prostitution. Karlshamn: Lagerblads tryckeri AB.
Prostitutionsenheten (2007) Verksamhetsberättelse för prostitutionsgruppen i
Malmö 2007: Malmö stad.
Rosengren, K-E. & Arvidson, P. (2002). Sociologisk metodik. Malmö: Liber. Scaramuzzino, G. & Weman, A. (2007) Sexhandelns sociala geografi;
Uppföljande kartläggning av sexköp med utgångspunkt i Öresundsregionen och med fokus på kunderna i prostitutionen. KAST, Centrum
stadsdelsförvaltning, Individ och familjeomsorg, Malmö stad.
Siring, A. (2008) Sexhandel. Sexköpslagstiftning och myndighetsförståelse. Ett
svenskt exempel. I: Holmström, C. & Skilbrei, M-L (red) Prostitution i Norden: forskningsrapport, TemaNord 2008:604. Köpenhamn: Nordiska
ministerrådet.
Skilbrei, M-L. & Renland, A. (2008), " Å tolerere eller ikke å tolerere, det er
spørsmålet: Forholdet mellom lovgivning og sosialt arbeid på
prostitusjonsfeltet." (To tolerate or not to tolerate, that is the question. The relationship between laws and social work in the field of prostitution.)
Tidsskrift for velferdsforskning, Nr. 3.
Starrin, B. & Renck, B. (1996) Den kvalitativa intervjun. I: Svensson, P-G. & Starrin, B. (red) Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, P-G. (1996) Förståelse, trovärdighet eller validitet? I Svensson, P-G. & Starrin, B. (red) Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Watt, B-M. (2007) Kvalitativa analyser. Forskningsprocess, människa, samhälle.
Malmö: Gleerups
Wenneberg, S-B. (2001) Socialkonstruktivism – positioner, problem och
perspektiv. Helsingborg: Liber Ekonomi
Östergren, P. (2006) Porr, horor och feminister. Stockholm: Natur och kultur.
Offentligt tryck:
Kommittédirektiv (2008) Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst Dir. 2008:44: Justitiedepartementet
Regeringens Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. 2007/08:167.
Regeringens proposition (1997/98:55) Kvinnofrid.
Socialstyrelsens rapport (2004). Kännedom om prostitution 2003. Stockholm. Socialstyrelsens rapport (2007). Kännedom om prostitution 2007. Stockholm. Socialstyrelsen (2008) Interventioner mot prostitution och människohandel för
sexuella ändamål. – En systematisk kartläggning med kompletterande intervjuer av svenska insatser. Redovisningar av forskningsresultat från IMS och EpC.
SOU 1995:15. Könshandeln. Betänkande av 1993 års Prostitutionsutredning. Stockholm: Socialdepartementet.
Svensk författningssamling:
SFS (1962:700) Brottsbalken 6 kap § 11.
Internet:
Socialpolitik (2009) Tidningen som heter vad den handlar om >http://www.socialpolitik.com/debatt/<2009-04-20 Patriot (2009) Nationellt motstånd
>http://www.patriot.nu/artikel.asp?artikelID=166 <2009-05-02 SANS (2009) Sexsäljares och allierades nätverk i
Sverige>http://www.sans.nu/konsekvenser.htm <2009-04-24
Prostitutionsgruppen (2009) Prostitutionsgruppen – Göteborgs
Stad>http://www.goteborg.se/wps/portal/!ut/p/c0/04_SB8K8xLLM9MSSzPy8xB z9CP0os3gjU-
9AJyMvYwN3V2cTA6MQPyd_C88AYxNHA_2CbEdFAGu_8Ng!/?WCM_PO RTLET=PC_7_25KQB2J30GEC402TNBO8IP3467_WCM&WCM_GLOBAL_C ONTEXT=/wps/wcm/connect/goteborg.se/goteborg_se/politikoorganisation/organ isation/resurser/prostitutionsgrupp/ <2009-04-24
Prostitutionsenheten (2009) Prostitutions- och Spiralenheten – Stockholms Stad> http://www.stockholm.se/Fristaende-
webbplatser/Fackforvaltningssajter/Socialtjanstforvaltningen/Prostitutions--och- Spiralenheten/Har-du-prostituerat-dig/ <2009-04-24
BILAGOR
Bilaga 1Intervjumall 1- intervjuer med socialarbetare
• Berätta om er verksamhet och hur den är uppbyggd. • Vad har ni för riktlinjer att förhålla er till?
• Berätta om ert praktiska arbete.
• Hur skulle ni beskriva målet med er verksamhet?
• Vad tycker ni är viktigt att eftersträva i ert arbete?
• Hur förhåller ni er till de prostituerade i ert dagliga arbete? • Efter sexköpslagen trädde i kraft har en debatt förts om hur vida de
prostituerades åsikter tagits på allvar eller inte. Vissa prostituerade hävdar att sexköpslagen gjort det sämre för dem.
• Stämmer detta överrens med den bild ni fått av de prostituerade kvinnor ni träffar i ert dagliga arbete?
• I sådana fall hur och på vilket sätt? • Har ni tagit del av debatten?
• I sådana fall hur?
• Är det något som diskuteras i er verksamhet?
• Tycker ni att ni blivit påverkade av debatten i ert dagliga arbete med de prostituerade?
• Hur förhåller ni er till den i ert dagliga arbete med de prostituerade?
Bilaga 2
Människor med vanor Externalisering Institutioner
Objektivering
En social individ Internalisering Social verklighet