Denna studies syfte har varit att beskriva något som inte är så beforskat sedan tidigare, alltså hur föräldrar som lever med lite större barn upplever att de kan kombinera familje- och var- dagsliv med sexualiteten i sin parrelation. Det visade sig att intervjupersonerna i denna studie har en tydlig inre bild av att vi lever i ett sexualiserat samhälle, med budskap från media m m att det finns en stor frihet och öppenhet i detta att själv hitta sin sexualitet. I detta finns också upplevda krav inbyggda och otrygga känslor av att faror hotar, särskilt från Internet. Ens egen bild av sin kropp, sexualitet och föräldraskap bestäms mycket utifrån dessa utifrån kommande signaler om hur man ska vara normal. Något som genomsyrar framställningen är synen på skillnader mellan könen, där mannen upplevs vara den med mest lust, behov, och som tar ini- tiativ till sex. Många menar att vi använder sex på olika sätt, och att kvinnor har större behov att bli bekräftade genom sensualitet, kramar och närhet, där männen istället vill bli bekräftade sexuellt. Detta avspeglar sig i deras resonemang där sensualitet kan ersätta sexualitet för kvinnor, men männen ger inte uttryck för detta. Kvinnor är också mycket beroende av hur omgivningsfaktorerna ser ut för att kunna hitta känslan för sex, t ex att hemarbetet är i ord- ning. Många gånger finns svårigheter att hitta fungerande rutiner för sexlivet; att planera in det, eller ta spontana tillfällen är två olika strategier, men vissa hittar ett sätt som man brukar göra. Barnens närvaro, trötthet och svårigheter att hitta eget utrymme i bostaden är hinder för sex, och för kvinnor har det också stor betydelse huruvida mannen deltar på ett jämlikt sätt i hemarbetet eller inte. Men här visas också på undantag från rutinen. Här finns lite olika syn på vikten av kommunikation kring sex, men det framkommer ändå att det är viktigt för att förhål- landet ska kunna fortleva med ett levande sexliv. Det kan vara svårt att hitta lusten i vardagen, olika saker ökar respektive minskar lusten, men flera kvinnor återkommer till betydelsen av att inte kunna koppla av röran i hemmet för att ha sex. Många verkar ändå på ett odramatiskt sätt kunna ha sex ibland även om inte lusten finns där från början, detta som ett sätt att värna förhållandet. Dessa intervjupersoner lever i långa förhållanden där man upplevt att det går upp och ner med sexualiteten. Man diskuterar kriser i förhållandet och rädslan för separation, och betydelsen av att man arbetar aktivt på relationen och att acceptera föräldrarollen menar flera kan vara ett sätt att vårda relationen och därmed sexualiteten.
Syftet med denna studie har alltså varit att undersöka föreställningar om sexualitet och indivi- duella upplevelser och erfarenheter av parsexualiteten, hos föräldrar som lever med partner och barn i åldern 4 – 16 år. Detta för att försöka få en bred beskrivande bild av hur dessa för- äldrar tänker och lever. Vad som framkommit i materialet väldigt tydligt är att en röd tråd genom intervjupersonernas berättelser är synen på och erfarenheterna av en könsskillnad. Nå- got som också intervjupersonerna lite överraskar mig med att reflektera kring, och som jag inte specifikt frågat om, är oron och risken för otrohet och separation i en kärleksrelation. Även om de allra flesta här gav ett intryck av att vara ganska trygga i sina relationer, så är
denna känsla av separationsrisk något som finns med dem. I avsnitten som följer kommer jag att vidare presentera resultaten och jämföra mot annan forskning men framförallt diskutera med hjälp av de teoretiska utgångspunkter jag tidigare tagit upp som relevanta för arbetet.
Sexualiteten i samhället – både frihet och tvång
Alla intervjupersoner talar om denna frihet och öppenhet som man menar finns i samhället idag när det gäller sexualitet. Man ska komma underfund med vem man är och vad man vill, eller som en av kvinnorna i studien uttrycker det; ”man ska på något sätt hitta sin egen sexua-
litet, det är mycket det idag att hitta, vem är jag, vad vill jag”. Även det faktum att Internet
spelar en stor roll inom media idag kommer alla in på. Här ser man fördelar att man kan få trevliga tips och det är bra att kunna prata lite mer öppet om sexualitet, men också att det finns faror. Flera oroar sig för att de unga, särskilt flickor, inte ska klara att självständigt ta beslut om vilken information man ska ta till sig eller undvara, och risken menar man, är att ungdo- mar ställer upp på saker de inte är mogna för. Här framkommer att också de vuxna blir påver- kade och har svårt att värja sig mot de budskap som man upplever strömmar emot en utifrån. Intervjupersonerna antyder att de menar att det som finns på nätet ”är så vanligt och nor-
malt”, men jag förstår att de inte alltid tycker det egentligen, utan det känns otryggt, osäkert
och som vuxen tappar man kontrollen över t ex vad ens barn utsätts för. Allt detta skapar ideal över hur kroppen ska se ut och hur sexlivet ska levas, även som förälder. Flera kvinnor i stu- dien känner krav på att de ska ha lika mycket och bra sex som före barnen, och ett aktivt och bra sexliv hör outtalat ihop med ett i övrigt framgångsrikt och lyckat liv, med vänner och barn som är glada och aktiva.
Ovanstående kan man resonera kring med hjälp av Giddens´(1992) begrepp kring reflexivitet. Hela den process han beskriver fram mot möjligheten för rena relationer och en sammanflö- dande kärlek, bygger på ett samhälle med en stark jämlikhet och demokrati. Här kan Sverige anses vara ett land som ligger i täten. Den institutionella reflexiviteten i samhället ger sig till känna genom att nya idéer, begrepp och teorier kring sexualitet sakta sipprar in i samhällslivet och i människors medvetande, och blir en del i en konstant pågående förändringsprocess. Giddens menar att tillväxten av den institutionella reflexiviteten är något som utmärker mo- derna samhällen. Här spelar ökad geografisk rörlighet, massmedia och andra faktorer en stor roll för att försvaga traditionella sätt att leva. Idag finns Internet som en sådan stor påverkans- aktör, vilket intervjupersonerna är mycket medvetna om. I detta flöde av idéer och kunskap som strömmar mot och genom den enskilde gäller det att välja och välja bort för att skapa sig själv; sin identitet, sin kropp, sina relationer och sin sexualitet. Det ger inte bara en möjlighet utan tvingar också individen till att reflektera över sig själv. Detta kallar Giddens för det re- flexiva jagprojektet, och intervjupersonerna ger tydligt uttryck för att de är inne i denna pro- cess. Sexualiteten har idag, menar Giddens, blivit något formbart, något som individen ”äger”. Den har genom den plastiska sexualitetens mekanismer blivit något fristående, och på så sätt kan man göra tolkningen att om individen får eget ansvar för hur sexualiteten ser ut, individen blir så att säga medveten om att det finns en egen sexualitet som man har ansvar för, då upp- levs det också som att det finns krav att uppfylla.
När det gäller intervjupersonernas rädsla och oro för det upplevt farofyllda på nätet, så kan vi tänka med hjälp av Beck och Beck-Gernsheims (1990; 1998) tankegångar kring den gör-det- själv-biografi (vilken jag menar är jämförbar med Giddens begrepp reflexivt jagprojekt) som individerna i ett modernt samhälle som Sverige behöver skapa. De talar om denna individuali- seringsprocess som innebär att individen blir mer eller mindre friställd från traditionens band, och även den trygghet detta gamla system innebar, och själv tvingas ta ansvar för sitt liv. Här uppstår otrygghets- och osäkerhetskänslor, man blir väldigt ensam, och individen strävar efter
säkerhet och ställer krav på staten och allmänna institutioner för att skydda den enskilde. När nu intervjupersonerna upptäcker vad som finns kring sexualitet ute på Internet, så väcker detta känslor av osäkerhet över något som inte känns igen, som är ovant och nytt, och som man inte har någon inre beredskap för. För att ytterligare förstå detta med individens behov att kräva trygghet och säkerhet kan vi använda oss av begreppet sexuella skript (Simon & Gagnon, 1999). När de möter detta ovana på nätet så kan man tolka det som att de inte har några inre mentala sexuella skript som överensstämmer med vad de ser, och det skapar en osäkerhet in- för de främmande handlingarna. De sexuella skripten kan ses som inre manuskript för sexuali- tetens hur, när, var, med vem o s v, och hjälper individen att hantera en komplex värld där man kan känna sig lugn och trygg när ens skript överensstämmer med de kulturella normerna och förväntningarna. Genom att anpassa sina intrapsykiska och interpersonella skript till de internaliserade kulturella skripten kan individen hantera känslor av skuld och skam, men när de inte överensstämmer, som för flera av intervjupersonerna, så skapas motstridiga känslor. Här sker hela tiden, precis som Giddens beskriver reflexivitetsprocesserna, en förändring och förskjutning i dessa inre kartor. Skripten går att förändra, och det görs också fortlöpande i ett modernt samhälle, men givetvis finns en tröghet inbyggt i systemet. Det sker sakta en norma- lisering av sexuella handlingar som tidigare inte varit så synliga.
Betydelsen av kön
En sak som är tydlig igenom empirin är synen på, och upplevda erfarenheter av, en skillnad mellan könen när det gäller sexualiteten, vilket kan exemplifieras av vad denna kvinna säger; ”Jag tror i alla fall att män vill ha mer sex, men mamman eller pappan, av olika anledningar,
av ork eller vilket ansvar, och hur hårt man tar det ansvaret i föräldraskapet, så är det så mycket för en kvinna, eller för en mamma, som ligger före att oroa sig för sexualiteten”. Här
finns en tydlig uppfattning hos de allra flesta att män vill ha sex oftare, att de har mest lust och behov, är närmare till sina sexuella känslor och är den som tar initiativ till sex. Kvinnan får ofta rollen som den som styr när och hur det blir genom att säga ja eller nej. Här finns tan- kar om att kvinnan och mannen tar olika roller och ansvar och kanske har andra förväntningar på sig, där kvinnan använder mer tid och energi för barnen. En kvinna ger tydligt uttryck för svårigheter med att kombinera modersrollen med att vara sexualpartner. Några kvinnor säger också att sex betyder olika saker för män och kvinnor, där sex är ett kroppsligt behov för män, men kvinnor anses vara i större behov av närhet och ömhet, än ren sexualitet; ”Jag tror
många män vill ha hela paketet, det här att sätta på och pang pang, ja på något sätt… jag tror att jag nöjer mig med att jag behöver inte ha allt, jag vill ha det ibland, men jag behöver inte det jämt”. För flera kvinnor kan annan närhet och ömhet många gånger ersätta sexuella
handlingar, men ingen av männen i detta material bekräftar att sensualitet kan ersätta sexuali- tet.
Många av dessa tankegångar finner stöd i den tidigare forskningen, t ex att män/fäder rappor- terar större sexuell lust än kvinnor/mödrar (Ahlborg m fl, 2008), och att mannen tar mer sexu- ellt initiativ än kvinnan hos de flesta par (von Sydow, 1999). Plantins (2001) avhandling kring mäns föräldraskap visade bl a att de traditionella maktstrukturerna fortfarande tydligt inverkar på olika sätt på männens föräldraskap. Detta visade sig t ex genom att flest män med sina högre löner stod för merparten av försörjningen och att en del par hade en könsspecifik an- svarsfördelning av det inre familje- och hushållsarbetet. Detta med arbetsfördelningen i hem- met är något som flera kvinnor i föreliggande studie också har talat om som viktiga för att de ska kunna koppla av och den sexuella lusten ska kunna spira. Annan forskning bekräftar också att det för kvinnor är relaterat till högre sexuell tillfredsställelse och färre sexuella funktionsproblem om man är tillfredsställd med den övergripande relationen (Witting m fl, 2008), och tillfredsställelsen med relationen är här nära knutet till uppdelningen av hushålls-
arbetet (Træen, 2008; Træen, 2010). Detta kan möjligtvis också hänföras till att flera kvinnor i föreliggande studie menar att de har svårare än deras män att koppla av tanken på barnen när de har sex. De talar om att de behöver tid och omsorg, och att det är arrangerat runtomkring så de inte ska störas av annat.
Här kan jämföras med Laan och Janssens (2007) modell för vad som styr subjektiv sexuell upphetsning hos män och kvinnor. Deras forskning visar att det sker två olika processer när män och kvinnor utsätts för ett sexuellt stimuli. En process sker automatiskt och styr den kroppsliga genitala reaktionen och här reagerar kvinnor och män lika med en snabb reaktion. Den andra processen är en medvetet kontrollerad väg styrd av uppmärksamhet och reglering, där individen med hjälp av explicita minnet (som lagrar upplevelser och fakta) bedömer om det sexuella stimulit ger en sexuell innebörd, och om det är positivt eller inte. Denna andra informationsväg, har Laan och Janssen kommit fram till, är betydligt viktigare för kvinnor än för män när det gäller förmågan att uppleva sexuell lust. Kvinnor bedömer dessutom lättare en situation som negativ än vad män gör. Mäns sexuella känslor tycks alltså vara betydligt mer beroende av den fysiologiska process som sker i deras kropp än vad som gäller för kvinnor. Kvinnors kroppsliga reaktioner spelar också en roll för deras sexuella upplevelser, men den mentala sexuella innebörd situationen ger kvinnan spelar större roll för om hon ska uppleva sin kroppsliga reaktion som positiv eller inte. Detta menar man har troligen haft en evolution- är funktion eftersom kvinnan måste investera mycket mer i ett eventuellt barn än mannen. Här ser man hur biologiska och sociokulturella faktorer samverkar, där kvinnor på ett helt annat sätt än män värderar den situation de befinner sig i för att göra en bedömning om de ska anse den vara sexuell eller inte. Deras lust blir mer socialt konstruerad.
Detta väcker tankar om ifall det är så att kvinnor och män utifrån ovanstående utvecklar delvis olika sexuella skript (Simon & Gagnon, 1999) som vägvisare för vad som är acceptabelt sex- uellt. Här kan också sägas att många menar att kvinnor inte heller socialiseras till att uppfatta genital respons sexuellt i lika stor utsträckning som män, på grund av olika femininitets- och maskulinitetsideal som man har att förhålla sig till (Elmerstig, 2012). Helmius (2002) menar att flickor och pojkar socialiseras till skilda sexuella förhållningssätt, där pojkar uppmuntras att undersöka och använda sina könsorgan, och det omvända gäller för flickor. Dessutom me- nar hon att flickor fostras att emotionalisera sin sexuella lust, där pojkarna fostras att sexuali- sera sina känslor. Vi kan också fundera kring vad den plastiska sexualiteten (Giddens, 1992) kommer att medföra när det gäller detta. Kvinnor kan idag ha sex utan att vara rädda för efter- följande graviditet. Giddens menar att eftersom kvinnor nu har tillgång till effektiva preven- tivmedel så finns chans att utveckla den plastiska sexualiteten, och den är avgörande för den frigörelse som behövs för den rena relationen, liksom för kvinnors möjlighet till sexuell njut- ning. Den kan formas som vilket personlighetsdrag som helst, den integreras i personligheten och befriar sexualiteten från gamla värderingar. Giddens talar också om att i detta finns en fortsatt kamp mellan könen. Den romantiska kärleken har alltid varit i obalans när det gäller kön, men vi går mer och mer mot den sammanflödande kärleken i en ren relation, där det finns ett jämlikt känslomässigt utbyte och en maktbalans. Kvinnor kämpar med hjälp av jäm- likhetssträvanden och demokratisering i samhället, och med hjälp av den plastiska sexuali- teten, mot de rena relationerna, men männen halkar generellt efter i denna utveckling. Män- nen är osäkra inför vad jämställdheten kan innebära för dem själva. Men i Sverige är det med all sannolikhet så att vi fortfarande, fast vi kommit långt i dessa demokratiseringsprocesser, kämpar med båda dessa kärleksideal på samma gång. Bergnéhr (2007) visar i sin studie kring unga svenska par, både utan barn och med småbarn, att man tydligt kämpar med två motsä- gelsefulla föreställningar som ger dilemman i familjebildningsprocessen. Det ena är idealet att uppfostra barn i kärnfamilj, och det andra är föreställningen om intima relationer som tar slut.
Här kan man se motsättningen mellan den romantiska och den sammanflödande kärleken. Mer om detta med rädsla för separation och relationer som tar slut kommer i nästa avsnitt. Beck och Beck-Gernsheim (1990; 1998) menar också att kvinnor och män delvis befinner sig på kollisionskurs med varandra. I den individualiseringsprocess som sker i moderna sam- hällen som Sverige, kämpar människor med att förena friheten och möjligheten att skapa sina egna liv, med tvånget att anpassa sig till arbetsmarknaden och välfärdsstatens institutioner. Jag upplevde att flera av de kvinnliga intervjupersonerna var stressade att orka och hinna med allt som absolut måste göras. I detta ska man även kunna vårda sina kärleksrelationer och ta hand om barnen. Här, menar Beck och Beck-Gernsheim, blir det en kamp mellan könen. Kvinnor kommer att pendla mellan det nya samhällets krav på att ”leva sitt eget liv” och det traditionella att ”vara till för andra”. För män betyder individualiseringsprocessen att de kan fortsätta uppträda enligt traditionella maskulina mönster, eftersom deras roll länge varit att försörja sig på en arbetsmarknad. Männen har ingen egen drivkraft att ändra detta om inte kvinnorna pressar på, och det blir en påtvingad och passiv frigörelse av mannen. Lösningen de ser är att männen helt enkelt måste utföra mer familjearbete. Paren måste genom kommu- nikation syssla med relationsarbete och stärka de känslomässiga band som är det enda som får paren att hålla ihop. Nedan ska jag nu beskriva hur intervjupersonerna uppger att de, trots ovanstående beskrivning av olikheter och könskamp, kan leva sitt liv med sexualiteten i var- dagen.
Sex i vardagen
Många av intervjupersonerna uttrycker att de ser, eller vill se, sexualiteten som ett grundläg- gande behov som kan bli till en vardaglig handling, men det blir många gånger svårt att hitta fungerande rutiner för sexlivet. Man upplever svårigheter med att organisera sig, få tid, ork och möjlighet, allt ställs på ända med barn i huset; ”Det går ju inte, schemat går ju inte ihop…
det gör det ju inte… man hamnar back med allt i ens liv… inte bara sex utan det mesta kom- mer på efterkälken”. Vissa hittar fungerande rutiner, några planerar noga och det blir inte så
ofta, men omsorg och tid känns viktig. En annan strategi är att fånga spontana tillfällen för sex där det viktigaste kanske är att det blir av. Ibland ses det bara som en krydda i tillvaron ovanpå alla andra måsten. Faktorer som upplevs kunna stå i vägen för sex är barnens närvaro, trötthet, tidsbrist och att hitta en egen plats i bostaden. Att trötthet och upplevd tidsbrist kan göra det svårt för sexlivet stöds av forskning (Medina m fl, 2009; Ahlborg & Strandmark, 2006). För flertalet kvinnor är det viktigt, precis som beskrivits i avsnittet ovan, att det är ar- rangerat runtomkring så de kan koppla av och få lust till sex. Här framkommer olika syn på vikten av kommunikation, men ändå kan man utläsa att det är viktigt att kunna prata med varandra, vilket också stöds av forskning (Ahlborg m fl, 2005a). När det gäller att hitta den sexuella lusten, så talar en del, särskilt kvinnor, om betydelsen av att det är en viss person man vill rikta sina känslor emot. Att själva relationen har betydelse för den helhetskänsla som flera söker efter, där det ska vara romantiskt och en känsla av omhändertagande. De flesta kvinnor tycks uppleva mindre lust än männen, vilket stöds av en del forskning (Ahlborg m fl,