Hälsa och samhälle
FÖRÄLDRASKAP OCH
SEXUALITET
EN STUDIE AV FÖRÄLDRARS UPPLEVELSER AV
DET GEMENSAMMA SEXUALLIVET
SUSANNE BREFELT LÖVDÉN
Handledare: Lars Plantin Examinator: Pernilla Ouis
Examensarbete 30 hp Malmö Högskola
Kurs: SX661A Hälsa och samhälle
Sexologi, masterprogram 205 06 Malmö
Lövdén Brefelt, S. Föräldraskap och sexualitet. En studie av föräldrars upplevelser av det ge-mensamma sexuallivet. Examensarbete i sexologi 30 hp. Malmö högskola: Hälsa och sam-hälle, 2012.
Detta är en kvalitativ deskriptiv studie med syftet att undersöka föräldrars upplevelser och erfarenheter av det gemensamma sexuallivet och deras syn på hur sexualiteten skildras i det offentliga rummet. Empirin bygger på semistrukturerade intervjuer av åtta kvinnor och tre män vilka lever med partner och barn i åldern 4-16 år. Analysen bygger framförallt på de teo-retiska begreppen sexuella skript (Simon & Gagnon, 1999), reflexivitet (Giddens, 1992) och individualisering (Beck & Beck-Gernsheim, 1990; 1998). Resultaten visar att intervjuperso-nerna kämpar med det individualistiska samhällets krav på reflexivitet och med ideal om att skapa en tillräckligt bra sexualitet. Detta blir både en frihet och ett tvång, med osäkerhet inför snabba förändringar och sexualiseringen i media. Intervjupersonerna ger uttryck för en könsa-spekt; mannen är den som ses som mest sexuell. Individualiseringen i samhället kräver plane-ring av vardagslivet och det är ibland svårt att se sexualiteten som den vardagliga handling man önskar. Att planera för sex eller fånga spontana tillfällen är två olika strategier. Kommu-nikation och problemlösningsförmåga är viktigt för intervjupersonerna som alla lever i relat-ioner som varat länge. Trots detta finns en rädsla för otrohet och separation. Det finns en medvetenhet om att det idag inte är en självklarhet att en relation håller, utan man måste ar-beta med den, och då är sexualiteten viktig. Det finns också en ambivalens mellan rutiniserat vardagsliv och den modernitet som kräver reflektion och förändring.
Nyckelord: föräldrar, individualisering, intimitet, reflexivitet, relationer, sexualitet, sexuella
skript
Lövdén Brefelt, S. Parenting and sexuality. A study of parents' experiences of common sexual life. Master in sexology 30 credits. Malmö University: Health and Society, 2012.
This is a qualitative descriptive study designed to examine parents' experiences of common sexual life and their view of how sexuality is portrayed in the public domain. Empirical re-search is based on semi-structured interviews with eight women and three men who live with a partner and children aged 4-16 years. The analysis is based primarily on the theoretical con-cepts of sexual scripts (Simon & Gagnon, 1999), reflexivity (Giddens, 1992) and individuali-zation (Beck & Beck-Gernsheim, 1990; 1998). The results show that the respondents are struggling with the individualistic society's demands on reflexivity and the ideals of creating a good enough sexuality. This is both a freedom and an obligation, with uncertainty about the rapid changes and sexualization in the media. The respondents express a gender aspect; the man is the one who is seen as the most sexual. Individualization in society requires planning of everyday life and it is sometimes difficult to see sexuality as the everyday action one wish-es. Planning for sex or catching spontaneous opportunities are two different strategiwish-es. Com-munication and problem-solving skills are important for the respondents who all live in rela-tionships that have lasted long. Nevertheless, there is a fear of infidelity and separation. There is an awareness of the fact that today it is not obvious that a relationship lasts, but you have to work with it and here sexuality is important. There is also ambivalence between routinely everyday life and modernity that requires reflection and change.
Keywords: individualization, intimacy, parents, reflexivity, relationships, sexuality, sexual
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 4
Syfte och frågeställningar 5
Disposition 5
BAKGRUND/TIDIGARE FORSKNING 6
Övergången till föräldraskap 6
Äktenskaplig tillfredsställelse 6
Sexuell lust och kommunikation 7
Könsskillnad 8
Anpassning till föräldralivet 8
Avslutning 9
METOD 9
Urval 10
Materialinsamling 11
Bearbetning, tolkning och analys 12
Trovärdighet, bekräftbarhet och överförbarhet 12
Etiska överväganden 13
TEORI 14
Sexuella skript 14
Reflexivitet och individualisering 15
Sexuell lust – kropp och inre föreställningar 17
EMPIRI OCH ANALYS 18
Konfliktfyllda ideal kring sexualitet 18
Frihet, öppenhet och individualism 18
Oron för det nya friare samhället 19
Ideal kring kropp, sexualitet och föräldraskap 20
Kvinnlig och manlig sexualitet 22
Den sexuella lustens roll i vardagen 25
Könsskillnad i lust 25
Ökad eller minskad lust 26
Lusten inte alltid nödvändig 28
Rutiner och spontanitet kring sexualiteten 29
Sex som en vardaglig handling 29
Planerat sex kontra spontansex 30
Hinder och möjligheter för föräldrar att ha sex 32
Kommunikation och problemlösning i relationen över tid 35
Att prata med varandra 35
Förändring över tid 37
Värna relationen och undvika separation 38
Acceptans av föräldrarollen 40
SAMMANFATTNING – DISKUSSION 42
Sexualiteten i samhället – både frihet och tvång 43
Sex i vardagen 46
Livet blir ett planeringsprojekt 47
Kommunikationen är viktig 47
Två strategier för sex 48
Relationer som varar och rädsla för separation 48
Ambivalens mellan vardagsliv och modernitet 49
Avslutande kommentarer 50 Framtida forskning 50 REFERENSER 51 BILAGOR 55 Bilaga 1 56 Bilaga 2 57 Bilaga 3 58
INLEDNING
Sexualiteten tar stor plats i vårt samhälle idag, kanske större än någonsin tidigare (Plantin, 2012). Vi hittar ständigt artiklar i ämnet (t ex Dn.se, 2011) och genom Internet, tv, tidningar och musik m m översköljs vi numera av sexuella budskap. Man talar ibland om sexualisering-en av det offsexualisering-entliga rummet där bl a pornografins bildspråk och sexuella koder gsexualisering-enomsyrar vardagslivet och kulturen i vårt samhälle (Löfgren-Mårtensson & Månsson, 2006). Giddens (1992, s 9) skriver att ”sex är ett ständigt återkommande ämne i det offentliga samtalet – och
talar dessutom revolutionens språk” och han menar att ”det finns en allmänt omfattande upp-tagenhet av sexualitet i den moderna kulturen” (a a, s 153). Vad menar han med detta och vad
gör detta med oss? Kanske är det som Leonore Tiefer (2004) skriver att förr var sex så hem-ligt och privat att folk kände sig oförberedda och nervösa för att de inte visste hur det skulle gå till, men idag när sex inte är så hemligt, dolt eller privat längre så känner sig människor istället oroliga för att de inte kan mäta sig med vad de uppfattar är normal standard för ett sexliv. Var kommer då dessa idéer om en normal standard ifrån? Enligt samma författare så kommer de delvis från den medicinska professionen, som vill bota allehanda dysfunktioner på området, men även från massmedia av olika slag. Även Giddens (1992) lägger vikt vid me-dias påverkan, och nämner särskilt självhjälpslitteratur och även terapier som uttryck för re-flexivitetsprocesser. Hur kan då detta komma sig, varför finns all denna sexualitet runtom-kring oss på detta öppna sätt?
En del modernitetsteoretiker menar att allt detta handlar om den utveckling fram mot demo-krati, jämställdhet och individualisering som kännetecknar ett modernt samhälle (Giddens, 1992; Beck-Gernsheim, 1998), vilket inte enbart innebär förändring på samhällsnivå utan i allra högsta grad går in i de privata relationerna och ger oss en ny syn på intimitet och sexuali-tet. Kärleksrelationen går i denna utveckling mot att framförallt hållas ihop av den intima re-lationen och sexualiteten, alltså den blir känslobaserad istället för hur det såg ut förr då äkten-skapet mer bands ihop av ekonomiska och praktiska skäl. Här får sexualiteten en större bety-delse för relationens fortlevnad, och sexualitetens separation från reproduktionen genom pre-ventivmedel, har också gjort sitt till för kvinnors sexuella utvecklingsmöjligheter. Dessa kär-leksrelationer håller bara så länge det finns en ömsesidig känslomässig och sexuell tillfreds-ställelse, och därför får sexualiteten en bärande roll. I detta högreflexiva samhälle (Giddens, 1992) tappar relationen sina traditionella band (Beck & Beck-Gernsheim, 1990), och istället blir kärleken något som vi själva har ansvar för att skapa. Här tar vi på ett reflexivt sätt del av kunskap, nya tankar och idéer för att reflektera och öka vår egen medvetenhet om oss själva och vår plats i samhället och skapa våra egna liv, och då även i högsta grad sexualiteten. Här spelar t ex terapi, självhjälpslitteratur, frågespalter, tv och Internet en stor roll. Detta leder också till att det kan finnas upplevda krav på hur sexlivet ska vara (Giddens, 1992; Tiefer, 2004).
Här skulle man kunna påpeka att Sverige i mångt och mycket uppfyller ovanstående kriterier för ett modernt samhälle. Genom lagstiftning som främjat demokrati och jämställdhetsut-veckling har vi gått mot ett samhälle där kvinnor och män alltmer kan leva sina liv efter sina egna önskemål. Kvinnor är inte längre beroende av männen ekonomiskt, det finns en allmän föräldraförsäkring, det erbjuds allmän barnomsorg, alla har genom studielån möjlighet att studera m m. De flesta både män och kvinnor i Sverige förvärvsarbetar och de flesta yngre barn befinner sig i någon form av omsorgsverksamhet (SCB, 2010). Vi är idag världsledande inom jämställdhet, enligt FN:s utvecklingsprogram UNDP:s index för reproduktiv hälsa, för-väntad skolgång, kvinnlig representation i riksdagen och deltagande på arbetsmarknaden
(UNDP, 2011), och detta även om det fortfarande finns ojämlikheter mellan könen. De hand-lar t ex om att det är något fler män än kvinnor som förvärvsarbetar, och fler kvinnor än män arbetar deltid, och män får också genomgående högre lön än kvinnor för samma arbete (SCB, 2010). När det gäller tidsanvändning visar statistiken att kvinnor och män i genomsnitt arbetar lika mycket sett över alla veckans dagar, ca 8 timmar per dag. Men kvinnor arbetar lika mycket betalt som obetalt, medan män arbetar dubbelt så mycket betalt som obetalt (a a). Vi kan också sägas vara ett ganska individualiserat land, där vi med 44 % har flest ensamhushåll av alla länder i Europa, och då är ändå inte hushåll med hemmaboende barn medräknade (EU-rapport, 2010). Staten garanterar individen grundläggande sociala rättigheter vilket gör att den enskilde kan stå fri och självständig gentemot de maktförhållanden som styr såväl på mark-naden som inom familjen (Berggren & Trägårdh, 2006).
Det skrivs alltså mycket om sexualitet i media, och det finns många rådgivningsspalter som ska avhjälpa människors problem t ex olika familjesidor på Internet (Plantin, 2012). Studier om sexualitet följer också i spåren av denna utveckling. Det finns idag en hel del forskning kring hur unga människor kan navigera sexuellt i samhället (t ex Magnusson & Häggström-Nordin, 2009; Forsberg, 2006), men kanske inte riktigt lika mycket kring vuxnas sexuella villkor (Plantin, 2012). Giddens (1992) anser att sexualiteten har fått och får alltmer en för-ändrad roll i ett modernt samhälle. ”Sexualiteten” existerade inte som avgränsad företeelse så länge det sexuella beteendet fortfarande var förbundet med fortplantning och släktled, men idag blir den mer och mer något som varje individ ”äger” och också har ansvar för att skapa och omskapa, precis som livet i övrigt. Detta gör att det är relevant att undersöka sexualiteten närmare. Det jag här vill göra är att undersöka föräldrars upplevelser och erfarenheter av sin parsexualitet, och hur man hanterar det gemensamma sexlivet i vardagen med familjen. Hur uppfattar man och hur hanterar man det moderna samhällets krav på hur kärlekslivet ska se ut? Hur kan man balansera mellan kärlek, sexualitet, familjeliv med barn, och arbete och fritid utanför hemmet?
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka föräldrars upplevelser och erfarenheter av det ge-mensamma sexuallivet.
Frågeställningar:
Hur uppfattar man att sexualitet och föräldrars sexualliv skildras i det offentliga rum-met/samtalet?
Hur upplever man det gemensamma sexuallivet i familjelivets vardag när man har hemmaboende barn i åldern 4-16 år?
Vilka strategier har föräldrarna för att möjliggöra sexuella möten i vardagslivet? För-ändras sexuallivet över tid och i så fall hur?
Disposition
Nedan följer en presentation av den tidigare forskning jag har funnit och bedömt kunna vara relevant för denna studie. Sedan kommer ett metodkapitel som beskriver hur studien genom-förts. Därefter presenteras en teoridel som visar på de teoretiska perspektiv och begrepp som är grunden för förståelse och tolkning av empirin. Efter det kommer kapitlet med empirin i form av intervjucitat och detta presenteras med en första analys av resultatet. I nästföljande kapitel sammanfattas och diskuteras sedan resultatet på en mer övergripande nivå, med avslu-tande kommentarer och funderingar kring framtida forskning. Avslutningsvis finns referenser och bilagor.
BAKGRUND/TIDIGARE FORSKNING
Inför denna uppsats har jag gjort sökningar i flera litteraturdatabaser med sökord kring be-grepp som föräldrar, sexualitet/intimitet och upplevelsen av relationen. Dessa visar att det finns väldigt mycket forskning kring sexualitet och mycket kring föräldraskap och kring par-relationer, men inte så mycket om just föräldrars sexualitet. I de studier som finns kring för-äldrar och deras parrelationer talas det ofta även om andra kvaliteter i förför-äldrarelationen än just den sexuella. Här talar man t ex om relationskvalitet, äktenskaplig tillfredsställelse eller äktenskaplig intimitet, och i dessa variabler över hur föräldrar upplever sin relation finns na-turligtvis också sexualiteten även om det inte explicit undersöks eller frågas efter. I flera stu-dier undersöks också olika aspekter i parrelationen, utan att man lägger vikt vid huruvida pa-ret har barn eller inte. Här kan det vara svårt att dra gränsen för vilken forskning som är in-tressant för denna uppsats. Dessutom handlar den mesta forskning som finns kring föräldra-skap och sexualitet eller andra närliggande variabler, om själva övergången till föräldraföräldra-skapet, alltså första barnets födelse och den närmaste tiden därefter. En hel del studier talar om sexua-liteten under graviditeten och det första året postpartum, vissa undersöker upp till några år efter första barnet kommit. De flesta funna studier har genomförts med kvantitativa metoder, där man använt olika skattningsskalor och enkäter, eller strukturerade intervjuer. Kvalitativa studier som försöker hitta föräldrars upplevelser på ett djupare plan är svårare att finna. De studier som dyker upp genom litteraturdatabaserna kommer oftast från USA, och några länder till i västvärlden, där Sverige är ett av dem. Nedan presenteras forskning som jag utifrån det ovan nämnda har bedömt ha relevans för föreliggande arbete.
Övergången till föräldraskap
En av huvudlinjerna i den tidigare forskningen kan sägas handla om övergången till föräldra-skap, alltså perioden kring graviditeten, förlossningen och första tiden med första barnet. Många artiklar berör denna tid, vanligast fram till ett år postpartum, men några löper över några år. Av två funna metaanalyser beskriver den ena just detta (von Sydow, 1999). Den berör sexualitet under graviditet och en postpartumperiod över 1-6 månader. Generellt visar studierna att kvinnligt sexuellt intresse och samlagsaktivitet oftast minskar redan under gravi-diteten, men det gör det även för män i slutet av graviditeten. Efter förlossning är oftast in-tresse och aktivitet på låg nivå i flera månader innan det ökar igen, och sexuella problem kan uppstå för paret, men metaanalysen visar också att variationen mellan deltagarna är stor angå-ende sexuell upplevelse och aktivitet. Hos de flesta par visar männen mer sexuellt initiativ före, under och efter graviditet än kvinnorna gör och kvinnlig samlagsaktivitet motiveras främst av en omsorg om partnern. Även om de flesta föräldrapar blir nöjda med sin sexualitet, så menar von Sydow (1999) att ungefär en tredjedel av paren utvecklar långvarigare psyko-sexuella störningar efter första barnets födelse, och att det behövs mer forskning som fokuse-rar på båda parters psykosexuella anpassning till föräldraskapet över tid.
Äktenskaplig tillfredsställelse
Äktenskaplig tillfredsställelse och andra variabler för att beskriva parrelationen, utan att spe-cifikt uttrycka att det handlar om sexualitet, ingår i en hel del av studierna. Den andra stora metaanalysen har sammanställt studier kring föräldraskap och äktenskaplig tillfredsställelse (Twenge m fl, 2003) och får representera denna grupp. Den visar bl a att föräldrar rapporterar lägre äktenskaplig tillfredsställelse än barnlösa, och att föräldrar med fler barn uppger större otillfredsställelse än de med färre barn. Äktenskaplig tillfredsställelse är lägre bland föräldrar med de yngsta barnen, vilket anses visa att övergången till föräldraskap är avgörande för till-fredsställelsen. Metaanalysen visar på en viss könsskillnad, där kvinnor visar en något större
otillfredsställelse vid föräldraskap, och skillnaden är störst när det handlar om småbarn. För-klaringen antas vara att det är kvinnor som tar det största ansvaret för de små barnen. Det vi-sar sig också att socioekonomisk status har betydelse, då det finns ett samband mellan högre SES och lägre äktenskaplig tillfredsställelse vid föräldraskap. Högre SES grupper visade mer äktenskaplig otillfredsställelse vid föräldraskap när de jämfördes med medelklass personer. Föräldraskap har alltså en större effekt när man är mer välutbildad och välbärgad. Man antar att personer med högre SES kan uppleva fler rollkonflikter och större minskning av frihet när ett barn föds. En annan upptäckt är att födelsekohorter har betydelse, där de nyaste studierna finner mer äktenskaplig otillfredsställelse vid föräldraskap än de äldre, vilket tyder på en ge-nerationsskillnad (a a).
En del studier berör också mer direkt den sexuella/sensuella tillfredsställelsen och visar att de flesta par är tillfredsställda med sina sexliv, men otillfredsställelsen är högre bland dem med barn under 12 år i hushållet och bland dem med lägre sexuell frekvens (Træen, 2010). Fler föräldrar är emellertid nöjda sensuellt än sexuellt (Ahlborg m fl, 2008; Ahlborg m fl, 2005b), och man menar att det finns ett starkt samband mellan sensualitet och sexualitet där att vara sexuell inkluderar sensualitet, men sensualitet inte nödvändigtvis medför sexualitet (Ahlborg m fl, 2008). Denna studie indikerar att sensuell tillfredsställelse inte kunde kompensera för sexuell otillfredsställelse, när barnet var drygt 4 år, som den kunde för vissa par när barnet var ett halvår gammalt (a a).
Sexuell lust och kommunikation
När det gäller sexuell lust har Træen (2008) gjort en av få kvalitativa studier med djupinter-vjuer för att undersöka hur besvärande minskad sexuell lust påverkar självuppfattningen hos män och kvinnor, och hur de som upplever detta förstår orsakerna till sitt tillstånd. Resultatet visade att både män och kvinnor med besvärande minskad sexuell lust kände sig otillräckliga som partners, socialt och sexuellt inkompetenta. De upplevde orsakerna till lustminskningen som varierande från medicinska/biologiska eller relationella, till att härröra från sexuella övergrepp. De med övergreppserfarenhet hade känslor av sexuell inkompetens som var kopp-lade till djupa känslor av skam. Många kvinnor kände att de hade den största arbetsbördan för hem och barn. Denna obalans fick kvinnorna att känna mindre värde i förhållande till sina partners, och det påverkade den sexuella lusten negativt och de såg sex mer som en plikt än nöje (a a). Detta kan jämföras med två andra studier med samma författare. Den ena där man analyserade sexuell otillfredsställelse hos par, och sammantaget visas här att sexuell otill-fredsställelse i vuxna norska parrelationer är förbundna med låg frekvens av sex och att ta hand om barn under 12 år (Træen, 2010). Kvinnor tillskrev sin sexuella otillfredsställelse på sin egen brist på sexuell lust (inre faktorer) och män tillskrev sin otillfredsställelse på sin kvinnliga partners brist på sexuellt intresse (yttre faktorer). Sex blir här en plikt för kvinnan och hon har sex för att upprätthålla relationen. Här menar man att det är dokumenterat att kvinnors nedsatta lust är associerad med äktenskapliga problem, och det kan röra sig om missnöje med icke-sexuella faktorer som uppdelningen av arbete och ansvar i hushållet. Alltså kan den nedsatta lusten hos kvinnor förstås mer som ett symptom på en relation som inte fun-gerar än ett sexuellt problem i sig (a a). Den andra studien undersökte prevalensen av obliga-toriskt sex, alltså att ha sex som ett sätt att tillfredsställa sin partner med samtycke, hos par med olika grader av nedsatt sexuell lust och par med oproblematisk sexuell lust (Træen & Skogerbø, 2009). Man tittade också på relationen mellan obligatoriskt sex och interpersonell kommunikation om sexuella ämnen. Resultaten visade att både män och kvinnor hade obliga-toriskt sex, men det var absolut vanligast bland kvinnor. Detta gällde både med och utan pro-blematisk nedsatt lust. Det fanns också ett samband med kommunikation där de som kunde kommunicera sina behov och önskningar hade obligatoriskt sex mer sällan än de som hade
svårt att kommunicera om sex. Även här fanns en könsskillnad där kvinnor hade svårast att kommunicera sina sexuella behov (a a).
Vikten av hur kommunikationen fungerar i parrelationen tas upp i en del forskning. Det har visat sig att bra kommunikation har betydelse för ökad kvalitet i den intima relationen (Ahl-borg m fl, 2005a). Ömsesidig både verbal och ickeverbal bekräftelse behövs för att partners ska kunna lita på varandra, vilket underlättas av öppenhet och ärlighet. Otillräcklig verbal kommunikation med en brist på problemlösning skapar däremot många konflikter och irritat-ion (Ahlborg & Strandmark, 2006), och missförstånd i kommunikatirritat-ionen är också vanligare bland föräldrar med fler än ett barn (Ahlborg m fl, 2008). Kommunikation och sexuell till-fredsställelse predicerar oberoende av varandra äktenskaplig tilltill-fredsställelse, vilket innebär att om par kan kommunicera bra med varandra, så bidrar inte sexuell tillfredsställelse till äkt-enskaplig tillfredsställelse, och omvänt så kan sexuell tillfredsställelse delvis kompensera för de negativa effekterna av dålig kommunikation (Litzinger & Coop Gordon, 2005). En studie visade att kommunikationen hade en avgörande betydelse för på vilket sätt par förhöll sig till sitt förstfödda barn (Ahlborg & Strandmark, 2001). De par som hade en bra och direkt kom-munikation där både negativa och positiva känslor tilläts komma till uttryck, kunde på ett öm-sesidigt sätt dela på upplevelserna med ett gemensamt fokus på barnet. Men när kommunikat-ionen var otillräcklig med outtalade önskningar och förväntningar, ledde det ofta till att barnet var i fokus på bekostnad av fadern, som kände sig känslomässigt avvisad. Detta gav starka spänningar och försvårade i relationen (a a).
Könsskillnad
I flera studier finns resultat som indikerar skillnader mellan könen. Det kan röra sig om att fäder rapporterar större lust än mödrar, och att de upplever en större andel missförstånd i kommunikationen än mödrar när barnet är drygt 4 år (Ahlborg m fl, 2008). De flesta nya för-äldrar är nöjda med sin intima relation i allmänhet, men fäderna är mer nöjda än mödrarna (Ahlborg m fl, 2005a), vilka visar en något större otillfredsställelse vid föräldraskap, och skillnaden är störst när det handlar om småbarn (Twenge m fl, 2003). Här är det intressant att notera att för kvinnor är det relaterat till högre sexuell tillfredsställelse och färre sexuella funktionsproblem, att vara mer tillfredsställd med den övergripande relationen (Witting m fl, 2008). Jag hittar motstridiga uppgifter kring trötthet, både resultat som visar att det inte finns någon signifikant skillnad mellan könen när det handlar om att uppleva trötthet som hinder för sex (Ahlborg m fl, 2008), och att mödrar tycker det är ett större problem att känna sig alltför trött för sex än vad fäder gör (Ahlborg m fl, 2005a).
Anpassning till föräldralivet
När det gäller hur nyblivna föräldrar klarar att anpassa sig till sin föräldraroll, beskriver Ahl-borg och Strandmark (2006) att man fann fyra faktorer som påverkar kvaliteten på den intima relationen, och en av dem var hantering (coping) genom att anpassa sig till föräldrarollen. Här såg man två processer: de vuxnas ömsesidiga anpassning till rollen som föräldrar och anpass-ning till varandra i den nya situationen som föräldrar. Anpassanpass-ningen innebar lojalt delat an-svar kombinerat med ömsesidig respekt och hänsyn, där man stödjer och uppmuntrar
varandra. Om det bara fanns en liten anpassning till föräldraroll och till varandra försämrades relationen (a a). Det har också visat sig att olika uppfattningar om barnuppfostran leder till större minskning i intimitet över tid (O´Brien & Peyton, 2002). Det gäller att kunna kommu-nicera med varandra och få ett gemensamt fokus på barnet (Ahlborg & Strandmark, 2001). Ahlborg m fl (2009) sammanfattar att utmaningarna för äktenskaplig kvalitet för par som fått barn rör tre områden. Dessa är föräldrarollen och hemarbetet, att uppehålla rollen som
kär-lekspartner, och att kunna kommunicera med partnern på ett konstruktivt sätt så att samman-hållningen kan bevaras.
Det finns inte mycket forskning kring hur föräldrars sexualitet förändras över tid och hur det är att klara sin sexuella relation när man som förälder lever med lite äldre barn, men här pre-senteras vad jag funnit. Tvärsnittsdata visar att äktenskaplig varaktighet har en liten och nega-tiv effekt på kvaliteten på äktenskapligt sex (Liu, 2003), men här talas inte om huruvida det finns barn med i bilden. Det finns också exempel på longitudinell forskning som mestadels inte handlar specifikt om sexualitet. Whiteman m fl (2007) har i en studie över 7 år kommit fram till att makar rapporterade en minskning över tid när det gäller äktenskaplig kärlek och tillfredsställelse, men endast små förändringar när det gäller konflikt. I en 8-årsstudie visas att det skedde en plötslig försämring i relationsfunktion efter första barnets födelse, och detta höll i sig över tid. I en grupp av par utan barn uppvisades en mer gradvis försämring i relations-funktion under denna tid, vilket man menar tyder på att de resultat som sågs hos föräldrarna berodde på födelsen av barn (Doss m fl, 2009). En tredje studie visade att äktenskaplig till-fredsställelse minskade signifikant över 15 år efter första barnets födelse för både män och kvinnor. Man definierar i studien att äktenskaplig tillfredsställelse handlar om många olika faktorer som, ömsesidiga intressen, ömsesidiga värderingar, sexuell tillfredsställelse och kommunikationsstilar (Hirschberger m fl, 2009). I detta sammanhang ger Plantins (2001) in-tervjustudie ett tidsperspektiv. Här har föräldrar till barn i olika åldrar intervjuats och resulta-ten visar att föräldrarna till barn i 5-7-årsåldern var mycket mer missnöjda med sitt sexliv och sin parrelation än de som hade riktigt små barn eller tonårsbarn. Detta uppges handla mycket om svårigheter att kombinera familjeliv och arbetsliv, och man blir stressad av tidsbrist och alla aktiviteter för barnen. Man prioriterar arbete och barn före parrelationen, men detta rap-porteras lätta när barnen kommer upp i tonåren och blir mer självgående.
Avslutning
Samtidigt som det finns väldigt mycket forskning kring sexualitet och kring föräldrar, så rör den mesta forskning jag funnit till denna studie nyblivna föräldrar eller par utan barn, det handlar inte alltid specifikt om sexualitet utan berör även andra aspekter av den nära parrelat-ionen, och dessutom är den mesta forskningen kvantitativ och bygger på enkätfrågor och skattningsskalor. Det finns endast få kvalitativa studier inom området. Detta motiverar mig till att i mitt arbete genomföra denna kvalitativa deskriptiva studie, där jag vill undersöka hur föräldrar till lite äldre barn upplever att de kan kombinera sexuallivet med kärleksrelationen och föräldraskapet i ett samhälle som Sverige.
METOD
Detta är en kvalitativ studie där empirin bygger på individuella semistrukturerade intervjuer. Den har en deskriptiv ansats och försöker beskriva något som inte är så beforskat sedan tidi-gare. Syftet är att möta föräldrar, män och kvinnor, som lever i en parrelation med barn mel-lan 4 och 16 år, och få deras syn på upplevelser och erfarenheter av sexualiteten. Den kvalita-tiva ansatsen har valts eftersom målet varit att få en förståelse för intervjupersonernas subjek-tiva livsvärld. Metoden och det vetenskapsteoretiska perspektivet har styrts av mina forsk-ningsfrågor. Vetenskapsteoretiskt hör studien hemma i ett perspektiv där världen ses genom människans subjektiva filter, där hennes egna tolkningar, uppfattningar och förkunskaper styr hur hon skapar och konstruerar bilden av sig själv och sin omvärld. Syftet med studien är att
söka och få kunskap på individnivå, om enskilda personers inre föreställningar kring sexuali-tet och egna personliga uppfattningar och erfarenheter. Alltså har kvalitativ forskning med individuella semistrukturerade intervjuer i en flexibel design setts som den mest lämpliga me-toden att använda. En flexibel design är en forskningsstrategi som enligt Robson (2002) ut-vecklas under datainsamlingen, man kan alltså göra ändringar på vägen. En kvalitativ ansats ger mig som forskare en möjlighet att sätta mig in i intervjupersonens livssituation, inre före-ställningsvärld och sätt att tänka och känna på ett djupare plan. Här undersöks alltså intervju-personens vardagsupplevelser ur dennes eget perspektiv (se Kvale & Brinkman, 2009). En semistrukturerad intervju ger mig som forskare möjlighet att ställa frågor inom vissa be-stämda tematiska områden, men ger också frihet att ställa lämpliga följdfrågor och vara flexi-bel i själva samtalssituationen. Samtidigt ger den intervjupersonen utrymme att prata om det som känns angeläget. I detta arbete är tanken att teman i intervjuguiden följer den teoretiska förförståelse som finns och som också styrt studiens syfte och frågeställningar. Induktiv me-tod används också där mönster och slutsatser kan dras från det empiriska materialet. Kvalita-tiv forskning har ofta ett förhållandevis litet urval, den är riktad mot en särskild målgrupp som förväntas inneha den kunskap man söker, och den kvalitativa forskningens roll är att förstå, beskriva och tolka, vilket stämmer bra med denna studies syfte. Begränsningar i studien hand-lar om att de intervjupersoner som är med är de som anmälde intresse. Jag försökte inte få fler att välja mellan utan valde dem som ville vara med. Avgränsningar jag gjort handlar om att mitt fokus är parsexualiteten, den dyadiska sexualiteten, och inte egensex, sex utanför parre-lationen eller något annat. Jag har inte heller närmare undersökt den sexuella praktiken, vilka sexuella handlingar som utförs. En annan avgränsning är mitt val av ålder på barn.
Urval
Urvalskriterierna har varit två; att intervjupersonen var en kvinna eller man som lever i en sexuell parrelation och att denne också lever tillsammans med ett eller flera barn i åldern 4 – 16 år. Intentionen har inte varit att intervjua båda i ett par, utan det är individuella intervjuer. Det har inte heller haft någon betydelse om barnen varit biologiska eller vilken sexuell orien-tering paret haft. Detta då syftet endast har varit att försöka få kunskap och förståelse för hur man upplever att det är att försöka få ihop parsexualiteten med att leva med och ta hand om barn i denna ålder. Tanken var att få tag på några intervjupersoner och genom dem använda snöbollsteknik för att fånga upp fler. Strävan var att om möjligt få en blandning när det gäller kön och klass (bostad, utbildning, yrke), samt ålder på barn, och ett antal av 8 – 12 intervju-personer. Intervjupersoner (ip) söktes genom mitt eget sociala kontaktnät, där jag till vänner, bekanta, arbetskamrater, kursare och anställda på ett gym m m lämnade muntlig och skriftlig information om studien (bilaga 1). De kunde sedan informera vidare och leta ip i sina respek-tive sociala kontaktnät. Det gavs mig ingen större möjlighet att välja bland ip. Totalt elva stycken anmälde intresse genom ovanstående förfaringssätt, och alla intervjuades. Det blev aldrig aktuellt att behöva fråga ip att leta fler intresserade genom snöbollsteknik.
Av de elva intervjupersonerna var åtta kvinnor och tre män, alla lever i heterosexuella parför-hållanden. Den yngsta var 31 år, den äldsta 44 år och genomsnittlig ålder var 39 år. De flesta hade ett relativt långt förhållande med partnern bakom sig, allt mellan 9 och 25 år, med ett genomsnitt på 16 år. Alla ip:s barn är deras biologiska. Alla ip lever med sina barns andra biologiska förälder, utom i ett fall, där hon har yngsta barnet med nuvarande mannen och äldsta med en annan man, men där nuvarande mannen fungerar som den enda fadersfiguren för äldsta barnet. Alla ip lever alltså i heterosexuella kärnfamiljer. Sex ip hade två barn, de övriga fem hade tre barn. Av dessa sammanlagt 27 barn i ålder mellan 20 månader och 20 år, var fyra stycken under fyra år, och två över 16 år. De återstående 21 barnens ålder var jämnt
fördelade på dessa åldrar: 4, 5, 6, 7, 8, 10, 12, 13, 14 och 16 år, och alla ip hade minst ett barn i åldersspannet 4 – 16 år.
Tre ip bor i lägenhet i större stad. Övriga åtta bor i eget hus, varav två i en större stad, fyra på mindre ort och resterande två ute på landsbygden. Några upplever att de har gott om plats i bostaden, andra att de bor mer trångt. Utbildningsnivån är jämnt fördelad, sex ip har universi-tets- eller högskoleutbildning och resterande fem har gymnasieutbildning. När det gäller yrke/sysselsättning är flera yrken representerade; socionom, sjuksköterska, lärare, chef, elekt-ronikarbetare, och dessutom är tre ip för närvarande sjukskrivna. Alla ip bedömdes, utifrån sina namn, utseende och språk, ha sina rötter i Sverige, även om frågan om härkomst aldrig ställdes under intervjun. De har getts traditionellt svenska fiktiva namn som bedömts mot-svara de faktiska namnen. Sammanställningen ovan visar att den intervjuade gruppen hade en variation i kön, utbildningsnivå, yrke, boende och ålder på barn, men var ganska homogena när det gäller familjeform, ålder, parförhållandets längd och etnisk härkomst.
Materialinsamling
Tio intervjuer genomfördes ansikte mot ansikte, och en via telefon på grund av långt boende-avstånd. Intervjupersonerna fick välja platsen för intervjun, vilket resulterade i att fem genom-fördes i ip:s hem, fyra på ip:s arbetsrum och en på mitt arbetsrum. Den längsta intervjun tog 1 timme och 52 minuter. Telefonintervjun var kortast på 44 minuter. Övriga intervjuer var på drygt en timme, med ett totalt genomsnitt på 70 minuter. Intervjuerna genomfördes under pe-rioden 25/3 – 3/5 2011. Varje intervju startade med att jag presenterade mig själv och studien, jag informerade muntligt och lämnade det skriftliga informationsbrevet (bilaga 1), även om de flesta redan fått ta del av brevet genom den person som tillfrågat dem om deltagande i studien eller av mig via mejl. Samtyckesblanketten skrevs också under vid detta tillfälle (bilaga 2). Innan själva intervjun startade fick ip en fråga om det var något kring intervjun och studien som de undrade över. Alla intervjuerna spelades in på diktafon, ljudfilerna lades över på dator och transkriberades därefter ordagrant, fast ovidkommande information sorterades bort. Pau-ser och mindre uppehåll har markerats med punkter. Om hummanden, suckar, skratt eller dy-likt förekommit och bedömts viktigt för sammanhanget, har det skrivits ut inom parentes. Mina frågor eller kommentarer har skrivits i kursiv text, och ip:s svar i vanlig text. Fråge- och utropstecken har använts för att markera frågor och starkare uttryck.
Under alla intervjuer användes en i förväg utarbetad intervjuguide som grund för samtalet (bilaga 3). Min strävan som intervjuare var att få till stånd ett så förtroendefullt samtal som möjligt, där ip skulle kunna känna sig trygg att berätta fritt om sina tankar och upplevelser. Intervjuguiden har fungerat som underlag, men samtalet har i mångt och mycket styrts av ip:s berättelse och vilken riktning den tagit, men där jag genom guiden ändå har försökt hålla en röd tråd och försökt täcka in de områden som var planerade. En intervju är ett samtal, fastän med en struktur och ett syfte (Kvale & Brinkman, 2009), och syftet var att få med guidens olika temaområden vilka i sin tur valts med tanke på hela studiens syfte. Intervjuguiden är uppdelad i tre delar med olika rubriker: bakgrundsuppgifter, kulturell nivå och individnivå, där tanken varit att få svar på studiens frågeställningar. Varje intervju avslutades med att jag frågade om ip tyckte att jag glömt något viktigt, samt med frågan om jag fick höra av mig till ip om jag kom på någon fråga i efterhand. Detta godkändes av alla de intervjuade men jag behövde aldrig återkomma till dem. Min upplevelse har varit att ip gärna har delgett mig sina berättelser och detta har gjorts under förhållandevis avslappnade former, oftast till en kopp kaffe och med en hel del gemensamma skratt. Tre ip efterfrågade under intervjun att få möj-lighet att läsa uppsatsen när den blev färdig, så de blev lovade att få den sänd via mejl.
Bearbetning, tolkning och analys
Efter transkribering av intervjuupptagningarna, satte analysarbetet igång. Sammanlagt har jag lyssnat på intervjuerna två gånger utöver när själva intervjun gjordes. En gång då det mesta skrevs ut, och en gång till för att få klarhet i ett antal frågetecken där det varit svårt att höra vad som sades. Redan här sätts en analysprocess igång och jag gjorde reflektionsanteckningar under lyssnandet. Jag läste intervjuerna ett stort antal gånger för att få en känsla för innehållet och för vilka områden som intervjupersonerna återkommer till. Intervjusvaren ordnades först efter intervjuguidens ämnesområden, och därefter har jag sökt efter olika mönster och särdrag i materialet. Jag har tittat efter likheter, skillnader och upprepningar genom en mer induktiv analysmodell, där materialet efterhand har kategoriserats i olika teman. Detta har skett i flera omgångar och genom flera genomläsningar av materialet, där förändringar har gjorts löpande genom hela arbetsprocessen. De mönster och teman jag funnit utgår från intervjupersonernas subjektiva upplevelser och erfarenheter. Men det är också ett faktum att under intervjuns gång så skapas berättelserna genom hur intervjusituationen ser ut och hur jag med hjälp av inter-vjuguiden och min förförståelse ställer frågor. Berättelserna blir olika nedslag i intervjuperso-nernas liv, men naturligtvis inga hela livsberättelser. Jag har försökt tolka intervjuerna utifrån intervjupersonernas egna beskrivningar och förståelse av sin verklighet, och jag har sedan försökt skapa en vidare förståelse utifrån olika teoretiska perspektiv. Intervjucitaten i texten fyller funktionen av att visa på vad jag har utgått ifrån.
Trovärdighet, bekräftbarhet och överförbarhet
När det gäller begreppen validitet, reliabilitet och generaliserbarhet, talar man i kvalitativa studier ofta hellre om trovärdighet (giltighet), bekräftbarhet (tillförlitlighet) och överförbarhet (Kvale & Brinkman, 2009). Validitet, giltighet, handlar om sanningen, riktigheten och styrkan i ett yttrande (Kvale & Brinkman, 2009), och gäller om en metod undersöker vad den påstås undersöka. Här har jag genomgående under hela processen försökt att kontrollera, ifrågasätta och teoretiskt tolka mina resultat och också lagt mig vinn om att försöka få en god kontakt med mina ip för att den vägen förvissa mig om så ärliga svar som möjligt. Det viktiga här är att jag genomgående försökt redovisa hur jag gått tillväga i min metod, hur syfte och fråge-ställningar sett ut, hur jag har tolkat och bearbetat materialet utifrån syfte och teoretiska be-grepp, så att någon annan skulle kunna göra något liknande igen. Detta sammantaget stärker trovärdigheten i studien.
Reliabiliteten handlar om forskningsresultatens konsistens och tillförlitlighet, och talas ofta om i samband med frågor kring om ett resultat kan reproduceras (Kvale & Brinkman, 2009). Enligt Robson (2002) är problemet att man inte kan upprepa en kvalitativ flexibel studie med människor och få exakt samma situation en gång till. Inte ens jag själv skulle kunna göra om denna studie på precis samma sätt, och det går inte att veta om ip skulle ge olika svar till olika intervjuare, eftersom det ändå skulle vara i en annan situation. Intervjuarens reliabilitet kan t ex handla om ifall man omedvetet ställer ledande frågor som oavsiktligt kan inverka på sva-ren, och ett sätt att redovisa hur detta möjligen sett ut är att som i denna studie redovisa ganska många citat från den transkriberade texten.
När det gäller överförbarhet, så kan naturligtvis inte resultaten från denna studie generaliseras till alla föräldrar med barn i denna ålder. Att generalisera utanför det studerade området är inte aktuellt här, det skulle kräva ett representativt slumpmässigt urval ur en känd population (Robson, 2002), men man kan använda intern generalisering. Detta gäller inom det studerade området och man kan se det så att data från denna kvalitativa flexibla studie kan ge teoretiska insikter som kan användas i andra kontexter. I föreliggande studie har jag främst fått fördju-pad förståelse och kunskap om de intervjuades egna upplevelser, föreställningar och privata
liv, men jag tänker mig att resultaten härifrån ändå efter en noggrann avvägning kan bedömas vara användbara för jämförelser i andra liknande sammanhang.
Etiska överväganden
I en intervju om sexualitet, som den föreliggande studien, delar intervjupersonen med sig av känsliga uppgifter av privat karaktär, och det är av yttersta vikt att forskaren bemöter detta med lyhördhet och respekt för den enskilde, och med öppenhet för de olika berättelser som delges. Det gäller att bygga upp ett förtroendefullt möte i intervjusituationen, där intervjuper-sonen kan känna sig trygg och våga dela med sig av sin information, sina tankar och känslor, och där intervjuaren samtidigt håller tydliga professionella gränser och värnar om intervjuper-sonens integritet. Ovanstående professionella förhållningssätt har jag försökt hålla mig till i intervjusituationerna. Samtidigt är det så att en intervju kan vara en annorlunda och givande upplevelse för en intervjuperson där denne under en intervjusituation får full uppmärksamhet från en intresserad intervjuare. Intervjupersonen kan få möjlighet att reflektera kring sin egen livssituation och få nya insikter att ta med i livet. Men även om det kan vara en positiv erfa-renhet, så är det intervjuarens uppgift att ta ansvar för hur intervjun går och se till att samtalet inte spårar ur.
Det är viktigt att intervjupersonerna tydligt blir informerade om att allt material hanteras kon-fidentiellt, och information om detta har skett här i inledningen av intervjun. Syftet i detta arbete har varit att avidentifiera intervjumaterialet så att ingen ska kunna bli igenkänd. Själv har jag också försökt att vara väl medveten om min forskarroll, och att inte inta t ex en tera-peutisk roll, men ändå samtidigt vara lyhörd för om någon blir mycket berörd och skulle be-höva någon typ av samtalshjälp. Här har jag haft med mig telefonnummer och annan inform-ation till berörd kommuns familjerådgivning, för att kunna dela ut vid behov och vid ett till-fälle ledde intervjun till ett samtal om möjligheten att söka familjerådgivning. Ovanstående visar på det Kvale och Brinkmann (2009) skriver om att intervjuforskning genomsyras av moraliska och etiska frågor, där kunskap från denna forskning är beroende av hur den sociala relationen mellan forskare och intervjuperson ser ut. Intervjuaren måste balansera mellan att vara personlig och bygga en tillitsfull relation där intervjupersonen vill berätta, och mellan att vara professionell i mötet och inse den ojämlika relationen. Här tänker jag att det är intervjua-rens uppgift att ta fullt ansvar för ojämlikheten i mötet, och i intervjumötet har jag som yrkes-kvinna också min yrkesetiska kodex med mig.
Jag har även haft Vetenskapsrådets (Vetenskapsrådet, 2002) forskningsetiska principer med mig i arbetet, där det grundläggande forskningskravet handlar om att utveckla och fördjupa kunskaper och metoder. Det är här som jag sett ett behov att på ett kvalitativt fördjupat sätt undersöka föräldrars syn på och erfarenheter av sin parsexualitet i en familj med lite större barn, eftersom min efterforskning i tidigare vetenskaplig litteratur har visat att denna kunskap till stor del saknas. Sen måste forskningskravet alltid vägas mot individskyddskravet, vilket är grunden för forskningsetiska överväganden. Häri ingår fyra huvudkrav. Informationskravet innebär att berörda ska informeras om forskningsuppgiftens syfte, vilket i föreliggande arbete har gjorts löpande till intervjupersonerna, först genom deras initiala kontaktperson, och sedan både muntligt och skriftligt (informationsbrev) genom mig. Samtyckeskravet innebär att del-tagaren själv bestämmer över sin medverkan, och här har intervjupersonerna i flera led genom ovanstående information fått veta att medverkan är helt frivillig och att de när som helst kan avbryta det. Jag har fått både muntligt samtycke och skriftligt genom samtyckesblanketten. Konfidentialitetskravet innebär att deltagande personer ska ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifter ska förvaras säkert. Detta har uppfyllts genom att alla intervjupersoner har blivit avidentifierade i det utskrivna materialet, där fiktiva namn har använts. Efter
avslu-tat arbete förstörs samtliga ljudfiler. Det sista nyttjandekravet innebär att uppgifter om en-skilda personer endast får användas för forskningsändamål, vilket också är syftet med förelig-gande arbete. Forskningsstudien har slutligen godkänts av Malmö högskolas etikprövnings-nämnd 2011-02-18, med diarienummer HS60-11/145:12.
TEORI
Här beskrivs de teoretiska utgångspunkter jag använt för att analysera och försöka förstå det empiriska materialet. De har valts utifrån vad som framkommit i empirin, men också utifrån den förförståelse jag har haft med mig in i studien och mitt syfte med arbetet. Utifrån en soci-alkonstruktivistisk grundsyn, så menar man att även om sexualiteten och dess kroppsliga ut-tryck i någon mån kan ses som given av naturen, så är det kulturen, den omgivande sociala kontexten, normer och regler i samhället m m, och hur individen interagerar med detta, som till stor del styr dess uttrycksform. Sexualiteten konstrueras i en pågående dynamisk process utifrån vår kunskap, vår förståelse och våra tolkningar. Detta är det teoretiska perspektiv jag har med mig i denna studie. Ingenting är givet, utan det är i samspelet med andra som vi lär oss att tänka, känna och uttrycka sexualiteten. Normen för vad som är tillåtet och accepterat är något föränderligt, och skiftar genom olika tider, i olika samhällen och grupperingar. Sverige är ett land med en hög jämställdhet, en fungerande demokrati, och ett land där individuali-seringsprocessen kommit långt. Här är det relevant att utifrån studiens syfte – att undersöka både sexuella föreställningar och individuella erfarenheter – använda modernitetsteoretiska begrepp som reflexivitet och individualisering för att analysera materialet. Jag har i detta sammanhang också sett det användbart med begreppet sexuella skript, för att analysera sexua-liteten på olika nivåer hos individen. Till detta kommer begrepp kring sexuell lust med kopp-ling också här till omgivningsfaktorer.
Sexuella skript
När det gäller hur normer och värderingar styr oss är teorin om sexuella skript ett användbart verktyg för analysen (Simon & Gagnon, 1999). Sexuella skript hjälper individen i vardagen och talar om när, var, hur, vad, varför och med vem man har sex. Dessa skript är föränderliga och olika beroende på tid, plats, situation, personer, och olika kulturella sammanhang. De beskriver hur sexualiteten och de sexuella beteendena utformas i ett ömsesidigt samspel med omgivningen, där den enskilde införlivar samhällets syn på sexualitet genom de skript som erbjuds på tre olika nivåer. På kollektiv, samhällelig och kulturell nivå finns de övergripande värderingar och normer som blir en ram att hålla sig till, här inom ryms de övriga nivåerna. På
interpersonell nivå finns de skript som hjälper individen att handla och fungera med sina
medmänniskor på ett sätt som blir acceptabelt. När det gäller individnivå har vi de intrapsy-kiska skripten som fungerar som vägvisare i enskilda, specifika situationer där våra innersta önskningar och lustar finns med. Detta sker i en kontinuerlig process där den enskilde blir påverkad av de skript som förmedlas genom andra, men där den enskilde också själv genom små förändringar blir en del i skapandet av nya och förändringen av sina skript. De olika ni-våerna av skript står i kontakt med varandra, och förändringar på en nivå påverkar alltid också de andra. Här sker hela tiden en process och en omförhandling när det gäller normer och vär-deringar i samhället och skripten är en hjälp på vägen för att hitta sin egen sexuella identitet. Genom att anpassa sig till rådande normer kan individen hantera känslor av skam och skuld, känna att man får tillåtelse till olika handlingar, och få tillträde till de sexuella upplevelser
man önskar (a a). Det finns flera forskare som beskrivit vilka förändringar som sker på sam-hällelig nivå vilket presenteras nedan.
Reflexivitet och individualisering
Giddens (1992) beskriver utvecklingen i västvärlden från det traditionella äktenskapet som en ekonomisk, praktisk institution som skulle organisera vardagen och inte byggde på roman-tiska känslor, till vad han kallar den romanroman-tiska kärleken som bygger på ett känslobaserat förhållande. Här är idealet att hitta den enda rätta för livslång kärlek, med den goda sexuali-teten inom äktenskapet, men med en tämligen ojämlik relation mellan man och kvinna. Detta romantiska kärlekskomplex lever vi fortfarande med som ett ideal, där kvinnorna står för bä-rare av det känslomässiga i hemmet, och samtidigt finns processer som visar på en utveckling mot en demokratisering av de intima relationerna. Detta går hand i hand med den övriga de-mokratiseringen av samhället. Kvinnor och andra tidigare missgynnade grupper (t ex homo-sexuella) tar för sig mer och med hjälp av den plastiska sexualiteten (som utgår från att pre-ventivmedel gjort sexualiteten skild från fortplantningen) går vi mot möjligheten till den rena
relationen, som bygger på jämställdhet, förhandlad trohet, och den sammanflödande kärleken.
Dessa kärleksrelationer bygger på intimitet och förutsätter personlig autonomi, jämlikhet i känslor och kommunikation, samt en ömsesidig sexuell njutning, och har i sig inget att göra med ett livslångt förhållande, eller med äktenskap och familj. Den håller bara så länge båda parter känner sig tillfredsställda med relationen (a a).
Giddens menar att hela denna process hänger samman med ökad jämlikhet, ökad demokratise-ring och det leder till en ökad reflexivitet, både på ett samhälleligt och individuellt plan. Han talar om institutionell reflexivitet där olika idéer, tankar och kunskaper om sexualitet, kön och relationer tar sig in i samhällslivet och bidrar till dess förändring. Den är institutionell ef-tersom den är en grundläggande faktor i det moderna samhällslivet, och reflexiv därför att nya ord och meningar som beskriver det sociala livet sprids och tas upp av individer och grupper som gör dem till sina. På individnivå innebär det reflexiva jagprojektet att det nya livet blivit ett öppet projekt, med nya möjligheter och också nya krav, och man hämtar inspiration och information utifrån. Det handlar om att på ett personligt plan lösgöra sig från det förflutnas givna krav och bli en självständig aktör i sitt eget liv, där man måste reflektera över sig själv. Att skapa sin jagidentitet, sin sexualitet, sina relationer och även sin kropp, utefter de val som presenteras. Här blir sexualiteten en formbar egenskap hos jaget, en länk mellan kropp, jagidentitet och sociala normer. Det handlar om att bli autonom som individ, så man kan gå in i en ren relation där man i samförstånd framförhandlar hur den ska se ut (a a).
När det gäller mäns och kvinnors utveckling menar Giddens att alltsedan kvinnorna stängdes in i den romantiska kärlekens äktenskap för att ta hand om de intima relationerna och hem-met, så har de gått i första ledet för att utveckla förmågor till äkta intimitet. Kvinnor har ge-nom jämlikhetssträvanden och demokratisering i samhället, och med hjälp av den plastiska sexualiteten, fått till stånd en process fram mot de rena relationerna i privatlivet. Männen hal-kar generellt efter i denna utveckling och, menar Giddens, de säger sig vilja ha jämställdhet, samtidigt som de förtränger eller känner osäkerhet inför vad den skulle kunna innebära för dem själva. Den romantiska kärleken har alltid varit i obalans avseende kön, men den sam-manflödande kärleken i en ren relation förutsätter däremot ett jämlikt känslomässigt utbyte och en maktbalans (a a).
Beck och Beck-Gernsheim (1990) och Beck-Gernsheim (1998) beskriver i mångt och mycket samma processer som Giddens ovan, men de lägger fokus på ett annat användbart begrepp i sammanhanget, individualisering. De ser här en dubbel tendens. Å ena sidan förlorar
tradit-ionella sociala band sin mening. Sådant som familjen, släkten, bostadsområdet, religion, klass och könsroller brukade förr ge vägledning för hur livet skulle levas. Nu ges nya möjligheter, nu kan, bör och måste män och kvinnor själva forma sina individuella liv. Å andra sidan bety-der individualisering att människor är länkade till arbetsmarknadens och välfärdsstatens in-stitutioner, utbildningssystemet, rättssystemet o s v, vilka har uppstått tillsammans med det moderna samhället. Från dessa institutioner kommer regler för hur man ska leva – krav, in-struktioner, rättigheter – och dessa riktar sig till individer snarare än till familjen som en hel-het (Beck-Gernsheim, 1998). Det uttrycks också som att å ena sidan ges möjlighel-het till att få demokrati, både i det personliga livet och i det offentliga samhällslivet, och å andra sidan kan detta ge upphov till kaos och svårigheter när det gäller kärleken och familjen. De frågar sig vad som händer med familjen och kärleken i denna individualiseringsprocess, och svaret handlar om att det kan bli en intressekollision mellan kärlek, familj och personlig frihet (Beck & Beck-Gernsheim, 1990).
Ett av modernitetens kännetecken är denna gör-det-själv-biografi (Beck-Gernsheim, 1998; Beck & Beck-Gernsheim 1990). När individen inte längre kan luta sig mot traditionen och det förgivettagna, utan hela tiden måste uppfinna sig själv och sitt liv, så blir resultatet att famil-jen lever vidare fast bräckligare och i olika former. Vi får en mångfald av former för olika familjeliv och en slags normalisering av instabilitet när det gäller relationer. Alla som idag lever ihop, eller i ett äktenskap, vet att det finns vägar ut ur det, vilket också ökande skilsmäs-sotal visar i länder med långt kommen individualisering. Detta blir en riskabel frihet att han-tera och skapar en strävan efter säkerhet. Individerna ställer krav på staten och allmänna in-stitutioner för att skydda individen. För den enskilde blir den aktiva copingstrategin att pla-nera och få kontroll över framtiden, och livet blir ett planeringsprojekt. Individer tvingas in i framtiden medan de lever sina vardagliga liv. Beck och Beck-Gernsheim menar att vad som tycks vara en individuell kamp att bli fri och upptäcka sitt sanna jag, också visar sig vara en allmän rörelse anpassat till ett generellt direktiv. Detta handlar om att individens biografi pla-neras kring arbetsmarknaden där krav finns att inneha kvalifikationer och vara rörlig, och detta menar man, kolliderar med kraven från familjen. Det blir en motsättning mellan kraven från arbetsmarknaden och samhället och kraven från relationer, oavsett vilka. Man blir tvungen att likrikta sin egen existens, vilket kan ses som motsatsen till frihet. Ett traditionellt äktenskap och familj betyder alltså inte enbart en begränsning, och inte heller betyder ett mo-dernt individuellt liv enbart frihet (a a).
När det gäller kvinnors och mäns roller i denna utveckling, ser Beck och Beck-Gernsheim att mer familjearbete för män är nödvändigt. Här blir det en kamp mellan könen. I den kvinnliga processen av individualisering märks en pendling mellan det nya att ”leva sitt eget liv” och det traditionella att ”vara där för andra”. För män gäller att individualisering i betydelsen att försörja sig på arbetsmarknaden uppmuntrar män att uppträda enligt traditionella maskulina mönster, och det finns ingen inneboende kraft att ändra detta förrän kvinnorna utövar press. Det blir en påtvingad och passiv frigörelse av mannen, som görs i det tysta. Ett troligen oav-siktligt resultat av kvinnornas frigörelse är alltså mäns frigörelse. Här måste paren syssla med relationsarbete där kommunikation är en viktig del. De känslomässiga banden som utvecklas blir det som får familjen och paren att hålla ihop, i denna individualiseringsutveckling. Detta gäller också relationen till barnen som aldrig varit viktigare än idag. Idag behövs inte barnen som arbetskraft eller som arvingar. Föräldrar skaffar barn så de får anhöriga och en känsla av att höra till någonstans1 när världen utanför ständigt förändras och belöningen är barnens
1
Som ett kanske talande exempel kan nämnas en notis i tidningen Slottsstaden magazine (2011:4, s 4) där namnet Gert Nathaliespappa står omnämnt. Denna person är för mig okänd, men jag kan spekulera kring att han kan sägas vara en mo-dern man åtminstone i ett avseende; att han inte tycks identifiera sig med sin historia bakåt utan med sin dotter.
känslomässiga värde (a a). För att vidare förstå vad som sker i kroppen hos den enskilde uti-från vilka inre föreställningar eller skript vi har så presenteras det avslutande avsnittet nedan om sexuell lust.
Sexuell lust – kropp och inre föreställningar
Elmerstig (2012) menar att sexuell lust är ett mångfacetterat fenomen som inte går att förklara på ett entydigt sätt. Man diskuterar idag en cirkulär modell som visar på komplexiteten i vilka faktorer som påverkar lust och sexuell upphetsning och ger en bild av vad som kan gynna eller hämma den sexuella upplevelsen. Elmerstig talar om både fysiologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer som spelar roll här. Forskning undersöker idag skillnaderna mel-lan kvinnors och mäns sexualitet, och utgår inte från att de är helt lika. Basson (2000; 2001) anser att många kvinnor utgår från ett neutralt läge när de går in i en sexuell interaktion. Det kan finnas flera olika motiv och orsaker till detta, och de behöver inte vara sexuella. Det kan t ex handla om en önskan om närhet, att känna sig attraktiv, fysisk sexuell njutning eller behov att uppfylla femininitetsideal. Det är alltså inte nödvändigt att känna lust från början, utan både lusten och upphetsningen kan komma när man är inne i den cirkulära strukturen. Enligt Basson skiljer sig detta något från männen som oftast inte utgår från ett neutralt läge inför en sexuell situation. Man talar här också om spontan lust och responslust (Elmerstig, 2012), och menar att män i större utsträckning upplever spontan lust medan kvinnor oftast känner re-sponslust. Samtidigt diskuteras bland forskare om begreppet spontan lust egentligen finns, eller om man ändå omedvetet har tagit emot någon form av stimuli som man reagerat på. Många kvinnor upplever responslust där de inte känner lust innan sex, men får den när de av annan anledning gått in i den cirkulära strukturen.
Forskning görs där man försöker förstå skillnaderna mellan män och kvinnor när det gäller hur genital respons och subjektiv sexuell känsla hänger ihop. Den har visat att många kvinnor som exponeras för olika sexuella stimuli, får en väldigt snabb sexuell genital reaktion i form av ökad blodgenomströmning och lubrikation, utan att uppleva någon sexuell lust eller upp-hetsning på medveten nivå. Däremot ses ett samband hos män som i samma försök får ökad genital blodgenomströmning och erektion, samt en subjektiv sexuell upplevelse. Det är så att det rent fysiologiska påslaget hos kvinnor aktiveras oavsett om det sexuella stimulit hon ut-sätts för är något hon tycker om eller inte. Detta kan leda till känslor av skuld och skam, när det handlar om något hon inte uppskattar. Det finns olika idéer om varför det är på detta vis, och en teori är att kvinnor inte socialiseras till att uppfatta genital respons sexuellt i lika stor utsträckning som män. Här finns ett rådande genussystem där vi på något vis måste förhålla oss till de femininitets- och maskulinitetsideal som finns (Elmerstig, 2012). Detta att det inte räcker med ett yttre sexuellt stimuli för kvinnan för att bli sexuellt intresserad, utan att hon också måste koppla samman det med upplevda erfarenheter och minnen och göra en positiv värdering för att uppleva lust, är något som Laan och Janssen (2007) har kommit fram till i sin forskning. De menar att både kvinnors och mäns sexualitet säkerligen styrs av både biologiska och sociokulturella faktorer, men att kvinnor och män har olika reproduktiva mål rent evolut-ionärt och kvinnans investering i sitt barn är betydligt större än hos mannen. Av denna anled-ning tänker de sig att hon har behov av att på ett omdömesgillt sätt göra en bedömanled-ning av en eventuell barnafader. Denna selektiva förmåga kräver en komplex, noggrann bedömningspro-cess som tar hänsyn till subtila tecken och kontextuella faktorer. Deras slutsats handlar om att mäns sexuella känslor tycks vara betydligt mer beroende av den fysiologiska process som sker i deras kropp än vad som gäller för kvinnor. Kvinnors kroppsliga reaktioner spelar också en roll för deras sexuella upplevelser, men den mentala sexuella innebörd situationen ger kvin-nan spelar större roll för kvinkvin-nan om hon ska uppleva sin kroppsliga reaktion som positiv eller inte.
EMPIRI OCH ANALYS
Här presenteras resultatet från intervjuerna under olika teman där jag också löpande gjort kommentarer med koppling till tidigare forskning och teori. Resultaten delas in i fyra teman utifrån syfte och frågeställningar, och vad som framkommit under intervjuernas gång. Temana är; ” Konfliktfyllda ideal kring sexualitet”, ”Den sexuella lustens roll i vardagen”, ”Rutiner
och spontanitet kring sexualiteten”, och ”Kommunikation och problemlösning i relationen över tid” med underrubriker. I redovisningen av citaten används de fiktiva namnen på
inter-vjupersonerna och intervjuaren anges som I. När partnerns namn nämns skrivs det X, och barnens namn har fått andra slumpvisa bokstäver. När någon del är överhoppad markeras detta med tre punkter inom hakparenteser. Ibland har jag inom parentes markerat att någon skrattar eller suckar och små vanliga pauser i talet skrivs ut med tre punkter. Syftet har varit att i så stor utsträckning som möjligt visa på intervjupersonernas egna berättelser, att få med deras röster, så därför finns en hel del intervjucitat med i sammanställningen. Jag vill visa både på variationen och på gemensamma mönster i intervjupersonernas berättelser.
Konfliktfyllda ideal kring sexualitet
Vi lever idag i ett samhälle där vi på många sätt får mycket information utifrån kring sexuali-tet. Många menar nog att vi översköljs av sexuella budskap från massmedia och att det talas en hel del om sexualitet. Här presenteras hur intervjupersonerna resonerar kring vilka före-ställningar och tankar man har om sexualitet generellt och sexualitet för föräldrar, och hur de uppfattar att sexualiteten presenteras i media m m. De resonerar också kring hur dessa inre bilder och ideal påverkar dem i det dagliga livet med sexualiteten.
Frihet, öppenhet och individualism
Sverige är ett ganska demokratiskt, jämställt och individualiserat land. De flesta kvinnor är ute på arbetsmarknaden och småbarnen befinner sig i offentlig barnomsorg. Vi har en relativt stor möjlighet till en öppenhet och frihet att skapa våra egna liv på många områden. Intervju-personerna är inne på detta individuella projekt, att skapa sitt eget liv, även på det sexuella planet:
Gunilla: … Det är mycket här att man ska på något sätt hitta sin egen sexualitet, det är mycket det idag att
hitta, vem är jag, vad vill jag… och det är ju mer öppet idag det här med homo- och bisexualitet, vilket i och för sig inte är så konstigt, men det är ju mer öppet…
Ett flertal talar om den frihet och öppenhet som finns idag kring sexualitet, bl a på Internet. Man kan få positiv kunskap om sexualitet på nätet, och fördelarna med öppenheten är också att det är lättare att tala om sexualitet när det behövs:
Anna: … Fördelarna är att vi är mycket mer öppna kring det, det är inte så svårt att prata med människor om
sexualitet, det är inte så svårt heller att prata med en läkare… jag vet att förr var det ju så, och på så sätt är det ju positivt…[…]… Där finns ju också en positiv bit när det gäller det som kommer utifrån, media och så där, där man kan få tips, som pensla med choklad och sådana saker, så oh, det kanske man skulle prova, så det är inte bara negativt med det där…
Man talar om detta flöde av information och budskap som väller över oss alla från bl a olika former av media och reklam. Annas beskrivning visar hur hon kan tänka sig att omskapa sina intrapsykiska sexuella skript (Simon & Gagnon, 1999) genom ett förändrat beteende utifrån vad hon får veta genom media. Flera är som Gunilla ovan inne på hur man idag förväntas skapa sig själv, vilket är ett tydligt budskap i vårt individualiserade samhälle. Detta talar Gid-dens (1992) och Beck och Beck-Gernsheim (1990; 1998) om när de beskriver alla livsstilsval
man måste göra för att bli den man vill vara i det postmoderna samhället. Men baksidan av myntet är att denna öppenhet och alla dessa möjligheter även kan skapa osäkerhet och oro.
Oron för det nya friare samhället
Flera intervjupersoner kommer in på Internet som ett särskilt medium där det mesta tycks finnas och man talar om öppenhet, frigjordhet och rätten till sin sexualitet, men man ser också baksidorna, det är tveeggat. Josefin menar att det kanske inte drabbar henne själv i så stor utsträckning, men hon värnar om barn och ungdomar, särskilt unga flickor:
Josefin: … Det är mycket mer frigjort, man gör mycket mer vågade saker, att det kan man känna att ens egna
barn, vad ska de få för bild när de tittar på Internet att allt är så vanligt och normalt och man ska prova på all-ting… men det är ingenting som drabbar mig tycker jag på något sätt eller så, jag vet inte när jag möter, ja kanske filmer, det tycker jag inte att det är någon hög press eller något sådant som man diskuterar mycket, det tror jag inte, nej, utan att alla mer har rätt till sin sexualitet och säga nej, att det är så viktigt… […]… jag tycker det budskapet är starkt nu, starka unga tjejer som kommer fram med detta, just som en kontrast till detta som finns på Internet att man ska ställa upp på allt och att allt är normalt… det är tuffa tjejer, hoppas jag killar också, men mest tjejer som vågar säga nej det tycker inte vi är bra, och de vågar vara tuffa redan nu när de är kanske 17-18 år, och trygga i sig själva i vad man tillåter…
Josefin trycker på rätten att få och kunna säga nej och stå emot de sexuella budskapen på nätet som hon uppfattar som hotande. Hon uttrycker en tydlig oro för allt som numera är så vanligt och normalt på Internet, och som särskilt de unga flickorna måste skydda sig ifrån. Det är flera som pratar om unga flickor och oroar sig för denna grupp. De flesta i studien menar att sexualiseringen i samhället finns och det kan bli negativa följder, som att det blir en press på hur man ska vara, se ut och prestera:
Markus: … Ja, det sätter ju press på en och får en kanske att göra saker som man inte är mogen att göra eller
att infinna sig i sammanhang som man liksom inte borde, som man borde vänta med… att man debuterar för tidigt kanske eller att man börjar klä sig på ett sätt som ger signaler att det inte är ok eller fälla vissa kom-mentarer eller göra vissa närmanden eller så… hm… jag tänker mycket på unga flickor…
De flesta menar också precis som Markus att det är ett hot framförallt mot flickor/unga kvin-nor men även pojkar. Här finns bl a en oro för porrfilmers påverkan, och några menar att de unga får en förvrängd bild av hur sex är:
Kerstin: … Jag har två tjejer, så det blir jag som kommer att prata med dem om sex, och för mig är det
ganska viktigt för jag tycker att sex ska vara rätt, på det sättet att det ska inte vara något skämmigt, man ska inte ställa upp på saker som man inte vill, och hela det här som man ändå ser att det är mycket mer vanligt att man tittar på porrfilm, på Internet på ett helt annat sätt, och jag tror det är mycket killar som gör det, även om det är tjejer också som tittar på porrfilm…[…]… ja och att de då får en förvrängd bild av hur det är … Både Josefin och Kerstin talar om pressen på unga flickor att behöva ställa upp på sexuella aktiviteter som de egentligen inte skulle vilja, och i detta finns troligen en tanke om att pojkar är lite friare i sina val. Pernilla har också en föreställning om att pojkar kan vara lite friare i sin relation till ett sexualiserat samhälle:
Pernilla: … Ja jag skulle vilja absolut säga att vi lever i ett väldigt sexualiserat samhälle, det tycker jag, jag
är lite glad att jag inte har flickor som jag ska uppfostra och säga till dem att de inte får köpa stringtrosor, att ta de fajterna, att pojkar är lite mer fria att vara barn länge, längre upp i åldrarna…
I detta stycke presenteras den oro flera intervjupersoner ger uttryck för över alla de sexuella budskap som presenteras i media, särskilt på Internet, och som man menar är en fara för de unga, speciellt flickor. Möjligheterna finns till att inspireras och alla sägs ha rätt till sin sexua-litet, men det finns en rädsla för att unga utsätts för press att behöva ställa upp på saker de inte vill. Här menar man är det viktigt att också lära sig säga nej. Det finns en föreställning om att
