8.1 Sammanfattning
Syftet med vårt arbete har varit att undersöka om Kunskapsskolan är ”en skola för alla”. Vi ville ta reda på hur eleverna upplever Kunskapsskolans arbetssätt samt vilken måluppfyllelse de har i kärnämnena. Vi ville även undersöka hur Kunskapsskolan arbetar med elever i behov av särskilt stöd och om det finns något i Kunskapsskolans koncept som speciellt gynnar elever i behov av särskilt stöd.
I stora drag har vi fått följande svar på hur eleverna upplever Kunskapsskolans arbetssätt:
Resultaten från elevintervjuerna visade generellt på en god inlärningsmiljö på Kunskapsskolan. Det framkom att samtliga elever var nöjda med skolans arbetssätt. De tyckte att det var ett överskådligt sätt att arbeta på och de visste vad som förväntades av dem. Majoriteten av eleverna ansåg sig få det stöd och den hjälp som de behövde för sitt skolarbete. De upplevde sin skolmiljö som trygg och fri från mobbing. De ansåg också att den höga vuxennärvaron bland eleverna under hela skoldagen bidrog till ett gott inlärningsklimat. Vi kunde utifrån elevernas intervjusvar dra slutsatsen att den Kunskapsskola vi undersökte var en skola med ett koncept som passade alla elever. Skolans arbetssätt utgick från varje elevs utvecklingsnivå och förmåga. Skolan anpassade sig till eleven och inte tvärtom.
Vi fann att skolans arbetssätt gagnade elever i behov av särskilt stöd då de inte var hänvisade till att vara i en grupp där de presterade sämre än övriga. Var och en läste i sin egen takt, efter egen förmåga och alla var inkluderade.
Angående skolans mottagande av elever med skilda förutsättningar framkom det från skolledaren att inga elever har nekats tillträde på grund av behov av särskilt stöd.
Trots de goda resultat som Kunskapsskolan uppvisade i vår undersökning, kunde vi konstatera att det fanns en liten andel elever som inte nådde betyget godkänt i kärnämnena, trots åtgärder från skolans sida.
Sammanfattningsvis kunde vi utifrån gjorda elevintervjuer dra slutsatsen att
om man vill, så kan man genomföra sina studier på Kunskapsskolan.
8.2 Diskussion
Teorier
I kapitel 4 behandlas Antonovskys (1991) begrepp känsla av sammanhang eller med ett annat ord KASAM. Det handlar om i vilken utsträckning vi upplever tillvaron som meningsfull, begriplig och hanterbar. I Lpo94 står det följande: En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Eleverna skall få möjligheter att ta initiativ och ansvar. De skall ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att arbeta självständigt och lösa problem (Skolverket, 2005c).
Vi har i vår undersökning kunnat se att Kunskapsskolans elever i hög grad upplever sin skolgång som begriplig. De arbetar efter långsiktiga mål som bryts ner i termins- och veckomål. Arbetssättet är tydligt och överskådligt i sin struktur då arbetet i steg utgör en röd tråd genom hela utbildningen. Det är ett förutsägbart arbetssätt, när ett steg är färdigt övergår eleven till nästa upp till den betygsnivå eleven bestämt sig för att uppnå. Varje elev arbetar i egen takt oberoende av andra elever. Skolan erbjuder rimliga utmaningar som går att möta, sett ur ett elevperspektiv.
När eleverna upplever en hög grad av begriplighet blir tillvaron förutsägbar. Eleverna uppfattar generellt sin skolsituation som hanterbar, det vill säga de tycker att de tillhandahåller optimalt stöd för att möta de krav som ställs. Resurser ges i form av pedagogisk handledning, vuxenkontakt, hjälpmedel, BIBASS-grupp med mera.
Kraven på eleverna är rimliga även om skolan vill sporra eleven att komma lite längre än vad den själv tror sig förmå.
Skolan erbjuder en lärandemiljö som tillgodoser elevernas behov. Till exempel genom dess öppna planlösning med synliga vuxna som skapar trygghet. När eleverna upplever en hög grad av hanterbarhet riskerar de inte att känna sig som offer för omständigheterna.
Huvuddelen av eleverna upplever sin skolgång som meningsfull. Här är det intressant att konstatera att undersökningen klart visar att eleverna känner sig motiverade i sina studier då det för eleven finns tydliga mål för utbildningen. De kan på förhand bestämma vilket betyg de vill uppnå för att kunna förverkliga de planer som de har inför vuxenlivet. Flera elever talar om framtidsdrömmar med bra jobb och god ekonomi. De ser ett värde i att investera energi och engagemang i sina studier.
När eleverna upplever en hög grad av meningsfullhet skapas motivation för skolarbetet.
De tre komponenterna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet framkom i hög grad i elevernas beskrivning av sin skolsituation. Här drar vi slutsatsen att Kunskapsskolans arbetssätt stärker elevernas känsla av sammanhang och därmed ger dem ger dem goda förutsättningar för att klara av sina studier.
Inledande i BIBASS-manualen står att det egentligen inte behövs en manual för arbetet med barn i behov av särskilt stöd, för Kunskapsskolans koncept och synen på lärandet ändå väl möter upp de behov som dessa elever har. Går det då att överföra Perssons tankar om att en bra pedagogik inte kräver någon specialpedagogik på Kunskapsskolans arbetssätt? Till viss del kan vi se klara kopplingar då huvudtanken är att möta varje elev på dess egen nivå.
Kunskapsskolan precis som på så många andra skolor elever som saknar kraft eller motivation för att genomföra sina studier.
Problem och syfte
I vår frågeställning söker vi svar på huruvida Kunskapsskolan är en skola för alla. Inledningsvis kan sägas att det är öppet för alla att söka till Kunskapsskolan. Anmälningarna behandlas i den ordning de kommer Kunskapsskolan tillhanda, syskon har förtur. Enligt rektor på skolan har ingen elev nekats tillträde till skolan på grund av behov av särskilt stöd. De som söker sig till Kunskapsskolan blir tydligt informerade om arbetssättet vilket vi kan ana leder till att en del föräldrar väljer bort Kunskapsskolan som skolalternativ för sitt barn. Framför allt gäller det föräldrar till de elever som inte har nått en tillräcklig mognad för att ta ansvar för sina studier. Eftersom tankarna om att kunna ta eget ansvar för att klara Kunskapsskolans arbetssätt var så djupt befästa i den tillfrågade elevgruppen anar vi att denna inställning är vidare utbredd än så.
Av de elever som ingick i vår studie ville ingen byta skola. Detta tolkar vi som om de elever som faktiskt börjat på Kunskapsskolan har funnit sig tillrätta och klarar av Kunskapsskolans arbetssätt.
Det är vår uppfattning att de elever som har någon form av studiemotivation kan klara Kunskapsskolans arbetsform. Detta grundar vi på elevernas svar där det tydligt framgick att ”vill man så kan man”. Tillräcklig hjälp finns att få om man vill ha den.
Det finns en grupp på cirka tio elever som saknar studiemotivation enligt skolledaren. Här arbetar skolan aktivt för att denna grupp ska nå ett godkänt resultat. Om detta hade lyckats fullt ut hade måluppfyllelsen varit 100 procent. Så är naturligtvis inte fallet. Det är få skolor förunnat att åstadkomma dessa resultat.
Samtidigt som vi menar att det är bra och motiverande för elever att se sin stegutveckling, kan vi se en problematik i detta. För de elever som av olika anledningar inte orkar med sitt skolarbete och har kommit efter, är stegutvecklingen lika synlig. Häri kan ses en fara, om inte eleven fångas upp i tid riskerar skolarbetet att bli övermäktigt och uppgivenheten tar över.
Utifrån styrdokumenten
Eftersom vi människor inte är några programmerbara robotar, så påverkas vi olika efter ett antal års skolgång. Därför är spännvidden stor i en grupp tolvåringar som ska börja årskurs sex och det finns faktiskt inga särskilt starka motiv till att klumpa ihop dessa ungdomar i en särskild klass och i ett särskilt rum. Dock är det samtidigt så att variationerna mellan eleverna i vissa ämnen och i vissa avseenden är så pass små att de har stort utbyte av gemensamma lektioner och föreläsningar likaväl som av enskilda studier (Andersson, 2003).
Ovanstående ger en bild av hur skaparna av Kunskapsskolan tänkte när de startade sitt projekt. Dessa tankegångar är väl förankrade i Lpo94 som uttryckligen beskriver att undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.
Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan
undervisningen aldrig göras lika för alla (Skolverket, 2005c).
Trots läroplanens tydlighet finns det i våra skolor år 2006 en organisation där en lärare ensam undervisar 28 elever i ett klassrum. Är det möjligt för en lärare att anpassa undervisningen utifrån varje enskild elevs behov i en sådan skolmiljö?
Betydelse för yrkesrollen
Vårt undersökningsresultat bygger till största delen på elevintervjuer. Denna metod visade sig vara utav stort värde då eleverna hade mycket att säga om sin skola. Att intervjua elever i olika åldrar avspeglar tydligt den informella skolkulturen. För att se hur en skola verkligen fungerar är elevernas bild avgörande. Denna metod ser vi som mycket användbar i vår kommande yrkesroll, framför allt vad det gäller att kartlägga skolors lärandemiljö. Om det hade funnits mer tid för vår undersökning hade det varit av värde att komplettera intervjuerna med observationer. Även föräldraintervjuer hade varit ett bra komplement. Detta hade förmodligen gett oss en ännu mer nyanserad bild av Kunskapsskolans verksamhet.
En viktig förutsättning för att nå goda kunskapsresultat är att som elev känna till målen för skolans verksamhet. Skolverkets inspektion från oktober 2005 har bedömt att i drygt 40 procent av grundskolorna känner eleverna inte i tillräcklig utsträckning till målen för den egna utbildningen.
Vi tycker att Kunskapsskolan har en bra modell vilket även eleverna bekräftar. Här tydliggör skolan för eleverna vilka mål som skall uppnås och hur de når dit. Efter detta arbete ser vi det som en självklarhet att detta klargörs för varje elev så att de vet vad som förväntas av dem.
Detta är en viktig bit som vi kommer att ta med oss i vår kommande roll som specialpedagoger.
Skolmiljö
Vid elevintervjuerna framkom att Kunskapsskolans miljö av många upplevdes som stökig med mycket spring. En del tyckte att det var svårt att hitta en lugn plats för skolarbetet. Orsakerna till detta fann vi i elevantalet som under detta år varit högre än normalt. Att ha tillgång till en bra studieanpassad miljö kan vara en betydande faktor för hur man lyckas i sina studier. Två elever som
kunde vara en god idé att komplettera Kunskapsskolans koncept med ett traditionellt lärarbemannat klassrum för de elever som har dessa önskemål.
Eleverna läser på samma sätt i steg och kurser men med en lärare och inom klassrummets fyra väggar. Detta skulle kunna vara en passande åtgärd för de elever som känner trygghet i den gamla invanda klassrumsmiljön där det finns en lärare till hands när man räcker upp handen. Det skall inte ses som en åtgärd för elever i behov av särskilt stöd utan som ytterligare en alternativ lärandemiljö.
Betyg
Många elever uttalar sig om betygssystemet på Kunskapsskolan som ”fair play”. ”Det känns inte som om lärarna försöker lura en, utan man får veta vad man ska läsa och träna på. Man lär ju sig inte mindre för att man får veta vad det är man ska kunna,” säger en elev. Om eleverna känner att de hade kunnat prestera bättre vid ett provtillfälle finns det möjligheter att skriva om. Detta tycker vi visar på att det bedöms som viktigare att befästa kunskaper på Kunskapsskolan än att konkurrera om betygen vid de enskilda provtillfällena.
En annan aspekt på ”fair play” är uttalandet från en elev som säger. ”Om man har svårt för att lyda eller göra som läraren säger, då kan läraren fatta misstycke och sänka ens betyg”, det går inte här. Elevernas syn på betyg är också intressant ur denna synvinkel. De ser vikten av att eleverna är lärarna till lags och ett gott uppförande som betygskriterier i den traditionella skolan. Kunskapsinhämtningen är då en del av betyget, hur man uppför sig, en annan.
En tredje aspekt på betygsystemets möjligheter på Kunskapsskolan belyses genom följande citat.
”I den andra skolan där alla fick stanna upp då får ju nästan alla samma betyg, men här jobbar alla på egen hand.”
För eleverna innebär detta möjligheter att inhämta kunskaper i egen takt. Vilket i sin tur kan innebära att elever som före terminsslutet i årskurs nio uppnått de högsta målen kan fortsätta med studier på gymnasienivå.