Kunskapsskolan - "en skola för alla"

Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

Kunskapsskolan

”en skola för alla”

Kunskapsskolan - ”a school for all students”

Cecilia Järpell

Petra Mellin

Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, 60 poäng Examinator: Ann-Elise Persson

Specialpedagogik Handledare: Sten-Sture Olofsson

Malmö högskola Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Vårterminen 2006

Järpell, Cecilia och Mellin, Petra. (2006). Kunskapsskolan ”en skola för alla”. (Kunskapsskolan ”a school for all students”). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vårt arbete har varit att undersöka om Kunskapsskolan är ”en skola för alla”. Vi ville ta reda på hur eleverna upplever Kunskapsskolans arbetssätt samt vilken måluppfyllelse de har i kärnämnena. Vi ville även undersöka hur Kunskapsskolan arbetar med elever i behov av särskilt stöd och om det finns något i Kunskapsskolans koncept som speciellt gynnar elever i behov av särskilt stöd.

För att uppnå vårt syfte har vi intervjuat ett trettiotal elever, tre pedagoger och en skolledare på en Kunskapsskola i södra Sverige.

Genom intervjuerna har vi kommit fram till slutsatsen att Kunskapsskolan är en skola med ett koncept som passar alla elever. Skolans arbetssätt utgår från varje elevs utvecklingsnivå och förmåga. Skolan anpassas till eleven och inte tvärtom. Nästan alla elever anser sig få det stöd och den hjälp som de behöver. Skolans arbetssätt kan gagna elever i behov av särskilt stöd då de inte är hänvisade till att vara i en grupp där de presterar sämre än övriga. Var och en läser i sin egen takt, efter egen förmåga och alla är inkluderade.

Trots de goda resultat som Kunskapsskolan uppvisar i vår undersökning, konstaterar vi att det finns en liten andel elever som för närvarande inte når betyget godkänt i kärnämnena, trots intensiva satsningar från skolans sida.

I diskussionen kopplas resultatet till teorierna där vi vill mena att Kunskapsskolans elever upplever en känsla av sammanhang då deras lärandemiljö är anpassad på ett sätt som gör att deras skolsituation känns meningsfull, begriplig och hanterbar.

Arbetet ger i sin litteraturgenomgång en beskrivning av friskolor i allmänhet och en djupare beskrivning av Kunskapsskolan och dess arbetssätt. Vidare förklaras begreppen specialpedagogik och elever i behov av särskilt stöd.

Arbetet har inte relaterats till tidigare forskning i ämnet då vi inte funnit någon sådan.

Nyckelord: arbetssätt, friskola, Kunskapsskolan, lärandemiljö, specialpedagogik. Cecilia Järpell Petra Mellin Handledare: Sten-Sture Olofsson Saxtorpsvägen 181 Grand Prixvägen 352 Examinator: Ann-Elise Persson 261 94 Annelöv 246 52 Löddeköpinge

FÖRORD

Det har varit en lång process sedan vi i höstas satt med examensarbetsplanen och funderade på hur vi skulle få ett bra specialpedagogiskt perspektiv på vårt arbete. Fördelningen av handledare drog ut på tiden så vi tog en chansning och skickade vår halvfärdiga plan till Bim Riddersporre. Tack snälla Bim för att du snabbt tog dig tid och gav oss en mycket bra feedback. Detta gjorde att vi fick en bra plan att arbeta efter och kunde snabbt komma igång med vår studie.

Vi vill också rikta ett STORT TACK till alla trevliga elever som lät sig intervjuas av oss. Det var ni som gjorde så att detta undersökningsarbete blev både roligt och intressant. Självklart vill vi även tacka skolledare och personal på Kunskapsskolan som gjorde det möjligt för oss att genomföra vår undersökning, vi har verkligen känt oss väl mottagna av alla.

Sist men inte minst vill vi tacka Sten-Sture, vår handledare som med sitt positiva sätt väglett och inspirerat oss genom hela arbetet.

Malmö Maj 2006 Cecilia Järpell Petra Mellin

INNEHÅLL

1 INLEDNING 7

2 PROBLEM OCH SYFTE 9

3 LITTERATURGENOMGÅNG 11 3.1 Friskolor 11 3.2 Kunskapsskolan 11 3.3 Widar Andersson 13 3.4 Utdrag ur Lpo 94 14 3.5 Vad är specialpedagogik 15

3.6 Barn i behov av särskilt stöd 16

4 TEORI 17 4.1 KASAM-begreppet 17 4.2 Perssons teori 18 5 METOD 19 5.1 Allmänt om metod 19 5.2 Metodval 19 5.3 Pilotstudie 20 5.4 Frågeställningar 20 5.5 Undersökningsgrupp/Urval 20 5.6 Genomförande 21 5.7 Bearbetning/Databehandling 21 5.8 Tillförlitlighet 21 5.9 Etiska aspekter 22 6 RESULTAT 23

6.1 Elevers upplevelser av Kunskapsskolan 23

6.2 Skolpersonal och skolledarens upplevelser av Kunskapsskolan 26 6.3 Måluppfyllelse för elever i Kunskapsskolan 28 6.4 Kunskapsskolans arbete med elever i behov av särskilt stöd 29 6.5 Delar i konceptet som gynnar elever i behov av särskilt stöd 32

7 ANALYS 35

7.1 Kunskapsskolans arbetssätt 35

7.2 Elevers strategier vid målhantering 35

7.3 Pedagogers roll 35

7.4 Miljö och trivsel 36

7.6 Måluppfyllelse 36 7.7 Arbete med barn i behov av särskilt stöd 36

8 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION 37

8.1 Sammanfattning 37

8.2 Diskussion 37

9 FORTSATT FORSKNING 43

REFERENSER 45

1 INLEDNING

Arbetet behandlar huruvida friskolan Kunskapsskolan är en ”skola för alla” och hur de där arbetar med elever i behov av särskilt stöd. Fokus ligger på hur eleverna upplever Kunskapsskolans arbetssätt. Vidare redovisas elevernas betygsprestationer i kärnämnena.

Vi har i vår närhet sett att allt fler elever rekryteras till friskolan Kunskapsskolan från den kommunala grundskolan. Under de fem terminer vi läst vid den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen har vi haft många samtal angående Kunskapsskolans metoder och arbetssätt. En vanligt förekommande uppfattning som vi har stött på är att Kunskapsskolan endast tillgodoser självgående och duktiga elever. Kunskapsskolan å andra sidan vänder sig till alla elever. Ett intresse har väckts hos oss att studera hur Kunskapsskolan arbetar med specialpedagogiska frågor och om skolans arbetssätt passar för alla elever.

Ämnet känns aktuellt då Skolverket (2005a) i ett pressmeddelande den 10 oktober 2005 riktar kritik mot landets grund- och gymnasieskolor i arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

Inspektionen visar att de möjligheter som finns i skolorna för att förbättra kunskapsresultaten inte tas tillvara. Både i skollagen och i läroplanen finns tydliga krav på likvärdig utbildning. Trots detta behöver vart fjärde rektorsområde i grundskolan och över en tredjedel av gymnasieskolorna förbättra sina insatser med att ge särskilt stöd. Inspektionen visar också att rektorer och lärare inte heller tillräckligt väl känner till vilka bestämmelser som gäller för undervisningen av elever i behov av särskilt stöd. Det är därför oacceptabelt att bristande resurser anges som en orsak till att eleverna inte får det stöd de har rätt till.

En viktig förutsättning för att nå goda kunskapsresultat är att som elev känna till målen för skolans verksamhet. I drygt 40 procent av grundskolorna har inspektörerna bedömt att eleverna inte i tillräcklig utsträckning känner till målen för den egna utbildningen (Skolverket, 2005a).

Vi kommer i vår studie att undersöka hur elever på Kunskapsskolan upplever och hanterar möjligheten att sätta upp egna mål och hur det påverkar deras kunskapsresultat. Detta är intressant då Kunskapsskolans koncept präglas av att varje elev tidigt sätter egna mål för sin utbildning. Enligt Skolverkets tolkning borde detta i så fall leda till förbättrade resultat för Kunskapsskolans elever.

En annan rapport från Skolverket (2003) visar att de flesta av befattningshavarna på de fristående skolorna tror att läroplanens mål att uppnå är möjliga att nå för alla eller närmast alla barn.

Denna inställning finns inte lika ofta företrädd bland de intervjuade på de kommunala skolorna där ingen bland personalen anser att läroplanens uppnåendemål är möjliga att nå för alla elever (Skolverket, 2003). Detta är

ytterligare en aspekt som vi valt att studera närmare. Vilka förväntningar har Kunskapsskolan på elevernas prestationer och resultat?

Vidare i rapporten kan utläsas att fristående skolor satsar mindre resurser på specialpedagogisk verksamhet än kommunala skolor. I friskolorna är man oftare tillfreds med tillgången på särskilda stödinsatser än i kommunala skolor trots att det är en mindre andel av eleverna som får stöd (Skolverket, 2003). Kan vi i vår studie finna belägg för att Kunskapsskolan är tillräckligt rustad att ta emot och stödja alla elever. Satsas det tillräckligt för att alla elever ska nå målen?

Generellt gäller att normer och värden som präglar skolans klimat har betydelse för i vilken utsträckning eleverna lyckas i sitt skolarbete liksom att arbetssätt och arbetsformer - om de anpassas till elevers olika förutsättningar - också påverkar graden av måluppfyllelse positivt.

Fallstudierna i rapporten från Skolverket (2003) visar också att skolor som präglas av uppslutning kring skolans uppdrag, konsekvent och tydligt ledarskap samt genomtänkta strategier för att lösa förekommande problem inom arbetslagets ram, är mindre beroende av expertstöd. Här utgör den specialpedagogiska kompetensen en naturlig och integrerad del i verksamheten och är inte nödvändigtvis kopplad till arbete med enskilda elever eller grupper av elever (Skolverket, 2003).

Genomsyras Kunskapsskolans arbetssätt av ett specialpedagogiskt tänkande? Kunskapsskolan startade sina första skolor år 2000. Kunskapsskolan är en friskola med allmän inriktning. De elever som går där har på egen hand sökt sig till skolan.

Ambitionen är att den enskilde eleven bildar sin egen norm som läraren sedan försöker anpassa skolans utbildningsverksamhet till (Andersson, 2003).

Kunskapsskolans (2005) vision och mål är att Kunskapsskolan ska vara Sveriges bästa skola där varje elev genom en personligt utformad utbildning mot tydliga kunskapsmål lockas att tänja sina gränser och lära sig mer än vad han eller hon trodde var möjligt. Kunskapsskolans mål är:

• Varje elev ska överträffa sina individuella studiemål och uppnå kunskaper som minst motsvarar godkänt betyg i alla ämnen och hälften av alla avgångselever ska ha VG eller MVG.

• Sveriges mest nöjda elever och föräldrar. • Sveriges bästa och mest nöjda lärare.

• Långsiktigt uppvisa en positiv rörelsemarginal om 5-7 procent. Vilket innebär att på sikt få en vinst som motsvarar 5-7 procent av den totala omsättningen.

En begränsning i studien är att vi inte funnit någon tidigare forskning eller någon litteratur som direkt kan kopplas till Kunskapsskolans arbetssätt.

2 PROBLEM OCH SYFTE

Ett stort antal elever klarar idag inte målen i den traditionella skolan och många elever exkluderas. Det känns därför viktigt för oss att göra en fördjupning i alternativa pedagogiska metoder och arbetssätt, för att som specialpedagoger vara rustade att möta alla elever.

Vårt huvudsyfte är att undersöka om Kunskapsskolan är ”en skola för alla”? • Hur upplever eleverna Kunskapsskolans arbetssätt?

• Hur ser måluppfyllelsen ut i kärnämnena för Kunskapsskolans elever? De specialpedagogiska frågor vi söker svar på är:

• Tar Kunskapsskolan emot elever med skilda förutsättningar? • Hur arbetar Kunskapsskolan med elever i behov av särskilt stöd?

• Finns det något i Kunskapsskolans koncept som gagnar barn i behov av särskilt stöd?

För att uppnå vårt syfte kommer vi att intervjua ett trettiotal elever, tre pedagoger och en skolchef på en Kunskapsskola i södra Sverige.

3 LITTERATURGENOMGÅNG

I detta kapitel behandlas historik och organisation kring friskolor och Kunskapsskolan. Vidare beskrivs Kunskapsskolans arbetssätt med steg och kurser.

Därefter presenteras Vidar Andersson och hans bok som är den enda litteratur vi funnit om Kunskapsskolan. Därpå följer riktlinjer från nationella läroplanen Lpo 94. Slutligen i kapitlet definieras begreppet specialpedagogik.

3.1 Friskolor

Genom ett riksdagsbeslut 1992 blev det möjligt för aktie- och handelsbolag, stiftelser samt ekonomiska och ideella föreningar att etablera fristående skolor med kommunalt stöd (Skolverket, 2005b).

Under den tioårsperiod som gått sedan beslutet fattades, har antalet fristående skolor vuxit i snabb takt och utgör nu ungefär tio procent av grundskolorna i landet. Detta har i sin tur lett till konkurrens om eleverna och skolpengen mellan friskolorna och kommunala skolor (Skolverket, 2003).

Friskolor är skolor som drivs av andra huvudmän än kommunen. En stiftelse, förening eller ett företag kan driva en friskola.

För att få driva en friskola måste man ha tillstånd från staten. Skolverket är beslutsfattande myndighet och utfärdar sådana tillstånd. För att få tillstånd måste friskolan bland annat följa grunderna i den nationella läroplanen. De ska ge eleverna kunskaper som till art och nivå motsvarar dem som eleverna i den kommunala skolan får, delta i de nationella proven i svenska, engelska och matematik med mera.

Friskolor har rätt att utfärda betyg till eleverna. Dessa betyg har samma värde som betygen från kommunala skolor.

Friskolor måste vara öppna för alla elever. Det innebär att elever tas in med hjälp av en kö där anmälningsdatumet räknas eller genom närhetsprincipen, det vill säga att eleverna i skolans närområde har förtur. En friskola har även rätt att ge förtur till elever som har ett eller flera syskon i skolan.

På grundskolenivå får inte friskolor ta ut skolavgifter utan de kommunala bidragen är avsedda att täcka skolans kostnader.

Den lagliga rätten till skolskjuts försvinner när en elev väljer att gå i en friskola eller väljer en annan kommunal skola än den som kommunen tilldelat. Däremot kan kommunen frivilligt erbjuda skolskjuts till elever som väljer en friskola och som har lång resväg till skolan (Skolverket, 2005b).

3.2 Kunskapsskolan

Kunskapsskolan (2005) är en friskola som drivs som ett företag. De första fyra grundskolorna startades hösten 2000. Däremot hade företaget Kunskapsskolan i Sverige AB grundats redan 1999. Initiativtagarna var Anders Hultin, Peje

Emilsson och Per Unckel. Kunskapsskolans ägare är Peje Emilsson och investmentbolaget Investor.

Idag driver Kunskapsskolan 16 grundskolor för årskurs sex till nio, sex gymnasieskolor, en resursskola och två Kunskapsgårdar. Med det är de Sveriges största friskola för 7000 elever och 600 medarbetare.

Den nationella läroplanen följs och undervisning ges i alla ämnen. Likaså deltar Kunskapsskolan i kommunala kvalitetsmätningar. Dessutom utvärderas löpande elevers, föräldrars och lärares nöjdhet.

Kunskapsskolan har framarbetat en egen pedagogisk metod för en personligt utformad utbildning med tydliga kunskapsmål. Elevens skall lockas att tänja sina gränser och lära sig mer än vad han eller hon trodde var möjligt. Eleven sätts i centrum och lärarna utgår ifrån och anpassar sig efter dennes mål, ambitioner och förutsättningar.

Steg

I Kunskapsskolan läser eleverna de olika ämnena i "steg" och i "kurser".

Engelska, svenska, matematik och moderna språk läses i flera steg. Vilket steg eleven startar vid beror på hur mycket den redan hunnit lära sig i sin tidigare skola. För varje steg finns tydliga mål, och i åttan och nian även en beskrivning av vad som krävs för att uppnå olika betyg.

Att ämnena är ordnade i steg betyder att de finns möjlighet att läsa i snabbare takt, oberoende av skolår och att eleven kan läsa fler steg än vad som ingår i grundskolans läroplan.

När eleverna börjar på Kunskapsskolan får de hjälp att hitta rätt steg att börja på, beroende på vilka kunskaper de har med sig. I varje stegämne finns 35 steg. Varje steg innehåller tydliga mål som leder mot de nationella målen som alla elever ska ha uppnått i skolår nio. Målen på steg 1-20 innehåller de kunskaper som alla har rätt att uppnå och som leder till godkänt betyg efter skolår nio. Steg 21-35 rymmer mer avancerade kunskapsmål som kan leda till ett högre betyg. Genom ytterligare påbyggnadssteg erbjuds elever som nått upp till kunskapsmålen på steg 35 möjlighet att arbeta vidare med gymnasiets A-kurser.

Kurser

På Kunskapsskolan läser eleverna SO, NO, idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap, bild, slöjd och musik i form av kurser där de själva kan välja svårighetsgrad.

Varje kurs har ett tema som ämnena studeras utifrån. Varje kurs har tydliga ämnesmål, och i åttan och nian också betygskrav för de ingående ämnena. Eleverna läser en kurs i taget. I varje kurs väljer de, med stöd av sin handledare mellan tre olika svårighetsgrader.

I stegen och kurserna ingår olika slags lektioner som till exempel föreläsningar, workshops, seminarier, laborationer med mera, som eleven med sin handledare sätter ihop till ett personligt veckoschema.

Kunskapsskolans viktigaste uppgift är att förmedla kunskap. Skolan vill dessutom bidra till att varje elev tillägnar sig ytterligare kompetenser för att kunna möta en ständigt föränderlig värld och okända utmaningar.

Kunskapsskolan har tydliga långsiktiga kunskapsmål. Det är eleven, föräldrarna och läraren i samråd som sätter upp mål för vad eleven ska ha lärt sig och vilka betyg eleven siktar mot när denne går ut årskurs nio. Inför varje skolår bestäms, utifrån din individuella studieplan, vilka mål som ska uppnås under året och om de långsiktiga målen bör höjas eller sänkas. Målen bryts sedan ner till halvårsmål och veckomål som följs upp vid varje veckas ph-samtal (ph= personlig handledning).

I planeringen ingår också att ta reda på hur varje elevs lärande fungerar - vilka lärstrategier eleven har för att nå målen. Det kan handla om var eleven behöver sitta för att få arbetsro eller vilka tekniker som hjälper den specifika elevens hjärna att förstå och att komma ihåg. Det kan även handla om ifall eleven föredrar att arbeta i grupp eller om denne vill arbeta ensam eller i närheten av en lärare.

Kunskapsskolans lärare har tre roller, att vara personlig handledare, allmän handledare och ämnesexpert i ett eller flera ämnen. Lärarna är organiserade i arbetslag och ingår också i ämneslag.

Som basgrupps-handledare är läraren personlig handledare åt eleverna i sin grupp och följer eleven genom skoltiden. Han eller hon hjälper och tränar eleven att planera och utveckla sina lärstrategier, följer upp skolarbetet och finns till hands för stöd och kontroll. Allt eftersom eleven lär sig att själv sätta upp mål och att planera sin tid så får denne ta ett större ansvar för sina egna studier.

Kunskapsskolans arbetssätt lär eleven att ta eget ansvar och att bli självständig - det är inget eleven behöver kunna när den börjar i Kunskapsskolan utan något eleverna lär sig efter hand.

Kunskapsskolan anser sig vara ett alternativ som med andra ord ersatt den "vanliga" skolans traditionella strukturer - klasser, klassrum och ett gemensamt schema för alla, med nya strukturer som styr och stödjer individen bättre (Kunskapsskolan, 2005).

3.3 Widar Andersson

I sin bok I egen takt skriver Andersson (2003) om människor och idéer kring utvecklingen av en ny slags skola, Kunskapsskolan. Författaren ger en kunskapsrik och nyanserad bild av Kunskapsskolans framväxt och utveckling. Genom många samtal med lärare, skolchefer, föräldrar, elever, aktieägare, arkitekter, kommunalråd och generaldirektörer ger han läsaren en inblick i ett skolföretags tillblivelse.

3.4 Utdrag ur Lpo 94

På Skolverkets (2005c) hemsida står att läsa: Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform skall vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 2 §). Normerna för likvärdigheten anges genom de riksgiltiga målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen skall utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser skall fördelas lika. Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig göras lika för alla.

Riktlinjer

Alla som arbetar i skolan skall

• hjälpa elever som behöver särskilt stöd och

• samverka för att göra skolan till en god miljö för lärande.

Läraren skall

• utgå från varje enskild elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande,

• stärka elevens vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan, • ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika

uttrycksmedel,

• stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter, • samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen och • organisera och genomföra arbetet så att eleven

-utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga,

-upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt,

-får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling,

-successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar, -får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang och

3.5 Vad är specialpedagogik

Fischbein (2004) menar att specialpedagogik är ett brett och tvärvetenskapligt ämne och skall främst användas i förebyggande syfte för att undvika att större insatser behöver sättas in.

Specialpedagogik uppstår i samspelet mellan individ och omgivning och handlar om förhållningssätt och attityder. Historiskt sett har specialpedagogik uppstått när skola och samhälle har definierat vilka som har problem. Att vända på det gamla synsättet är mycket viktigt då det är alldeles för enkelt anser Fischbein som är professor i specialpedagogik vid Lärarhögskolan i Stockholm.

Det gamla synsättet lever kvar enligt författaren som en konsekvens av politiska beslut och den ideologi som råder i Sverige. Där utgångspunkten är att alla är lika, men det är bara ett önsketänkande. Vi ska utgå från att alla är olika och inrätta miljön efter detta. Specialpedagogiska situationer sker i möten på många möjliga nivåer. Från mikromiljön i hemmet via förskola och skola till samhället i stort där personen är medborgare.

Det är omgivningen som skall anpassas efter en elev och sedan spelar det ingen roll på vilken nivå eleven är. Det viktiga är att kompensera konsekvenserna av ett funktionshinder och erbjuda hjälpmedel eller extra resurser. På så sätt skapar det specialpedagogiska stödet förutsättningar för en elev med funktionshinder att gå i vanligt klass. Individuell variation är stimulerande och utvecklingsfrämjande. Men det finns två fällor man riskerar att falla i. Att segregera genom att kategorisera men även tvärtom blir det fel om man förutsätter att alla kan fungera i samma miljö utan extra resurser. Då riskerar man att försämra för alla elever i gruppen (Fischbein, 2004).

Persson (2004) är gästprofessor i specialpedagogik vid Växjö universitet och har sin ordinarie tjänst som docent vid Göteborgs universitet. Han säger att specialpedagogik inte är enkelt att kort förklara. Det är ett ämne som har sina rötter i många andra discipliner så som till exempel pedagogik, medicin, psykologi och sociologi. Ämnet specialpedagogik har till uppgift att stötta pedagogiken som disciplin och kommer in i bilden när elevers olikheter gör att den vanliga pedagogiken inte räcker till.

Verksamheterna inom specialpedagogik är enligt författaren skiftande men med det gemensamt att de ska bidra till att skapa goda lärandebetingelser för alla elever.

Traditionellt har specialpedagogik handlat om elever som har vad man kallat ”särskilda behov”. Idag har specialpedagogiken en vidare funktion som bland annat handlar om skolutveckling och kompetenshöjning hos skolan och förskolans personal.

Det är viktigt att analysera var svårigheterna finns. Är de hos eleven eller i skolmiljön eller kanske en kombination av båda. Ett exempel är överrepresentationen av pojkar med behov av särskilt stöd i skolan vilket kan tolkas som att just den skolmiljön för dessa elever inte utgör en särskilt god lärandemiljö (Persson, 2004).

En av hans teorier om specialpedagogik är: Vore pedagogiken riktigt bra skulle inte specialpedagogiken behövas (Persson, 2005).

3.6 Barn i behov av särskilt stöd

Enligt Skolverket (2005d) kan verksamheten i skola och barnomsorg aldrig utformas lika för alla barn. De som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd för sin utveckling har rätt till detta. Stödet skall utformas med hänsyn till barnets egna behov och förutsättningar. Barn i behov av särskilt stöd har rätt att få plats i förskola eller fritidshem. Skolan har också ett särskilt ansvar för dessa barn. Stödet skall i första hand ges inom den grupp eller klass som barnet tillhör.

4 TEORI

Det som centralt undersökts i denna studie är hur eleverna upplever och påverkas av sin lärandemiljö. Vad är det som gör att skolelever klarar av eller misslyckas med sitt skolarbete.

Antonovsky (1991) ställer i sina teorier om KASAM frågan: Vad är det som gör att vi klarar svåra påfrestningar med hälsan i behåll – och till och med växer och vidareutvecklas av det. Svaret han ger är att det beror på vår känsla av sammanhang det vill säga i vilken utsträckning vi upplever tillvaron som meningsfull, begriplig och hanterbar.

Vi kände att dessa begrepp är viktiga och relevanta i skolsammanhang och valde att ha dem med i våra bakomliggande tankegångar.

Underordnat i problemformuleringen tas specialpedagogiska frågor upp. Begreppet specialpedagogik är inte helt lätt att precisera och enligt Persson (2005) skulle specialpedagogik inte behövas om den vanliga pedagogiken vore riktigt bra. Detta kommer att belysas sist i teoridelen.

4.1 KASAM-begreppet

När Antonovsky som är professor i medicinsk sociologi 1970 analyserade resultaten från en undersökning inträffade en påtaglig händelse som gjorde att hans arbete som medicinsk sociolog fick en helt ny inriktning (Antonovsky, 1991). Det var en undersökning av hur israeliska kvinnor i olika etniska grupper anpassat sig till klimakteriet. En grupp bestod av kvinnor från Centraleuropa av vilka många hade suttit i koncentrationsläger under kriget. När de gjorde jämförelser av den psykiska hälsan hos överlevande från koncentrationsläger med en kontrollgrupp visade det sig att 29 procent av de överlevande hade en ganska god allmän psykisk hälsa. Samma resultat fann de när de undersökte den fysiska hälsan. Att ha gått igenom lägrets ofattbara skräck och sedan under flera år leva som flykting och fortfarande vara vid tillfredställande hälsa! Denna omvälvande iakttagelse fick Antonovsky att på ett medvetet plan börja formulera det som han senare kom att kalla den salutogenetiska modellen. Ur detta utvecklades begreppet KASAM - en känsla av sammanhang.

Antonovsky gjorde en ny undersökning där han intervjuade människor som alla hade varit utsatta för svåra trauman. Vid analysering bedömdes att drygt 60 procent av de intervjuade hade ett starkt KASAM medan övriga som deltog bedömdes ha ett svagt KASAM. Vid genomgången av de två extrema grupperna kunde Antonovsky gång på gång identifiera tre teman. Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

De personer som hade en hög KASAM hade höga värden av dessa komponenter, i skarp kontrast till dem som hade en svag KASAM.

Antonovsky (1991) ger nedan en formell definiering av KASAM-begreppet: Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och (3) dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang (citat s.41)

Begriplighet

Hur individen upplever inre och yttre stimuli som förnuftsmässigt gripbara, som information som är sammanhängande, ordnad, tydlig och strukturerad snarare än kaotisk, oordnad, oförklarlig och/eller slumpmässig. En människa med hög känsla av begriplighet förväntar sig att de stimuli som hon eller han kommer att möta i framtiden är förutsägbara, eller att när de kommer som överraskningar, åtminstone går att ordna och förklara.

Hanterbarhet

Hur individen upplever att den har resurser till sitt förfogande, med hjälp av vilka man kan möta de krav som ställs av de stimuli som individen bombarderas av. Det kan syfta på resurser som båda man själv och andra i ens närhet har kontroll över. En hög känsla av hanterbarhet ger en upplevelse av att inte vara offer och att man inte upplever att livet behandlar en orättvist.

Meningsfullhet

Hur individen har områden i livet som är viktiga för dem. Utmaningar som är värda känslomässiga investeringar och engagemang. Meningsfullhet är teorins motivationskomponent (Antonovsky, 1991).

4.2 Perssons teori

Persson (2005) anser att det hårddraget kan sägas att om pedagogiken vore riktigt bra skulle specialpedagogiken inte behövas. För en bra pedagogisk verksamhet kräver inte lika mycket specialpedagogik som en sämre.

Specialpedagogiken kommer in i skolan när den vanliga pedagogiken inte räcker till. Det handlar om elever som riskerar att exkluderas på grund utav att de har svårigheter av olika slag. Specialpedagogiken har till uppgift att bidra till bättre lärandebetingelser för dessa barn och ungdomar.

Skolorna idag anser att ungefär var femte elev är i behov av särskilt stöd. Ofta handlar det om att elever blir bärare av problem som kanske handlar om lärandemiljön.

5 METOD

I detta avsnitt redovisas undersökningens genomförande. Här beskrivs också målgruppen och tillvägagångssätten för insamlandet av information.

5.1 Allmänt om metod

Målgrupp i studien var elever, pedagoger och skolchef på en Kunskapsskola. Utgångspunkten var att kartlägga i vilken grad ovan nämnda aktörer uppfattar Kunskapsskolan som en skola för alla.

Tänkbara datainsamlingar diskuterades såsom intervju, enkätstudie och observationer. Enkätstudie som metod valdes bort då bedömningen gjordes att risken var alltför hög att få en onyanserad och ytlig bild av undersökningsområdet. Att använda observationer som underlag för resultatet skulle vara för tidsödande och skulle inte heller ge relevanta svar på forskningsfrågorna, i synnerhet inte den delen som bearbetar elevernas upplevelser av Kunskapsskolan.

5.2 Metodval

För att uppnå vårt syfte att ta reda på om Kunskapsskolan är ”en skola för alla” ville vi framförallt höra elevernas upplevelser om sin skola. Det är på deras vardagliga skolupplevelser resultatet bygger. Vi gjorde den bedömningen att ostrukturerade intervjuer där urvalsgruppen ges maximalt utrymme att uttrycka sina åsikter och reflektioner var den metod som passade vårt syfte bäst.

För att ta reda på hur människor uppfattar sin värld och sitt liv, är det bra att prata med dem. Forskaren lyssnar till vad människor själva berättar om sin livsvärld, hör dem uttrycka synpunkter och åsikter med sina egna ord. Den kvalitativa forskningsintervjun söker förstå världen ur den intervjuades synvinkel och utveckla innebörden av människors erfarenheter. En kvalitativ intervju är en unikt känslig och kraftfull metod för att fånga erfarenheter och innebörder ur undersökningspersonernas vardagsvärld (Kvale, 1997).

Inom elevgruppen gjordes tio enskilda intervjuer och sex intervjuer i grupp. Gruppintervjuerna gjordes för att eleverna skulle känna sig trygga vid intervjutillfället och inte i underläge med två vuxna. Samtidigt var det ur valideringssynpunkt viktigt med enskilda intervjuer för att få fram fakta av eleverna utan att de påverkades av sina skolkamraters närvaro.

Skolledare och lärare intervjuades enskilt. Skolledaren informerade om och utdelade Kunskapsskolans Bibass-manual. Bibass står för Barn i behov av särskilt stöd, ur vilken personalen får stöd och anvisningar i arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

Enligt Sandén (2005) kan validering ske genom triangulering. Vilket innebär att se samma problem från olika håll eller med olika metoder.

I vårt arbete görs en triangulering genom att vi ställer likvärdiga frågor till elever, pedagoger och skolledare för att belysa samma fenomen.

5.3 Pilotstudie

För att bekräfta intervjufrågornas relevans och begriplighet i förhållandet till det som skulle besvaras gjordes en pilotstudie. Ett par enskilda intervjuer och ett par i grupp genomfördes. Här gavs tillfälle att förtydliga frågorna och möjlighet att kontrollera att dessa låg på rätt nivå.

Detta gjorde även intervjuarna säkrare och mer samspelta. Här testades också kamerorna och dess placering i rummet för bästa ljudupptagning.

5.4 Frågeställningar

De frågeställningar som riktades till elevgruppen kan delas in i följande områden:

Kunskapsskolans arbetssätt, elevers strategier vid målhantering, pedagogernas roll, miljö och trivsel och slutligen elevinflytande.

Ett antal utgångsfrågor ställdes utifrån dessa områden. Därefter kunde intervjuerna fördjupas i olika riktningar vilket gav en väl nyanserad bild av elevernas upplevelse av Kunskapsskolan.

De frågeställningar som främst var avsedda för skolledaren och lärargruppen fokuserade mer på hur man arbetar med elever i behov av särskilt stöd.

Utifrån elevgruppens svar skapades också nya frågor till lärare och skolledare. Härigenom fick vi svar på i vilken utsträckning de delade elevernas uppfattning och syn på Kunskapsskolan och dess arbetssätt.

De grundläggande och kompletterande intervjufrågorna finns som bilaga.

5.5 Undersökningsgrupp/urval

Efter inledande samtal med skolledare och berörda lärare valde vi ut ett representativt elevunderlag för intervjuerna.

Vi såg det som angeläget att få svar på våra frågeställningar från olika åldersgrupper med olika lång erfarenhet från Kunskapsskolan. Vi ville också försäkra oss om ett urval som representerade både de elever som klarade skolan bra och de som hade svårigheter i sitt skolarbete.

Underlaget motsvarade ca tio procent av skolans elevantal vilket motsvarar drygt 30 elever.

Två lämpliga basgrupper i årskurs sex respektive åtta valdes ut. Föräldrarna till dessa elever informerades under föräldramöte och via meddelande hem.

Utifrån svaren från elevintervjuerna kompletterade vi materialet med frågeställningar till en skolledare och tre utvalda lärare. Här fokuserade vi på de lärare som hade störst kontakt med elever i behov av särskilt stöd.

5.6 Genomförande

I samråd med skolledare och berörda lärare bestämdes tid och plats för elevintervjuerna. Ett samtalsrum bokades in och fanns till vårt förfogande vid intervjutillfällena.

Upptakten till elevintervjuerna inleddes med en presentation av oss, vår avsikt med intervjuerna och en information om att studien byggde på frivilligt deltagande. Detta skedde basgruppsvis.

Vi kunde konstatera ett stort intresse och drog snabbt slutsatsen att elevunderlaget skulle bli tillräckligt i sin omfattning. Direkt efter informationen påbörjades intervjuerna. Detta var till stor fördel då intresset från eleverna var mycket stort.

Intervjuerna dokumenterades med hjälp av videokamera där bildfunktionen sattes ur spel. Detta var praktiskt då det fanns tillgång till två kameror och därigenom kunde utskriftsarbetet delas upp.

Rekryteringen till intervjulokalen ombesörjde eleverna genom att de kallade in nya intresserade efter varje intervju.

Intervjuer med pedagoger och skolledare genomfördes på samma sätt i samtalsrum och dokumenterades med hjälp av videokamerans ljudupptagning.

5.7 Bearbetning/Databehandling

Bearbetningen av intervjumaterialet gjordes i två etapper. Detta för att vi skulle kunna använda oss av elevsvaren i våra frågeställningar till skolledare och lärare.

Det bandade elevintervjumaterialet skrevs ut. De nedskrivna intervjuerna kategoriserades sedan enligt tidigare nämnda frågeområden (Se 5.4). Detta med avsikt att sätta fokus på det väsentliga som framkom i intervjuerna. Vi använde oss av olikfärgade överstrykningspennor för att skilja de olika kategorierna ifrån varann.

Vi kunde mycket snart upptäcka tydliga tendenser i intervjumaterialet från eleverna. I vissa frågor förekom det inga avvikande svar alls.

5.8 Tillförlitlighet

Validiteten under intervjuerna säkras genom att vi med följdfrågor hela tiden ifrågasätter meningen i det som sägs och ständigt kontrollerar att vi uppfattat den erhållna informationen korrekt (Kvale, 1997).

Alla intervjuer bandades för att vi skall kunna koncentrera oss på ämnet och dynamiken i svaren vid själva intervjutillfället.

Pilotstudien som föregick intervjuerna medverkade också till ökad validitet då vi fick tillfälle att förtydliga våra frågeställningar i förhållande till syftet.

För att ytterligare höja tillförlitligheten hade det varit önskvärt att även intervjua föräldrar. Tidsramen för vår studie gav inte detta utrymme.

En elev i årskurs sex, en elev i årskurs åtta och skolledaren har läst vårt resultat och ingen av dem har haft något att invända emot det vi kommit fram till.

5.9 Etiska aspekter

En första information om vår undersökning fick eleverna av sina handledare. Därefter besökte vi grupperna och berättade om vårt ärende.

Eleverna informerades om att deltagande i undersökningen skulle ske helt på frivilliga grunder. Att det som sades under intervjuerna skulle behandlas konfidentiellt och inte användas i något annat sammanhang än vårt examensarbete. Efter färdigställandet av vårt arbete kommer banden att raderas. Föräldrarna till elever som deltog i undersökningen informerades under föräldramöte och via meddelande hem. Föräldrainformationen finns som bilaga (4).

6 RESULTAT

Resultatredovisningens avsnitt 6.1 och 6.2 redogör för elevers, skolpersonals och skolledares upplevelser av Kunskapsskolan. Tyngdpunkten har lagts på arbetssätt, elevernas strategier vid målhantering, pedagogernas roll och skolmiljön.

I 6.3 behandlas måluppfyllelsen för juni och december 2005 i ämnena svenska, matematik och engelska för årskurs 9.

I kapitel 6.4 beskrivs arbetet med elever i behov av särskilt stöd och resultatet i detta avsnitt bygger till stor del på Kunskapsskolans Bibass-manual.

Avsnittet 6.5 belyser vilka delar av Kunskapsskolans koncept som särskilt kan tänkas gynna elever i behov av särskilt stöd.

6.1 Elevers upplevelser av Kunskapsskolan

Kunskapsskolans arbetssätt

Kunskapsskolans modell, att arbeta i steg, efter egen kapacitet anser samtliga tillfrågade elever vara ett bra arbetssätt. Oavsett egen nivå känner elever inget behov av att anpassa sig till övriga elevers prestationer utan kan arbeta i egen takt.

Förutom två elever tycker alla att skolarbetet har blivit roligare efter att de börjat på Kunskapsskolan även om en del anser att det var svårt att komma in i arbetsrutinerna och att arbeta självständigt i början. Ett par elever upplevde det jobbigt med alla lösa papper som man använder sig av i stegen.

Större delen av de intervjuade eleverna anser att de får tillräcklig hjälp och handledning i skolarbetet. Ett par elever nämner dock att de hade förväntat sig att få mer hjälp i sina studier än vad de fått.

De personliga handledarsamtalen som eleverna har varje vecka upplevs generellt som mycket positiva. Där går eleverna tillsammans med sin handledare igenom veckans planering av steg, föreläsningar, workshops och redovisningar.

Att själv kunna planera en stor del av sin tid i skolan ser alla tillfrågade som en bra modell. Men det krävs mycket självdisciplin. Det egna ansvaret och självdisciplin nämns i de flesta intervjuer, saknas detta ser eleverna det som svårt att klara av Kunskapsskolans arbetssätt. De flesta av eleverna tror att det är möjligt att lära sig ta eget ansvar. De säger också att alla som vill lära sig saker i skolan kan klara Kunskapsskolan.

Vikten av att ha en vilja och motivation poängteras i flertalet intervjuer. Ingen av de tillfrågade eleverna funderar på att byta skola. En pojke i åttan sa att ”gå tillbaka till vanlig skola skulle vara som att byta från varmt till kallt”.

Två elever reserverar sig dock med att det inte finns något bättre alternativ i närheten för tillfället. Dessa två uttalar också en önskan om egna klassrum med klasslärare som kommer när man räcker upp handen.

Elevernas strategier vid målhantering

Samtliga tillfrågade elever ser det som positivt eller mycket positivt att sätta upp egna mål för sin utbildning. Ingen av de tillfrågade ser det som en svårighet att sätta upp sina mål, inte heller att justera dem. Eleverna håller generellt sina uppsatta mål, men justeringar sker både uppåt och neråt. Bland eleverna i årskurs sex kan ses ett större antal justeringar av målen än elever i årskurs åtta. En elev uttryckte sig såhär: ”Sätta sina mål är rätt så enkelt, ibland måste jag ändra för att det inte gått så bra. Lärarna ställer jättemycket krav, men det är bra att sätta sina mål själv.”

Flera elever påtalar vikten av det egna ansvaret med att sätta upp och hålla sina mål. Här följer några exempel på citat från elever: ”Någon gång justerar man sina mål, det handlar om att ta ansvar, man kan ju sätta låga mål.”

”Jag brukar oftast sätta lägre mål så kanske jag jobbar mer för det är lite bättre än att sätta dem för högt. Det är bra att man får planera in själv. Jag vill vara ett par veckor före, då vet jag att jag klarar det.”

”Man bestämmer sina egna mål och så ska man uppfylla dem. Om man inte gör det måste man stanna kvar i skolan eller jobba mer hemma.”

”När man är före sporras man till att jobba mer, ibland ligger man kanske lite före i engelska och efter i svenska, då kan man jobba fram i svenska och ta det lugnt i engelska.”

Större delen av de tillfrågade eleverna ser positivt på att de redan i sexan kan planera för sitt slutbetyg. Några elever påtalar det faktum att betygen är direkt kunskapsrelaterade och inte påverkas av hur eleverna uppfattas av läraren. Detta ser de som betygskriterier i den kommunala grundskolan. ”Om man har svårt för att lyda eller göra som läraren säger då kan läraren fatta misstycke och sänka ens betyg. Det går inte här.”

Flertalet av de tillfrågade eleverna ser det som en vinst att betygssättningen är strikt individuell efter kunskapsintag och inte bygger på en fördelning i klassen. Följande citat framkom: ”I den andra skolan fick alla stanna upp, då fick nästan alla samma betyg, här jobbar alla på egen hand.”

”Man kan bestämma själv om man vill ha MVG VG eller G. Det är kul! Det är bra att man kan påverka sitt betyg.”

En elev gör en jämförelse med en kommunal grundskola i närheten. ”Där så sitter liksom alla på en föreläsning, det de gör där, får de prov på en vecka senare. Går det inte bra så är det kört. Då kan det bli IG. Här kan man göra om ett prov så man blir nöjd. Blir det inte bättre så får man behålla sitt gamla resultat.”

Pedagogernas roll

De tillfrågade eleverna har generellt en positiv inställning till de pedagoger som arbetar på skolan. De upplever att de vuxna har ett allmänt ansvar för alla elever

mesta. Jag kan gå till en tysklärare och få hjälp med engelskan. Det tycker jag är ganska bra att jag kan gå till vem jag vill och nästan alltid få hjälp om de kan ämnet.”

En annan elev uttrycker sig såhär: ”Här känns det inte som om lärarna försöker lura en, utan jag får veta vad jag ska läsa och träna på. Jag lär ju mig inte mindre för att jag får veta vad jag ska kunna.”

Generellt så uppfattas de vuxna som synliga och engagerade. Avvikelser förekommer dock. Ett par elever uppfattar pedagogerna som stressade och att de nog inte har tid att hjälpa.

Flertalet av de tillfrågade menar att det finns tillräckliga resurser för att alla ska kunna nå sina mål. De anser att de får den hjälp de behöver, men måste söka upp den själv. Många är medvetna om att det finns extra hjälp för dem som har svårigheter i sitt skolarbete. Några elever nämner att det finns goda möjligheter att få hjälp med sitt skolarbete efter skoltid.

Större delen av de tillfrågade anser att de har en bredare kontakt med pedagogerna på Kunskapsskolan jämfört med den förra skolan. En pojke påpekade att resorna till Gamleby som görs varje termin också bidrar till att elever och lärare lär känna varandra bättre.

En annan elev säger: ”Här är det mer som om lärarna är ens vänner typ, men de är ändå som ledare. Man har respekt för dem ändå. I min gamla skola var det rätt många lärare men det var ingen man kände liksom så man låtsades inte om varandra när man gick förbi i korridoren”.

En annan elev menar att hon på Kunskapsskolan kan prata om allt med vissa pedagoger och att alla vuxna hälsar när hon möter dem.

Miljö och trivsel

Alla tillfrågade elever säger att de känner sig trygga på skolan och att mobbing inte förekommer. En elev nämner att han blev utsatt för mobbing på sin förra skola och att detta i och med skolbytet har upphört.

Några elever berättar om ofta förekommande slagsmål på tidigare skolor, vilket de inte upplever nu.

Huvuddelen av de tillfrågade upplever dock skolmiljön som tidvis stökig vilket de anser beror på ett för stort elevantal i förhållande till lokalerna. Det är svårt att hitta platser där det är lugn och ro och alldeles för mycket spring i de delar av skolan som är avsedda för studier. Detta är en allmänt förekommande uppfattning bland eleverna.

En elev tillägger att lokalerna annars är fina och anpassade efter skolans arbetssätt.

Elevinflytande

Alla elever ansåg att de hade stort inflytande på sina studier och resultat. När det gällde elevinflytande i övrigt var det lite delade meningar. Majoriteten nämnde att det fanns elevråd på skolan som sammanträder cirka en gång per månad.

Punkterna som tas upp på elevrådet är saker som diskuterats på basgruppsmötena som hålls varje fredag.

Eleverna uttalade att deras förslag togs på allvar men oftast saknas resurser för genomförande. Exempelvis önskades stora elevskåp åt alla. En pojke i årskurs åtta tyckte dock att rektor hade hur mycket pengar som helst men att de skulle användas för att köpa papper.

Fyra elever uttryckte att det inte var lönt att försöka påverka för att rektor inte brydde sig. Två menade att det inte var lönt för att de ändå bara fick höra att det inte fanns några pengar.

Några elever ansåg att det som diskuteras på basgruppssamtalen togs vidare till elevrådet och att man fick feedback därifrån även om den oftast var negativ.

En flicka uttryckte att det var lätt att få igenom saker i elevrådet. De hade diskuterat inköp av datorer och annat som skulle köpas in. Tyvärr blev det senare stor skadegörelse på skolans datorer och musar så inköpen hade ännu inte blivit av. Hon berättade också att de i skolrådet tagit upp problemet med den höga ljudnivån. Vilket hade resulterat i att de beslutat köpa in skynken för att dämpa ljuden. Skynkena var nu inköpta och upphängda.

6.2 Skolpersonal och skolledarens upplevelser av Kunskapsskolan

Skolpersonal och skolledaren delar den allmänna uppfattning som finns bland eleverna att det krävs mycket eget ansvar för att genomföra sina studier. En pedagog anser att det är en viktig beståndsdel i konceptet att eleverna kan planera sin tid själv, förutsatt att de kan ta ansvaret. Han menar också att i detta ligger också ett stort ansvar på pedagogerna att stötta och uppmuntra eleverna i skolarbetet. Konceptets absoluta styrka enligt honom, är den täta kontakten mellan elever och lärare som etableras bland annat genom PH-samtal.

De flesta eleverna klarar av sina studier men det finns en liten del som inte orkar fast de egentligen kan, säger han. En annan pedagog uttrycker sig: ”att de flesta nog kan tränas in i systemet men en del klarar det nog inte oavsett hur vi lärare än gör”.

Skolledaren menar att den del elever som riskerar ett icke godkänt studieresultat ramas in i betydligt större utsträckning än de elever som klarar sitt skolarbete bra. För dessa elever struktureras skoldagen upp med fler lektioner, extra hjälp sätts in efter behov.

Skolans utformning är en viktig faktor som bidrar till den mycket låga förekomsten av mobbing på Kunskapsskolan, enligt skolledaren. Här finns inga korridorer och prång, istället är det mycket öppna ytor. Detta anser han vara positivt för eventuell förekommande bråk och mobbing upptäcks direkt men samtidigt menar han att det är en bidragande orsak till att ljudnivån blir för hög.

Skolledaren och pedagoger delar elevernas uppfattning om att möjligheterna till arbetsro är otillräckliga. Åtgärder för att förbättra

rastutrymmen från de delar av skolan som främst är avsedda för studier. Dessutom minskas elevantalet något nästa år.

6.3 Måluppfyllelse för elever i Kunskapsskolan

I tabell 6.1 jämförs antalet godkända elever från Kunskapsskolan med eleverna hela riket. Resultaten gäller ämnena matematik, svenska och engelska efter avslutad årskurs nio (Siris, 2005).

I ämnena svenska och engelska är skillnaderna nästan obefintliga. I matematik har riket i snitt sex procent fler godkända elever.

Tabell 6.1

Godkända elever i årskurs 9 efter vårterminen 2005

85 87 89 91 93 95 97 99 Kunskapsskolan Riket Svenska Matematik Engelska

I tabell 6.2 jämförs antalet godkända elever från Kunskapsskolan med snittet för hela kommunen. Resultaten gäller ämnena matematik, svenska och engelska efter avslutad årskurs nio (Siris, 2005).

I ämnena svenska och matematik är skillnaderna ganska små. I engelska har kommunen i snitt sex procent färre godkända elever.

Tabell 6.2

Godkända elever i årskurs 9 efter vårterminen 2005

85 87 89 91 93 95 97 99 Kunskapsskolan Kommunen Svenska Matematik Engelska

I tabell 6.3 jämförs antalet godkända elever från Kunskapsskolan med snittet för hela kommunen. Resultaten gäller ämnena matematik, svenska och engelska efter avslutad hösttermin i årskurs nio.

Kommunen i snitt hade lägre resultat jämfört med i juni framförallt i matematik där resultaten visade på cirka sex procent mindre godkända.

För Kunskapsskolan del var det en liten sänkning i svenska och engelska. Medan antalet godkända elever i matematik hade ökat med drygt sex procent.

Tabell 6.3

Godkända elever i årskurs 9 efter höstterminen 2005

85 87 89 91 93 95 97 99 Kunskapsskolan Kommunen Svenska Matematik Engelska

6.4 Kunskapsskolans arbete med elever i behov av särskilt stöd

BIBASS-gruppen

För de elever som behöver mer strukturerad hjälp av lärarna har Kunskapsskolan för närvarande en BIBASS-grupp som träffas vid flera tillfällen i veckan.

Ingen elev har sin formella placering i BIBASS-gruppen utan tillhör organisatoriskt sin ordinarie basgrupp. Målet med BIBASS är att alla elever ska få godkänt i alla ämnen. De flesta eleverna upplever BIBASS-passen som positiva även om det finns några som enligt en lärare ”får dras dit”.

Personalen talar om en stor flexibilitet i arbetet, de hittar nya vägar hela tiden för att stödja elever som är i behov av särskilt stöd. Lärarna anser att skolans småskalighet med kort beslutsprocess ger goda möjligheter till organisatoriska förändringar för elevens bästa.

Bibass-manualen

Kunskapsskolans personal har en speciell manual till hjälp i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Bibass står för Barn i behov av särskilt stöd.

Manualen är mycket konkret och tipsar om hur läraren kan gå till väga för att överbrygga elevers svårigheter. Arbetet genomsyras av varierad undervisning

för att bli så rolig som möjlig. Lärarna använder mindmaps, bilder, färger och hela sin fantasi för att komma åt alla elevers inlärningsstilar.

Kunskapsskolan jobbar målmedvetet mot att göra eleven självständig och medveten om sitt eget sätt att lära sig.

Inledande i manualen står att det egentligen inte behövs en manual för arbetet med barn i behov av särskilt stöd, för konceptet och synen på lärandet ändå väl möter upp de behov som dessa elever har. Syftet med manualen är att tydliggöra de metoder och arbetssätt som redan praktiseras på Kunskapsskolan.

Bibass-manualen förstärker, förtydligar och förklarar hur personalen kan arbeta för att ge elever extra stöd. För alla lärare på Kunskapsskolan ska den vara ett konkret stöd i det dagliga arbetet.

Tre grundläggande normer för att vägleda personalen på Kunskapsskolan i arbetet med barn i behov av särskilt stöd:

1. Inlärningssvårigheter har inget att göra med intelligens.

2. Tydlighet och feedback är viktiga ingredienser för att underlätta inlärning. Alla människor har behov av positiv uppmuntran och bra återkoppling på sin arbetsinsats för att kunna utvecklas och nå längre än de trodde var möjligt.

3. Varje elev är en individ och följaktligen är metoderna att nå eleverna individuella. Därför är manualer, dokument, mallar, dataprogram, spel, mm bara hjälpmedel - det är läraren och eleven som måste samarbeta kring de utmaningar de ställs inför.

Handledarens uppdrag

Handledaren har studieansvar för alla elever i sin basgrupp. Varje dag skall denne försäkra sig om att eleven tydligt och strukturerat har planerat sin dag. Vilket betyder att eleven skall veta var, när och hur han/hon skall utföra sina uppgifter. Eleven skall också ha klart för sig vad han/hon skall göra.

Det ligger på handledaren att informera ämneslärare och all annan berörd personal om elevens svårigheter så att eleven kan få rätt stöd. Handledaren ansvarar också för att följa upp elevens progression och ser till att hjälpen sker kontinuerligt.

Även kontakten med hemmet samt upprättande av åtgärdsprogram åligger handledaren. Åtgärdsprogrammen innehåller nuläge, mål samt skolans, elevens och hemmets åtaganden. Elevvårdskonferenser anordnas vid behov.

Kunskapsskolan tycker det är viktigt att ha tät kontakt med hemmet och om föräldrarna är villiga att hjälpa till med hemarbete och stöttning ges uppgifter som är så konkreta som möjligt. Eleverna har också möjlighet att göra prov

Handledarens praktiska arbete med eleven

Rent praktiskt hjälper handledaren eleven att planera sitt dagliga arbete i loggboken om denne inte klarar det själv. Det kan innebära att handledaren skriver, ritar eller använder färgkoder i loggboken för att eleven ska förstå planeringen.

För elever som har svårt att hålla ordning på papper och information hjälper handledaren till med struktur i form av mappar och färgkodning för att eleven ska ha så få papper som möjligt och ordning på dessa.

De elever som har svårt att passa tider eller glömmer bort lektioner får använda sina mobiltelefoners alarmfunktion för att komma i tid eller bli påminda om olika aktiviteter.

Arbetsuppgifter förenklas på så sätt att överflödig text tas bort så att uppgifterna blir kortare, mer lättlasta och fokuserar på kärnfrågan. Även bilder kan läggas till om det behövs.

Grupparbeten

Vid grupparbeten anpassas arbetet efter den svagaste länken. På så sätt får alla en rimlig chans. Behöver eleven band, hjälpmedel, mm så ges även de andra i gruppen möjlighet att få ta del av detta. Ofta kan hjälpmedlen vara lika bra för elever utan särskilda behov.

Den i personalen som är ansvarig för elevgruppen gör täta återkopplingar till eleverna för att försäkra sig om att de är på rätt spår och för att uppmuntra och stötta.

Redovisningar och prov

När det gäller redovisningar och prov krävs inte skriftliga redovisningar om så inte är absolut nödvändigt. Vid skriftliga redovisningar och prov får eleven obegränsat med tid. Det gäller även de nationella proven. Detta för att kunskapsskolan inte är intresserad av att mäta elevens sämsta prestationer, utan de bästa.

Vid rättning av prov kontrolleras inte stavning på samma sätt som vid de andra elevernas prov. Uppmärksamheten läggs inte på stavfel och/eller språkfel utan tid ges till att sitta ned och arbeta kring texten. Eleven görs på ett mycket konkret sätt uppmärksam på vad han/hon kan tänka på till nästa gång. Till exempel dubbelteckning, meningsuppbyggnad, stor respektive liten bokstav.

De jobbar enbart med ett problem i taget och under en mätbar period för att sedan kunna utvärdera för att se om det skett någon progression. Läraren uppmuntrar det som eleven kan och arbetar i positiv anda med det som brister.

Feedback

Alla människor har behov av positiv uppmuntran och bra återkoppling på sin arbetsinsats för att kunna utvecklas och nå längre än de trodde var möjligt.

En återkoppling som måste vara specifik och tydlig. Med positivt beröm och fokus på det eleven klarar av efter sina förutsättningar. Ingen negativ feedback om det inte är absolut nödvändigt och viktigt är att summan av återkopplingen hamnar på plus.

Eleven uppmärksammas på sambandet mellan det arbete som görs och sin utveckling. Det kan vara så att utvecklingen går mycket sakta, och då är det ännu viktigare att på ett konkret sätt kunna visa utvecklingen och få eleven att hålla motivationen uppe.

Dokumentation av den feedback som ges till eleven görs för att kunna återkoppla vid nästa samtal. På så sätts byggs en röd tråd kring diskussionerna som förs med eleven.

Det är viktigt med konkret personlig feedback på elevens resultat. Därför undviker personalen att ge poäng i förhållande till de andra i gruppen.

Bra feedback befäster kunskap - dålig feedback hämmar individen.

6.5 Delar i konceptet som gynnar elever i behov av särskilt stöd

Enligt eleverna:

-Att få jobba i egen takt mot egna uppsatta mål gör att skolarbetet fungerar bättre och inte blir förvirrat.

-Misslyckas eleven på ett prov får denne komplettera, eleven kan även få göra om testet tills tillfredställande resultat uppnås. Vid eventuellt omprov där eleven inte presterar bättre än föregående räknas ändå det bästa resultatet.

-Alla lärare står till allas förfogande viket gör att eleverna alltid kan få hjälp. -Många extrapass och workshops erbjuds.

-”De som inte är så duktiga blir bättre på Kunskapsskolan för att det är roligare och man kan få mer hjälp.”

-Kurser innebär att eleverna får ett uppdrag som sedan redovisas på olika praktiska sätt.

-En pojke upplevde att han inte var så bra på sin förra skola men nu hade han blivit mycket bättre när han såg hur han gick framåt i sina studier.

Enligt personalen:

-Stor flexibilitet i arbetet som ger många möjligheter till snabba förändringar. -Skolans småskalighet gör det lättare att se och hjälpa varje elev.

-Ph-samtalen varje vecka där varje elev kan komma till tals.

-Öppna lokaler där bråk och eventuell mobbing snabbt upptäcks av de vuxna.

Enligt skolchefen:

-Ph-samtalen där handledarna hjälper varje elev att planera sin vecka. Har eleven problem gör man specialschema med t ex olika färger eller med larm i mobiltelefonen för att på så sätt hjälpa eleven att gå till rätt ställen på rätt tid.

alla är inkluderade. Vi har gott rykte när det gäller elever som haft problem i traditionella grundskolan, många av de eleverna märks inte alls här utan flyter in alldeles utmärkt.

7 ANALYS

7.1 Kunskapsskolans arbetssätt

Då alla elever, oavsett kön eller ålder uttryckte sig positivt kring Kunskapsskolans arbetssätt pekar resultatet mot att Kunskapsskolan har en god elevanpassad arbetsmodell. Orsaker till detta menar vi kan vara dels att eleverna känner att de har överblick över sina studier och vet vad som förväntas av dem. Dels på att med denna arbetsmodell arbetar varje elev i egen takt vilket eliminerar den i traditionell skola vanligt förekommande konkurrenssituationen.

Ett antal elever upplevde att det var svårt i början att sätta egna mål och planera skolarbetet. Vid närmare analys av intervjuerna såg vi att dessa svar enbart kom från sexorna, ingen av åttorna upplevde detta. Troligen beror detta på att sexorna går igenom en inskolningsfas i det nya arbetssättet. Åttorna däremot är antagligen förbi denna fas då ingen uttryckte sig ha svårigheter med arbetssättet.

Ett par elever nämnde att de hade förväntat sig mer hjälp och stöd i sina studier på Kunskapsskolan. Dessa elever uttryckte samtidigt att de inte aktivt sökte hjälp när de behövde och inte trodde att de skulle få någon då lärarna verkade stressade. Dessa elever hade en avvikande inställning jämfört med övriga tillfrågade som inte såg begränsningar i de vuxnas stöd. Detta kan tolkas som att viljan och orken hos dessa elever att prestera sitt bästa var begränsad.

7.2 Elevers strategier vid målhantering

Det visade sig att eleverna i årskurs sex justerade sina mål oftare än eleverna i årskurs åtta. Detta tolkar vi som att åttorna kommit in i systemet och funnit en passande arbetstakt.

7.3 Pedagogernas roll

I resultaten går det att utläsa att det på Kunskapsskolan råder en god kontakt mellan elever och personal. Detta tror vi beror på flera orsaker. Eleverna uppfattar personalen som synlig, vilket är naturligt då lärarna enligt sin arbetsbeskrivning ska befinna sig bland eleverna under hela skoldagen.

Den goda kontakten etableras också enligt eleverna under studieresorna till Gamleby som sker ett par gånger per läsår. Att de vuxna ska vara ansvariga för alla elever enligt konceptet bidrar också till ökad vuxenkontakt, liksom PH samtalen.

Från både lärare och elever har det framkommit att det här finns betydligt större kontakt mellan vuxna och elever jämfört med den traditionella skolan. De relationer som etableras i den täta kontakten mellan elever och lärare vill vi tro bidrar till en ökad studiemotivation. Utifrån elevernas svar uppfattar vi det som att elever och personal arbetar tillsammans mot de satta studiemålen.

7.4 Miljö och trivsel

Elevintervjuerna ger en bild av ett bra socialt klimat på Kunskapsskolan. Alla tillfrågade känner sig trygga på skolan och ingen mobbing förekommer. Här vill vi mena att Kunskapsskolan har lyckats i sina intentioner med att skapa en god skolmiljö genom att ha väl anpassade lokaler och hög vuxennärvaro.

7.5 Elevinflytande

Frågorna kring elevinflytande gav blandade svar. De som var engagerade i elevrådet trodde sig i högre grad ha möjlighet påverka elevernas skolsituation.

Utifrån elevernas svar kan vi dra slutsatsen att i Kunskapsskolan liksom i den traditionella skolan råder begränsad ekonomi. Eleverna nämnde flera gånger att det inte fanns pengar till exempelvis elevskåp, men de flesta var även väl medvetna om att det förekommit skadegörelse på skolan som kostat mycket pengar.

7.6 Måluppfyllelse

Vad det gäller resultat i matematik kan man se en ökning av antalet godkända elever från juni till december 2005. Detta tror vi kan bero på att skolan är nyetablerad och resultaten från december 2005 kommer från elever som har längre erfarenhet från Kunskapsskolans arbetssätt i förhållande till eleverna föregående årskurs. Den tidigare kullen har genom sin korta tid på Kunskapsskolan haft begränsade möjligheter att arbeta igenom de antal steg som motsvarar betyget godkänt. Bristande förkunskaper kan också ligga till grund för det lägre antalet godkända elever i matematik.

7.7 Arbete med barn i behov av särskilt stöd

Av svaren från personalen kan vi utläsa att de flesta eleverna klarar av sina studier men det finns en liten del som inte orkar fast de egentligen kan. Detta bekräftades av eleverna som generellt menade att ”vill man så kan man”.

Trots att det finns elever som inte tar fullt ansvar för sina studier kan vi tydligt se att denna elevgrupp är inkluderad till skillnad från hur det ofta kan se ut i den traditionella skolan. Här särskiljs inga elever genom att de lyfts ut från sin basgruppsplacering, istället ges ett kompletterande stöd till eleven. Skolans organisation som bygger på att varje elev läser i sin egen takt och på egen nivå minimerar enligt vår åsikt att elever riskerar att känna sig misslyckade.

Den manual som är utformad för att leda personalen i arbetet med elever i behov av särskilt stöd förstärker och förtydligar det arbetssätt som Kunskapsskolan koncept bygger på. Här utgår personalen från att varje elev ska mötas på sin egen nivå och få adekvat hjälp. Läraren uppmuntrar det som eleven kan och arbetar i positiv anda med det som brister. Kunskapsskolans personal är inte intresserad av att mäta elevens sämsta prestationer, utan de bästa. Vi tycker