Det ligger i skolans uppdrag, enligt Lpo 94, att främja elevens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Säljö (2000) menar att utveckling är en socialisation in i en värld av handlingar, föreställningar och samspelsmönster som är kulturella och som existerar i och genom kommunikation. Jag resonerar som så att om en individ får känna sig som en viktig del i samhället upplever också individen en mening med sin existens och en känsla av sammanhang. Här har skolan ett oerhört viktigt arbete, anser jag. Skolarbetet i undersökningens skola präglas av ett starkt elevinflytande, vilket skapar motivation och ansvarskänsla hos eleverna att studierna är något de gör för sin egen skull. Gunnarsson (1995) menar att en skola som låter eleven få inflytande över sitt skolarbete skapar elever som inriktar sig på sitt arbete till skillnad från elever som arbetar under ett maktutövat tvång från lärarens sida. Resultaten i undersökningen pekar på att skolan lever upp till Lpo 94 , som säger att undervisningen ska ske under demokratiska undervisningsformer, vilka ska ge eleven möjlighet att ta initiativ och ansvar, samtidigt som undervisningen ska anpassas efter elevens individuella behov. Dessutom visar resultaten av undersökningen att skolan tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling och att individens egenvärde respekteras (enligt Lpo 94), vilket är en viktig egenskap som ansvarskännande samhällsmedlem.
Av undersökningsskolans kvalitetsgranskning för läsåret 2005/2006, i vilken den aktuella undersökningen är en del, framgår att föräldrar till eleverna är mycket nöjda med sina barns skolgång. Föräldrarna lyfter fram den lugna miljön, att barnen känner sig uppmärksammade samt att de kan arbeta utifrån sina egna behov som bidragande orsaker till att barnen var motiverade att klara av sin skolgång. Föräldrarna menar att barnens självbild har stärkts under tiden på skolan. Mindre grupper, lugn och ro, struktur, att få hjälp när man behöver, medmänsklighet och åtgärdsprogram med individanpassning har, enligt föräldrarna, varit positiva faktorer för barnens trivsel och motivation. Föräldrarna tror att det flexibla undervisningssättet kan vara en möjlig anledning till att deras barn tar ett större ansvar för sitt skolarbete. När det gäller kontakten med skolan anser föräldrarna att de har haft en mycket god kontakt med skolan och alltid känt sig väl bemötta av skolans personal och välkomna. Föräldrarna
45
tycker vidare att de har kunnat påverka sina barns skolgång om de har haft behov av det. Föräldrarna har, under det aktuella skolåret, upplevt att deras barn varit trygga i sin skolmiljö och att eventuella konflikter lösts omedelbart. Känslan av delaktighet i sina barns skolgång har upplevts som hög, enligt föräldrarna. Enligt den utvecklingsekologiska modellen beror en individs utveckling på omvärldens samspel med individen på olika nivåer. Relationen mellan skola och hem är ur ett utvecklingsekologiskt perspektiv på mesonivå (i Gunnarsson, 1999). Av betydelse för elevens utveckling är om man har samma synsätt på skola och lärande i hem- och skolmiljö, om det finns en relation mellan hem och skola baserad på ömsesidig respekt, om skola och hem har gemensamma mål för eleven och om eleven möts av respekt i hem och skola (a.a). Om en elev har stor press på sig hemifrån när det gäller skolprestationer kan detta dock påverka självkänslan negativt, särskilt om eleven är lågpresterande (Evenshaug & Hallen, 2005). Det förefaller därför viktigt, anser jag, att skolan i sin kontakt med hemmet är noga med att påpeka vilka framsteg eleven gör, men också att det är elevens förutsättningar som styr utvecklingen. Annars är risken stor att eleven får överkrav på sig, anser jag. Utifrån de uppgifter som framkom ur undersökningsskolans kvalitetsgranskning kan dock antagandet göras att skolan uppfyller de krav som ställs när det gäller relationen hem – skola i avseendet elevutveckling. Skolan i undersökningen svarar, utifrån resultaten, upp till Lpo 94:s krav på att skolan ska samarbeta och vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens utveckling.
Ett dilemma som skolan står för idag är att förena individualitet och personlighet med solidaritet och gemenskap (Fischbein och Österberg, 2003). Barnen i undersökningen har inte fått den hjälp de behöver i sina tidigare skolor. Skolan i undersökningen bygger däremot på en lärmiljö, där alla elevers individualitet får komma fram. Jag är av den uppfattningen att den traditionella skolan måste bli bättre på att bemöta varje elevs individualitet. I ett nyhetsbrev från Skolverket (061117) framkommer att det är viktigt för likvärdigheten att olika läromedel används i undervisningen. Pedagoger måste därför, enligt min mening, bli mer flexibla i användandet av läromedel och undervisningsmetoder för att kunna anpassa undervisningen till alla elever i ”en skola för alla”. Det skulle således gynna en framtida ”skola för alla” om pedagoger i större utsträckning valde elevens perspektiv och anpassade läromedlem därefter, istället för att använda samma läromedel för alla elever. Enligt Skolverkets rapport (1998) är
46
skicklighet och ett innovativt synsätt, i kombination med förmågan att väcka lusten för lärande, av stor betydelse när det gäller arbetet med resurskrävande elever.
Resultaten i denna undersökning, liksom i tidigare forskning, tyder på att elevens möjligheter att få inflytande över sin skoldag ( i enlighet med Lpo 94), samtidigt som eleven blir respekterad och sedd som den är, bidrar till trivsel, välbefinnande och utveckling. Eleverna i undersökningen vittnar om att de känner sig respekterade av sina skolkamrater och de säger att ingen mobbing förekommer på skolan. Skolans organisation och mycket genomtänkta gruppsammansättning är troligen en bidragande orsak till att eleverna upplever sig respekterade i kombination med att ingen mobbning tolereras. Ogden (2005) menar att ungdomar strävar efter att bevara sin självbild och självkänsla. En lugn och trygg miljö där individen känner sig respekterad tolkar jag som utomordentliga förutsättningar att hjälpa eleverna att få en bättre självkänsla. Sandén (2000) menar att elever behöver känna trygghet för att lära. Till skillnad mot nuvarande trygga skolsituation var elevernas tidigare skolupplevelser en del i en nedåtgående spiral, med en dalande självkänsla som följd. Ogden (2005) talar om att det finns ett antal riskfaktorer i skolmiljöer, t.ex. en skola som inte är öppen för elevens individualitet, som bidrar till destruktiva beteendemönster. Jag vill påstå att skolan i undersökningen är mycket tolerant mot varje elevs individualitet, vilket tillsammans med andra positiva faktorer som framkommit i undersökningen skapar en god lärmiljö för eleverna. Till skillnad mot i tidigare skolor tyder resultaten i undersökningen på att eleverna upplever att de numera är en del i ett meningsfullt sammanhang.
Nilholm (2006) tar i sin rapport upp faktorer signifikanta för en god lärmiljö. Min uppfattning är att skolan i undersökningen uppfyller flera av dessa faktorer på en god lärmiljö. Dessa faktorer är bland annat:
- ledarskap med en klar vision
- engagemang från elever och föräldrar - lärares attityder
- övergripande planering med uppföljningar - reflektion
- flexibelt stöd
47
Dessa punkter kan kopplas till hur skolan är organiserad. Utifrån ett utvecklingsekologiskt perspektiv på exonivå (i Gunnarsson, 1999) handlar elevens välbefinnande och utveckling om skolans organisation och resurser. Sedan 1/7 2006 har rektorerna fått ett större utredningsansvar när det gäller elever i behov av särskilt stöd (Skolverket, 061117). Det är viktigt att påpeka att det är vi vuxna, i egenskap av medborgare i ett demokratiskt system, som kan påverka våra makthavare att ge resurser till skolan (makronivå). Föräldrarna till eleverna i undersökningen har negativa erfarenheter från kontakter med tidigare skolor. Elevernas nuvarande skolgång präglas av en kontinuerlig kontakt mellan skola och hem, vilket enligt Gunnarsson (1999) bidrar till en positiv elevutveckling. Lärarnas positiva attityder till sitt uppdrag i kombination med sitt genuina engagemang i eleverna får eleverna att känna sig som en del i ett meningsfullt sammanhang. Enligt Persson (2005) är ett gott bemötande en förutsättning för att hjälpa en elev ur svårigheter. Skolan i undersökningen präglas av flexibilitet och samarbete. Lärarna har ansvar för sina specifika ämnesområden, men finns ändå runt eleven oavsett vilket ämne eleven arbetar med. Personalen stöttar varandra om problem uppstår. Fischbein och Österberg (2003) menar att det är viktigt med kunskap om ledarskap och grupprocesser för att kunna hantera ojämlika pedagogiska situationer. Pedagogens förmåga att hantera variation som svårighet eller möjlighet blir avgörande för den specifike eleven (a.a). Efter varje skoldag sätter sig personalen på undersökningens skola ner och reflekterar och diskuterar igenom dagen som gått. Då rektor på den undersökta skolan ingår som en aktiv person i det övriga personalteamet runt eleven vill jag påstå att detta faktum rent organisatoriskt förenklar ett gott samarbete, vilket gynnar eleven. Enligt Ogden (2005) är det skolans ledning som har ansvaret för att skolan fungerar problemlösande för både eleverna, deras föräldrar och närmiljö. Skolans ledning i undersökningen uppfyller, i min mening, graden av problemmedvetenhet och öppenhet gällande problem på skolan. Skolledningen bidrar också till att skapa positiva attityder till eleverna, oavsett deras svårigheter. Hargreaves (2004) talar om lärande arbetsgemenskaper. Jag anser att undersökningens skola väl uppfyller kriterierna för en sådan gemenskap eftersom skolan snabbt reagerar på en oförutsägbar och föränderlig miljö. Lärarna på skolan betraktar också sitt eget lärande i relation till hela organisationens lärande. För att nå utveckling hos eleven, drar jag därmed slutsatsen, att det krävs en öppen dialog mellan personal som arbetar kring
48
eleverna och ett öppet, varmt arbetsklimat som i sin tur sannolikt påverkar elevens utveckling i en positiv riktning.
Skolan i undersökningen är, vilket tidigare beskrivits, alltså en friskola med inriktning mot elever vars tidigare skolgång inte fungerat. Gemensamt för alla elever i undersökningen är att eleverna och deras familjer har upplevt att eleverna, på sina tidigare skolor inte fått den hjälp, förståelse och stöd som de har varit i behov av. Därför sökte föräldrar och elever, de flesta i samråd med varandra, till den undersökta skolan. Föräldrarna var i desperat behov att vända den negativa utvecklingen för sina barn. I Lpo 94 står att skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. Samtidigt ska skolan bedrivas enligt demokratiska arbetsformer och utveckla elevens förmåga till eget ansvar. Lpo 94 säger att eleven ska delta och planera den dagliga undervisningen och få välja teman och aktiviteter som leder till att eleven utvecklar sin förmåga till inflytande och ansvar. Lpo 94 säger vidare att skolan ska medverka till att eleven upplever en känsla av samhörighet, solidaritet och ansvar både i och utanför gruppen, samtidigt som skolan ska visa respekt för den enskilda individen. Nilholm (2006) menar att för att skolan ska bli inkluderande måste skolan hantera det grundläggande dilemmat elevers olikheter och därmed lyfta fram frågan vilka? i stället för vad? varför? och hur?. Med Nilholms ord och resultaten från undersökningen i åtanke inser jag att det finns mycket att jobba med innan den traditionella svenska skolan klarar av att leva upp till mottot ”en skola för alla”.
49
9 FORTSATT FORSKNING
I fortsatt forskning skulle jag vilja följa upp eleverna i undersökningen och se om den positiva utvecklingen fortskrider. Hur går det för eleverna i fortsatta studier och i framtida arbete? I framtida studier skulle det även vara intressant att jämföra resultaten från denna skola och från en resursskola/skoldaghem i kommunal regi, för att utröna om det är några skillnader i hur eleverna upplever sin skolmiljö. Placeringen på skoldaghemmet är oftast inte stadigvarande utan tillfällig till skillnad från placeringen på undersökningens skola. Spelar detta faktum någon roll för elevens upplevelser? Ytterligare ett perspektiv på framtida forskning skulle vara att intervjua blivande lärare angående deras syn på sin kommande yrkesroll. Hur mycket ska läraren styra över lektionerna och hur stort ska elevinflytandet vara? I hur stor utsträckning har lärarstudenter kvar uppfattningen att det är de som styr undervisningens totala upplägg?
Avslutningsvis vill jag citera några tänkvärda ord av Asmervik (2005):
Paradoxen är att den obligatoriska skolan, som är tänkt att vara en demokratisk tillgång för alla, kanske gör många barns problem manifesta i en utsträckning som det vare sig förr eller senare funnits någon motsvarighet till. Ett sådant perspektiv bör få oss att se kritiskt på skolan som system, inte minst om vi själva är en del av den. Vad är det i skolans innehåll, miljö och krav som bidrar till att skapa så många problem hos så många barn och ungdomar? Måste vi lära oss att leva med dessa faktorer eller kan de ändras och i så fall hur? (Asmervik, 2005, s.13)
LITTERATUR
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
Asp-Onsjö, L. & Persson, B. (2005). Elever som behöver stöd men får för lite. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Atterström & Persson (2000). Brister eller olikheter? Lund: Studentlitteratur.
Brodin, J. & Lindstrand, P. (2004). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur.
Evenshaug, O. & Hallen, D. (2005). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Fischbein, S. & Österberg, O. (2003). Mötet med alla barn – ett specialpedagogiskt
perspektiv. Stockholm: Förlagshuset Gothia.
Gunnarsson, B. (1995). En annorlunda skolverklighet – Elevers upplevelser av
traditionell och alternativ skolmiljö. Stockholm: Almqvist & Wiksell International
Gunnarsson, B. (1999). Lärandets ekologi. Lund: Studentlitteratur.
Hargreaves, A. (2004). Läraren i kunskapssamhället. Lund: Studentlitteratur.
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur.
Hjörne, E & Säljö, R (2006). Skolproblem-barnets eget fel. Pedagogiska magasinet 2
(2006) p 58-61.
Johansson, B. & Svedner, P-O. (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen:
undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Kinge, E. (2005). Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. (2001). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lärarförbundet (2004). Lärarens handbok. Solna: Tryckindustri Information.
Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet. Lpo 94, Utbildningsdepartementet 1994.
Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd”. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Ogden, T. (2005). ’Beteendestörningar hos barn och ungdomar’ i Asmervik, S, Ogden, T, Rygvold, A-L (red.) Barn med behov av särskilt stöd. Studentlitteratur: Lund.
Patel, R. och Davidsson, B. (1998). Forskningsmetodikens grunder – Att planera,
Persson, B. (2001). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber AB.
Pettersson, C. & Petersson, M. (2005). Resursskolans betydelse – för eleverna. Högskolan Kristianstad: Lärarutbildningen.
Rygvold, A-L (2005). ’Läs- och skrivsvårigheter’ i Asmervik, S, Ogden, T, Rygvold, A- L (red.) Barn med behov av särskilt stöd. Studentlitteratur: Lund.
Sahlberg, E-L. & Stenström, U-S. (2006). Är de en produkt av de förhållanden de
kommer ifrån? Malmö högskola: Lärarutbildningen.
Sandén, I. (2000). Skoldaghem – Ett alternativ för elever i behov av särskilt stöd. Institutionen för pedagogik. Lärarhögskolan: Malmö.
Selberg, G. (2001). Främja elevers lärande genom elevinflytande. Studentlitteratur: Lund.
Skolverket (2001). Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (1998). Elever i behov av särskilt stöd. Stockholm: www.skolverket.se
Skolverket (2006). Rektors utredningsansvar skärps för elever i behov av särskilt stöd.
www.skolverket.se. Tillgängligt (061117)
Skolverket (2006). Skollagen (1985:1100). http://rixlex.riksdagen.se. Tillgängligt (061027 kl.10.38).
Skolverket (2005). Skolverkets lägesbedömning 2005. Rapport 264. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2006). Nyhetsbrev: Viktigt för likvärdigheten med olika läromedel i undervisningen. www.skolverket.se. Tillgängligt (061117)
Ståhle, Y. (2000). Föräldrainflytande i skolan – Behov eller politisk viljeyttring? FoU- rapport 2000:2 Stockholm: Kunskapsföretaget AB.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
BILAGA 1
INTERVJUFRÅGOR
1. Hur gammal är du?
2. Hur mår du nu om du jämför med din situation på tidigare skola?
3. Är du motiverad att gå till skolan nu?
4. Hur upplever du din situation på denna skola? Utveckla gärna.
5. Vilken är den största skillnaden mellan denna skola och din tidigare skola?
6. Hur skulle du beskriva personalen på denna skola?
7. Skiljer sig personalen på denna skola från personal du mött på tidigare skola? I så fall, på vilket vis?
8. Vad anser du om miljön på denna skola?
9. I vilken omfattning upplever du att miljön påverkar din trivsel?
10. Hur skiljer sig miljön från din tidigare skola?
11. När det gäller ditt skolarbete: Tycker du att du hinner med det du ska varje dag?
12. Tycker du att du får vara med och påverka innehållet i dagsplaneringen?
13. Får du den hjälp du behöver i skolan?
14. Tar du eget ansvar för att ditt skolarbete blir utfört?
15. Tycker du att du gör de framsteg du önskar på denna skola?
16. Föredrar du att sitta själv eller att någon lärare sitter med då du utför dina uppgifter?
17. Hur upplever du att du blir bemött av personal?
18. Hur upplever du att du blir bemött av övriga elever?
19. Förekommer mobbing på denna skola?
20. Vad anser du om skoldagens längd?
21. Hur upplever du fyspassen varvade med arbetsuppgifter? Utveckla gärna.