Patel och Davidson (1998) menar att validiteten (giltigheten) i en undersökning är beroende av om jag undersöker det jag säger att jag undersöker. I denna undersökning ville jag ta reda på vilka faktorer i lärmiljön som påverkar elevens välbefinnande, ur ett elevperspektiv. Validiteten i undersökningen svarar på frågan hur väl undersökningen visar hur världen är, dvs. vad det är i lärmiljön, en del av elevens livsvärld, som eleverna tycker är viktigt för att de ska uppleva välbefinnande och utvecklas (Hartman, 2004). Validiteten har i denna undersökning att göra med hur väl mitt sätt att tolka intervjupersonernas utsagor sammanfaller med intervjupersonernas livsvärld, dvs. hur eleverna i intervjun upplever samspelet mellan sig själva och skolmiljön. Jag strävar efter horisontsammansmältning då min egen förförståelse kommer att prägla hur jag uppfattar undersökningsobjektens livsvärld (a.a). Reliabiliteten (pålitligheten) i en intervjuundersökning är i hög grad relaterad till intervjuarens förmåga. Dessutom har graden av standardisering betydelse för intervjuundersökningens reliabilitet (Patel & Davidson, 1998). När det gäller frågorna i mina intervjuer är de standardiserade såtillvida att samma frågor ställs till alla intervjupersoner och frågorna söker svar på hur eleverna upplever sin skolmiljö. Viktigt att ta i beaktande vid intervjuer är den s.k. intervjuareffekten. Den har att göra med om intervjuaren uppträder på ett sådant sätt under en intervju att intervjupersonen, medvetet eller omedvetet, förstår vilket svar som förväntas av denne, enligt Patel & Davidson. I min undersökning har jag strävat efter att vara så neutral som möjligt under intervjusituationerna. Kvale (2001) menar att det är önskvärt att öka intervjuresultatens reliabilitet för att motverka godtycklig subjektivitet. Faran är dock, enligt Kvale att en för stark tonvikt på reliabiliteten kan motverka kreativitet och föränderlighet i en intervjusituation. När det gäller generaliserbarheten av resultaten vill jag understryka att det är viktigt att vara försiktig eftersom den aktuella studien är för ringa för att kunna dra några allmängiltiga slutsatser. Kvale påpekar att resultaten blir svåra att generalisera om undersökningens urval endast är ett litet antal intervjupersoner. Dock tycker jag mig kunna se vissa samband mellan litteraturens bild av vad som är utmärkande för en god skolmiljö och resultaten från skolan i undersökningen. Jag har från början inte velat göra anspråk på att kunna generalisera
31
resultaten. Istället har jag velat fokusera på vad det är som gör denna skola framgångsrik, eftersom dessa resultat kan vara vägledande för personal som ska verka i ”en skola för alla”.
32
6 RESULTAT
Nedan presenteras resultaten av undersökningen utifrån hur eleverna upplever sin nuvarande skolsituation. Frågorna återfinns i Bilaga 1.
Elevernas upplevelse av trivsel på skolan och hur de mår jämfört med hur de mådde på tidigare skola
Samtliga elever svarar att de trivs bra på skolan. Elva av tolv elever svarar att de mår bättre eller mycket bättre än förut. En elev svarar att den inte mått dåligt tidigare, men att den har bråkat.
”Jag trivs mycket bättre nu än tidigare. Jag trivdes inte alls på min tidigare skola. Det gick inte alls bra där. Jag trivdes inte med lärarna. Jag hoppade av där.” (Flicka år 9)
”Jag mår mycket bättre. Jag trivs mycket bättre. Jag struntade totalt i skolan innan.
Men nu kommer jag hit varje dag utan några problem. Jag mår inte dåligt på morgonen bara för att jag ska till skolan.” (Flicka år 9)
”Jag mår mycket bättre. Jag får mer hjälp an jag fick på den förra skolan.” (Pojke år 9)
”Jag mår mycket bättre nu. Mycket gladare och så´nt.” (Flicka år 9)
”Jag mår likadant…men asså…det var ju inte det att jag mådde dåligt på förra…men jag bråkade.” (Pojke år 9)
Elevernas upplevelse av motivation att gå till skolan
Samtliga elever svarar att de är motiverade att gå till skolan. En elev svarar med tillägget att den vill få bra betyg. En annan elev är motiverad för att det ges tillåtelse till fler pauser.
”Ja, jag vill få bra betyg.” (Flicka år 9)
Elevernas upplevelse av nuvarande skola
Flera elever upplever att de får mer hjälp än tidigare. Dessutom anser eleverna att de mår bra av att komma till skolan. Skolan präglas av lugn och tystnad. Någon elev tycker det självständiga arbetet är positivt. Sammanhållningen eleverna emellan upplevs bra.
33
Att arbeta i en mindre grupp upplevs också som positivt av vissa. Någon säger att man blir mer sammansvetsad i en mindre grupp. Någon uttrycker att det finns en kontrollerande sida, vilken upplevs som positiv, i lärar/elevrelationen. Flera av eleverna understryker att de tycker om aktiviteterna, plus pauserna, som erbjuds, varvat med studier, under skoldagens gång. Flera elever anger den fysiska miljön till att de trivs i skolan.
”Att det är så självständigt. Att man hittar på något roligt varje dag. Man har någonting att se framemot varje dag. Man vill ju gå hit.” (Flicka år 9)
”Miljön är mysig plus eleverna. Jag har jättemånga nära vänner och inga är ovänner.” (Flicka år 9)
”Här är tyst och lugnt när man jobbar. Här är inte så mycket stök som i en vanlig klass. Blommorna gör att det blir mer enskilt.” (Pojke år 8)
”Man får mer hjälp än man får i en vanlig skola. Man är en mindre grupp kan man säga, mindre elever i skolan.” (Pojke år 9)
”Man får mer hjälp, det är mycket lugnare och man gör liksom mycket mer aktiviteter och så´nt som gör att det blir roligare att gå till skolan.” (Flicka år 9) ”Folket här. Man blir mer sammansvetsade i en mindre grupp, vi gör saker tillsammans.” (Flicka år 9)
”Det finns ingen chans att man får…vad ska jag säga…det är lite mer kontroll på och…så kan man inte hålla på och…djä…alltså så…hålla på och hålla på.”
(Pojke år 9)
Elevernas upplevelse av den största skillnaden mellan denna skola och tidigare skola
De faktorer som kom fram var att denna skola var mycket mindre än tidigare skola. På denna skola får man mycket mer hjälp än på tidigare skola. På tidigare skolor har eleverna upplevt att de inte trivts med lärare, kamrater som varit ”dumma”. På denna skola upplever eleverna att det är mer kontroll än på tidigare skolor. Någon elev menade att den största skillnaden var att nu får man sitt skolarbete gjort. Att själv få avgöra när man vill arbeta och ha rast respektive fysiska aktiviteter framhölls också som stora skillnader. Det annorlunda arbetssättet är ytterligare en faktor som kommer fram i undersökningen.
”Här går det så få. Där gick det ju flera hundra. Det blev så stressigt där. Man fick knappt någon hjälp.” (Flicka år 9)
34
”Jag gick på en jättestökig skola med många elever som jag inte gick ihop med och lärarna trivdes jag inte med.” (Flicka år 9)
”Mycket. På den gamla skolan var alla dumma.” (Pojke år 9) ”Alltså jag får mer hjälp här.” (Pojke år 7)
”Att jag får mycket mer gjort här.” (Pojke år 9)
”Där var många fler elever i en klass och det var en lärare till 30 elever…Man jobbar på ett helt annat sätt.” (Flicka år 9)
”Lärarna…de andra (läs: lärarna på tidigare skola. Författarens anm.) var dumma i huve´t.” (Pojke år 9)
”Att vi blir mer …vanliga skolor är det mer speciella raster så man vet inte riktigt vad man ska göra och så…Här kan man göra saker när man typ känner för det.” (Flicka år 9)
Elevernas upplevelse av den fysiska miljön på skolan
Det stora flertalet elever svarar att det är lugnare än på den gamla skolan och att lugnet i sig är en viktig bidragande faktor till trivsel. Lokalens storlek och att gruppen är mindre gör att det är lättare att koncentrera sig, tycker flera elever. Varje elev har tillgång till en egen dator och växter runt sitt bord. Det är mer ombonat än i ett vanligt klassrum. Detta upplever flera av eleverna som mycket positivt. Med datorn har eleverna, i samråd med personalen, möjlighet att chatta med sina kamrater istället för att springa runt och prata högt i klassrummet, som på tidigare skolor.
”Mindre och lättare att koncentrera mig. Den gamla skolan var stressig. Här kan jag koncentrera mig.” (Flicka år 9)
”Jag tycker den är mysig, med alla växterna och alla får varsin dator, det är kul. Vi sprang runt på hela den gamla skolan och vi hade inget eget klassrum. Här har man sin egen lilla plats. ” (Flicka år 9)
”Den är bra med alla blommor. Det påverkar trivseln. Miljön är bättre än den gamla skolan” (Pojke år 8)
”Den är inte samma skolmiljö så att säga, den är mycket mer lugnare. Det går bättre att arbeta. Det är lugnare här.” (Pojke år 9)
”Mycket blommor. Det påverkar trivseln. Det är finare här, typ.” (Pojke år 7) ”Den är väldigt lugn…så är det ju bra med datorer så att man inte behöver prata med varandra här i klassrummet…för då hade det blivit väldigt mycket
35
liv…så om man vill nå’t så skriver man det. Se’n är det inte uppradade bänkar och så.” (Flicka år 9)
”Den är lugnande. Jag gillar inte när det ser så skolaktigt ut.” (Flicka år 8)
Elevernas upplevelse av hur de uppfattar att övriga elever och personal behandlar dem och varandra.
Alla elever svarar nej på frågan om mobbing överhuvudtaget förekommer på skolan. Vidare upplever samtliga elever i undersökningen att övriga elever behandlar var och en med respekt. Även lärarna behandlar eleverna väl.
”Jag tycker allt är bra här. Alla respekterar varandra. Alla har olika bakgrund och eleverna kommer från alla olika ställen här.” (Flicka år 9)
”Alla är jättebra kompisar, så är det bara.” (Flicka år 9) ”Bra. Det är inga som är taskiga.” (Pojke år 9)
Elevernas upplevelse av relationen till lärarna på denna skola jämfört med upplevelsen av relationen elev/lärare på tidigare traditionell skola
Eleverna tycker att lärarna på skolan är jättebra och hjälper till när eleven behöver hjälp. Dessutom upplever eleverna att personalen är vänlig, omtänksam, bryr sig om och hjälpsam. Någon upplever att personalen är schysst och hittar på roliga saker. Flera elever vittnar om att kontakten med lärarna är bättre på denna skola än tidigare. Eleverna upplever att de kan prata om mer saker med lärarna på denna skola, lärarna tar sig tid. På elevernas tidigare skolor upplevde flera av eleverna att lärarna inte brydde sig och heller inte bidrog med den hjälp eleverna behövde. Någon elev menade att lärarna på tidigare skola inte visat eleven respekt, vilket resulterat i ett ”stökigt” beteendemönster.
”De andra lärarna brydde sig inte, hjälpte inte. Om de hjälpte tog det jättelång tid att få hjälp. Kom man inte till skolan så ringde de inte, brydde sig inte.”
(Flicka år 9)
”Ja, för på den gamla skolan brydde sig lärarna nästan inte. Här bryr sig lärarna.” (Flicka år 9)
”De hjälper en när man behöver hjälp.” (Pojke år 8)
”Jag bråkade med dem tidigare. Visar de inte mig respekt visar jag inte dem respekt.” (Pojke år 9)
36
”De är mycket hjälpsammare och trevligare.” (Flicka år 9)
”Man får mycket bättre kontakt med lärarna, man pratar om mer saker med lärarna här än vad man gör i vanliga för att de är så upptagna hela tiden.”
(Flicka år 9)
”Jag fick inte den hjälp jag behövde tidigare.” (Flicka år 8)
Elevernas upplevelser av sitt skolarbete och möjligheter till inflytande
Sex av tolv elever svarar att de alltid hinner med sitt skolarbete och att de tar ansvar för att de gör det de ska, m.a.o. sitt lärande. Tre elever svarar att de nästan alltid hinner med arbetet på dagsplaneringen. Alla eleverna i undersökningen upplever att de kan få hjälp när de behöver. Någon elev menar att det beror på hur mycket eleven väljer att följa med på de fysiska aktiviteterna som erbjuds. Samtliga elever i undersökningen upplever att de får påverka innehållet i dagsplaneringen och att de får den hjälp de behöver med sina uppgifter.
”Det beror på om man åker med på mycket saker hinner man kanske inte med precis allt. Ibland hinner jag t.o.m. med ännu mer.” (Flicka år 9)
Elevernas upplevelse av framsteg gällande skolarbetet
Alla elever tycker att de gör framsteg nu jämfört med situationen på tidigare skola.
”Jag känner mig själv stolt över mig själv jämfört med förut. Jag känner mig mycket gladare än förut. Nu tycker man i alla fall om skolan. Förut ville man inte gå till skolan alls ju.” (Flicka år 9)
”Jag tycker det går mycket bättre för mig nu. Jag har ju ganska bra betyg nu och det hade jag inte fått om jag hade gått kvar” (Flicka år 9)
”Jag gör bättre framsteg här än på den förra skolan” (Pojke år 9)
Elevernas upplevelse av fysiska aktiviteter varvade med arbetsuppgifter
Samtliga elever i undersökningen ställer sig positiva till fysiska aktiviteter varvade med arbetsuppgifter.
”Det är bra, så slipper man tröttna på skolarbetet.” (Flicka år 9) ”Det är roligt. Jag orkar göra uppgifter.” (Pojke år 8)
”Det är mycket bättre, för man får nya krafter kan man säga.” (Pojke år 8) ”Jag tycker det är bra. Skönt att komma iväg och inte bara sitta och jobba hela tiden.” (Pojke år 9)
37
”Det är väldigt bra, för då får man något annat att tänka på än skolarbete hela tiden, för då blir man inte så rastlös.” (Pojke år 7)
”Det är bra för då har man inte så stränga tider när man ska vara här.” (Pojke
år 8)
”Man får röra sig, det är bra.” (Flicka år 9)
Elevernas upplevelse av den årliga skidresan
Samtliga elever i undersökningen upplevde skidresan som bra. Några elever tyckte att man lärde känna varandra bättre.
”Det var roligt och då blev det mer att man lärde känna folk och så… det var det inte riktigt så att lärarna var lärare och så…” (Flicka år 9)
38
7 ANALYS AV RESULTAT
Den stora skillnaden mellan elevernas tidigare skolor och nuvarande skola är att denna skola är mycket mindre och präglas av ett lugn. Eleverna i undersökningen lyfter fram den lugna miljön i kombination med färre elever som den mest framträdande skillnaden. Resultaten tyder på att en lugn miljö och en mindre grupp bidrar till att eleverna, av vilka flera har neuropsykiatriska diagnoser, upplever sin tillvaro som hanterbar och begriplig, i enlighet med Antonovskys (1991) teori om Känsla av sammanhang. Samtliga elever i undersökningen upplevde att de fick den hjälp den behövde med sina uppgifter. En pojke (år 9) säger att på denna skola får eleverna mer hjälp än i en vanlig skola. Resultaten tyder vidare på att eleverna upplever att de får mer gjort på denna skola. Då strukturen på skoldagen är tämligen likvärdig blir skoldagen, ur elevens perspektiv, begriplig och greppbar. När det gäller graden av känsla av sammanhang beror den på om individen har tillgång till de resurser som behövs för att klara en viss situation och vari meningen ligger (a.a).
Resultaten tyder vidare på att eleverna får, sett ur ett lärandeperspektiv, påverka sin skoldag i hög grad, ett faktum som sannolikt påverkar elevernas motivation för sitt lärande. Arbetssättet i sig, en individuell planering som eleven i hög grad själv är med och påverkar, i kombination med att eleverna upplever att det finns tillgång till obegränsad hjälp, bidrar sannolikt till att eleverna upplever motivation och mening, då det finns en känslomässig innebörd i det arbete eleven utför. Samtliga elever i undersökningen säger att de, i stort sett, hinner med sitt dagliga arbete, vilket är ett resultat som jag tolkar som att det finns en vilja och motivation hos eleverna att ta ansvar för att arbetet blir utfört. Då de själva har kunnat påverka arbetets upplägg ger detta faktum ett meningsinnehåll i lärandet. Det finns alltså en mening med att lära när eleven själv får vara med och påverka sitt lärande i kombination med lärare som är respektfulla och vänliga. Selberg (2001) menar att elevinflytande ökar lusten för lärande. Liknande resultat har Gunnarsson (1995) funnit i sin studie kring skoldaghem. I Gunnarssons studie relaterar eleverna sin trivsel till lärandet och det förändrade arbetssättet. Eleverna i Gunnarssons studie hade, utöver en känsla av omsorgsfull personal, ett stort inflytande över sitt skolarbete. Eleverna i Gunnarssons studie fick själva styra lärprocessen, samtidigt som läraren förväntades hålla ordning, utöva
39
kontroll och strukturera undervisningen. Även Pettersson och Petersson (2005) har i sin forskning funnit att flexibla lektioner som är anpassade efter var och ens förmåga bidrar till trivsel och framgångar för eleverna. Resultaten pekar på att skolan i undersökningen lever upp till Skolverkets (a.a) krav att när det gäller att uppfylla läroplanens, Lpo 94, demokratimål. För att öka elevernas ansvarstagande för sina studier ska eleverna involveras och aktivt delta i utformningen av undervisningen. De undervisningsmetoder och läromedel som används i undersökningens skola är väl anpassade efter de individuella behoven, och omarbetas kontinuerligt.
Det individuellt anpassade åtgärdsprogrammet finns med som stöd för att hjälpa eleven att nå målen. Min uppfattning är att då varje elev i undersökningen har en individuell planering upplever inte eleverna att de behöver jämföra sig med varandra. Varje planering utgår från elevens individuella förutsättningar. Resultaten i undersökningen tyder på att den individuella planeringen ger ett meningsinnehåll för eleven såtillvida att eleven upplever just sitt lärande som viktigt. Detta är, enligt min mening, en aspekt som främjar en god självkänsla. Att arbeta efter sin egen förmåga bidrar sannolikt till att känslan av att ”jag duger som jag är” stärks. Samtliga elever i undersökningen sa att de var nöjda med de framsteg de gjorde i skolarbetet. Någon elev uttrycker dessutom stolthet över sina framsteg. Resultaten tyder på att eleverna upplever att de är i skolan för sin egen skull för att få bra betyg, vilket bidrar till känslan av mening. Därför drar jag slutsatsen att det finns ett samband mellan trivsel och lärande, dvs. eleven känner att den är i skolan för att lära och när eleven upplever att den gör det känner eleven en mening med sitt lärande. Slutsatsen jag drar är att känslan av meningsfullhet styr hur eleven upplever hela skolsituationen.
Resultaten tyder vidare på att lärarna visar på genuin omsorg om eleven, vilket sannolikt bidrar till att ge mening åt elevens lärande. Eleverna i undersökningen upplever att personalen bryr sig och är omtänksam samtidigt som den ger obegränsad hjälp. Vidare upplever någon elev att man får mycket bättre kontakt med lärarna på denna skola, eftersom de är mer närvarande än elevens tidigare lärare. Förmåga till empati är, enligt Kinge (2005), av största vikt för att pedagogen ska leda ett barn rätt. Dessa faktorer kan bidra till att eleverna upplever en känsla av sammanhang och därmed trivsel. När det gäller förhållandet elev/lärare emellan i undersökningen vittnar eleverna om stöttande, omsorgsfulla, respektfulla och hjälpsamma lärare, vilka eleverna
40
upplever sig ha god kontakt med och kan prata med. Från att, i tidigare skolmiljöer inte upplevt sig ha fått den hjälp de behövde och inte känt sig förstådda, har eleverna nu lärare som ger den hjälp de behöver och utgår ifrån varje elevs individuella behov. Detta faktum i sig kan påverka eleven i lärsituationen. Ett positivt bemötande i kombination med elevens upplevelse av en förändrad syn på sig själv i den nya skolsituationen, där eleven möts utifrån sina specifika behov, förstärker högst sannolikt elevens självbild. Evenshaug och Hallen (2005) framhåller att en skola som präglas av värme och omsorg i kombination med klart uttalade krav och förväntningar är ett kriterium på en framgångsrik skola. I en god inlärningsmiljö tar eleverna ett stort egenansvar. Elevernas arbete ska följas upp med konsekventa bedömningar, där det är viktigt att berömma elevens framsteg och stötta och ge konstruktivt stöd (a.a). En flicka (år 9) i undersökningen svarar att hon känner att det finns ömsesidig respekt, i kombination med att lärarna tar tid på sig med eleverna. Relationen elev/lärare kan betraktas som en del i ett mikrosystem (Bronfenbrenner, i Gunnarsson, 1999) som omger eleven. Hur denna relation ser ut påverkar elevens utveckling. Gunnarsson (1999) menar att det är av central betydelse för elevens handlande och lärande hur eleven upplever att lärare ser på denne och hur denne upplever sig klara sina uppgifter i förhållande till sina kamrater. Mycket tyder, enligt Evenshaug och Hallen (2005), på att lärares förväntningar på elevens skolarbete kan påverka elevens skolarbete, både positivt och negativt. Positiva respektive negativa lärarförväntningar kan fungera som självuppfyllande profetior (a.a). Resultaten av undersökningen tyder på att skolan präglas av värme och omsorg där eleven vet vad som förväntas av den, samtidigt som eleven får obegränsat med hjälp. Dessutom följs elevernas arbete kontinuerligt upp.
Detta leder vidare in på hur eleverna i undersökningen upplevde relationerna eleverna emellan. Ur ett utvecklingsekologiskt perspektiv är relationen mellan eleverna ytterligare en del i mikrosystemet, som i sig påverkar elevens handlande och lärande. Samtliga elever i undersökningen vittnade om att de kände sig respekterade av sina