det framkommit att det har kunnat urskiljas sex olika teman utifrån den insamlade empirin, vilka kommer att återigen nämnas i denna sammanfattning. Dessa teman kommer att ligga till grund för fortsatt analys. Utifrån Diefenbachs (2009) första område affärsmässig miljö och strategiska mål, kunde tre teman fås fram: samverkan, resursanvändning och kundanpassning. Det centrala inom det första temat
samverkan är att respondenterna ansåg att det är viktigt att engagera medarbetare och
tillsammans arbeta mot strategiska mål. Resursanvändning, som är studiens andra tema inom detta område, beskrevs det att kraven på effektivitet inom organisationen har ökat och att det handlar om att hantera de resurser som finns på bästa sätt. Det sista temat inom området
affärsmässig miljö och strategiska mål utgörs av kundanpassning där merparten av
respondenterna förklarade att det finns ett kundtänk på studenter inom organisationen, men där de samtidigt beskrev att det inte är passande med ett sådant perspektiv inom verksamheten. Utifrån Diefenbachs (2009) område organisatoriska processer och strukturer har ett tema kunnat urskiljas, nämligen stor handlingsfrihet inom tydliga ramar. Temat grundas på att respondenterna uppfattar sin verksamhet som att det på ett sätt finns tydliga ramar att förhållas till genom regelverk, lagar och förordningar men på institutions- och enhetsnivå finns det en större handlingsfrihet vad gäller exempelvis utformning av kurser. Kunskapsproduktion svårt att mäta är ett tema som har tagits fram från Diefenbachs (2009) område verksamhetsstyrning och
mätsystem. Det primära inom temat kunskapsproduktion svårt att mäta, är likt det som namnet
antyder, att det finns svårigheter med att mäta prestationer och aktiviteter inom en verksamhet som grundas på kunskap. Ett sista tema har framtagits ur den insamlade empirin utifrån Diefenbachs (2009) två områden ledning och chefer samt anställda och företagskultur – som för denna studie har slagits ihop till ett område, akademisk ledare. Inom området akademisk ledare har ett tema framtagits, ledare men också medarbetare. Respondenterna uttryckte att deras uppfattning om rollen inom organisationen sett till att de har ett tidsanpassat uppdrag upplevdes på olika sätt hos de tillfrågade.
6. Analys
I analysen kommer de teman som ur det empiriska materialet kunde urskiljas att analyseras med hjälp av den teori som tidigare presenterades. Analysen kommer ske tema för tema.
6.1 Samverkan
Inom temat samverkan har den empiri samlats in som uttryckte de viktiga aspekter som respondenterna förmedlade inom det strategiska fältet som berördes under intervjuerna. Merparten av respondenterna betonade vikten av det interna och externa behovet av att samverka för att organisationens strategiska arbete skulle bli lyckosamt, snarare än specifika strategier som arbetet följde. Diefenbach (2009) menar att behovet av att organisationer inom den offentliga sektorn anpassar sig till det nya klimatet har ökat i och med NPM. Det beror bland annat på en ökande konkurrens som har uppstått till följd av detta. Merparten av respondenterna betonade att klimatet som organisationen verkar inom hade förändrats och att situationen idag var en annan än tidigare och att behovet av att ”hänga med” i samhället hade ökat. Däremot var de flesta respondenter överens om att det inte går inom en organisation som ett lärosäte att helt följa utvecklingen i samhället. När frågor ställdes om marknadsanpassning och hur eller om man inom institutionen arbetar med att möta marknaden och dess intressen, betonade flera respondenter att det var viktigt att till viss del möta marknadens krav men att det inte helt och fullt ut går att göra det. Inom akademin finns vissa aspekter och frågor som måste hållas fast vid, vilket gör att verksamheten inte kan möta marknadens krav fullt ut. Det skulle leda till att bland den teoretiska förankringen och det kritiska tänkandet som kännetecknar den högre utbildningen skulle få ge vika. Det i sin tur skulle leda till att utbildning blev allt för praktisk vilket inte stämmer med den högre utbildningens mål. Dock betonade respondenterna att det är viktigt att vara lyhörda för vad marknaden efterfrågar och att en samverkan mellan akademin och samhället i många fall är nödvändig för att utbildningarna ska vara attraktiva. Att vara lyhörd efter vad marknaden efterfrågar kan ses som en nyliberal tankegång vilket också har påverkat NPM (Christensen & Lægreid, 2011). För de institutioner där praktik och verksamhetsförlagd utbildning ingår blir samverkan mer påtaglig. Dock beskrivs att en viss grad av samverkan är viktigt även för andra utbildningar för att utbildningarna ska vara relevanta och att studenterna ska kunna vara nöjda med utbildningen. Christensen och Lægreid (2011) beskriver att samarbeten förespråkas genom de nyliberala tankarna, vilket också går i linje med NPM.
Inom forskningen beskrevs klimatet också ha förändrats. Tidigare hade forskningssamhället en friare ställning då forskning kunde bedrivas inom ämnen utifrån vad som intresserade forskarna själva, vilket skulle kunna sägas vara ett uttryck för den akademiska friheten. Idag ser det
annorlunda ut, det beskrivs att om man inte forskar i vad som anses vara aktuellt i samhällets intresse så ges inga forskningsmedel. Det skulle kunna ge uttryck för att samhället idag vill ha forskning inom ett aktuellt område. Det beskrevs också att kraven på att själv finansiera sin forskning har ökat. Telken (2012) beskriver att managerialism har påverkat akademin och forskningsvärlden genom exempelvis att kraven på att finna externa forskningsmedel har ökat. Dock beskriver respondenterna att många akademiker är negativa till detta, vilket också överensstämmer med Telkens (2012) resonemang om att managerialism ofta skapar missnöje bland akademiker. Det förklaras att samverkan även inom forskningen är viktigt, att en dialog förs mellan externa parter för att forskningen ska vara aktuell och för att forskningsmedel ska tilldelas. Genom samverkan med det omgivande samhället beskriver flera respondenter att forskningen därigenom kan möta de förväntningar som finns i samhället och bland intressenterna. Det ger i sin tur uttryck för de nyliberala tankarna om att den offentliga sektorn måste möta marknaders krav (Christensen& Lægreid, 2011). Liknande resonemang förs av Diefenbach (2009) som menar att genom att organisationer ser till marknadens krav får intressenterna mer värde för pengarna vilket är en viktig utgångspunkt för NPM. Några få respondenter uttryckte att det var svårt med den interna samverkan för att det fanns kulturella skillnader inom organisationen. Dessa kulturella skillnader utgjordes av att utbildningarna inom institutionerna var olika innehållsmässigt och därmed var det svårt att arbeta med intern samverkan. Dock uttryckte dessa respondenter att det hade varit fördelaktigt med en mer fungerande samverkan och att det hade förbättrat det strategiska arbetet. Inom ramen för NPM beskriver Diefenbach (2009) att ett strategiskt arbete är viktigt och att det finns flera aspekter att ta i beaktning vid ett sådant arbete. Likt Diefenbach (2009) gav respondenterna uttryck för att det är viktigt att se till de strategiska aspekterna. Dock kan tolkningar göras utifrån respondenternas svar i studien att det primära för just deras arbete och organisation vad gäller strategiarbetet som handlar mer om att förankra och engagera medarbetarna inom arbetet för att det strategiska arbetet ska bli lyckosamt.
6.2 Resursanvändning
Resursanvändning är det andra temat som presenterades i det empiriska avsnittet.
Respondenterna uttryckte att kraven på effektivitet inom organisationen hade ökat med tiden, vilket merparten av respondenterna tyckte var bra och kan ses som en självklarhet eftersom det är skattepengar som möjliggör verksamhetens fortlevnad. Dock fanns det olika uppfattningar om respondenternas egen institution eller enhet var effektiv. Diefenbach (2009) beskrev att en positiv effektivitetsaspekt var att medvetenheten om kostnader och val inom organisationen hade ökat i och med NPM. Respondenterna menar dock att ramar för kostnader och val är relativt
tydliga inom verksamheten, och att det är ganska givet vilka förutsättningar som finns, särskilt inom utbildningen. En respondent förklarade att det är en relativt stabil verksamhet i det avseende att den är lätt att förespå vad gäller exempelvis söktryck på utbildningar. Det beskrevs dock att det idag fanns en större medvetenhet inom organisationen och tydligare verktyg för att en ökade effektivitet skulle kunna uppstå. Dock betonade vissa respondenter att verktygen i tanken nog hade varit bra, men att det rent praktiskt hade inneburit mer arbete vilket gjort att man istället blivit mer ineffektiva. Pollitt (2010) beskrev att en ökad effektivitet inom en organisation ofta medför andra effekter som är mindre önskvärda.
Vad gäller resursanvändningen inom organisationen var det flera respondenter som beskrev att det handlade om att använda sina resurser som exempelvis lärare och tid på bästa sätt för att prestationen skulle maximeras. Det beskrevs vidare att resurserna ofta krymptes men att kraven ökade. Det stämmer med den konflikt som Pollitt (2010) beskriver om effektivitet och besparingar å ena sida och den andra sida som kräver fokus på förbättrade prestationer i ett bredare avseende. Vidare beskrivs det att en organisations effektivitet ska förbättras med ett färre antal resurser, vilket i praktiken inte är enkelt att införa. Liknande resonemang förs av flertalet respondenter. Resonemanget ger uttryck för de nyliberala tankarna som Christensen och Lægreid (2011) beskriver om strävan efter bättre produktivitet och effektivitet genom kostnadsbesparingar. Respondenterna beskriver att konsekvenserna av det blev att det kunde skapa missnöje inom organisationen vilket i sin tur kunde upplevas hämma effektiviteten. Även Kirkpatrick et al, (2005) är kritisk till de effekter som NPM har fört med sig eftersom det har orsakat oavsiktliga konsekvenser som har hämmat effektiviteten. Det kan handla om att ledare och chefer inom de offentliga organisationerna ska förhålla sig till krav som i många fall kan vara konkurrerande med varandra, och att det finns delade meningar om huruvida effektivitet ska uppnås.
Christensen och Lægreid (2011) menar också sett ur ett managerialistiskt perspektiv att en ökad effektivitet och produktivitet kan uppnås genom att verksamhetens aktiviteter preciseras och tydliggörs för att sedan kunna mätas och utvärderas. Genom att utvärdera och mäta kan effektiviteten bedömas. Respondenterna uttrycker dock att det är svårt att inom verksamheten definiera vad effektivitet egentligen är och innebär. Enligt respondenterna leder det till att de är svårt att veta om organisationen är effektiv eller inte eftersom det beror på vad som till syvende och sist menas med effektivitet. Dock betonar respondenterna att kraven på effektivitet har ökat, men att det är svårt att förhålla sig till eftersom det är svårt att säga vad effektivitet är inom en kunskapsproduktion.
6.3 Kundanpassning
Inom temat kundanpassning uttryckte merparten av respondenterna att det förekommer ett kundperspektiv på studenterna inom lärosätet. Diefenbach (2009) menar att kundorientering är en viktig aspekt av NPM. Även Tahar och Boutellier (2013) anser att kundanpassning inom den högre utbildningen har ökat och blivit aktuell i och med NPM. Av de respondenter som menar att det finns ett kundtänk ansåg inte alla att det är lämpligt att använda sig av ett kundperspektiv på studenter, då det inte stämmer in på lärosätets verksamhet. Det föreligger ett kritisk synsätt hos de tillfrågade angående att se studenter som kunder, där flertalet menar att man som medarbetare ska förhålla sig till kundbegreppet med viss försiktighet. En del respondenter ansåg att det är något de helt tog avstånd ifrån. Som tidigare nämnts i empirin är alla respondenter av den åsikten att det är för studenternas skull som utbildningarna existerar, även om då inte alla tillfrågade kan finna sig med begreppet kund i sammanhanget. Det som framkom i respondenternas intervjuer i denna fråga kan i viss mån ge uttryck för att de sätter ”kunden i fokus” inom ett visst sammanhang, vilket kan förklaras av deras värderingar om att värna om studenterna och att studenterna har rätt att ställa krav på att få en bra utbildning. Dock fanns det respondenter som var av en helt annan åsikt, som inte såg studenter som kunder. Uppfattningen om vem som är kunden i organisation ser olika ut från respondent till respondent – överlag var respondenterna negativa till att använda kundbegreppet inom lärosätet. Att tillämpa ett perspektiv som utgår ifrån kunden, så kallad kundorientering, kan enligt Diefenbach (2009) leda till att kvalitén på tjänsterna utvecklas till det bättre. En parallell till detta antagande kan i denna studie kopplas an till det som en enhetschef uttryckte under intervjun att även om många är kritiska mot NPM har det ändå påverkat respondenternas sätt hur de förhåller sig till studenter, att det finns nånting som gör att man som medarbetare riktar särskild uppmärksamhet i arbetet och att man på så sätt håller en annan kvalitét i det man gör, vilket var något som enhetschefen menade var positivt. Welle-Strand och Tjeldvoll (2002) menar att en negativ aspekt av att anlägga ett kundperspektiv på studenterna är den konkurrenssituation som kan uppstå om studenterna. Det tvingar lärosätena att konkurrera om studenterna vilket kan göra att pressen på att uppvisa högre kvalitet ökar, det kan bland annat handla om ökad press vid examinationer. Dock uttrycker respondenterna inga negativa kvalitetsaspekter i samband med kundanpassning. Däremot upplever respondenterna att det kan uppstå spänningar inom organisationen till följd av förändrad arbetsmiljö. Winter och O´Donohues (2012) menar att det inom ett lärosäte kan uppstå spänningar och konflikter till följd av de ökade kraven som uppstått inom akademin. Dessa kan sägas bero på att personalens arbetsmiljö alltmer ska präglas av ett synsätt som utgår ifrån hur ett privat företag ska styras. Det leder i sin tur till att spänningar kan ta sig uttryck i att de anställda upplever motstånd mot att se
kurser som produkter och studenter som kunder. Detta är ett resonemang som kan stödjas från flertalet av studiens respondenter.
Jørn Juhl och Christensen (2008) menar att personal som arbetar inom området för högre utbildning idag, får allt mer kunskap om att syftet med verksamheten är att främja ekonomisk utveckling och på samma gång genomföra forskning. Tankesättet har fört med sig en känsla av utvecklingen inom den högre utbildningen går mot att organisationerna kan liknas mer vid ett företag med vinstsyfte . Inom akademin finns det grundläggande värderingar och prioriteringar som inte får ”glömmas bort” till följd av att den ekonomiska aspekten tar upp för stor plats. Sett till studiens resultat framkommer det inte att syftet med den undersökta verksamheten skulle vara att det är tjänster som säljs, men en reflektion kan göras utifrån att det förekommer tendenser av ett sådant tänk. Dock uttryckte respondenterna att de förhåller sig försiktigt till att exempelvis se studenter som kunder eftersom att det går emot de grundläggande värderingarna som finns inom akademin. Även om det är oklart huruvida detta resonemang om ”högre utbildning som industri” kan relateras till vad denna studies resultat är, kan en koppling till denna diskussion göras utifrån vad som kan kännetecknas som nyliberala tankar. Christensen och Lægreid (2011) beskriver exempelvis att ett nyliberalt tankesätt förespråkar att myndigheter ska vara lyhörda på kunders önskemål. Merparten av studiens respondenter beskrev att det är för studenternas skull som verksamheten finns, vilket kan relateras till detta nyliberala tankesätt även om nu de medverkande inte förespråkar att se studenter som kunder. Som tidigare nämnts kan merparten av respondenterna i denna studie inte förlika sig med ett kundperspektiv på studenter.
I samband med diskussionen om kundperspektivet på studenter betonade flertalet av respondenterna att de upplevde att studenterna själva ser sig som kunder idag. Respondenterna förde diskussioner om att studenter idag är mer medvetna om sina rättigheter och någon av respondenterna berättade att de hade varit med om att en student menade på att ”jag har ju betalt för den här utbildningen”, vilket ju inte stämmer. Något som är värt att lyfta fram lite extra är att respondenterna dessutom har delade uppfattningar om vem som egentligen skulle kunna ses som kund i organisationen. Merparten av respondenterna såg studenterna som kunder, några såg framtida arbetsgivare som kunde och en respondent såg regeringen som kund. En egen reflektion är att det är svårt att få samförstånd inom detta när det är oklart vem som egentligen ska ses som kund.
6.4 Stor handlingsfrihet inom tydliga ramar
Inom temat stor handlingsfrihet inom tydliga ramar är den centrala diskussionen som respondenterna har lyft, precis det som namnet på temat antyder. Det finns tydliga ramar att förhållas till, som utgår ifrån regelverk, samtidigt som det inom dessa tydliga ramar finns stor handlingsfrihet att själva på institutions- och enhetsnivå bestämma över vissa arbetsområden. Jarl et al. (2012) menar att det inom utbildningssektorn innebär att beslutsfattandet förflyttas nedåt i organisationen, vilket skapar en mer flexibel organisation. Dock bestäms de övergripande målen för utbildningen fortfarande av regering, men det finns större frihet på lokal nivå att själva bestämma hur detta ska genomföras och hur målen ska nås. Ett exempel på ett arbetsområde som respondenterna ansåg att de själva har mycket att säga till om är det faktiska upplägget och disponeringen av kurser. Merparten av respondenterna uttryckte sig positiva med hur denna situation ser ut och det var inte heller någon av de tillfrågade som hade en större invändning mot detta. Att respondenterna har stor handlingsfrihet vad gäller att disponera över tiden och utformningen av kurserna sågs som positivt eftersom att arbetet därav anses vara mer effektivt.
Ovanstående resonemang beskriver att respondenterna har stor handlingsfrihet inom vissa arbetsområden så som exempelvis upplägg av kurser, medan det beskrivs att inom andra arbetsområden finns det inte alls lika stor handlingsfrihet. Tvärtom, styrs en del av arbetet utifrån tydliga ramar, ett exempel på det är budgetarbetet. Respondenterna beskrev att de har ett stort ansvar vad gäller budgetplaneringen men att det i slutändan inte finns utrymme att själva egentligen vara med och påverka, eftersom att det är tydligt styrt från högre upp i organisationen hur fördelningen ser ut. Berg et al (2001) beskriver att NPM har påverkat bland annat budgetarbetet inom den högre utbildningen och att det har inneburit att chefer på alla nivåer inom ett lärosäte berörs av arbetet i form av planering. Respondenterna beskriver att de givetvis har en viktig del i budgetarbetet, men att intäkter och kostnader är relativt givna. Speciellt för myndighetsutövning är att dessa inte har något vinstsyfte, utan i praktiken får pengar som under året ska fördelas och förbrukas. Det leder vidare till att budgetarbetet handlar mycket om att se över vilka resurser i form av lärare som finns tillgängliga, snarare än att beräkna vad verksamheten kan komma att göra för resultat. Budgetarbetet innebär således att det handlar mycket om planering av verksamheten likt det Berg et al (2001) beskriver, men att chefer har stor handlingsfrihet när det kommer till arbetet är svårt att säga eftersom det beror på vad man menar med handlingsfrihet. Även Jarl et al. (2012) menar att chefer inom utbildningssektorn har fått ett större ansvar när det kommer till budgetering och planering i och med NPM, och att det därmed går att säga att skolor har en viss grad av självstyre. Christensen och Lægreid (2011) beskriver att nyliberala tankar som påverkat NPM delas har handlar om att personer som fattar beslut om budgetplanering inom organisationer har stor handlingsfrihet vad gäller detta. Om
handlingsfriheten har ökat kan dock sägas bero på vad som menas med handlingsfrihet, men att chefer har en betydande roll kan sägas.
Diefenbach (2009) menar att ett mål med NPM är decentralisering, vilket innebär att organisationen ska delas upp i mindre självständiga enheter. Respondenterna var överens om att