framkommit. En diskussion kring resultatet, slutsatser, studiens bidrag och förslag till vidare studier kommer ske i detta avsnitt.
7.1 Slutsatser
I detta avsnitt redogörs det för studiens slutsatser med utgångspunkt i analysen. En återkoppling till studiens syfte samt frågeställningar ges för att säkerställa att studiens frågeställningar besvaras. Syftet med studien är att undersöka hur NPM kommer till uttryck inom det för studien valda lärosätets samt se till hur personer med ansvarsposition på institutions- och enhetsnivå upplever detta. Nedan redogörs det för studiens slutsatser utifrån dess två frågeställningar. Hur kommer NPM till uttryck inom ett lärosäte för högre utbildning? Studien visar att NPM uttrycks inom organisationen på flera sätt, både ur positiva och negativa aspekter. Det har visat sig att klimatet som organisationen verkar inom har förändrats, till att det idag ställs högre krav både på och inom organisationen. Idag verkar organisationen inom en tuffare klimat där det är viktigt att den verksamhet som bedrivs är konkurrenskraftig genom att upprätthålla en hög kvalitet vad gäller både utbildning och forskning. Det har blivit viktigare att följa de trender som finns i samhället, genom att se till vad som efterfrågas både inom forskningen och utbildningen, vilket kan sägas gå i linje med vad NPM förespråkar. Dock är det svårt att inom akademin följa och anpassa sig till marknaders och intressenternas krav fullt ut eftersom att det i vissa fall går emot akademins egna syfte. Det gör således att lärosätet inte kan se till vissa aspekter som förespråkas inom NPM, exempelvis kundanpassning eftersom det inte går att applicera och genomföra inom verksamheten. Däremot har det påverkat verksamheten och den verksamhet som bedrivs. Även kraven på effektivitet har ökat med tiden vilket är i linje med NPM. Inom NPM förespråkas också att stora organisationer ska delas upp i mindre självständiga enheter, genom decentralisering. Inom lärosätet finns en uppdelning likt detta, men dessa ska dock förhålla sig till tydliga ramar som finns för hela organisationen. Inom dessa ramar är upplevelsen oftast att handlingsfriheten är stor. Stor handlingsfrihet ger uttryck för NPM, men inom en myndighet som lärosätet är, är de flesta respondenter överens om att det behövs tydliga ramar för verksamheten. Ett område där NPM uttrycks på ett tydligt sätt inom studiens lärosäte är att mätning, kontroller samt utvärderingar av organisatoriska aktiviteter har blivit ett allt vanligare förekommande. Respondenterna ser även ett ökat krav på dokumentation vilket går tydligt i linje med NPM. En tydlig del som finns inom NPM är att utgå ifrån ett kundperspektiv. Även om det inte uttrycks ordagrant inom lärosätet att se på studenter som kunder är det onekligen ett tankesätt somflorerar inom organisationen. NPM innebär också att en tydlig skillnad ska göras mellan chefer och ”vanliga medarbetare”, detta stämmer inte överens med den studerade organisationen där respondenterna innehar båda rollerna. Det som däremot ger uttryck för NPM inom ledningen är att det har blivit tydligare med chefer och ledares position inom organisationen. Hur upplever medarbetare inom ett lärosäte för högre utbildning NPM i den dagliga verksamheten? Som tidigare nämnt har det skett en samhällsförändring över tid och som har fått inverkan på studiens lärosäte, vilket respondenterna ansåg att de ska följa med i till viss del. Varför de inte ska följa fullt ut vad marknaden efterfrågar har att göra med att organisationen inte vill tappa den teoretiska förankringen och kritiska tänkandet som är en stor del av organisationen. Det gör att organisationens aktiviteter inte helt kan möta marknadens och intressenterna önskemål. Respondenter uttrycker också att det är riktigt eftersom det anses viktigt att akademin behåller sina grundläggande värderingar. Skulle verksamheten anpassas helt marknadens skulle de kunna gå förlorat. Studiens respondenter menar att det är svårt att mäta aktiviteter i den verksamhet de verkar inom med tanke på att det är en kunskapsstyrd organisation. Det finns en tydlig utveckling mot att organisationen ska arbeta mer effektivt men samtidigt menar respondenterna att effektivitet inte är helt enkelt eftersom att det beror på vad som menas med begreppet, dessutom förklaras det av flertalet att de mått som mäter effektivitet ofta är trubbiga och otillräckliga samt att det är svårt att veta vad som är effektivt inom en kunskapsproduktion. När det kommer till mätningar, kontroller och utvärderingar av verksamheten och dess medarbetare beskrivs ett liknande resonemang, men det betonas också att dessa aktiviteter i många fall är problematiskt med den akademiska friheten. Det beskrivs att medarbetare kan hänvisa till den akademiska friheten och göra motstånd mot bedömningar av deras prestationer. I denna studie har det framkommit att det är problematiskt och en del respondenter menade att det är olämpligt att se på studenter som kunder. Det finns dessutom olika diskussioner om vem som i sådana fall är kunden i fallet. Oavsett vad respondenternas åsikt är i denna fråga är det tydligt att synsättet om att se studenter som kunder finns inom organisationen och är något som påverkar de tillfrågade, både medvetet och omedvetet. Som tidigare nämnts upplevdes det att handlingsfriheten inom organisation var ganska stor, men inom tydliga ramar. Alla tillfrågade var överens om att det inom en sådan organisation som de verkar inom kan det inte vara hur stor handlingsfrihet som helst, utan det behövs ramar att förhållas till. Det uttrycks att rollen som ledare inom organisationen påverkas av NPM, eftersom ledarrollen har blivit tydligare. Detta kan ibland försvåras eftersom att det inom institutionerna och enheterna kan finnas motsättningar som kan grundas på akademiska titlar.
7.2 Avslutande diskussion
Studiens resultat visar att NPM har uttryckts på flera sätt i den studerade organisationen på flera plan. Det handlar bland annat om ökade krav på effektivitet ,verksamhetsstyrning samt dokumentation, vilket respondenterna har olika uppfattningar om hur det påverkat dem och organisationen som stort. Den övervägande inställningen till NPM, utifrån den konkretisering som gjorts, är att det i tanken är bra men att det i praktiken kanske inte lämpar sig för denna typ av verksamhet. Den högre utbildningen kännetecknas av en stark tradition vilket i vissa fall kan vara problematiskt när förändringar likt NPM ska implementeras. En annan aspekt som också gör att inställningen till NPM och dess innebörd inte enbart är positiv är att det främsta syftet med den offentliga sektorn inte är att gå med vinst, vilket gör att NPM inte alltid ”passar in” i den offentliga sektorn. Utifrån studiens resultat fanns det en aspekt som betonades av merparten av respondenterna, nämligen att studenter idag har blivit mer medvetna om främst sina rättigheter vad gäller deras utbildningar. Detta var något som beskrevs i samband med diskussionen om huruvida de tillfrågade ser på studenter utifrån ett kundperspektiv. Enligt den teori som har presenterats beskrivs det att inom den högre utbildningen har det skett en förändring om att studenter tenderar att ses som kunder. Enligt denna studies resultat har det framkommit att även studenterna själva ser sig allt mer som kunder. Vad detta beror på kan inte vår studie ge svar på, men det är ändå tydligt att en förändring har skett inom organisationen som går i linje med tankarna inom NPM. Dock är det väsentligt att ta i beaktning att det inte med säkerhet går att säga att det är NPM som bidragit till denna förändringen, utan det kan också handla om hur samhället ser ut. Då resonemanget förs om att studenter ser sig själva allt mer som kunder behöver nödvändigtvis inte koppas an enbart till NPM utan det kan snarare ses som att det ligger i tiden, där studenterna lever i en annan tid och därmed ställer ändra krav än tidigare. Vilket kanske då kan kopplas till att NPM är att se som en samhällstrend och inte bara en managementidé eftersom det påverkar hela organisationen. Uppfattningen om vem som egentligen är att se som kund varierar, däremot är den allmänna uppfattningen att studenterna ser sig allt mer som kunder, vilket i sin tur sägs ha påverkat framförallt lärarnas förhållningssätt till studenterna. Det kan tänkas att det blir motsägande när man å ena sidan menar att det inte är självklart vem som är kunden, men samtidigt menar medarbetarna att man påverkas i sitt arbete av att studenterna ser sig allt mer som kunder. Den allmänna uppfattningen om kundorientering är att medarbetare ska förhålla sig med viss försiktighet mot detta, vilket kanske kan tänkas bero på att principen i sig är motsägande.
Att NPM uttrycks inom organisationen har visats i denna studie, dock har studien avgränsats till en nivå inom organisationen som i mångt och mycket styrs från högre ledningsorgan och måste förhållas till lagar, förordningar och regler. Den konkretisering av NPM som använts för studien har tagit sig uttryck på den studerade nivån inom organisationen, men vissa mer och andra mindre. Hade exempelvis hela organisationen studerats om studiens omfattning hade tillåt detta hade resultatet eventuellt blivit annorlunda och således belyst andra områden som kan relateras till NPM. Likväl som om en annan nivå inom organisationen hade studerats, exempelvis universitetsledning hade det kunnat blivit ett annat resultat.
I arbetet har det redogjorts för två bakomliggande teorier till NPM, nyliberalism och managerialism. Dessa kan tillsammans med teorin om NPM förklara och analysera studiens resultat. Dock kan de två teorier i vissa avseenden sägas ha motsägande tankar, vilket också tar sig uttryck i det som respondenterna anses vara motsägande inom organisationen, exempelvis den akademiska friheten kontra mätning och kontroll. I teorin så sägs både nyliberalism och managerialism vara bakomliggande till NPM:s framväxt, däremot finns det motsägande tankar inom dem vilket också visar sig när respondenterna pratar om NPM. Således kan det sägas att det som teorin menar också stämmer in i det avseendet i praktiken. Hade studien även tagit hänsyn till andra bakomliggande teorier hade detta resonemang ytterligare kunnat vidareutvecklas samt förklaras.