Här redogörs för det samlade resultatet av datainsamling, resultat, analys och diskussion för studien med fokus på undersökningens syfte, detta genom besvarande av de två frågeställningarna.
7.1. Hur används begreppet Jämställdhet i läromedlen och vilken mening tillskrivs begreppet?
Begreppet jämställdhet har visat sig ha en väldigt bred betydelse med flera olika användningsområden baserat på kontext för uppkomst och diskussion. Det finns en begreppslig utgångspunkt som samtliga läroböcker bottnar i, nämligen att jämställdhet som fenomen innebär att samma rättigheter ska gälla för både kvinnor och män. De är även överens om att begreppet skulle kunna vara del av paraplybegreppet jämlikhet, samt själv agera ett paraplybegrepp och därmed innefattat andra begrepp likt könsidentitet, genus, intersektionalitet och sexism. Palmquist och Widberg (2012) beskriver inte dessa begrepp närmare, medan Eriksson (2017) samt Brolin och Nohagen (2016) gör detta väl, samt problematiserar och konkretiserar användningen av begreppen. Vad jämställdhetsbegreppet tydliggör är att det behandlar diskrimineringsgrunder för minoritetsgrupper både i tal om jämställdhet och jämlikhet, där minoriteten inom jämställdheten härleds till kvinnan. Således blir jämställdhet ett begrepp som härleds till makt, med androcentriska anspelningar. Som följd av detta syns det i läroböckerna att jämställdhet tyvärr oftast begränsas till ett bli enbart ett politiskt mål. Majoriteten av ansvaret att försöka uppnå jämställdhet förläggs på politiken, medan få anspelningar placeras på de sociala aspekterna, likt den enskilda individen samt på samhället och dess normer. Den politik som oftast diskuteras tenderar att vara relaterad till arbetsrätt, och inte minst lönearbete. Jämställdhet porträtteras därför främst genom det politiska målet lika lön för lika arbete.
Ytterligare ett gemensamt producerat ställningstagande är att jämställdhet främst innebär en lagstadgad formell förändring, vilket bortser ifrån den reella jämställdheten. Detta sker antagligen som en effekt av att jämställdhetsdiskursen främst är politisk. Ingen
genom att antyda att lagstiftningen inte alltid efterföljs. Detta gör att begreppet tenderar att bli urlakat då politiskt instiftade lagar och förordningar inte verkar ha någon verkan på den reella jämställdheten. I samtliga böcker skiljer man även på jämställdhetsfrågor i olika delar av världen. I utvecklingsländer handlar jämställdhet om frågor som tvångsäktenskap, könsstympning och analfabetism, medan svensk jämställdhet betonar fördelning mellan arbetsliv och familjeliv. Denna uppdelning innebär att begreppets innebörd förändras baserat på kontext.
7.2 Vilken bild av jämställdhet presenteras, gestaltas och förmedlas via texterna?
Det resultat som framkom av denna frågeställning vad som har tudelat de olika läroböckerna. Palmquist och Widberg (2012) har generellt ett fokus på jämställdhetens historiska perspektiv där kvinnor ofta exkluderas ifrån representation inom ramen för sin egen historieskrivning. Denna lärobok porträtterar en dyster, eller negativt laddad bild av jämställdhet. Kvinnan beskrivs historiskt som underlägsen och i den underrubrik som har mest text benämns kvinnan alltid i tredjeperson, vem hon är i förhållande till andra (manliga) personer. Brolin och Nohagen (2016) samt Eriksson (2017) är mer lika i sin porträttering av jämställdhet, men även de har fler män representerade i böckernas samtliga avsnitt och kapitel. Jämställdhet förmedlas här genom begrepp, förklaringar och perspektiv snarare än historia och viktiga personer, specifika händelser eller organisationer. Risken med detta upplevs att jämställdhet blir marginaliserat till endast en teoretisk, icke-reell företeelse. I dessa böcker porträtteras även jämställdhet och kvinnorörelsen som en fråga för samtliga, oavsett kön och partipolitiska åsikter. Generellt används i samtliga böcker könsneutrala ord och uttryck.
Genom rubriksättning och explicita antaganden i texten beskriver Palmquist och Widberg (2012) jämställdhet som någonting kvinnan skall erövra eller kräva, inte någonting som ska givas. Det kräver därför ett aktivt arbete ifrån kvinnorna och texten riskerar därför att ställa de två traditionella könen mot varandra i en illustrerad maktkamp. Det är kvinnornas handlande som avgör om jämställdhetsmålet nås eller inte. Texten indikerar därmed att det krävs mycket av den kvinnliga delen av befolkningen. Ytterligare tillfällen när detta indikeras är de gånger olika yrkeskategorier nämns, bland annat
riksdagsledamän. Här kräver det att kvinnorna som läser detta har potentialen att översätta yrkesbefattingen för att kunna visualisera sig själva som potentiella riksdagsledamöter. Detta leder till att somliga elever kan ha svårt att finna meningserbjudande i texten. De fall där texten upplevs exkluderande ur ett jämställdhetsperspektiv är det således kvinnorna som exkluderas, detta på grund av ålderdomlig och främmande val av uttryck.
Samtliga läroböcker beskriver Sverige som ett föregångsland gällande jämställdhet och svenskarna som folk beskrivs som mer jämställda än andra. Andra länder, och särskilt utvecklingsländer porträtteras som mindre jämställda. När läroböckerna framhåller vissa grupper särskilt i förhållande till andra påverkar detta maktförhållandet mellan grupperna. När Sveriges jämställdhetsperspektiv centreras och metoderna blir allmängiltiga legitimerar läromedlen samtidigt den svenska bestämmanderätten. Som följd finns risk att performativiteten uteblir där eleverna kan göra egna tolkningar och kritiskt reflektera över läroböckernas ansats. I Eriksson (2017) och Brolin och Nohagen (2016) finns en mer performativ ansats än vad Palmquist och Widberg (2012) har, där texten möjliggör eftertanke och funderingar.
Slutligen finns en variation hur läroböckerna har placerat diskussionen om jämställdhet vilket även det påverkar hur mottagaren förhåller sig till texterna. Antingen har läroboken valt att ha ett separat avsnitt avsett för jämställdhet; alternativt att jämställdhet behandlas separat men även inkluderas i övriga avsnitt. Det senare upplevs eftersträvansvärt. Om jämställdhet endast förpassas till ett särskilt avsnitt riskerar boken att minimera innebörden och existensen av ett jämställdhetsdilemma i samtliga av samhällsvetenskapens områden, jämställdhetsfrågorna att bli ”isolerade öar”.