5.4 ​ ​ Sammanfattning av huvudresultat

Pedagogerna såg fysisk hälsa som detsamma som rörelse, och de tyckte att planerad rörelse ska ske en gång i veckan på förskolan. Trots detta så framgick det att det nästan inte sker någon planerad rörelse alls på de här förskolorna. Pedagogerna menade att 1-2 åringar rör på sig hela tiden, och de har en positiv syn på barnens rörelse. Promenader ansågs som en bra

rörelseaktivitet samt att barnen får utveckla det motoriska och att uppmuntra dem till att klara av saker själva ses som viktigt, enligt pedagogerna. När det gällde kost så var det husmanskost som pedagogerna föredrog och grönsaker och frukt sågs som viktigt innehåll i kosten. På förskolan ansåg pedagogerna att det är okej att ha tillbehör till mat med socker i, såsom sylt och ketchup.

Annars bör socker undvikas, menade pedagogerna, dock anser hälften av pedagogerna att fredagsmys är okej. Resultatet visar att barn får äta så lite som de vill på förskolan men pedagogerna menade att de försöker, erbjuder och pushar barnen till att äta. Hur mycket de får äta beror på om de har problem med vikt eller övervikt. Matskålar är något som fanns tillgängligt på borden.

19

6. D ​

^ISKUSSION

Syftet ​med studien var att undersöka hur förskollärare och barnskötare ser på fysisk hälsa, kost och rörelse för 1-2 åringar i förskolan. Här nedan diskuteras resultatet i relation till teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning.

Sedan följer diskussion av metoden samt slutsatser.

6.1 ​

​

Resultatdiskussion

Det sociokulturella perspektivet är den här studiens utgångspunkt. Vygotskij (1999) menar att ingen utveckling sker utan social kommunikation.

Pedagogerna i denna studie menade att vid rörelseaktiviteter kan olika begrepp tränas. Det innebär att språket utvecklas genom att man sätter ord på det barnet gör, exempelvis krypa under eller springa fort. Inom det

sociokulturella perspektivet ses pedagogers handlingar som viktiga för barnens utveckling (Forsell, 2018). Resultat av studien påvisar att

pedagogerna försöker, erbjuder och pushar barnen till att smaka på och äta maten. Att pedagogerna planerar rörelse gör att barnen kan utveckla

motoriken. Den proximala utvecklingszonen används genom att pedagogerna uppmuntrar barnen till att klara av saker själva samt att de yngre barnen kan hänga med och lära sig genom att se vad de äldre barnen gör. Den proximala utvecklingszonen är avståndet mellan det någon kan behärska på egen hand och det samma person behärskar med hjälp av någon annan (Forsell, 2018).

Resultatet visar att matskålarna är på borden vid måltiderna i förskolorna.

Musher-Eizenman et al. (2010) menar att ett barns avstånd till något spelar roll för konsumtionen av den och de menar att energität mat bör vara en bit bort och inte på barnens bord. Pedagogerna i denna studie menar att barnen på de här förskolorna kan tydligt se och peka på eller ta mat ur matskålarna, dock gäller det alla matskålar, även de med energität mat. En pedagog påpekar att de inte alltid tar fram ketchup utan har det i ett kylskåp. Barnen ser då inte ketchupen men vet vart det finns. Parekh et al. (2018) menar att barn inte äter tillräckligt med frukt och grönsaker. Pedagogerna i denna studie anser att det är viktigt med grönsaker och frukt, att kosten i förskolan ska innehålla det.

Pedagogerna delgav att de är ute med barnen mycket, vilket Saunders et al.

(2017) menar främjar fysisk aktivitet. Då Schlechter et al. (2017) menar att barn är mer fysisk aktiva utomhus än inomhus så är det relevant att

pedagogerna tycker att det är viktigt att barnen får möjlighet att utöva olika fysiska aktiviteter utomhus såsom klättra och springa. Promenader ute samt i skogen tycker pedagogerna är en bra fysisk aktivitet som de brukar göra.

Palmer et al. (2016) anser att det är viktigt att pedagogerna deltar i den

20

fysiska aktiviteten samt att vid planerad rörelse så är den fysiska aktiviteten större än vid fri lek. Även Wadsworth et al. (2011) menar att det sker mer fysisk aktivitet vid planerad rörelse än vid fri lek. Endast en av de pedagoger som var med i studien berättade att de har planerad rörelse. Eftersom endast en pedagog menade att de har planerad rörelse i förskolan så har det har visat sig att det inte existerar så mycket planerad rörelse för de yngsta i de här förskolorna. I förskolan arbetar vi utifrån bland annat läroplanen och i den finns rörelsemål som behöver följas. Skolverket (2018) menar att barnen i förskolan ska få möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och därmed utveckla rörelseförmågan.

Pedagogernas syn på den fysiska hälsan för de yngsta i förskolan är att rörelsen är viktigt. Tänkbara invändningar mot detta kan vara att

pedagogerna endast fokuserade på rörelse på grund av att de kopplade fysisk hälsa till fysisk aktivitet. Pedagogernas syn på rörelsen för de yngsta i förskolan är att barn rör sig hela tiden, pedagogerna ser positivt på barnens rörelse. Pedagogerna menar att planerad rörelse bör finnas i verksamheten en gång i veckan. Tänkbara invändningar mot att det inte existerar så mycket planerad rörelse kan vara att pedagogerna egentligen leder eller tar initiativ till någon rörelseaktivitet men att de själva inte reflekterar över det.

Pedagogernas syn på kosten för de yngsta i förskolan är att husmanskost samt frukt och grönsaker är det som ska serveras. Livsmedelsverket (2020) menar att en tumregel är att servera något från alla livsmedelsgrupper dagligen. Då husmanskosten är ganska bred så ingår något från alla livsmedelsgrupper i den. Tänkbara invändningar på att husmanskost ska serveras i förskolan kan vara att pedagogerna anser annan mat som lämplig som inte ingår i

husmanskosten. Pedagogerna tycker att socker som finns i tillbehör till mat är okej, såsom ketchup och sylt. Livsmedelsverket (2020) påpekar att

nyckelhålsmärkt mat innehåller mindre salt och socker. En nyckelhålsmärkt ketchup eller sylt som innehåller mindre socker är då bättre på förskolan än någon produkt som innehåller mycket socker. Några av pedagogerna menar att fredagsmys är okej medans några menar att man ska undvika socker så gott det går. Pedagogerna anser att barnen får äta så lite som de vill men det finns en gräns på hur mycket de får äta. Då livsmedelsverket (2020) menar att barn behöver äta regelbundet, att matvanorna grundläggs i 1-2 årsåldern samt att barn behöver näring för utvecklas och växa, så behöver barnen äta även i förskolan.

6.2 ​

​

Metoddiskussion

Den metod som valdes i den här studien var kvalitativ metod. Det gjordes semistrukturerade intervjuer och kvalitativ innehållsanalys. Anledningen till

21

att en sådan metod användes var för att få en bredare syn på pedagogers tankar kring problemområdet, deras personliga åsikter kring ämnet. Enligt Christoffersen och Johannessen (2015) formulerar informanterna i en semistrukturerad intervju svaren med egna ord. Vilket gör att det är

informanternas egna tankar som förmedlas. Följdfrågor ställdes beroende på vart intervjun styrde. Pedagogerna visste inte om frågorna som ställdes i förväg men de visste kring vilka teman de handlade om. Anledningen till det var för att inte få tillrättalagda svar utan att få resultat om vad pedagogerna verkligen tycker. Att pedagogerna inte fick frågorna kan ses som en

begränsning eftersom frågor som ges i förväg ger pedagogerna mer tid att tänka igenom vad de tycker. De frågor som användes var ganska breda, några av intervjupersonerna uttryckte att det var svårt just av den anledningen, vilket är en begränsning. Med för smala frågor kan en värdering läggas i frågorna. Exempelvis så fanns en fråga i intervjuguiden: ​Hur tänker du kring socker för 1-2 åringar i förskolan? ​Om smalare frågor ställts kring den frågan som exempelvis: ​Hur ofta tänker du socker är lämpligt? ​och​ När tänker du socker inte är lämpligt? ​så blir det fel om pedagogerna tycker att socker ska undvikas helt eller om de tycker att det inte ska finnas någon begränsning. Enligt Trost (2010) ska ledande frågor undvikas.

Då jag har arbetat med och känner några av de intervjuade så kan det ha påverkat resultatet. Eftersom jag har haft mycket praktik samt arbetat inom förskolan så kan min förförståelse kring området påverka analysen och därmed resultatet.​ ​Graneheim och Lundman (2004) menar att ens erfarenheter påverkar tolkningen av en text och det påverkar därmed

trovärdigheten. Pedagogernas svar kan ha tolkats utifrån att jag känner några av personerna och därmed kanske tolkar vad de säger annorlunda än vad en helt okänd person för de intervjuade skulle ha gjort. Något som påverkar resultatets trovärdighet är inspelningen. Flera av intervjupersonerna uttryckte att de pratade mer kortfattat på grund av att de blev inspelade och att de hade pratat mer brett om de inte spelats in. Graneheim och Lundman (2004) menar att överförbarhet handlar om hur bra resultatet kan överföras till andra som läser ens studie. De menar även att för att öka överförbarheten ska en tydlig beskrivning ges av både urval, datainsamling och analysprocessen. De anser även att ett rikt resultat med citat förbättrar överförbarheten. Giltigheten i den här studien stärks genom att citat används i resultatsammanställningen som påvisar resultatet. Då urvalet var litet så kan det ha påverkat resultatets trovärdighet eftersom andra pedagoger kan ha tänkt på ett annat sätt i frågorna samt att de kanske arbetat på ett annat sätt. Resultatet kan ha sett annorlunda ut om flera barnskötare och förskollärare deltagit i studien just av den anledningen. Graneheim och Lundman (2004) menar att man kan öka trovärdigheten genom att välja intervjupersoner med olika erfarenheter vilket gjordes i intervjuerna till den här studien.

22

6.3 ​

​

Slutsatser

Resultatet visar att pedagogerna ser fysik hälsa som detsamma som rörelse.

De menar att planerad rörelse ska ske en gång i veckan på förskolan, trots detta så framgick det att det nästan inte sker någon planerad rörelse alls på de här förskolorna. Endast en pedagog menade att de har planerad rörelse.

Pedagogerna anser att den kost som är mest lämplig är husmanskost. Barn får äta så lite som de vill på förskolan enligt pedagogerna men hur mycket de får äta beror på om övervikt finns eller ej.

Denna studie kan bidra med att utbildningen kring 1-2 åringar på

förskollärarprogrammet på universitetet, barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet samt fortbildningen förbättras. Det gäller utbildning kring hur mycket rörelse barn behöver och hur den kan se ut eftersom resultatet i den här studien visar att det inte fanns nästan någon planerad rörelse och tidigare studier har visat att planerad rörelse ger mer fysisk aktivitet än vid fri lek. Det gäller även utbildning kring hur kosten i förskolan ska vara, hur undervikt och övervikt bland barn ska arbetas med i förskolan samt vad som är skadligt och nyttigt när det gäller olika livsmedel. Det vill säga varför vi ska undvika vissa saker och varför vi behöver äta vissa saker eftersom resultatet i den här studien visar att pedagogerna tyckte att barnen på de här förskolorna får äta så lite som de vill. Resultatet kan även bidra med tips och idéer till framtida barnskötare och förskollärare, både när det gäller hur man ska tänka och hur man ska arbeta. De pedagoger som var med i denna studie kanske efter intervjuerna började tänka vidare kring det här problemområdet och studien kan då bidra till att mer rörelse och hälsosammare kost finns i förskolan.

Det skulle vara intressant att göra en liknande studie där man observerar ute i förskolorna för att kunna se hur de arbetar med fysisk hälsa, rörelse och kost.

Där kan man även titta på om det är någon skillnad beroende på vilken inriktning en förskola har eller om det är en kommunal förskola eller ett kooperativ. Det skulle även vara intressant att göra en större studie där flera intervjuas för att få ett bredare urval. Fler frågor skulle rekommenderas för att få en bredare inblick kring pedagogers fysiska hälsa, både kring rörelse och kost, då människan behöver både röra på sig och äta en hälsosam kost.

23

R ​

^EFERENSER

Barnkonventionen (2020). ​FN:s konvention om barnets rättigheter.​ ^UNICEF.

Bjereld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. (2018). ​Varför vetenskap?.​ Studentlitteratur.

Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). ​Forskningsmetoder för lärarstudenter.

Studentlitteratur.

Ekman, J. (2020, 20 november) Livsmedel. I nationalencyklopedin. Hämtad från http://www.ne.se.bibproxy.kau.se:2048/uppslagsverk/encyklopedi/lång/Livsmedel Engström, L.M. (2020, 20 november) Motion. I nationalencyklopedin. Hämtad från

http://www.ne.se.bibproxy.kau.se:2048/uppslagsverk/encyklopedi/lång/motion Folkhälsomyndigheten (2020). ​Fysisk aktivitet- rekommendationer.

Folkhälsomyndigheten.

Forsell, A. (2018). ​Boken om pedagogerna. ​^Liber.

Fyss (2017). ​Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling.

Läkartidningen förlag AB.

Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105–112. ​https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001 Hambraeus, L. & Bringéus, N.A. (2020, 20 november) Kost. I nationalencyklopedin.

Hämtad från​​http://www.ne.se.bibproxy.kau.se:2048/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kost

Langlo Jagtøien, G., Hansen, K. & Annerstedt, C. (2002). ​Motorik, lek och lärande.

Multicare Förlag AB.

Livsmedelsverket (2020). ​Kostråd, barn 1-2 år.​ Livsmedelsverket.

Musher-Eizenman, D., Young, K., Laurene, K., Galliger, C., Hauser, J. & Wagner Oehlhof (2010). ​Children’s Sensitivity to External Food Cues: How Distance to Serving Bowl Influences Children’s Consumption. Health Education &

Behavior, 37(2), 186-192, ​https://doi.org/10.1177/1090198109335656

Nationalencyklopedin (2020). ​Rörelse. ​Stockholm: Nationalencyklopedin: Hämtad från http://www.ne.se.bibproxy.kau.se:2048/uppslagsverk/encyklopedi/lång/rörelse Palmer, K., Matsuyama, A. & Robinson, L. (2017). ​Impact of structured movement time

on Preschoolers’ Physical Activity Engagement. Early Childhood Educ J, 45, 201-206, ​^https://​doi.org/10.1007/s10643-016-0778-x

24

Parekh, N., Henriksson, P., Delisle Nyström, C., Silfvernagel, K., Ruiz, J.R., Ortega, F.b., Pomeroy, J. & Löf, M. (2018). ​Associations of Parental Self-Efficacy With Diet, Physical Activity, Body Composition, and Cardiorespiratory Fitness in Swedish Preschoolers: Results From the MINISTOP Trial. ​^Health

Education & Behavior, 45 (2), 238–246, https://doi.org/10.1177/1090198117714019

Sandberg, A. (2008). ​Miljöer för lek, lärande och samspel.​ Studentlitteratur.

Saunders, R., Pfeiffer, K., Brown, W., Howie, E., Dowda, M., O’Neill, J., McIver, K. &

Pate, R. (2017).​ Evaluating and Refinding the Conceptual Model Used in the Study of Health and Activity in Preschool Environments (SHAPES)

Intervention. Health Education & Behavior​, 44(6), 876-884, https://doi.org/10.1177/1090198116686334

Schlechter, C.R., Rosenkranz, R.R., Fees, B.S., Dzewaltowski, D.A. (2017).​Preschool Daily Patterns of Physical Activity Driven by Location and Social Context.

Journal of School Health, 87(3), 194-199.

Skolverket (2018). ​Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Rev. Uppl.). Skolverket.

Thornberg, R. & Fejes, A. (2019) Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), ​Handbok i kvalitativ analys. ​(3 uppl., ss 273-295). Liber.

Thornberg, R. & Forslund Frykedal, K. (2019). Grundad teori. I A. Fejes & R.Thornberg (Red.), ​Handbok i kvalitativ analys. ​(3 uppl., ss 44-71). Liber.

Trost, J. (2010). ​Kvalitativa intervjuer. ​Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2017). ​God forskningssed. ​Vetenskapsrådet. ​God forskningssed

Vygotskij, L.S. (1999). ​Tänkande och språk. ​Daidalos AB.

Wadsworth, D., Robinson, L., Beckham, K. & Webster, K. (2012). ​ Break for Physical Activity: Incorporating Classroom- Based Physical Activity Breaks into Preschools. Early Childhood Educ J, 39, 391-395,

https://doi.org/10.1007/s10643-011-0478-5

WHO (2020). World Health Organization. ​https://www.who.int

25

B ​

^ILAGOR

B ​

^ILAGA​

1

Intervjuguide

Är du barnskötare eller förskollärare?

Hur länge har du arbetat som det?

Vad innebär begreppet hälsa för dig?

Vad innebär fysisk aktivitet för dig?

Hur tänker du allmänt kring 1-2 åringars fysiska hälsa i förskola?

Hur tänker du kring 1-2 åringars rörelse i förskolan?

Hur ofta tänker du att man ska ha rörelse för 1-2 åringar i förskolan?

Hur tänker du att rörelsestunder/ aktiviteter för 1-2 åringar i förskolan kan se ut?

Hur tänker du kring 1-2 åringars kost i förskolan?

Hur tänker du kring socker för 1-2 åringar i förskolan?

Vad tänker du är lämplig mat för 1-2 åringar i förskolan?

Vad är inte lämplig mat för 1-2 åringar i förskolan?

Hur tänker du kring mängden mat i förskolan, får 1-2 åringar äta så mycket eller så lite som de vill på förskolan?

26

Bilaga 2

Informationsbrev

Information om studien: [Hälsa för förskolans yngsta

-En kvalitativ intervjustudie om hur pedagoger ser på fysisk hälsa kring barn i åldrarna 1-2 år.]

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare och barnskötare ser på fysisk hälsa, kost & rörelse för 1-2 åringar i förskolan​.

Intervjufrågorna rör dina tankar kring kost, rörelse och fysisk hälsa för de yngsta i förskolan. Intervjun beräknas ta cirka 20-30 minuter och sker i den miljö som passar dig bäst. För att underlätta analysen av intervjun kommer den spelas in och sedan skrivas ner ordagrant. Resultatet kommer publiceras som en uppsats vid karlstads universitet där varken ditt namn eller något annat som skulle kunna identifiera dig kommer finnas med.

Personuppgifterna behandlas enligt ditt informerade samtycke. Deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den behandling som skett innan

återkallandet. Alla uppgifter som kommer mig till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem. Uppgifterna kommer att bevaras till dess att uppsatsarbetet godkänts och betyget har registrerats i Karlstads universitets studieregister för att sedan förstöras.

Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen (dataskyddsförordningen från och med 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet på Karlstads universitet är dpo@kau.se

Kontaktuppgifter student: Kontaktuppgifter handledare

Emelia Axelsson Martina Svensson

0703085899 Doktorand i pedagogiskt arbete

Emelia_4@hotmail.com Institutionen för pedagogiska studier Karlstads universitet

​martina.svensson@kau.se

27

Bilaga 3

Samtyckesblankett

Samtycke till att delta i studien:

[Hälsa för förskolans yngsta

-En kvalitativ intervjustudie om hur pedagoger ser på fysisk hälsa kring barn i åldrarna 1-2 år.]

Jag har skriftligen informerats om studien och samtycker till att delta.

Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag kan avbryta mitt deltagande i studien utan att ange något skäl.

Min underskrift nedan betyder att jag väljer att delta i studien och godkänner att Karlstads universitet behandlar mina personuppgifter i enlighet med gällande dataskyddslagstiftning och lämnad information.

………...

Underskrift

………. ………...

Namnförtydligande Ort och datum

28

In document Hälsa för förskolans yngsta (Page 25-34)