Resultatet visar att kosten sågs som viktig i förskolan och att det var husmanskosten som dominerade i pedagogernas syn på kost. Det framgick även att några livsmedel ansågs som olämpliga, för söt och för salt mat rekommenderas inte. Barnen får äta så lite som de vill på förskolan, menade pedagogerna. Mängden mat barnen får äta beror på om de har problem med vikt eller ej.
5.3.1Den allsidiga husmanskosten
Pedagogerna ansåg att kosten ska vara allsidig och varierad. Pedagogerna menade att barn behöver näring från olika livsmedel, det räcker inte med att barnen äter bara potatis eller bara makaroner utan det behöver vara olika livsmedel som de får i sig. Någon uppgav att maten på förskolan inte alltid är så näringsrik. En förskollärare menade att husmanskost är det som ska serveras i förskolan:
Jag tycker att det är viktigt att de får en allsidig kost, husmanskost i första hand. Att maten är varierad och att man får både kokta och kalla grönsaker(Intervjuperson 5)
Pedagogerna beskrev att grönsaker är viktigt i 1-2 åringars kost, både kokta och kalla grönsaker. En av pedagogerna påpekade att måltiden ska utgå från
16
kostcirkeln, att det är viktigt att barnen får med sig alla delar från den, såsom grönsaker. En annan förskollärare uttryckte:
Jag tycker man ska ha vanlig mat, husmanskost, om man undviker för mycket salt och socker så är den okej, grönsaker och sånt som alla andra äter(Intervjuperson 3)
Husmanskost ses som vanlig mat av pedagogerna. De menade att det i barnens mat inte ska vara för mycket salt eller socker. Pedagogerna ansåg att de yngsta barnen ska äta lika mat som de äldre barnen på förskolan.
Pedagogerna menade att 1-2 åringarna behöver lära sig äta det mesta.
5.3.2Olämplig kost för 1-2 åringar
Resultatet visar att pedagogerna ansåg att ett-och tvååringar inte ska ha specialkost på grund av ålder, de ska kunna tugga vanlig mat. Att mat med tuggmotstånd finns tillgängligt för barnen är något som är viktigt, enligt pedagogerna. De menade att det är viktigt att utmana barnen att tugga, exempelvis stavar, så att de får träna på tuggandet. En barnskötare menade:
Jag tycker de ska få äta allt så fort de kan tugga, de ska inte ha någon specialkost för att de är 1 år. Jag vet inte om det är någon mat jag tycker inte är lämplig. Sen så är det vissa maträtter som kanske är svåra, soppa kanske inte en 1-2 åring är så van att få(Intervjuperson 1)
Soppa tog flera av intervjupersonerna upp som något som inte är så passande för små barn. Dels för att det är svårt och dels för att de inte vill ha. En pedagog menade att man kan lägga smörgås i soppan:
Maten ska inte vara för stark kryddad, soppa kan vara svårt för en del, man kan lägga i lite smörgås(Intervjuperson 6)
Pedagogerna menade att kryddig och salt mat är något som ska undvikas på förskolan. En barnskötare menade att välling är olämpligt när barnen har blivit ett år. En förskollärare ansåg att vitt bröd är olämpligt att få till mellanmål i förskolan. Flera pedagoger menade att söta livsmedel såsom juice och kräm är olämpligt att få i förskolan eftersom det ses som onyttigt.
En pedagog påpekade även att juicer och krämer inte finns längre i verksamheten. Hel och halvfabrikat är även olämpligt till barnen, enligt pedagogerna.
5.3.3Synen på socker
Det rådde delade meningar kring om socker för barnen är okej på förskolan eller inte, bland pedagogerna. Alla intervjuade berättade dock att barnen får sylt och ketchup i förskolan, vilket en barnskötare ansåg var onödigt:
17
Nej, det tycker jag inte att de behöver ha. Egentligen är det onödigt med sylt och ketchup, men det har de ju litegrann men de får ju inte ta hur mycket som helst, jämt litegrann då(Intervjuperson 2)
Hen tyckte inte att barnen behöver ha socker på förskolan. En annan pedagog menade att de inte alltid ställer fram ketchup utan att de har det i kylskåpet.
Hälften av de intervjuade menade att man ska undvika socker så gott det går på förskolan medans den andra halvan menade att fredagsmys för barnen är okej. Här är en förskollärare som menade att det är okej:
Ja, jag tycker såhär litegrann gör ju ingenting, lite fredagsmys eller så där,det tycker jag inte är någon fara, jag kan nästan tycka att det blir lite löjligt, de som blir så strikta så de inte får ha nånting, ja, nåt mittemellan där. Äter man gröt då är det klart att man kan få lite sylt men man ska ju inte äta mycket sylt och lite gröt.
Ketchup, det vill ju jag också ha ibland, så det tycker jag de kan få(Intervjuperson 8)
Hen poängterar att det inte är “sylt med gröt” utan att det är “gröt med sylt”
som är okej för barnen på förskolan. Resultatet visar att pedagogerna inte tyckte att man ska begränsa det söta helt, de ansåg att socker till måltider är okej.
5.3.4 Att balansera mängden mat
Resultatet visar att pedagogerna menade att 1-2 åringar får äta så lite som de vill i förskolan, vilket en barnskötare beskrev såhär:
De kan ju inte äta så mycket som helst, det, så att de inte spränger magen, nej, de måste ju äta så att de blir mätta iallafall, men det måste finnas ett stopp också. Man vill ju att de äter men man kan ju inte påverka det om de inte äter någonting, det är ju så det, en kan ju inte tvinga i dem(Intervjuperson 2)
Flera pedagoger menade att 1-2 åringar inte äter för mycket, och en av pedagogerna berättade att hen aldrig har varit med om att en 1-2 åring ätit så mycket att hen behövt hejda barnet. Hen menade även att en 1-2 åring får äta så lite som de vill, att de då är mätta och äter isåfall mera vid ett annat tillfälle. Vid måltiderna är maten framdukad på borden så att barnen lätt kan ta själva eller peka på det de vill ha, och skålarna med mat finns tillgängliga, beskrev en av förskollärarna:
De får äta det de vill, de får välja själva och peka på vad de vill ha och så. Ibland har man kanske barn som man behöver begränsa så de inte äter väldigt, väldigt mycket men det händer inte så ofta när de är så små då, men det kan ju faktiskt hända att de inte känner mättnadskänslan själva utan då får man väl hjälpa dom och erbjuda litegrann kanske. De får äta så lite som de vill, jag tvingar ingen att äta någon mat(Intervjuperson 5)
18
Pedagogerna ansåg att det beror på, om barnen får äta så mycket som helst.
Barn som har problem med övervikt ansågs inte få äta hur mycket som helst.
En pedagog menade att hen inte är av den sorten att hen stoppar barn när det gäller mat, men om någon har benägenhet till eller har övervikt så kanske hen behöver stoppa efter ett tag. Det finns en gräns för alla oavsett om problem med vikt eller mättnadskänsla finns, menade pedagogerna. En barnskötare menade att barnen får äta så att de blir mätta och att det känns bra i magen samt att vissa får äta så mycket de vill och vissa får inte det.