Hälsa för förskolans yngsta
En kvalitativ intervjustudie om hur pedagoger ser på fysisk hälsa, kost och rörelse för barn i åldrarna 1-2 år.
Health among toddlers in preschool
A qualitative interview study of preschool educators view on physical health, diet and activity for children in the ages 1-2 years.
Emelia Axelsson
Fakultet: Humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsprogram: Förskollärarprogrammet Nivå/Högskolepoäng: Grundnivå/15 hp.
Handledarens namn: Martina Svensson Examinatorns namn: Tomas Saar Datum: 15/2-21
© 2021 – Emelia Axelsson
Hälsa för förskolans yngsta- En kvalitativ intervjustudie om hur pedagoger ser på fysisk hälsa, kost och rörelse för barn i åldrarna 1-2 år.
[Health among toddlers in preschool- A qualitative interview study of preschool educators view on physical health, diet and activity for children in the ages 1-2 years.]
Ett examensarbete inom ramen för lärarutbildningen vid Karlstads universitet: Förskollärarprogrammet
http://kau.se
The author, Emelia Axelsson, has made an online version of this work available under a Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 3.0 License.
http://diva-portal.org
Creative Commons-licensen: http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0/deed.sv
Abstract
The purpose of this study was to examine preschool teachers and nannies views on physical health, diet and activity among 1-2 year olds in preschool.
Eight educators was interviewed on these subjects by semi-structured qualitative interviews. Qualitative content analysis was used as the analytic method. This study is based on the socio-cultural perspective. The result shows that the educators concluded that physical activity is the same as activity and that they thought planned activities should occur once a week in preschool. Traditional Swedish home cooking was what the educators prefered when it came to diet in the preschool and they thought that sugar was okay to meals. According to the educators the children could eat as little as they wanted whilst at preschool but there is a limit for how much they wish to eat depending on if they are overweight or not. A conclusion that has come out of the results of this study is that there is almost no planned
activities at all on these preschools.
Keywords: Activity, Diet, Physical health, Preschool, Preschool educator.
Sammanfattning
Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare och barnskötare ser på fysisk hälsa, kost och rörelse för 1-2 åringar i förskolan. Åtta
pedagoger intervjuades kring dessa ämnen genom semistrukturerade
kvalitativa intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod.
Studien utgår från det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att pedagogerna ansåg att fysisk hälsa är detsamma som rörelse och att de ansåg att planerad rörelse skulle finnas en gång i veckan i förskolan. Husmanskost var det som pedagogerna föredrog när det gäller kost i förskolan och de ansåg att socker till maträtter var okej. Enligt pedagogerna får barn äta så lite som de vill på förskolan men hur mycket de får äta beror på om de har övervikt eller ej. En slutsats som kommit fram från resultatet är att det nästan inte sker någon planerad rörelse alls på de här förskolorna.
Nyckelord: Fysisk hälsa, Förskola, Kost, Pedagoger, Rörelse.
Innehållsförteckning
1 INLEDNING 1
1.1 BAKGRUND 1
1.1.1 MÅLTIDER 1
1.1.2 FYSISKAKTIVITET 2
1.1.3 HISTORIA 2
1.2 BEGREPPSDEFINITIONOCHAVGRÄNSNINGAR 3
1.2.1 FYSISKHÄLSA 3
1.2.2 KOST 3
1.2.3 RÖRELSEOCHFYSISKAKTIVITET 4
1.2.4 PEDAGOGER 4
1.3 SYFTE 4
1.4 FRÅGESTÄLLNINGAR 4
2 TIDIGAREFORSKNING 5
2.1 TIDIGAREFORSKNINGKRINGFYSISKAKTIVITETIFÖRSKOLAN 5 2.2 TIDIGAREFORSKNINGKRINGKOSTIFÖRSKOLAN 5 2.3 SAMMANFATTNINGAVTIDIGAREFORSKNING 6
3 TEORETISKAUTGÅNGSPUNKTER 7
4 METOD 8
4.1 METODANSATS 8
4.2 URVALOCH DELTAGARE 8
4.3 DATAINSAMLINGSMETOD 8
4.4 GENOMFÖRANDE 9
4.5 ANALYS 10
4.6 TILLFÖRLITLIGHET 11
4.7 ETISKAÖVERVÄGANDEN 12
5 RESULTAT 13
5.1 SYNENPÅHÄLSA 13
5.1.1 HÄLSAHANDLAROMBALANS 13
5.1.2 VÄLMÅENDE 13
5.2 SYNENPÅFYSISKHÄLSAIFÖRSKOLAN 14
5.2.1 MOTORISKRÖRELSE 14
5.2.2 RÖRELSE 15
5.2.3 PLANERADRÖRELSE 15
5.3 SYNENPÅKOSTENIFÖRSKOLAN 16
5.3.1 DENALLSIDIGAHUSMANSKOSTEN 16
5.3.2 OLÄMPLIGKOSTFÖR 1-2 ÅRINGAR 17
5.3.3 SYNENPÅSOCKER 17
5.3.4 ATTBALANSERAMÄNGDENMAT 18
5.4 SAMMANFATTNINGAVHUVUDRESULTAT 18
6 DISKUSSION 20
6.1 RESULTATDISKUSSION 20
6.2 METODDISKUSSION 21
6.3 SLUTSATSER 22
REFERENSER 24
BILAGOR 26
Bilaga 1 26
Bilaga 2 27
Bilaga 3 28
1. I
NLEDNINGMänniskan behöver både röra på sig och äta en hälsosam kost. Det är den här uppsatsens motto.Under åren på förskollärarprogrammet har jag funderat på vad som skulle vara intressant att undersöka i det självständiga arbetet. Själv har jag alltid varit intresserad av fysisk aktivitet och rörelse. För människan räcker det inte med att bara vara fysiskt aktiv eller bara äta hälsosam kost, en kombination av båda behövs för en god fysisk hälsa. Det som är intressant med just 1-2 åringars fysiska hälsa, rörelse och kost är att de är dem yngsta i förskolan, det är helt enkelt här vi måste börja med den fysiska hälsan. Jag har hört om förskolor där inget socker alls serveras, ingen sylt på gröten eller ketchup till lunch vilket gjorde att jag blev intresserad av pedagogers syn kring det hela.
Rekommendationer för barn i åldrarna 1-2 år är att den dagliga fysiska aktiviteten ska underlättas och uppmuntras. Det kan göras genom att möjliggöra miljöer som är säkra, intressanta, lustfyllda och motoriskt utmanande (FYSS, 2017). Denna studie kan bidra med en inblick i
pedagogers syn i de här frågorna. Det är viktigt att undersöka pedagogers syn på den fysiska hälsan på grund av att det är vi vuxna som ska underlätta och uppmuntra den fysiska aktiviteten för barnen. Tiden i förskolan upptar en stor del av barnens dag. Det är alltså viktigt att pedagoger möjliggör miljöer där fysisk aktivitet kan utövas samt att de uppmuntrar och underlättar fysisk aktivitet. Enligt Folkhälsomyndigheten (2020) bör förskolebarn åtminstone vara aktiva minst tre timmar per dag utspridd över dagen samt inte sitta still mer än en timme per gång. Livsmedelsverket (2020) menar att matvanorna grundläggs i 1-2 årsåldern och de följer ofta långt upp i livet. Denna studie är relevant för förskoleprofessionen eftersom barn äter flera måltider i förskolan och pedagogernas syn på barns kost är viktig då de kan påverka kosten i förskolan.
1.1 Bakgrund
Här nedan presenteras bakgrund kring måltider, fysisk aktivitet och historia.
1.1.1 Måltider
En central sak i våra liv är måltiderna och maten vi äter. Barnens matvanor har betydelse för deras hälsa. Dessutom blir barnen pigga och har lättare att lära och leka när fysisk aktivitet och bra mat är en del av vardagen. Vart femte barn har fetma eller är överviktiga idag i Sverige (Livsmedelsverket, 2020). För att motverka övervikt bland barn är det viktigt att personal i
1
förskolan erbjuder fysiska aktiviteter och en hälsosam kost för att bibehålla barns goda fysiska hälsa. Enligt Livsmedelsverket (2020) äter barn för lite fisk, frukt och grönsaker och för mycket mättat fett, salt och socker, som exempelvis godis och saft.
1.1.2 Fysisk aktivitet
Den fysiska aktiviteten ska vara lustfylld och lekfull. FYSS (2020) menar att barn som är överviktiga eller har fetma kan med hjälp av fysisk aktivitet nå goda hälsoeffekter trots att vikten är oförändrad, trots att de inte går ner i vikt, det kan gälla bland annat blodfetter eller insulinkänslighet. Det är den fysiska aktiviteten som är konditionshöjande som har mest effekt. Effekterna är större i kombination med att kosten ändras. Fysisk aktivitet och kroppen är viktiga inkörsportar för barnet att kunna leka samtidigt som olika lekar är viktigt för fysisk utveckling samt rörelse (Langlo Jagtøien et al., 2002). Det betyder att för att kunna leka behöver barn kunna vara fysiskt aktiva och det är viktigt att barnen leker för att kunna utveckla rörelsen samt för den fysiska utvecklingen. FYSS (2020) menar att barn får både fysiska och mentala hälsovinster av fysisk aktivitet. Världshälsoorganisationens
rekommendationer om 1-2 åringars fysiska aktivitet är att de bör få minst tre timmar med olika typer av fysiska aktiviteter, att de inte ska sitta stilla i mer än en timme åt gången och att de ska sova 11-14 timmar per dygn (World Health Organization [WHO], 2020). Skolverket (2018) menar att om både näringsriktiga måltider, hälsosam livsstil samt fysisk aktivitet är en del av vardagen för barnen i förskolan kan de förstå hur det påverkar deras hälsa och välbefinnande.
1.1.3 Historia
Förr fick barnen hjälpa till mer i köket, allt från att planera och inhandla maten till att duka och laga maten. Barn som får vara med och laga, smaka samt äta maten blir mer positiva till mat (Livsmedelsverket, 2016).
Nuförtiden finns mycket stillasittande aktiviteter, såsom dator, tv, platta, mobiler och så vidare. Barn under fem år sitter för mycket vid de här apparaterna (WHO, 2020). Barn har rätt till bästa möjliga hälsa
(Barnkonventionen, 2020). I förskolan ska barnen få utveckla sin rörelse och det ska finnas en miljö som gör det möjligt. Barnen ska även i förskolan få uppleva rörelseglädje samt utveckla rörelseförmågan genom fysisk aktivitet.
Det finns en historisk dimension på den fysiska miljön. Förr skedde mycket lek utomhus med det som fanns att tillgå, det kunde vara ute i skogen med naturmaterial eller ute på gården och då var man nära föräldrarna. Leken var av typen ensamlek eller med syskon på grund av de stora avstånden
(Sandberg, 2008). Långa avstånd gjorde att människor rörde sig mer förr. När 2
man skulle någonstans så var det med den egna kroppen, till fots man fick förflytta sig. Nuförtiden har vi hjälpmedel såsom fordon som bil och moped.
Det fanns inte maskiner som gjorde allt åt oss förr vilket bidrog till att människor var mer fysiskt aktiva förr. I nutid finns det mer stillasittande aktiviteter. Långvarigt stillasittande tycks påverka barns hälsa negativt idag, (FYSS, 2020). För mycket stillasittande kan leda till viktökning, sämre kondition, försämring av det prosociala beteendet och för lite sömn (WHO, 2020).
1.2 Begreppsdefinitioner och avgränsningar
Här nedan kommer begreppen fysisk hälsa, kost, rörelse och fysisk aktivitet samt pedagoger att förklaras utifrån den här studien.
1.2.1 Fysisk hälsa
Världshälsoorganisationens definition av hälsa från 1948 är “ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom eller svaghet” (WHO, 2020). Vår fysiska hälsa är beroende av hur vi hanterar vår kropp. Sådant som har betydelse för människans fysiska hälsa är vad vi äter, hur mycket vi sover, hur mycket vi rör på oss samt om vi tar några mediciner. Vi behöver äta en hälsosam varierad kost, utföra fysisk aktivitet regelbundet och sova lagom mycket för att vår fysiska hälsa ska vara god (WHO, 2020). I denna studie ingår 1-2 åringars kost och rörelse i den fysiska hälsan, inte deras sömnvanor eller intag av mediciner. Den psykiska och sociala hälsan ingår inte heller i studien syfte. Anledningen till det är för att smalna av studien och syftet.
1.2.2 Kost
Det finns en skillnad på begreppen mat och kost. Mat definieras som livsmedel. Livsmedel kan bestå av näringsämnen såsom fetter, proteiner, kolhydrater, mineraler och vitaminer samt vatten (Livsmedelsverket, 2020).
Fett ger smak och konsistens till livsmedlet och finns i bland annat smör och matolja. Protein är kroppens cellers byggmaterial och animaliskt protein finns i mjölk, ägg, kött och fisk. Det finns även vegetabiliskt protein som
baljväxter och spannmål. Kolhydrater är kroppens största energikälla och finns i olika former, fibrer, sockerarter och stärkelse. Kolhydrater finns i bland annat pasta. Järn och Zink är två mineraler och de finns i livsmedel som ärtor och mjölk. C-vitamin är en sorts vitamin och den kan man hitta i frukt som exempelvis apelsiner. Vattnets mängd i livsmedel kan skilja från i stort sett ingenting till 95 % som det är i gurka (Ekman, 2020). För att ha en hälsosam kost behöver vi en lagom blandning av de här olika livsmedlen.
Livsmedelsverket (2020) menar att för att äta rätt så ska man äta lite av varje.
3
Det räcker inte med att äta rätt mängd av näringsämnena utan balansen mellan de olika näringsämnena är viktig. Om vi äter olika sorters mat får vi en balans av näringsämnena vår kropp behöver. Hambraeus och Bringéus (2020) definierar kost som den blandning av olika livsmedel som intas dagligen för att täcka näringsbehovet. Kosten kan variera ganska mycket och ändå täcka näringsbehovet beroende på att vi kombinerar livsmedel på rätt sätt.
1.2.3 Rörelse och fysisk aktivitet
För att hålla sig friska och för att lära sig behöver barn vara i rörelse. Rörelse handlar om att förändra sitt läge i rummet (Nationalencyklopedin, 2020).
Rörelse kan vara att vifta på tårna eller rörelsen man gör när man äter soppa.
Dock är det inte den typ av rörelse som den här studien syftar till, utan det är den rörelse som är pulshöjande och ger ökad energiförbrukning. Det är rörelse i form av fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet definieras som all rörelse som ökar kroppens energiförbrukning (FYSS, 2017). Motion är en fysisk aktivitet. Till skillnad från sport och idrott som syftar till att nå upp till ett mål så utförs motion för kroppens välbefinnande och för att förbättra hälsan.
Sport och idrott kan vara motion då syftet är att må bättre och få bättre hälsa.
För att främja hälsan är fysisk aktivitet nödvändigt (Engström, 2020).
1.2.4 Pedagoger
I den här studien när begreppet pedagoger används så syftar det till förskollärare och barnskötare.
1.3 Syfte
Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och barnskötare ser på fysisk hälsa, kost och rörelse för 1-2 åringar i förskolan.
1.4 Frågeställningar
Vilken syn har förskollärare och barnskötare på rörelse för de yngsta barnen i förskolan?
Vilken syn har förskollärare och barnskötare på kost för de yngsta barnen i förskolan?
4
2.
TIDIGARE
FORSKNING2.1 Tidigare forskning kring fysisk aktivitet i förskolan
Tidigare forskning visar att det är viktigt att lärarna aktivt deltar i den fysiska aktiviteten, det kan exempelvis vara att vid en hinderbana visa barnen hur de ska göra och inte bara säga vad de ska göra (Palmer et al., 2016). Det visade sig att planerad rörelse kan leda till att rekommendationerna för fysisk aktivitet uppfylls samt att planerad rörelse underlättar förskolans fysiska aktivitet. Det visade sig även att vid planerad rörelse var den fysiska
aktiviteten nästan dubbel så stor än vid fri lek. Dock är det viktigt att den fria leken också ges utrymme (Palmer et al., 2016). Tidigare forskning visar också att barn inte stördes av ett uppbrott i den aktivitet de höll på med för att utöva en stunds fysisk aktivitet, utan barnen deltog ivrigt och njöt av stunden (Wadsworth et al., 2011). Det visade sig att pauser med fysisk aktivitet hjälpte övergången från en aktivitet till en annan och gjorde att det blev lättare att byta aktivitet. Pauserna med fysisk aktivitet bidrar till en bättre koncentration och resultatet visar att vid planerad rörelse var barnen mer fysisk aktiva än i den fria leken (Wadsworth et al., 2011). Att vara utomhus har tidigare forskning visat vara kopplat till god fysisk hälsa, det ger en måttlig till kraftig ökad fysisk aktivitet (Saunders et al., 2017).
Utomhusmiljön främjar fysisk aktivitet och det kan ha att göra med vad som erbjuds i utomhusmiljön respektive inomhusmiljön (Saunders et al., 2017).
Schlechter et al. (2017) menar att genom att vara ute så är barnens fysiska aktivitet större än när de är inomhus. De menar även att den fysiska
aktiviteten skiljer sig åt under dagen. Under delar av dagen förekommer mer fysisk aktivitet än vid andra tillfällen. De kom även fram till att fysisk
aktivitet sker i större omfattning om barngruppen är uppdelade i små grupper jämfört med om de skulle vara i helgrupp (Schlechter et al., 2017).
2.2 Tidigare forskning kring kost i förskolan
Tidigare forskning visar även att barn inte äter tillräckligt med frukt och grönsaker (Parekh et al., 2018). Resultatet i den studien visar att barnen äter mindre än hälften av den rekommenderade mängden samt att de äter
ohälsosamma mellanmål och dricker söta drycker. De äter nästan dubbelt så mycket frukt som grönsaker. Barn till föräldrar med hälsosamma kostvanor äter mer frukt och mindre ohälsosamma mellanmål samt dricker mindre söta drycker (Parekh et al., 2018). Musher-Eizenman et al. (2010) undersökte hur avståndet till serveringsskålar hade betydelse för konsumtionen och de kom fram till att om barnen var nära kakorna så åt de dem och om barnen var nära morötterna så åt de dem, vilket betyder att avståndet till serveringsskålar har
5
betydelse för konsumtionen av maten. Musher-Eizenman et al. (2010) menade att det är särskilt viktigt att erbjuda näringsrik mat lättillgängligt till de barn som inte är vana det. De menade även att energität mat inte bör finnas lättillgängligt för barnen vid deras bord utan det bör stå längre bort så att en förflyttning ska ske för att få tillgång till det.
2.3 Sammanfattning av tidigare forskning
En slutsats av den tidigare forskningen är att det är viktigt att pedagogerna i förskolan är deltagande och att utemiljön är kopplad till god fysisk hälsa.
Barn kan pausa en aktivitet för att utöva en stunds fysisk aktivitet. Ytterligare en slutsats är att barn inte äter tillräckligt med frukt och grönt, att föräldrarnas hälsovanor har betydelse för barnens hälsa och att avståndet till maten också har betydelse. Min studie kan bidra med hur arbetet för just de yngsta ser ut och vilken syn pedagogerna har kring barnens rörelse och kost i förskolan.
6
3.
TEORETISKA
UTGÅNGSPUNKTERDet här arbetet utgår från det sociokulturella perspektivet då lärandet sker i ett socialt sammanhang i interaktionen mellan människor. Lev Vygotskij är upphovsmannen bakom det sociokulturella perspektivet. Språket är det viktigaste psykologiska redskapet, genom det kan erfarenheter förmedlas och vi kan ta del av andras perspektiv. Ingen utveckling sker utan social
kommunikation (Vygotskij, 1999). Barn och pedagoger i förskolan kan lära av varandra om fysisk hälsa. De kan samtala meningsskapande om fysisk hälsa och kost så att det påverkar deltagarnas lärande inom ämnet.
Barns utveckling i förskoleåldern bestäms av sociokulturella faktorer och inom det sociokulturella perspektivet ses pedagogers handlingar som viktiga för barnens utveckling (Forsell, 2018). Det är viktigt att pedagogerna i förskolan föregår med gott exempel när det gäller allsidig kost, barn gör ofta som vuxna gör. Pedagoger kan motivera barnen att äta allsidig kost genom att själva göra det samt genom samtal.
Proximala utvecklingszonen är avståndet mellan det ett barn kan behärska på egen hand och det barnet behärskar med hjälp av någon annan. En mognad av barnens psykologiska funktioner sker med den vuxnes hjälp och deltagande (Vygotskij, 1999). Genom stöttning av pedagogerna kan barnen klara av rörelser som det ännu inte kan på egen hand. Det kan ske genom att barnen både ser vad pedagogerna gör om de visar en rörelse och det kan ske genom att pedagogerna ger instruktioner, eller också en kombination av de båda.
7
4. M
ETODUnder metodavsnittet presenteras metodansatsen, studiens urval, vilken metod för datainsamlingen som används, genomförande, analys,
tillförlitlighet samt etiska aspekter.
4.1
Metodansats
Utifrån studien syfte valdes kvalitativ metod och kvalitativa intervjuer. Om man är intresserad av förstå människors resonemang så är kvalitativa intervjuer en bra metod (Trost, 2010). Kvalitativ metod kan vara djupintervjuer, det vill säga intervjuer där man går mer på djupet för att känna in det man vill veta mer av (Bjereld et al., 2018). Intresset ligger i att få reda på hur pedagogerna, närmare bestämt förskollärare och barnskötare i förskolan tänker och resonerar kring fysisk hälsa, rörelse och kost.
4.2
Urval och Deltagare
Informanterna arbetade på både kooperativ och kommunala förskolor i en kommun i mellansverige. För att delta i studien fanns det några krav. Ett krav var att personalen skulle vara utbildad antingen barnskötare eller
förskollärare. Det andra kravet var att man skulle arbeta inom förskolans verksamhet i nuläget. Det var personal från fyra förskolor som tillfrågades om att delta i studien varav personal från tre av dem deltog. Det tredje kravet för att delta i studien var att intervjupersonerna skulle arbeta på en
småbarnsavdelning, närmare bestämt att man arbetade med 1-2 åringar. Med det sagt så var det sjutton personer som tillfrågades att delta i studien varav åtta deltog. Det var fyra barnskötare och fyra förskollärare som intervjuades.
Kort beskrivning av intervjupersonerna:
Intervjuperson 1: Barnskötare- arbetat som det i 22 år.
Intervjuperson 2: Barnskötare- arbetat som det i 31 år.
Intervjuperson 3: Förskollärare- arbetat som det i 28 år.
Intervjuperson 4: Barnskötare- arbetat som det i 33 år.
Intervjuperson 5: Förskollärare- arbetat som det i 28 år. Innan det arbetat som barnskötare i 13 år.
Intervjuperson 6: Barnskötare- arbetat som det i 28 år.
Intervjuperson 7: Förskollärare- arbetat som det i 27 år.
Intervjuperson 8: Förskollärare- arbetat som det i 3,5 år.
4.3
Datainsamlingsmetod
Datainsamlingsmetoden som användes i den här studien var kvalitativa
8
intervjuer. Intervjuer är en bra metod för att få reda på vad personer tänker kring ett visst område. Med metoden får man större frihet att uttrycka sig som informant och intervjuer ger mer detaljerade beskrivningar (Christoffersen &
Johannessen, 2015). Intervjuguiden (se Bilaga 1) som användes som stöd täcker det område som krävs för att besvara frågeställningarna och därmed syftet. Intervjun började med frågor om vad pedagogerna tänker kring begreppen hälsa och fysisk aktivitet för att få deras syn på begreppen.
Kostfrågorna sparades till sist då de kan upplevas som jobbiga samt vara laddade frågor för en del. Intervjuerna var semistrukturerade vilket innebär att det fanns en intervjuguide som intervjun tog utgångspunkt i och att informanterna svarade med egna formuleringar. Det finns inga
färdigformulerade svarsalternativ i en semistrukturerad intervju och det går att ställa följdfrågor (Christoffersen & Johannessen, 2015). Om svaren inte täckte frågan så ställdes några extra frågor eller andra formuleringar på frågor för att få ett mer heltäckande svar. Intervjuguidens frågors plats kan variera beroende på svaren.
4.4
Genomförande
Tre förskolerektorer kontaktades via telefon, varav två svarade direkt och gav sitt godkännande till att intervjua deras personal. Den tredje förskolerektorn svarade på mail efter att all data samlats in att det var okej att intervjua hens personal. Då datan redan börjat analyserats så beslutades att inte kontakta ytterligare pedagoger. Den ena förskolerektorn arbetar på ett kooperativ och är även förskollärare. Den andra förskolerektorn är ansvarig för tre förskolor och intervjupersonerna kommer från två av dessa. Efter att förskolerektorerna godkänt så kontaktades personalen och det gjordes på olika sätt. I den
kooperativa förskolan kontaktades intervjupersonerna på telefon där de fick information om studien och i den kommunala så skickade förskolerektorn vidare informationsbrev (se Bilaga 2) och samtyckesblankett (se Bilaga 3) till all personal som sedan i sin tur kontaktade mig om de ville delta. Innan intervjuerna startade så hade pedagogerna skrivit under samtyckesblanketten samt fått ta del av informationen på informationsbrevet och dessutom bads deltagarna inte nämna några namn under inspelningen på grund av etiska aspekter. Intervjuerna spelades in via mobil som var i flygplansläge. Det går att genomföra intervjuer digitalt, exempelvis via zoom när man är långt ifrån varandra vilket gör att flera kan delta i studien. Dock så valdes plats på grund av bekvämlighet då det var pendelavstånd. Platsen valdes innan pandemins restriktioner blev striktare och några av intervjuerna gjordes på plats i förskolorna. Tre av intervjuerna skedde via zoom på grund av den rådande pandemin och de tog cirka tio minuter var. Resterande fem intervjuer skedde på plats i två olika förskolor och de tog cirka femton minuter var. De fem intervjuerna gjordes i ett enskilt ostört rum där vi höll avstånd. Alla
9
intervjuerna var uppdelade på tre dagar. Första dagen med intervjuer så intervjuades tre personer efter varandra. Nästa intervjudag intervjuades också tre personer efter varandra. Sista intervjudagen var det två personer som intervjuades och även de intervjuerna var i direkt anslutning till varandra.
Sedan transkriberades intervjuerna ordagrant.
4.5
Analys
När all data transkriberats så börjades analysen. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Med den här metoden får man syn på likheter och skillnader i materialet genom att kategorier görs. En kvalitativ
innehållsanalys innehåller meningsenheter, kondenserade meningsenheter, koder, underkategorier, kategorier och eventuellt ett tema. En meningsenhet är det som intervjupersonen sagt ordagrant som är relevant utifrån studiens syfte, medans kondensering betyder att man förkortar meningsenheten men att kärnan fortfarande bevaras (Graneheim & Lundman, 2004). Analysen började med att det togs ut en mening eller ett stycke från de transkriberade intervjuerna. Detta bildade en meningsenhet och sedan sparades det
viktigaste, kärnan i en meningsenhet som i sin tur bildade en kondenserad meningsenhet.
Efter att en meningsenhet har kondenseras så ska en kod sättas vilket betyder att man sätter en etikett för att förstå sammanhanget. Koden är kort och sammanfattar en meningsenhet. När alla koder är satta ska underkategorier skapas. Ingen data som är relevant för syftet ska sållas bort även om ingen passande underkategori hittas. Ingen kod bör heller falla mellan två
underkategorier och ingen kod bör passa i fler underkategorier. Flera koder skapade en underkategori och i sin tur skapade flera underkategorier en kategori (Graneheim & Lundman, 2004).
Totalt resulterade analysen i tre kategorier och nio underkategorier. Här nedan ges exempel på analysprocessen:
Tabell 1. Beskrivning av meningsenheter, kondenserade meningsenheter, koder, underkategorier och kategorier.
10 Menings-
enhet
Kondenserad menings- enhet
Kod Under-
kategori
Kategori
Det är viktigt att de får möjlighet att klättra till
Möjlighet att klättra, springa, sparka boll.
Rörelse- aktiviteter.
Motorisk rörelse.
Synen på rörelse i förskolan.
4.6
Tillförlitlighet
Tillförlitlighet och trovärdighet är två begrepp som handlar om noggrannhet och systematik (Thornberg & Fejes, 2019). Graneheim och Lundman (2004) menar att ens erfarenheter påverkar tolkningen av en text och det påverkar
11 exempel,
upp och ner, röra sig, springa, sparka lite fotboll.
Det ska vara allsidigt, man ska kunna erbjuda dom både frukt och grönsaker.
Ja, men det är väl vanlig husmanskost men som kanske sås, potatis och ja, kött..fisk.
Allsidig vanlig husmanskost , frukt, grönsaker.
Varierad Husmans- kost.
Den allsidiga husmans- kosten.
Synen på kosten i förskolan.
Jag tycker att det är viktigt att de får en
allsidig kost, husmanskost i första hand.
Att maten är varierad och att man får både kokta och kalla grönsaker.
Allsidig varierad husmans- kost. Både kokta och kalla grönsaker.
Husmans- kost.
Den allsidiga husmans- kosten.
Synen på kosten i förskolan.
därmed trovärdigheten. Olika personer kan alltså tolka samma sak på olika sätt och därmed kan den här studien ha tolkats annorlunda av en annan person.
För att öka trovärdigheten kan man välja intervjupersoner med olika
erfarenheter samt välja den lämpligaste datainsamlingsmetoden (Graneheim
& Lundman, 2004). I den här studien är urvalet av deltagare varierat. Det finns både barnskötare och förskollärare med, det finns unga och äldre med och de har olika erfarenheter inom yrket. En del har arbetat inom förskolan i över trettio år medans någon har arbetat några år endast. Intervjupersonerna arbetar även på olika förskolor samt både på kommunala och kooperativa förskolor. Trovärdighet är hur trovärdigt resultatet är, om studien uppnått djup förtrogenhetskunskap om ämnet (Thornberg & Forslund Frykedal, 2019). Att det var nio pedagoger som tackade nej till intervju och att det därmed endast var åtta pedagoger med i studien kan ha påverkat resultatet då andra intervjupersoner kan ha tänkt och arbetat på ett annat sätt. För att ett resultat ska vara trovärdigt ska man kunna visa att datan är relevant för sin problemställning (Trost, 2010). Trovärdigheten stärks genom att alla intervjuer spelas in för att sedan transkriberas vilket gör att allt som informanterna delger blir med och ingenting missas. Om ingen inspelning görs är det lätt att missa relevant information. Tillförlitligheten stärks genom metodbeskrivning och att exempel på den kvalitativa innehållsanalysen visas, helt enkelt hur man gjort i studien.
4.7
Etiska överväganden
I studien har Vetenskapsrådets (2017) krav följts. Innan intervjuerna gjordes delades informationsbrev ut och samtyckesblankett samlades in.
Informanterna meddelades om intervjuns karaktär samt syftet med den, att frågorna handlar om fysisk hälsa, rörelse och kost. De intervjuade
meddelades även innan att intervjun kommer att spelas in och pedagogerna lämnade deras godkännande för det. De informerades om varför den spelas in. Det vill säga att det endast skulle användas till eget bruk för att få med ordagrant vad som sades. Även att det inte hinns med att anteckna varje ord och att materialet raderas direkt efter att det skrivits ner. Intervjupersonerna informerades om att det är en frivillig intervju och att de när som helst kan avböja sin medverkan samt att alla uppgifter som kommer mig till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem och att resultatet publiceras som en uppsats vid Karlstads universitet. De
informerades även om hur deras personuppgifter förvaras och hur länge.
12
5. R
ESULTATI analysen kom det fram tre huvudkategorier: Synen på hälsa, Synen på fysisk hälsa i förskolan och Synen på kosten i förskolan. Det resultat som
presenteras är pedagogernas egna berättelser, som stärks av citat från intervjuerna.
5.1 Synen på hälsa
Resultatet visar att pedagogernas syn på hälsa handlade om en balans mellan olika faktorer. Det handlade om ens kost samt kring rörelsen. Resultatet visar även att välmående var viktigt.
5.1.1Hälsa handlar om balans
Pedagogerna såg på hälsa som något som inkluderade flera saker, det var både att äta bra och att röra på sig regelbundet. Resultatet visar att rörelsen och att röra på sig betyder olika saker för olika individer. För några av pedagogerna var rörelse mer fysisk träning medans det för några andra pedagoger var promenader eller att leka. En förskollärare tänkte såhär:
Hälsa för mig, det är att man äter en varierad kost och att man rör på sig(Intervjuperson 5)
Hälsa är en kombination av att röra på sig och att äta en hälsosam kost enligt pedagogerna. Pedagogerna menade att det ska vara en balans mellan olika saker som gör att hälsan blir god. Pedagogerna menade även att hälsan inte är god om det inte finns en balans mellan kost och rörelse. Det ska vara en lagom mängd av fysisk aktivitet och kosten behöver inte vara perfekt, bara det onyttiga inte tar överhanden ansåg en pedagog. Hen ansåg att hälsa inte behöver vara att man ska träna mycket eller att man ska äta rätt utan det ska vara en balans mellan de båda.
13
5.1.2Välmående
Pedagogerna såg även hälsa som välmående. De flesta började med att berätta att hälsa handlar om att må bra. Välmående sågs som det viktigaste för en bra hälsa enligt pedagogerna. Det är viktigt med måendet för hälsan och att må bra kan vara olika saker för olika individer, det kan vara olika från individ till individ menar pedagogerna. En förskollärare såg såhär på hälsa:
“Att man ska må bra hela livet”(Intervjuperson 3). Hen såg hälsan som något som inte är viktigt bara för stunden utan det är viktigt resten av ens liv också.
Pedagogerna menade att det är det som hälsa handlar om, att må bra och att välmående håller i sig hela livet sågs som viktigt.
5.2
Synen på fysisk hälsa i förskolan
Resultatet visar att pedagogerna såg på 1-2 åringars fysiska hälsa som detsamma som rörelse. Endast två av de åtta intervjuade personerna nämnde välmående som en del av 1-2 åringars fysiska hälsa. Ingen av de intervjuade nämnde något kring kost som en del av den fysiska hälsan. Resultatet visar att pedagogerna såg positivt på barnens rörelse. Det ansågs viktigt att barnen får möjlighet att prova på olika rörelseaktiviteter, enligt pedagogerna.
Resultatet visar att det fanns både planerad rörelse som pedagogerna planerat samt rörelse som var mer spontan som pedagogerna introducerat, sedan fanns det rörelse som barnen själva hittat på eller planerat.
5.2.1Motorisk rörelse
Pedagogerna såg på 1-2 åringars fysisk hälsa som rörelse där den motoriska rörelsen är viktig. Pedagogerna ansåg att det är viktigt att motoriken
utvecklas och att barnen får rika möjligheter att göra olika rörelsemoment.
Pedagogerna uttryckte att det är viktigt att barnen får möjlighet till att utveckla rörelser och motoriken. De menade att det är i den här åldern som grunden läggs. Balansen sågs som en viktig motorisk egenskap. Balansgång för 1-2 åringar var något flera av de intervjuade tog upp som en viktig sak att träna. Den fysiska hälsan anses även förutom att vara viktig för barnens motorik även vara viktig för att musklerna i kroppen ska tränas, vilket en förskollärare uttryckte:
Det är viktigt att de får röra på sig och utmana sig för att träna motoriken och träna upp muskler och hela kroppen(Intervjuperson 8)
Rörelsen sågs som viktig men det ansågs även viktigt att rörelsen leder till att barnens motorik utvecklas. Miljön och vad som finns däri är en grund för den motoriska rörelsen, enligt pedagogerna. De menade att det ska finnas en miljö tillgänglig för barnen där lägesförändringar är möjliga, det ska inte
14
endast vara plan mark. Redskap såsom bollar och cyklar är också viktigt för att utveckla motoriken, menar pedagogerna. En barnskötare ansåg att det är viktigt med utmaning till barnen: “Att de får klättra, åka rutschkana och utmana sig själva”(Intervjuperson 6). Att barnen uppmuntras till att klättra är viktigt för att utveckla det motoriska, menade pedagogerna. Rutschkana var ett redskap som flera av pedagogerna tog upp när det gällde rörelsen.
Pedagogerna menade även att det är viktigt att få möjlighet till att gå och springa samt sparka eller rulla lite boll.
5.2.2Rörelse
Resultatet visar att pedagogerna även såg på fysisk hälsa som enbart rörelse i den bemärkningen att de inte pratade om rörelse som något motoriskt.
Pedagogerna såg 1-2 åringars rörelseaktivitet som stor, vilket en förskollärare uttryckte:
De rör sig ganska mycket tycker jag, de har inte kommit till det här med att de sitter stilla än, de rör på sig i stort sett hela tiden(Intervjuperson 5)
Det framgick att 1-2 åringars fysiska hälsa sågs som god av pedagogerna och de menade att det är i äldre ålder som stillasittandet ökar. Pedagogerna menade att 1-2 åringar rör sig mycket både inne och ute på förskolan. En förskollärare såg på rörelse som något som är individanpassat:
En del rör på sig mycket och en del rör sig lite, en del har behov av att röra sig och en del får träna på det, en del kan ju inte gå heller när de är så små(Intervjuperson 8)
Enligt pedagogerna sågs den fysiska hälsan hos barnen inte som något problem. Pedagogerna menade att människor är olika individer med olika behov och olika förutsättningar som spelar in i rörelsen. En pedagog ansåg att barnen rör sig hela tiden i den här åldern. Hen såg bara fördelar med att barnen får röra sig i tidig ålder. När barnen lärt sig gå så menade pedagogerna att promenader är viktigt. Resultatet visar även att man ska uppmuntra barnen till att klara av saker själva.
5.2.3Planerad rörelse
Endast en pedagog uttryckte att de har planerad rörelse i förskolan.
Resultatet visar att pedagogerna ansåg att planerad rörelse ska finnas en gång i veckan i förskolan. En barnskötare menade att planerad rörelse ska ske varje vecka. Pedagogerna kom med idéer om vad som kan göras vid en planerad aktivitet. Hinderbana var något som genomsyrade intervjuerna, vilket även en barnskötare uttryckte:
Man kan ha någon liten hinderbana kanske, ha lite kryp i tunnel, hoppa på mattor
15
eller ha rörelse efter musik(Intervjuperson 2)
Några aktiviteter som togs upp vid en hinderbana var hoppa, studsa, krypa, åla samt balansgång. En av pedagogerna menade att vid en hinderbana så hänger de yngre med och lär sig fort genom att se vad de äldre barnen gör.
Rytmik och rörelse till musik är något som flera pedagoger uttryckte att man kan ha. Resultatet visar att pedagogerna anser att barnen kan träna olika begrepp som exempelvis krypa över och under, vid rörelseaktiviteter.
Resultatet visar även att den planerade rörelsen för 1-2 åringar inte hade stort utrymme bland de här förskolorna. En barnskötare menade att de inte har planerad rörelse för 1-2 åringar:
Vi planerar ju kanske inte så att 1-2 åringar, ja, nu måste vi gå till gympan för att de ska röra på sig men vi jobbar i en grupp med småbarn och stora i ett så de större har ett behov av att få röra på sig och då åker ju de andra små med och jag tycker ju bara att det är fördelar. De lär sig fort, de får en bra motorik, de får allt med balans(Intervjuperson 1)
En annan pedagog menade att man inte behöver ha planerad rörelse bara man har aktiviteter med rörelse i. Hen menade att man i förskolan ska ha en verksamhet där barnen rör sig hela tiden och att man som personal uppmuntrar barnen till att klara av saker själva.
5.3
Synen på kosten i förskolan
Resultatet visar att kosten sågs som viktig i förskolan och att det var husmanskosten som dominerade i pedagogernas syn på kost. Det framgick även att några livsmedel ansågs som olämpliga, för söt och för salt mat rekommenderas inte. Barnen får äta så lite som de vill på förskolan, menade pedagogerna. Mängden mat barnen får äta beror på om de har problem med vikt eller ej.
5.3.1Den allsidiga husmanskosten
Pedagogerna ansåg att kosten ska vara allsidig och varierad. Pedagogerna menade att barn behöver näring från olika livsmedel, det räcker inte med att barnen äter bara potatis eller bara makaroner utan det behöver vara olika livsmedel som de får i sig. Någon uppgav att maten på förskolan inte alltid är så näringsrik. En förskollärare menade att husmanskost är det som ska serveras i förskolan:
Jag tycker att det är viktigt att de får en allsidig kost, husmanskost i första hand. Att maten är varierad och att man får både kokta och kalla grönsaker(Intervjuperson 5)
Pedagogerna beskrev att grönsaker är viktigt i 1-2 åringars kost, både kokta och kalla grönsaker. En av pedagogerna påpekade att måltiden ska utgå från
16
kostcirkeln, att det är viktigt att barnen får med sig alla delar från den, såsom grönsaker. En annan förskollärare uttryckte:
Jag tycker man ska ha vanlig mat, husmanskost, om man undviker för mycket salt och socker så är den okej, grönsaker och sånt som alla andra äter(Intervjuperson 3)
Husmanskost ses som vanlig mat av pedagogerna. De menade att det i barnens mat inte ska vara för mycket salt eller socker. Pedagogerna ansåg att de yngsta barnen ska äta lika mat som de äldre barnen på förskolan.
Pedagogerna menade att 1-2 åringarna behöver lära sig äta det mesta.
5.3.2Olämplig kost för 1-2 åringar
Resultatet visar att pedagogerna ansåg att ett-och tvååringar inte ska ha specialkost på grund av ålder, de ska kunna tugga vanlig mat. Att mat med tuggmotstånd finns tillgängligt för barnen är något som är viktigt, enligt pedagogerna. De menade att det är viktigt att utmana barnen att tugga, exempelvis stavar, så att de får träna på tuggandet. En barnskötare menade:
Jag tycker de ska få äta allt så fort de kan tugga, de ska inte ha någon specialkost för att de är 1 år. Jag vet inte om det är någon mat jag tycker inte är lämplig. Sen så är det vissa maträtter som kanske är svåra, soppa kanske inte en 1-2 åring är så van att få(Intervjuperson 1)
Soppa tog flera av intervjupersonerna upp som något som inte är så passande för små barn. Dels för att det är svårt och dels för att de inte vill ha. En pedagog menade att man kan lägga smörgås i soppan:
Maten ska inte vara för stark kryddad, soppa kan vara svårt för en del, man kan lägga i lite smörgås(Intervjuperson 6)
Pedagogerna menade att kryddig och salt mat är något som ska undvikas på förskolan. En barnskötare menade att välling är olämpligt när barnen har blivit ett år. En förskollärare ansåg att vitt bröd är olämpligt att få till mellanmål i förskolan. Flera pedagoger menade att söta livsmedel såsom juice och kräm är olämpligt att få i förskolan eftersom det ses som onyttigt.
En pedagog påpekade även att juicer och krämer inte finns längre i verksamheten. Hel och halvfabrikat är även olämpligt till barnen, enligt pedagogerna.
5.3.3Synen på socker
Det rådde delade meningar kring om socker för barnen är okej på förskolan eller inte, bland pedagogerna. Alla intervjuade berättade dock att barnen får sylt och ketchup i förskolan, vilket en barnskötare ansåg var onödigt:
17
Nej, det tycker jag inte att de behöver ha. Egentligen är det onödigt med sylt och ketchup, men det har de ju litegrann men de får ju inte ta hur mycket som helst, jämt litegrann då(Intervjuperson 2)
Hen tyckte inte att barnen behöver ha socker på förskolan. En annan pedagog menade att de inte alltid ställer fram ketchup utan att de har det i kylskåpet.
Hälften av de intervjuade menade att man ska undvika socker så gott det går på förskolan medans den andra halvan menade att fredagsmys för barnen är okej. Här är en förskollärare som menade att det är okej:
Ja, jag tycker såhär litegrann gör ju ingenting, lite fredagsmys eller så där,det tycker jag inte är någon fara, jag kan nästan tycka att det blir lite löjligt, de som blir så strikta så de inte får ha nånting, ja, nåt mittemellan där. Äter man gröt då är det klart att man kan få lite sylt men man ska ju inte äta mycket sylt och lite gröt.
Ketchup, det vill ju jag också ha ibland, så det tycker jag de kan få(Intervjuperson 8)
Hen poängterar att det inte är “sylt med gröt” utan att det är “gröt med sylt”
som är okej för barnen på förskolan. Resultatet visar att pedagogerna inte tyckte att man ska begränsa det söta helt, de ansåg att socker till måltider är okej.
5.3.4 Att balansera mängden mat
Resultatet visar att pedagogerna menade att 1-2 åringar får äta så lite som de vill i förskolan, vilket en barnskötare beskrev såhär:
De kan ju inte äta så mycket som helst, det, så att de inte spränger magen, nej, de måste ju äta så att de blir mätta iallafall, men det måste finnas ett stopp också. Man vill ju att de äter men man kan ju inte påverka det om de inte äter någonting, det är ju så det, en kan ju inte tvinga i dem(Intervjuperson 2)
Flera pedagoger menade att 1-2 åringar inte äter för mycket, och en av pedagogerna berättade att hen aldrig har varit med om att en 1-2 åring ätit så mycket att hen behövt hejda barnet. Hen menade även att en 1-2 åring får äta så lite som de vill, att de då är mätta och äter isåfall mera vid ett annat tillfälle. Vid måltiderna är maten framdukad på borden så att barnen lätt kan ta själva eller peka på det de vill ha, och skålarna med mat finns tillgängliga, beskrev en av förskollärarna:
De får äta det de vill, de får välja själva och peka på vad de vill ha och så. Ibland har man kanske barn som man behöver begränsa så de inte äter väldigt, väldigt mycket men det händer inte så ofta när de är så små då, men det kan ju faktiskt hända att de inte känner mättnadskänslan själva utan då får man väl hjälpa dom och erbjuda litegrann kanske. De får äta så lite som de vill, jag tvingar ingen att äta någon mat(Intervjuperson 5)
18
Pedagogerna ansåg att det beror på, om barnen får äta så mycket som helst.
Barn som har problem med övervikt ansågs inte få äta hur mycket som helst.
En pedagog menade att hen inte är av den sorten att hen stoppar barn när det gäller mat, men om någon har benägenhet till eller har övervikt så kanske hen behöver stoppa efter ett tag. Det finns en gräns för alla oavsett om problem med vikt eller mättnadskänsla finns, menade pedagogerna. En barnskötare menade att barnen får äta så att de blir mätta och att det känns bra i magen samt att vissa får äta så mycket de vill och vissa får inte det.
5.4
Sammanfattning av huvudresultat
Pedagogerna såg fysisk hälsa som detsamma som rörelse, och de tyckte att planerad rörelse ska ske en gång i veckan på förskolan. Trots detta så framgick det att det nästan inte sker någon planerad rörelse alls på de här förskolorna. Pedagogerna menade att 1-2 åringar rör på sig hela tiden, och de har en positiv syn på barnens rörelse. Promenader ansågs som en bra
rörelseaktivitet samt att barnen får utveckla det motoriska och att uppmuntra dem till att klara av saker själva ses som viktigt, enligt pedagogerna. När det gällde kost så var det husmanskost som pedagogerna föredrog och grönsaker och frukt sågs som viktigt innehåll i kosten. På förskolan ansåg pedagogerna att det är okej att ha tillbehör till mat med socker i, såsom sylt och ketchup.
Annars bör socker undvikas, menade pedagogerna, dock anser hälften av pedagogerna att fredagsmys är okej. Resultatet visar att barn får äta så lite som de vill på förskolan men pedagogerna menade att de försöker, erbjuder och pushar barnen till att äta. Hur mycket de får äta beror på om de har problem med vikt eller övervikt. Matskålar är något som fanns tillgängligt på borden.
19
6. D
ISKUSSIONSyftet med studien var att undersöka hur förskollärare och barnskötare ser på fysisk hälsa, kost och rörelse för 1-2 åringar i förskolan. Här nedan diskuteras resultatet i relation till teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning.
Sedan följer diskussion av metoden samt slutsatser.
6.1
Resultatdiskussion
Det sociokulturella perspektivet är den här studiens utgångspunkt. Vygotskij (1999) menar att ingen utveckling sker utan social kommunikation.
Pedagogerna i denna studie menade att vid rörelseaktiviteter kan olika begrepp tränas. Det innebär att språket utvecklas genom att man sätter ord på det barnet gör, exempelvis krypa under eller springa fort. Inom det
sociokulturella perspektivet ses pedagogers handlingar som viktiga för barnens utveckling (Forsell, 2018). Resultat av studien påvisar att
pedagogerna försöker, erbjuder och pushar barnen till att smaka på och äta maten. Att pedagogerna planerar rörelse gör att barnen kan utveckla
motoriken. Den proximala utvecklingszonen används genom att pedagogerna uppmuntrar barnen till att klara av saker själva samt att de yngre barnen kan hänga med och lära sig genom att se vad de äldre barnen gör. Den proximala utvecklingszonen är avståndet mellan det någon kan behärska på egen hand och det samma person behärskar med hjälp av någon annan (Forsell, 2018).
Resultatet visar att matskålarna är på borden vid måltiderna i förskolorna.
Musher-Eizenman et al. (2010) menar att ett barns avstånd till något spelar roll för konsumtionen av den och de menar att energität mat bör vara en bit bort och inte på barnens bord. Pedagogerna i denna studie menar att barnen på de här förskolorna kan tydligt se och peka på eller ta mat ur matskålarna, dock gäller det alla matskålar, även de med energität mat. En pedagog påpekar att de inte alltid tar fram ketchup utan har det i ett kylskåp. Barnen ser då inte ketchupen men vet vart det finns. Parekh et al. (2018) menar att barn inte äter tillräckligt med frukt och grönsaker. Pedagogerna i denna studie anser att det är viktigt med grönsaker och frukt, att kosten i förskolan ska innehålla det.
Pedagogerna delgav att de är ute med barnen mycket, vilket Saunders et al.
(2017) menar främjar fysisk aktivitet. Då Schlechter et al. (2017) menar att barn är mer fysisk aktiva utomhus än inomhus så är det relevant att
pedagogerna tycker att det är viktigt att barnen får möjlighet att utöva olika fysiska aktiviteter utomhus såsom klättra och springa. Promenader ute samt i skogen tycker pedagogerna är en bra fysisk aktivitet som de brukar göra.
Palmer et al. (2016) anser att det är viktigt att pedagogerna deltar i den
20
fysiska aktiviteten samt att vid planerad rörelse så är den fysiska aktiviteten större än vid fri lek. Även Wadsworth et al. (2011) menar att det sker mer fysisk aktivitet vid planerad rörelse än vid fri lek. Endast en av de pedagoger som var med i studien berättade att de har planerad rörelse. Eftersom endast en pedagog menade att de har planerad rörelse i förskolan så har det har visat sig att det inte existerar så mycket planerad rörelse för de yngsta i de här förskolorna. I förskolan arbetar vi utifrån bland annat läroplanen och i den finns rörelsemål som behöver följas. Skolverket (2018) menar att barnen i förskolan ska få möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och därmed utveckla rörelseförmågan.
Pedagogernas syn på den fysiska hälsan för de yngsta i förskolan är att rörelsen är viktigt. Tänkbara invändningar mot detta kan vara att
pedagogerna endast fokuserade på rörelse på grund av att de kopplade fysisk hälsa till fysisk aktivitet. Pedagogernas syn på rörelsen för de yngsta i förskolan är att barn rör sig hela tiden, pedagogerna ser positivt på barnens rörelse. Pedagogerna menar att planerad rörelse bör finnas i verksamheten en gång i veckan. Tänkbara invändningar mot att det inte existerar så mycket planerad rörelse kan vara att pedagogerna egentligen leder eller tar initiativ till någon rörelseaktivitet men att de själva inte reflekterar över det.
Pedagogernas syn på kosten för de yngsta i förskolan är att husmanskost samt frukt och grönsaker är det som ska serveras. Livsmedelsverket (2020) menar att en tumregel är att servera något från alla livsmedelsgrupper dagligen. Då husmanskosten är ganska bred så ingår något från alla livsmedelsgrupper i den. Tänkbara invändningar på att husmanskost ska serveras i förskolan kan vara att pedagogerna anser annan mat som lämplig som inte ingår i
husmanskosten. Pedagogerna tycker att socker som finns i tillbehör till mat är okej, såsom ketchup och sylt. Livsmedelsverket (2020) påpekar att
nyckelhålsmärkt mat innehåller mindre salt och socker. En nyckelhålsmärkt ketchup eller sylt som innehåller mindre socker är då bättre på förskolan än någon produkt som innehåller mycket socker. Några av pedagogerna menar att fredagsmys är okej medans några menar att man ska undvika socker så gott det går. Pedagogerna anser att barnen får äta så lite som de vill men det finns en gräns på hur mycket de får äta. Då livsmedelsverket (2020) menar att barn behöver äta regelbundet, att matvanorna grundläggs i 1-2 årsåldern samt att barn behöver näring för utvecklas och växa, så behöver barnen äta även i förskolan.
6.2
Metoddiskussion
Den metod som valdes i den här studien var kvalitativ metod. Det gjordes semistrukturerade intervjuer och kvalitativ innehållsanalys. Anledningen till
21
att en sådan metod användes var för att få en bredare syn på pedagogers tankar kring problemområdet, deras personliga åsikter kring ämnet. Enligt Christoffersen och Johannessen (2015) formulerar informanterna i en semistrukturerad intervju svaren med egna ord. Vilket gör att det är
informanternas egna tankar som förmedlas. Följdfrågor ställdes beroende på vart intervjun styrde. Pedagogerna visste inte om frågorna som ställdes i förväg men de visste kring vilka teman de handlade om. Anledningen till det var för att inte få tillrättalagda svar utan att få resultat om vad pedagogerna verkligen tycker. Att pedagogerna inte fick frågorna kan ses som en
begränsning eftersom frågor som ges i förväg ger pedagogerna mer tid att tänka igenom vad de tycker. De frågor som användes var ganska breda, några av intervjupersonerna uttryckte att det var svårt just av den anledningen, vilket är en begränsning. Med för smala frågor kan en värdering läggas i frågorna. Exempelvis så fanns en fråga i intervjuguiden: Hur tänker du kring socker för 1-2 åringar i förskolan? Om smalare frågor ställts kring den frågan som exempelvis: Hur ofta tänker du socker är lämpligt? och När tänker du socker inte är lämpligt? så blir det fel om pedagogerna tycker att socker ska undvikas helt eller om de tycker att det inte ska finnas någon begränsning. Enligt Trost (2010) ska ledande frågor undvikas.
Då jag har arbetat med och känner några av de intervjuade så kan det ha påverkat resultatet. Eftersom jag har haft mycket praktik samt arbetat inom förskolan så kan min förförståelse kring området påverka analysen och därmed resultatet. Graneheim och Lundman (2004) menar att ens erfarenheter påverkar tolkningen av en text och det påverkar därmed
trovärdigheten. Pedagogernas svar kan ha tolkats utifrån att jag känner några av personerna och därmed kanske tolkar vad de säger annorlunda än vad en helt okänd person för de intervjuade skulle ha gjort. Något som påverkar resultatets trovärdighet är inspelningen. Flera av intervjupersonerna uttryckte att de pratade mer kortfattat på grund av att de blev inspelade och att de hade pratat mer brett om de inte spelats in. Graneheim och Lundman (2004) menar att överförbarhet handlar om hur bra resultatet kan överföras till andra som läser ens studie. De menar även att för att öka överförbarheten ska en tydlig beskrivning ges av både urval, datainsamling och analysprocessen. De anser även att ett rikt resultat med citat förbättrar överförbarheten. Giltigheten i den här studien stärks genom att citat används i resultatsammanställningen som påvisar resultatet. Då urvalet var litet så kan det ha påverkat resultatets trovärdighet eftersom andra pedagoger kan ha tänkt på ett annat sätt i frågorna samt att de kanske arbetat på ett annat sätt. Resultatet kan ha sett annorlunda ut om flera barnskötare och förskollärare deltagit i studien just av den anledningen. Graneheim och Lundman (2004) menar att man kan öka trovärdigheten genom att välja intervjupersoner med olika erfarenheter vilket gjordes i intervjuerna till den här studien.
22
6.3
Slutsatser
Resultatet visar att pedagogerna ser fysik hälsa som detsamma som rörelse.
De menar att planerad rörelse ska ske en gång i veckan på förskolan, trots detta så framgick det att det nästan inte sker någon planerad rörelse alls på de här förskolorna. Endast en pedagog menade att de har planerad rörelse.
Pedagogerna anser att den kost som är mest lämplig är husmanskost. Barn får äta så lite som de vill på förskolan enligt pedagogerna men hur mycket de får äta beror på om övervikt finns eller ej.
Denna studie kan bidra med att utbildningen kring 1-2 åringar på
förskollärarprogrammet på universitetet, barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet samt fortbildningen förbättras. Det gäller utbildning kring hur mycket rörelse barn behöver och hur den kan se ut eftersom resultatet i den här studien visar att det inte fanns nästan någon planerad rörelse och tidigare studier har visat att planerad rörelse ger mer fysisk aktivitet än vid fri lek. Det gäller även utbildning kring hur kosten i förskolan ska vara, hur undervikt och övervikt bland barn ska arbetas med i förskolan samt vad som är skadligt och nyttigt när det gäller olika livsmedel. Det vill säga varför vi ska undvika vissa saker och varför vi behöver äta vissa saker eftersom resultatet i den här studien visar att pedagogerna tyckte att barnen på de här förskolorna får äta så lite som de vill. Resultatet kan även bidra med tips och idéer till framtida barnskötare och förskollärare, både när det gäller hur man ska tänka och hur man ska arbeta. De pedagoger som var med i denna studie kanske efter intervjuerna började tänka vidare kring det här problemområdet och studien kan då bidra till att mer rörelse och hälsosammare kost finns i förskolan.
Det skulle vara intressant att göra en liknande studie där man observerar ute i förskolorna för att kunna se hur de arbetar med fysisk hälsa, rörelse och kost.
Där kan man även titta på om det är någon skillnad beroende på vilken inriktning en förskola har eller om det är en kommunal förskola eller ett kooperativ. Det skulle även vara intressant att göra en större studie där flera intervjuas för att få ett bredare urval. Fler frågor skulle rekommenderas för att få en bredare inblick kring pedagogers fysiska hälsa, både kring rörelse och kost, då människan behöver både röra på sig och äta en hälsosam kost.
23
R
EFERENSERBarnkonventionen (2020). FN:s konvention om barnets rättigheter. UNICEF.
Bjereld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. (2018). Varför vetenskap?. Studentlitteratur.
Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter.
Studentlitteratur.
Ekman, J. (2020, 20 november) Livsmedel. I nationalencyklopedin. Hämtad från http://www.ne.se.bibproxy.kau.se:2048/uppslagsverk/encyklopedi/lång/Livsmedel Engström, L.M. (2020, 20 november) Motion. I nationalencyklopedin. Hämtad från
http://www.ne.se.bibproxy.kau.se:2048/uppslagsverk/encyklopedi/lång/motion Folkhälsomyndigheten (2020). Fysisk aktivitet- rekommendationer.
Folkhälsomyndigheten.
Forsell, A. (2018). Boken om pedagogerna. Liber.
Fyss (2017). Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling.
Läkartidningen förlag AB.
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105–112. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001 Hambraeus, L. & Bringéus, N.A. (2020, 20 november) Kost. I nationalencyklopedin.
Hämtad frånhttp://www.ne.se.bibproxy.kau.se:2048/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kost
Langlo Jagtøien, G., Hansen, K. & Annerstedt, C. (2002). Motorik, lek och lärande.
Multicare Förlag AB.
Livsmedelsverket (2020). Kostråd, barn 1-2 år. Livsmedelsverket.
Musher-Eizenman, D., Young, K., Laurene, K., Galliger, C., Hauser, J. & Wagner Oehlhof (2010). Children’s Sensitivity to External Food Cues: How Distance to Serving Bowl Influences Children’s Consumption. Health Education &
Behavior, 37(2), 186-192, https://doi.org/10.1177/1090198109335656
Nationalencyklopedin (2020). Rörelse. Stockholm: Nationalencyklopedin: Hämtad från http://www.ne.se.bibproxy.kau.se:2048/uppslagsverk/encyklopedi/lång/rörelse Palmer, K., Matsuyama, A. & Robinson, L. (2017). Impact of structured movement time
on Preschoolers’ Physical Activity Engagement. Early Childhood Educ J, 45, 201-206, https://doi.org/10.1007/s10643-016-0778-x
24
