Genom vår analys av testresultaten och elevintervjuerna kan vi tydligt se att intensiv lästräning gynnar såväl utvecklingen av ordavkodningsförmåga som att det stärker elevens självkänsla som läsare. Vi tycker oss i analysen se att samtliga elever kommit in i den positiva cirkel som Taube (2007) skriver om och att de kan se både nyttan och glädjen av att läsa. De elever som inte deltog i den intensiva lästräningen har inte utvecklats i samma utsträckning som de elever som deltog. Det som är intressant är att Pojke A5 efter det första avkodningstestet började läsa hemma varje dag tillsammans med sina föräldrar, vilket gav liknande positiva utveckling som de elever som deltog i TIL. Vi drar slutsatsen att daglig läsning oavsett om den sker i skolan eller i hemmet är oerhört viktigt för att eleverna ska nå en automatiserad ordavkodning och få flyt i sitt läsande, så att de sedan kan lägga sin fokus på själva innehållet i texten istället för på själva avkodningen och att de sedan kan utveckla en god läsförståelse.
De flesta eleverna tyckte att det var viktigt att lära sig att läsa, även om de hade olika tankar kring vad syftet med det var. Några av dem svarade utifrån ett kortsiktigt perspektiv om hur de använde sig av förmågan just nu, så som vid läxläsning, tidningsläsning, textremsan på Tv:n, medan några andra även kunde formulera ett mer
långsiktigt perspektiv gällande framtida studier och jobb. Vi tror att den intensiva lästräningen har bidragit till att göra eleverna medvetna om vikten och syftet med att kunna läsa, eftersom så mycket fokus riktas på att läsa där speciallärare, klasslärare och föräldrar samverkar så starkt med eleven i läsutvecklingsarbetet.
Samtliga elever i vår fallstudie uppger att de är positiva till den intensiva lästräningen samt att det känns lättare att läsa nu. Några tycker till och med att det är roligt att läsa i och med att avkodningen nu går lättare för dem. De flesta tycker att det är lättare att läsa tunna böcker liknande de som användes under den intensiva lästräningen. Taube (2007) skriver om goda cirklar där elevers självförtroende som läsare stärks av såväl yttre feedback från omgivningen som inre känsla av att klara av att läsa. Detta leder i sin tur till att motivationen att läsa ökar och att läsutvecklingen går framåt. En av effekterna av TIL förutom en ökad säkerhet i ordavkodning verkar vara just att ge eleverna känsla av framgång som läsare, vilket stärker deras självförtroende och motivation.
6 Diskussion
I vår studie har vi under en sexveckorsperiod följt åtta elever i årskurs 2 på två skolor i sydvästra Skåne, som genomfört någon form av intensiva insatser avseende läsinlärning. Syftet med undersökningen var att se hur utvecklingen av avkodningsförmågan såg ut för dessa elever jämfört med de elever som inte genomförde samma intensiva lästräning utan endast tagit del av den ordinarie undervisningen på skolan. Då TIL är både tids- och resurskrävande ville vi även se om intensiv läsning i grupp kunde ha liknande effekter för elevers utveckling av avkodningsförmågan. Genom intervjuer ville vi även ta del av elevernas egna upplevelser av de intensiva insatserna, såväl positiva som negativa.
Vi fann att oavsett om eleven ingått i en grupp eller genomfört intensiv lästräning individuellt så ökade ordavkodningsförmågan och flytet i läsningen, liksom att elevens självkänsla som läsare stärktes. Tanken med TIL är att den ska genomföras individuellt, men eleverna som har ingått i vår studie har utvecklats positivt oavsett om de deltog i en liten grupp eller individuellt. Vi ser en fördel med att genomföra det i grupp för att på så sätt kunna erbjuda fler elever intensiv lästräning på en gång, istället för att genomföra det i omgångar med ca fyra elever i taget. En fördel med att genomföra intensiv lästräning individuellt är dock den positiva känslan av att få sitta själv med en vuxen och lästräna utan att klasskamrater kan höra när eleven läste högt. Eleverna som inte deltog i intensiv lästräning utvecklade också sin förmåga till ordavkodning, men inte i samma utsträckning som de som deltog. Undantaget är Pojke A5, där föräldrarna läste hemma varje dag tillsammans med honom och det gav liknande positiv utveckling som de elever som deltog i den intensiva lästräningen i skolan. Det stärker vår uppfattning om vikten av daglig lästräning.
Det finns en uppsjö av läsinlärningsmetoder som olika upphovsmän och forskare förespråkar, men vi ställer oss frågande till om valet av metod är det väsentliga. Efter att vi nu har tagit del av nutida forskning och de i Sverige vanligaste förekommande läsinlärningsmetoderna så blir det tydligt för oss att det som är av vikt är daglig läsning tillsammans med en vuxen som kan förklara nya begrepp och ge positiv feedback på elevens framsteg. Det förefaller även viktigt med tidig kartläggning och att läraren för någon slags protokoll, läsutvecklingsschema eller dokumentation över elevens
läsutveckling för att kunna ge eleven texter som ligger inom elevens proximala utvecklingszon (Vygotskij, 2001) samt underlätta för eleven att bli medveten om sin egen utveckling. Tidig kartläggning är således av stor vikt för att förhindra att en negativ cirkel uppstår för eleven, samt att lärarna tidigt ska kunna förebygga och åtgärda läs- och svårigheter.
Vi ställer oss frågande till om begreppen inkludering och exkluderingen måste vara två motpoler, eller om de båda kan vara gynnsamma på sitt sätt för eleven i ett längre perspektiv. Ur ett dilemmaperspektiv (Nilholm, 2007) funderar vi kring om en elev med läs- och skrivsvårigheter som sitter inkluderad i klassen och som börjar bli medveten om sina svårigheter känner sig inkluderad. Om en elev dessutom börjar ta till negativa strategier, så som att undvika situationer där läsning ingår, skriva av klasskamrater etc, kan det få förödande konsekvenser för elevens läsutveckling. TIL är ett exkluderande arbetssätt oavsett om det genomförs individuellt eller i liten grupp. Elevers självkänsla stärks genom att de gör framsteg i sin läsning eftersom de vågar pröva sig fram när de arbetar avskilt från klassen och ingen klasskamrat kan höra när de läser. Självkänslan blir då inte hotad på samma sätt, eftersom eleverna inte behöver vara rädda för att tappa ansiktet inför sina klasskamrater. Det är viktigt att tidigt förhindra att en ond cirkel uppstår, då det är svårt att vända en etablerad ond cirkel till en god. En elev som tidigt får en bild av sig själv som en duktig läsare och får positiv feedback från sin omgivning vill ofta läsa och lära sig mer. Det här leder till att ordavkodningen snabbare automatiseras och ordförrådet utökas. När det händer kan eleven rikta sin fokus på innehållet i texten istället för själva avkodningen, vilket i sin tur gynnar utvecklingen av läsförståelsen. Vi anser att skolan ska sträva mot ett inkluderat förhållningssätt, men vi kan samtidigt se vinsterna med en tidsbegränsad exkluderad undervisning, så som exempelvis TIL förespråkar.
Intensiv lästräning är inte avsett att vara en metod skolan tar till på en gång, utan det är fortfarande viktigt att sträva efter anpassningar i klassrummet avseende undervisningsmetoder och val av material i den ordinarie undervisningen. Insikten och kunskapen hos läraren om att alla elever lär in på olika sätt har stor betydelse. Det finns ingen mirakelmetod, utan olika metoder är gynnsamma för olika elever. En reflektion som vi har är att TIL inte hade lika stor påverkan på alla eleverna som deltog i skolans intensiva lästräning. Vi ställer oss frågande till om TIL verkligen var den rätta metoden
för dessa elever, eller om det hade varit mer gynnsamt för dem med någon av de andra läsmetoderna och arbetssätten som finns, t.ex. Rydaholmsmetoden, LTG eller ASL etc. Här kommer vår profession som speciallärare in, att upptäcka vilken metod och vilket material som är mest gynnsamt och bäst utvecklar elevens läsförmåga.
Vår slutsats utifrån aktuell forskning och vår empiriska studie är att intensiv lästräning gynnar såväl utvecklingen av ordavkodningsförmågan som att den stärker elevens självkänsla som läsare. Samtliga elever i vår studie föreföll ha kommit in i den positiva cirkel som Taube (2007) skriver om och eleverna kan se både nyttan och glädjen av att läsa. Vi drar även slutsatsen att daglig läsning oavsett om den sker i skolan eller i hemmet är oerhört viktig för att eleverna ska nå en automatiserad ordavkodning och få flyt i sitt läsande. Eleven kan sedan lägga fokus på själva innehållet i texten istället för på själva avkodningen och kan därigenom vidareutveckla en god läsförståelse. Samtliga elever uppgav att de ställde sig positiva till de intensiva insatserna som genomförts exkluderat från ordinarie undervisning och att de upplevde att det hade blivit mycket lättare att läsa efter den intensiva lästräningen. Några upplevde till och med en läslust. Myrberg (2007) lyfter fram att intensiva insatser oavsett metod gynnar läsinlärningen och utvecklingen. Intensiva insatser ska enligt honom bestå av regelbundna, korta, högfrekventa, strukturerade pass under en begränsad tidsperiod med regelbundna utvärderingar eller testningar av läsförmågan för att följa utvecklingen. Kuhn och Stahl (2003) framhåller vikten av upprepad läsning av samma text, då det visat sig vara gynnsamt för utvecklingen av ett bättre flyt i läsningen. De förespråkar texter som innehåller några för eleven nya ord som inte känns igen direkt och menar att de är mer utvecklande än läsning av endast lätta texter, d.v.s. som ligger inom elevens proximala utvecklingszon (Vygotskij, 2001).