De lärare jag intervjuat och som har undervisat i könsuppdelad idrottsundervisning kunde inte ge en bra förklaring till varför det var på detta viset. Det är flera år sedan som de först
undervisade könsuppdelat. Gemensamt för lärarna är att det var könsuppdelad
idrottsundervisning när de började på skolan. Det var inget man ifrågasatte om varför idrotten var könsuppdelad. Man fann sig helt enkelt i situationen som var då. Praktiska och
35
i början av sina karriärer och då ifrågasatte de inte så mycket om själva undervisningen som bedrevs på deras skolor.
Samhället ser annorlunda ut idag och det var andra tankar man hade tidigare som kan ha spelat in. Det var alltså mer vanligt att ha uppdelning av könen inom idrottsundervisningen längre bak i tiden. Då det fanns flickskolor och pojkskolor och att detta då levt kvar inom idrotten att ha denna könsuppdelad. När det var uppdelat hade man flickorna från två klasser och pojkarna från två klasser på vars en sida av idrottshallen med en skiljevägg emellan. Ingen av de lärarna jag intervjuat har varit med om att undervisningen varit könsuppdelad på grund av religiösa skäl som varit fallet på Al-Azharskolan till exempel. Sedan råder det lite delade meningar om hur det var att undervisa könsuppdelat. Någon lärare tyckte det var bra att ha på det viset och kände att eleverna också tyckte det var bra att ha det uppdelat. Medan någon annan lärare inte tyckte det var lika bra och därmed ändrade på undervisningen på skolan ganska snabbt till att ha en könsblandad undervisning där pojkar och flickor hade idrott tillsammans.
Med hänseende till vad Skolverket skriver i delen ”En likvärdig utbildning” läste jag upp följande citat för de intervjuade.
”Skolan ska aktivt och medvetet främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Skolan har också ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Hur skolan organiserar utbildningen, hur eleverna blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan ska därför organisera utbildningen så att eleverna möts och arbetar
tillsammans, samt prövar och utvecklar sin förmåga och sina intressen, med samma möjligheter och på lika villkor oberoende av könstillhörighet.” Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket, 2011, S.2).
Därefter fick de uttala sig om vad de tänkte när de hörde det. Då är dessa lärare eniga om att så som de tolkar texten ska undervisningen i Sverige vara blandad pojkar och flickor, alltså även idrottsundervisningen. Det är annars en vanlig företeelse att människor tolkar texter olika. Som med betyg och bedömning där Skolverket gjorde en ny läroplan som nu heter Lgr 11 och är den som gäller idag. Men till denna har Skolverket gjort ett häfte med
36
bedömningsstöd som ska underlätta för lärare att förstå vad de menar i Lgr 11 med avseende för betyg och kunskapskrav då det har ansetts svårbegripligt att tolka vad Skolverket
egentligen menar. Det har inte varit helt klart vad det är som gäller vid de olika betygskraven. Men i det stycket jag läst upp och för de lärare som jag intervjuat var det en enighet och likadan tolkning av hur undervisningen ska vara i den svenska skolan. Det ska vara en
könsblandad idrottsundervisning. Det är lärare som har undervisat könsuppdelat tidigare i sina karriärer och sen är det lärare som enbart undervisat blandat pojkar och flickor som jag
intervjuat. Men alla är samstämmiga i sitt tolkande, detta helt oberoende av varandra, det är alltså intervjuer mellan mig och en lärare åt gången, inga gruppintervjuer där de kan bli påverkade av varandras svar som har bedrivits.
Om man tänker på varför en del skolor väljer att undervisa könsuppdelat och då varför de gör det med hänseende till vad det finns för fördelar respektive nackdelar med att undervisa på detta sätt. Då nämns ofta trygghet som en fördel. Alltså att flickor kan känna sig tryggare i en grupp med enbart flickor än att vara i en blandad grupp med pojkar och flickor. Samtidigt nämns det även av några lärare att det inte alltid är tryggare för flickor eller pojkar att vara i en grupp med enbart det egna könet. Att det ibland då kan bli en hårdare stämning och att flickor kan vara tuffare mot varandra när det bara är flickor och att pojkar på samma sätt kan vara tuffare mot varandra när det enbart är pojkar i en grupp. Att de svaga individerna som inte tar så mycket plats kan få mindre plats till och med av att ha en könsuppdelning. Det beror såklart också på hur klasserna är, det är inte likadant för alla klasser sägs det också i intervjuerna. Att alla är olika och således kan man inte säga att ”så här är det” utan det är olika från fall till fall. Det fungerar bättre i vissa grupper än andra att ha det uppdelat och samma sak att ha det blandat mellan könen, att det fungerar bättre i vissa grupper än andra.
Någon nackdel med att ha könsuppdelat som kommer fram är att eleverna missar
gemenskapen och dynamiken i gruppen. Man bygger upp en dynamik och en samhörighet i den klass man går i och detta missar man då om idrotten är könsuppdelad. Idrotten är
annorlunda i jämförelse med de andra ämnena då lärarna menar på att idrotten är en lektion då man deltar på ett annat vis än i ett teoretiskt ämne. Man syns mer, man har andra kläder och en annan form av undervisning och i idrotten kommer man närmare varandra och kan därför utveckla en större dynamik i gruppen jämfört med ett teoretiskt ämne. Detta missar man då om idrottsundervisningen skulle vara könsuppdelad.
Även om vi har religionsfrihet i Sverige tycker inte lärarna att enskilda elevers religion ska styra deras undervisning. Det kan finnas elever med vissa problem eller behov som man kan
37
tillgodose på olika sätt för att eleverna ska trivas i skolan. Man, som lärare, gör vad man kan för att anpassa och se till så alla elever trivs på lektionerna. Allt från att styra upp
undervisningen på ett visst sätt för att motverka att vissa situationer uppstår till att ha ett separat rum för ombyte i fall en elev önskar detta.
Lärarna jag har intervjuat har olika erfarenheter där de har undervisat från lågstadiet upp till gymnasiet, men nu är de på högstadiet. De nämner samma sak med att det är i en känslig ålder som de undervisar då mycket händer runt omkring eleverna, dels kroppsligt dels med vänner. Så det kan uppstå situationer när eleverna önskar att byta om enskilt och då försöker man lösa detta om möjligt. Om en elev ej vill deltaga på undervisningen på grund av olika skäl försöker man prata med eleven och se om man kan anpassa undervisningen för att eleven ska vilja delta. Det nämns också att det oftare är påtryckningar hemifrån, alltså att föräldrar i större utsträckning vill att undervisningen eventuellt skulle vara könsuppdelad. Att eleverna mera finner sig i situationen och låter det vara, det är den uppfattningen lärarna har. Det var en liknande händelse i Schweiz som Harris & Holmström (2017, 11 Jan) skriver om, där föräldrarna till två flickor ville att skolans idrottsundervisning skulle vara könsuppdelad på grund av familjens religion. Detta togs upp i Europadomstolen där man kom fram till att integration väger tyngre än religionsfrihet och därmed fick föräldrarna inte igenom sin vilja till att skolan skulle ha könsuppdelad idrottsundervisning. Likadant här var det som lärare nämnde, att det var hemifrån, alltså föräldrarna till barnen som var de drivande och ville ha denna uppdelning. Ingen av lärarna jag har intervjuat har varit med om att någon elev eller för den delen elevens föräldrar har velat och tryckt på att idrottsundervisningen skulle vara könsuppdelad på grund av religion.
De flesta lärarna är dock inte emot att ha idrotten könsuppdelad, men de menar att man kan ha vissa delar av idrotten uppdelad. Den största delen av idrottsundervisningen ska vara
gemensam, som de tolkar att Skolverket säger att den ska vara, men att det kan finnas inslag under ett läsår då man väljer att praktisera en könsuppdelning. Men att det ska vara läraren som bestämmer när detta ska ske. Det kan vara elever som har önskemål om detta vid vissa tillfällen och då kan man ibland tillgodose detta. Men det är en avvägning som läraren ska göra, läraren har huvudansvaret för undervisningen och bestämmer således hur den ska se ut.
Mycket ligger på läraren i hur man planerar lektioner, Skolverket skriver att man ska motverka traditionella könsmönster. Och där har man som lärare en stor roll i hur man planerar sin undervisning för att det inte ska uppstå och bidra till detta. Samtidigt ska man hålla det enkelt, inte göra för stor sak av det menar vissa lärare. Ju mer man pratar om det
38
desto mer tänker man på det och funderar runt omkring det. Man kan göra mycket med undervisningen för att motverka dessa könsmönster och inte använda sig av termer som anspelar på det manliga eller kvinnliga könet. Att något är typiskt manligt eller typiskt kvinnligt. I exempelvis dans som av traditionen har haft manliga och kvinnliga steg. Numera använder lärarna termer som förare och följare och att eleverna ska lära in båda stegen.
När jag berättar för lärarna att skolinspektionen besökt en skola som använt sig av
könsuppdelad idrottsundervisning utan att de har anmärkt på att undervisningen varit just könsuppdelad, har jag fått liknande synpunkter. Det direkta har varit att det är konstigt att skolinspektionen inte anmärker på detta. Samtidigt så vet de inte hela fallet och så och därmed inte anledningen till inspektionen. Lärarna själva har haft besök av skolinspektionen och då har dessa inspektörer upplevts lite fyrkantiga nämnde någon lärare och att de har något specifikt de tittar på och då koncentrerar sig på detta. Att det kan ta fokus från det övriga som sker under lektionen. Att de inte funderar så mycket på att undervisningen är könsuppdelad eller ej. Det är inte det som de ska titta på och därmed inget de lägger stor vikt på tror lärarna efter att de besökt deras lektioner. Så varför en skola inte fått anmärkning om den
könsuppdelade idrotten är svårt att säga och att uttala sig om ett enstaka fall utan att veta mer är också svårt. Det nämns också att skolan som stor enhet kan vara en fungerande skola i övrigt och i andra ämnen är undervisningen gemensam för de båda könen och det därmed väger över sett till helheten. Att det är ok att ha en könsuppdelning i idrotten. Men det är anmärkningsvärt att skolinspektionen inte nämner något om detta tycker lärarna då skolverket enligt deras tolkning skriver att undervisningen ska vara könsblandad.
En idé eller tanke till att man delar upp idrotten mellan könen kan vara att man vill öka aktiviteten bland eleverna och det är något som både Colquit, Sundal, McCollum & Pritchard (2014) och McKenzie, Prochaska, Sallis & LaMaster (2004) gjort i olika studier. Både
Colquit et al (2014) och McKenzie et al (2004) kom fram till liknande resultat som tidigare nämnts. Det var att flickorna höjde sig vid den gemensamma idrottsundervisningen och att pojkarna i vissa fall höll igen lite och därmed inte utvecklades fullt ut på lång sikt. Enligt denna forskning är det alltså bättre att använda sig av det som får anses vara norm i Sverige och på det viset skolverket vill att undervisningen ska bedrivas enligt lärarnas tolkning, den gemensamma idrottsundervisningen. Men det är kanske inget lärarna tänkt på att
aktivitetsgraden bland de olika eleverna kan se olika ut beroende på hur undervisningen ser ut.
När de intervjuade lärarna får frågan om vilket kön som gynnas mest vid de olika uppdelningarna så har de inga direkta svar. Det är inget de har tänkt på i någon större
39
utsträckning som jag får uppfattning om. Några lärare nämner här tryggheten att en del tjejer känner sig tryggare och därmed kommer fram i undervisningen mer om den är könsuppdelad. Att de då vågar ta för sig mer och är mer aktiva på lektionerna. Samma sak gäller för
pojkarna, att en del pojkar kommer fram och syns mer vid könsuppdelning.
Det nämndes att en skola hade årlig turnering i idrotten där könen delades upp i olika lag, men övriga undervisningen är gemensam. Då var det några pojkar som var mer framträdande i klassen som lyfte upp de mindre framträdande pojkarna så de fungerade riktigt bra som lag. Det var häftigt att se tyckte läraren att de lyfter varandra, vinnarinstinkten som kommer in och man vill ha ett fungerande lag där alla hjälps åt. Vid de tillfällena tyckte läraren det var bra att ha könsuppdelat, däremot hade de inte haft gemensamma lag och således inget att jämföra med i hänseende om vilket kön som gynnas mest vid vilken konstellation. De flesta lärarna var eniga om att den gemensamma idrotten gynnar flest och det utan att veta vad forskningen sa i denna fråga. Sett till totalen är det bättre med gemensam idrottsundervisning om man strävar efter aktivitetsgrad.
40
8. Diskussion
I den första delen diskussionen kopplar jag tidigare forskning med det resultat jag fick av de intervjuer som rapporten innehåller. Den sista delen kommer att handla om förslag till vidare forskning som kan tillkomma med hjälp av de resultat som denna studie har producerat.
Utifrån de intervjuer så kan man tydligt koppla detta till Hirdmans genussystem samt Giddens förklaringar om att i idrottslektioner så speglas detta arv av socialiseringsprocessen att det är nedärvt ända från antiken i hur människors referensramar till genus tydligt är närvarande i de som intervjuades. Där de intervjuade tydligt kopplar dans och rytmik till tjejer samt
bollsporter och tävling till pojkar. Att det finns tydliga kopplingar till de processer som bildar de uppfattningar kring manligt och kvinnligt. Hirdman förklarar att detta är sprunget ur ekonomiska, politiska och sociala ordningar som präglas av patriarkala hierarkiska mönster. På samma sätt ger Giddens denna bild i hur processen i barns bild av genus föds redan i spädbarnsstadiet så utsätts barnen för ledtrådar i vad som definieras som manligt och kvinnligt.
Vidare kan man som Hedenborg och Kvarnström (2011) dra kopplingar i denna process i genusskapande och till varför man delar upp könen på idrottslektioner ligger i grund i hur samhället byggts upp, det var fortfarande så på 1800-talet inom politiken där kvinnorna var underordnade männen och således inte fick delta i politiken. Detta tar även Hirdman (2004) upp när hon förklarar i den del av där normen i hierarkin är präglat i ett manligt
förhållningssätt. Detta genusskapande menar Hirdman att sker genom ett genuskontrakt som utspelar sig på tre plan som på så sätt ger en föreställning om hur man och kvinna är samt arbetsplatsens uppdelning mellan könen och till sist det som vi lär oss (Hirdman, 2004). På samma sätt framgår det både hos de manliga och kvinnliga personer som intervjuades för denna rapport att de tydligt kopplar olika former av moment i idrottslektionerna präglat ur denna genusprocess vad som är manligt respektive kvinnligt. Hedenborg och Kvarnström (2011) tar även upp att i slutat av 1800-talet hur idrotten sågs som ett överklassnöje och framförallt tillskrivit att männen var de som ägnade sig åt detta då kvinnorna inte ansågs inneha de kvalitéer som krävs för att idrotta främst då i tävlingsform. Även om kvinnorna idrottade så var det inte i samma grenar som männen och skulle inte ses som lika bra. Detta speglar då även de intervjuades uppfattningar i vad som är manlig respektive kvinnlig sport. En förändring i detta ser man inte förrän i slutet av 1900-talet skriver Hedenborg och
41
Att detta då är en grund till varför könsuppdelade idrottslektioner fortgått så långt som fram tills nu.
Om man då tittar på hur utvecklingen sett ut för de läroplaner och styrdokument som skolan arbetar utifrån så kan man utifrån Hirdmans genussystem och Giddens beskrivningar att det är faktorer som i socialiseringsprocessen där ekonomiska, politiska och sociala ordningar och att det är nedärvda inlärda uppfattningar om manligt och kvinnligt som spelar in i detta. Där västvärlden strävar mot ett mer demokratiskt och rättvist samhälle. I lgr 69 står det att eleven ska ha goda värderingar och principer som vårt demokratiska samhälle vilar på. Då att eleven ska i hänsyn rättvisa, ärlighet, hänsyn och tolerans ska veta vad dessa begrepp står för
(Skolöverstyrelsen, 1978). Vidare i denna diskussion och den utveckling som sker i vidare lärogrundplaner så utvecklas de begrepp som tog sin start i lgr 69 om demokrati och rättvisa. I lgr 80 utvecklas detta till att formuleras att det sätt man arbetar och verkar i skolan ska
överensstämma med människo- och samhällssynen i världen. Att de normer, kunskaper, färdigheter och värderingar man stöter på i skolan som elev ska man aktivt jobba med (Skolöverstyrelsen, 1981). Dessa fortsätter utvecklar och formuleras vidare i och med lgr 11 där man ska respektera de mänskliga rättigheterna och demokratiska värderingar. Och man formulerar sig djupare då man belyser alla människors lika värde i begrepp som
människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet. Man belyser särskilt
jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta. Ingen som vistas i skolan skall utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sedan skriver Skolverket (2011) att skolan ska aktivt arbeta med att bryta de traditionella könsmönstren, flickor och pojkar ska alltså få möjlighet att prova på det de vill göra utan att bli placerad i en speciell könskategori. Lgr 11 som styrdokument kan man se grunder i vad skollagen generellt uttrycker om vad som skall arbetas med, vad syftet är med den svenska utbildningen, utformningen av denna samt att denna skall vara tillgänglig för alla oavsett geografisk hemvist med mera. Så de
styrdokument som skolan arbetar utefter är välgrundat i vår svenska lagstiftning. Sedan skriver Skolverket (2011) även något som verkligen hör ihop med detta arbete. Då ska nämligen skolan jobba aktivt och se till så både kvinnor och män har samma rättigheter och möjligheter. Det handlar dels om hur flickor och pojkar blir bemötta, dels hur de blir
bedömda. Vilka förväntningar och krav man har på eleverna blir en direkt konsekvens av hur flickor och pojkar uppfattar varandra och detta leder då också till vad man uppfattar som
42
typiskt manligt och typiskt kvinnligt, men även vad man uppfattar som är gemensamt. Skolan ska aktivt arbeta med att bryta de traditionella könsmönstren, flickor och pojkar ska alltså få möjlighet att prova på det de vill göra utan att bli placerad i en speciell könskategori.
Med detta i som grund så i mina intervjuer så framkom det att det förr varit vanligt med könsuppdelade idrottslektioner i grundskolan och att några faktiskt undervisat könsuppdelat på deras lektioner det vill säga att det är relativt nytt med förändringar på detta planet. Det som i intervjuerna var att det till största delen inte ifrågasattes varför det var så. Men att det som sades var en trolig orsak till att det varit könsuppdelat på idrottslektionerna var bland annat problematiken med att lokaler inte möjliggjorde detta då det saknades faciliteter där eleverna kunde duscha flickor för sig och pojkar för sig. En annan orsak var att det
tidsekonomiskt fanns en vinst då man hade tre klasser samtidigt på lektionerna för att
möjliggöra detta så valde man att dela tre klasser och då delade man upp dessa i kön. Så att tre klasser med flickor och tre klasser med pojkar kunde ha idrottslektion samtidigt med en vägg som delade av gymnastiksalen. I intervju med Andreas så startade han som lärare med uppdelning av könen för att sedan året efter gå över till att undervisa klassvis. Detta gjordes