Idrottslärares syn på könsuppdelad idrottsundervisning

Examensarbete i fördjupningsämnet, Idrott och lärande

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Idrottslärares syn på könsuppdelad

idrottsundervisning

Physical-education teachers view on gender segregated

physical-education

Hampus Hansen

Grundlärarexamen, 240 hp

Datum för slutseminarium 2019-01-14

Examinator: Tomas Peterson Handledare: Torbjörn Andersson

1

1. Abstract

Fram till Lgr 80 var idrottslektionerna fortfarande uppdelade mellan könen, men det har sedermera ändrats allt eftersom lagstiftningen förändrats och då med tanke på likvärdig utbildning är ett centralt begrepp inom skolan idag. Men i och med det numer är så att friskolor dyker upp så har denna förändring i vissa fall tagit ett steg tillbaka och det

förekommer lektioner i ämnet idrott och hälsa där tjejer är för sig och killar för sig. Detta är något som jag kommer att försöka undersöka, vad ligger det för orsaker bakom detta. Hur ser det ut historiskt med orsaker till varför det tidigare varit könsuppdelat och varför finns det idag med tanke på de styrdokument och vad skollagen säger.

Until the Education Act Lgr 80, the lessons in physical education were still divided between the sexes, but it has changed since the legislation changed and pupils have the right to equal education, this is a central concept in the Swedish schools today. However as more

indipendent schools emerge in some cases this change has taken a step back, and there are lessons in the subject of physical education where the girls are taught seperate from the boys. This is something I will try to investigate, what could be the reasons behind this. How does it look historically concerning the causes why it has been gender-divided and how it is today with regards to the Education Act and what does the school's say.

Nyckelord: genus, grundskola, idrottsundervisning, könsblandad, könsuppdelad, lärare, skola Skolverket, undervisning,

2

Innehållsförteckning

1. Abstract 1 2. Inledning 4 3. Syfte 5 3.1 Frågeställning 5 3.2 Bakgrund 5 4. Teoretiska perspektiv 6 4.1 Genus 6 4.2 Historia 7 4.2.1 Lagstiftning 7 4.2.2 Idrottsrörelsen 7 4.2.3 Förändring 8 4.3 Styrdokument 8 4.3.1 Lgr 69 8 4.3.2 Lgr 80 8 4.3.3 Lgr 11 9 4.4 Skollagen 11 4.5 Skolinspektionen, SOU 12 5. Tidigare forskning 14 5.1 Varför könsuppdelat 15

5.2 Gemensam idrottsundervisning, relativt nytt 17

6. Metod 19

6.1 Val av metod 19

3

6.3 Genomförande av Intervjuer 20

6.4 Reliabilitet och Validitet 21

6.5 Etiska principer 21

6.6 Metodkritik problematik 22

7. Resultat 23

7.1 Intervjufrågor med svar 23

7.1.1 Information intervjudeltagare 23

7.1.2 Erfarenheter 24

7.1.3 Varför könsuppdelat på din skola? 25

7.1.4 Endast idrotten delas upp 26

7.1.5 Religionen styr undervisningen 27

7.1.6 Undervisa könsuppdelat 29 7.1.7 För- och nackdelar 30 7.1.8 Citat Skolverket 31 7.1.9 Påverkan på aktivitetsgrad 32 7.1.10 Skolinspektionen 33 7.2 Sammanfattning intervjuer 34 8. Diskussion 40 9. Slutsats 45 10. Referenser 46 Bilagor 48

4

2. Inledning

Att könsuppdela idrottsundervisningen känns för min del inte befogat när det går att läsa i läroplanen från Skolverket (2011) under rubriken ”En likvärdig utbildning” att skolan ska verka för att främja elevernas lika rättigheter och möjligheter. Traditionella könsmönster ska motverkas inom skolan för att elevernas lärande inte ska begränsas. Allt skolan gör som hur man bemöter eleverna, hur skolgången styrs upp och även de krav och förväntningar skolan har på eleverna påverkar hur eleverna kommer att uppfatta vad som är kvinnligt och vad som är manligt. Därför har skolan ett ansvar att se till så pojkar och flickor arbetar tillsammans och därigenom utvecklar sina förmågor och att detta görs på lika villkor oavsett vilket kön man tillhör (Skolverket, 2011).

Anledningarna till att man delar upp idrottslektionerna efter kön är många. Något exempel från forskningen är att pojkar ofta ska visa sig vara mer dominanta och inta en ledande roll medan flickor å sin sida blir mer underordnade pojkarna (Martinsson & Reimers, 2008). Då är en anledning till att man könsuppdelar idrottsundervisningen att man vill bygga upp och höja flickornas självförtroende, man vill helt enkelt lyfta fram flickorna i idrottsämnet. Detta vill man då göra i en homogen, trygg grupp (Steenberg, 1997). En annan anledning till att man delar upp idrottsundervisningen efter kön kan vara på grund av trosuppfattning. I Schweiz tog europadomstolen upp ett sådant fall. Detta fallet gällde två flickor vars föräldrar inte ville att de skulle delta på den gemensamma idrottsundervisningen på grund av familjens

trosuppfattning. Europadomstolen gick dock inte på föräldrarnas linje utan hävdade istället att integration väger tyngre än religionsfrihet (Harris & Holmström, 2017, 11 Jan).

Därav är det intressant att se hur idrottsundervisningen ser ut i Sverige och vad idrottslärare i Sverige tycker om könsuppdelning och om det undervisas könsuppdelat i någon större utsträckning idag. Eller om det är förlegat och man använder sig istället av samkönad idrottsundervisning i de svenska skolorna idag.

5

3. Syfte

Syftet med detta arbete är att undersöka forskningens och lärarnas syn på könsuppdelad undervisning i idrott och hälsa-ämnet.

3.1 Frågeställning

Vad säger forskningen om könsuppdelad idrottsundervisning, fördelar respektive nackdelar?

Hur ställer sig lärare som verkar i den svenska skolan på högstadiet i ämnet idrott och hälsa till könsuppdelad idrottsundervisning?

3.2 Bakgrund

Det finns några skolor som har könsuppdelad idrottsundervisning idag i Sverige. Vad har då Skolverket sagt om detta med att skolor i Sverige undervisar i idrottslektioner där man delar upp könen? Detta när det står att läsa i läroplanen för grundskolan lgr11 att man ska

motarbeta traditionella könsmönster och flickor och pojkar ska kunna delta i undervisningen på samma villkor. Att då undervisa könsuppdelat går emot dessa villkor. Vilka, om man har några, krav ställer man på skolorna angående hur undervisningen ska se ut och vad finns det för skäl till att man ska tillåtas ha könsuppdelad idrottsundervisning?

6

4. Teoretiska perspektiv

4.1 Genus

Yvonne Hirdman (2004) beskriver att genus är något som har sina rötter i Antiken och är ett system genussystem i vilket könsrollerna har sin grund i två principer dikotomin och hierarkin där detta då är en grund för ekonomiska, politiska och sociala ordningar. Och att detta blir en ordningsstruktur för ett beskrivande begrepp om könen. Där hierarkin blir normen och då är normen mannen och dikotomin är där manligt och kvinnligt inte bör blandas utan ett

isärhållandets tabu. Hon menar att detta har sina rötter långt bak i Antiken och att dessa är svåra att förändra detta genusskapande. Detta genusskapande menar Hirdman att sker genom ett genuskontrakt som utspelar sig på tre plan kulturell överlagring, social integration samt socialisering det vill säga föreställning om hur man och kvinna är samt arbetsplatsens uppdelning mellan könen och till sist det som vi lär oss (Hirdman, 2004).

På ett liknande sätt beskriver Giddens (2007) när han definierar den sociologiska skillnaden när man tittar på kön samt genus som två skilda saker, kön där man tittar på biologiska och anatomiska skillnader i män och kvinnor samt genus som inbegriper psykologiska, sociala och kulturella skillnader. Det vill säga att genusbegreppet är kopplat till uppfattningar som är socialt konstruerade och inte är en direkt följd av det biologiska könet. Giddens (2007) menar att genus är inlärt och inte har någon biologisk grund. Han menar att Genus- eller

könsrollsskillnader är kulturellt skapade och inte biologiskt förutbestämda. Utan att det är socialisationsagenter exempelvis som familj och massmedia som är bidragande orsaker i hur dessa roller skapas (Giddens, 2007).

Giddens (2007) beskriver att inlärningen startar innan barn kallar sig själv för antingen flicka eller pojke att det finns många icke-verbala faktorer hos oss vuxna som spelar in i denna inlärning. Detta kan vara saker som att dofter där vuxna använder parfymer som markant skiljer sig och att denna doft kopplar barn ihop med olika könsroller detta innefattar även skillnader i kläder, frisyrer och röstklanger. Han beskriver vidare att vid två års ålder har barn normalt en partiell uppfattning om kön och att sedan i fyra eller fem årsåldern förstår barnet att könstillhörigheten är konstant. Han belyser även att dessa könsroller kan man tydligt se leksaksaffärer där det finns tydliga avdelningar för flick- och pojkleksaker. Han beskriver

7

även att i ett experiment där man hade ett spädbarn som man namngav Beth respektive Adam och klädde detta barn i kläder som dels var till pojkar och flicka. Där en grupp kvinnor först fick ta hand om Adam sedan Beth. Experimentet visade att mammornas beteende skiljer sig avsevärt. Mammorna i experimentet gav Beth dockor att leka med och pojkleksaker till Adam (Giddens, 2007).

Sedan är jag medveten om att det förs en diskussion huruvida det finns ett tredje kön eller ej, men i detta arbetet behandlas inte denna diskussion.

4.2 Historia

Anledningen till att man delar upp pojkar och flickor kan ha en förklaring i historien då detta var vanligt förr. Kvinnor har ofta och länge varit underordnade männen, inom politiken exempelvis fick endast män bli inröstade i riksdagen under 1800-talet. Kvinnor hade inte lika mycket att säga till om som män, de fick ofta stå vid sidan och mannen var mycket mer framträdande. Det var inte för så längesedan som kvinnorna fick mer att säga till om och fick synas mer. Det är ungefär 100 år sedan som kvinnan fick en mer framträdande roll i samhället och idag får kvinnor mycket mer utrymme i samhället jämfört med för över 100 år sedan (Hedenborg & Kvarnström, 2011).

4.2.1 Lagstiftning

Lagstiftningen är också något som såg annorlunda ut under 1800-talet och den straffade kvinnorna mer än männen, mannen fick till exempel aga sin hustru, det gällde fram till 1864. Mannen är som tidigare nämnts idag överordnad kvinnan men inte i lika stor utsträckning som under 1800-talet. Sen mitten av 1800-talet och fram till idag har allt fler och många lagar blivit könsneutrala och samhället blir sakta allt mer könsneutralt (Lundgren, Säljö & Liberg, 2014).

4.2.2 Idrottsrörelsen

Hedenborg och Kvarnström (2011) skriver att idrotten inte kom förrän mot slutet av 1800-talet och ansågs till början vara ett överklassnöje. Aktörer med tävlingsidrott kom fram mer och detta upplevdes positivt då en stark kropp var bra för landet. Det fanns många folkrörelser vid denna tid och idrottsrörelsen blev en av dessa. Sedan dess har idrotten växt otroligt. De som ägnade sig åt idrott var framförallt män. Kvinnorna ansågs inte lika bra som männen inom idrotten, inte samma klass och kvalité som männen ansågs det, kvinnorna var även

8

förpassade till grenar som simhopp och gymnastik. Och detta tyder kraftigt på vilken roll som kvinnan haft i historien gentemot mannen kring idrotten i Sverige (Hedenborg & Kvarnström, 2011).

4.2.3 Förändring

Inte förrän under slutet av 1900-talet kom kvinnliga idrottare riktigt fram och

uppmärksammades, idag har vi ett flertal kända kvinnliga idrottare som är stora förebilder för de yngre idrottarna. I och med att de flesta av dagens idrotter är könsuppdelade kan detta vara en av anledningarna till könsuppdelad idrottsundervisning, men det finns såklart även andra anledningar (Hedenborg & Kvarnström, 2011).

4.3 Styrdokument

Här kommer jag kort gå igenom äldre styrdokument och vad som stod i dessa som har koppling till könsuppdelning. Sedan har jag även med dagens styrdokument från Skolverket (2011) och vad de står i de olika delarna idag och även Skollagen och vad denna säger i frågor som kopplas ihop med könsuppdelning.

4.3.1 Lgr 69

I de äldre styrdokumenten från 1969 går det att läsa att man som elev i skolan ska ha en god uppfattning om värderingar och principer som rättsordningen i vårt demokratiska samhälle vilar på. Som elev ska man även känna till och veta vad begrepp som rättvisa, ärlighet, hänsyn och tolerans står för, men även veta vad som kan ske om man bryter mot lagar och föreskrifter som förekommer. Samtidigt är eleverna med och utformar en del regler som ska gälla för skolan och måste således även följa dessa. Respekt är något måste man även visa som elev (Skolöverstyrelsen, 1978).

4.3.2 Lgr 80

I Lgr 80 skriver man att skolan ska vara en del av demokratins samhällssyn och människosyn. Man ska vara en aktiv och skapande människa men för att så ska ske måste man ta ansvar för att söka upp kunskapen och att kunna verka med andra människor och då kunna förbättra dels sina egna och dels andras livsvillkor. På det sätt man arbetar och verkar i skolan ska

överensstämma med människo- och samhällssynen i världen. Man ska även arbeta aktivt med de normer, kunskaper, färdigheter och värderingar man stöter på i skolan som elev

9

Mänskliga rättigheter, samarbete med andra, respekt och genom att kunna samarbete med medmänniskorna i samhället är saker som går att läsa om i både dokument från

Skolöverstyrelsen (1978) och Skolöverstyrelsen (1981). Man ska även visa på att man visar respekt för andra och varandra genom de värderingarna men även ställningstagande man gör genom och i skolan. Som en förståelse av detta kan tänkas att undervisningen är könsblandad i alla ämnen inom skolan, så även idrottsundervisningen. Det finns i dokumenten inga klara direktiv om hur det ska gå till men det är en slutsats man kan dra (Skolöverstyrelsen, 1978 & 1981).

Genom skolan ska man lära sig att visa respekt för andra men även varandra utifrån de värderingar och ställningstagande skolan står för.

4.3.3 Lgr 11

Grundskolans läroplan är indelad i tre delar: skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål för utbildningen och riktlinjer. I dessa delar står allt som omfattar skolan.

Genom utbildningen i skolan ska eleverna inhämta och utveckla kunskaper och värden. Eleverna ska även skapa en livslång vilja att lära. Man ska respektera de mänskliga

rättigheterna och demokratiska värderingar det svenska samhället vilar på. Alla inom skolan ska även respektera människans egenvärde och den gemensamma miljön (Skolverket, 2011, S.1).

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är något som lyfts fram lite mer och får större fokus i skolan. Detta kan tolkas på lite olika sätt men människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan svaga och utsatta kan tolkas som att man ska ha samkönade lektioner under hela skolgången. Att man mot bakgrund av detta inte ska dela upp viss undervisning mellan könen. Kvinnor och män, i detta fall flickor och pojkar ska vara jämställda, de ska hålla ihop och de är lika mycket värda, därmed ha undervisning tillsammans. Undervisningen blir inte likadan mellan olika grupper, det är alltid något som blir lite annorlunda (Skolverket, 2011, S.1).

I ”Förståelse och medmänsklighet” som är nästa del i skolans värdegrund har Skolverket (2011, S.1) tagit upp riktlinjer för skolgången. De har bland annat skrivit att av alla som vistas inom skolan ska ingen utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder

10

eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Man ska kontinuerligt arbeta mot detta inom skolan, det ska inte få förekomma, likadant är det om någon skulle visa främlingsfientlighet (Skolverket, 2011, S.1).

I och med den växande rörligheten vi har över vår nationsgräns måste vi se det värde som ligger i den kulturella mångfald vi har idag i Sverige.

Den kulturella mångfald vi har i Sverige idag ska man värdera, att alla ska vara lika och behandlas lika nu med mer rörelse som sker över vår nationsgräns. Det är en del av idag och det måste respekteras och alla skall tas om hand lika. Då ska skolan verka för detta och ett steg till ett samlat samhälle där man ej kränker eller diskriminerar individen är att ha samundervisning i samtliga ämnen inom skolan. Skapa gemenskap utan något utanförskap eller segregering (Skolverket, 2011, S.1).

Samtidigt skriver Skolverket (2011 S.1–2) att man ska kunna ha skilda uppfattningar inom skolan, dessa ska även uppmuntras. Som förälder ska man tryggt kunna skicka sitt barn till skolan utan att barnen ska riskera att utsättas för en ensidig åskådning utan skolan ska hålla sig neutral i dessa frågor och visa båda eller alla sidor för eleverna utan något

ställningstagande från lärare. Men samtidigt ska man hävda de grundläggande värden som står i Skollagen och i läroplanen och ta avstånd mot sådant som strider mot det (Skolverket, 2011, S.1–2).

Skolan ska vara likvärdig var den än anordnas i landet står det att läsa i ”En likvärdig

utbildning” detta gäller i varje skolform, så även fritidshemmet. Samtidigt kan elever ha olika behov och förutsättningar och dessa ska självklart tas i beaktning (Skolverket, 2011, S.2).

Sedan skriver Skolverket (2011, S.2) även något som verkligen hör ihop med detta arbete. Skolan ska nämligen jobba aktivt och se till så både kvinnor och män har samma rättigheter och möjligheter. Det handlar dels om hur flickor och pojkar blir bemötta, dels hur de blir bedömda. Vilka förväntningar och krav man har på eleverna blir en direkt konsekvens av hur flickor och pojkar uppfattar varandra och detta leder då också till vad man uppfattar som typiskt manligt och typiskt kvinnligt, men även vad man uppfattar som är gemensamt. Skolan ska aktivt arbeta med att bryta de traditionella könsmönstren, flickor och pojkar ska alltså få möjlighet att prova på det de vill göra utan att bli placerad i en speciell könskategori. Allt som görs i skolan är till för alla, det ska alltså inte finnas specifika delar som är för pojkar och specifika delar som är för flickor. Om man då som pojke utför detta som är ”för flickor” ska man känna sig trygg utan att bli placerad i ett fack eller höra kommentarer från andra elever.

11

Skolan ska alltså aktivt arbeta med att det inte ska finnas något som är för flickor och något som är för pojkar, utan allt är till för alla. Detta är gemensamt för alla ämnen i skolan, man ska inte delas upp i olika grupper beroende på kön (Skolverket, 2011, S.2).

4.4 Skollagen

Skollagen är en stor författning med allt vad som gäller i skolan med lagar, regler och alla bestämmelser. Jag ska nämna några delar som passar in för ämnet och vad skollagen har att säga, eller vad som står i skollagen om ämnet, könsuppdelad idrottsundervisning.

1 kap. Inledande bestämmelser

Syftet med utbildningen inom skolväsendet

4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på (SFS 2010:800).

Utformningen av utbildningen

5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor (SFS 2010:800).

Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.

Lika tillgång till utbildning

8 § Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag (SFS 2010:800).

I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom

12

utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2014:960).

10 kap. Grundskolan

Utbildningens syfte

2 § Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet (SFS 2010:800).

För att sammanfatta grundskolans läroplaner och skollagen så ska alla barn i Sverige, oavsett bakgrund, social klass eller ekonomi erbjudas en likvärdig utbildning inom den svenska skolan. Alla barn ska ha alltså rätt att gå i skolan. Väl i skolan ska ingen utsättas för

kränkande behandling, detta är utan undantag. Oavsett kön, könstillhörighet, sexuell läggning eller etniskt ursprung ska alla behandlas lika, så även lärare. Man ska värna om de mänskliga rättigheterna, jämställdheten och solidariteten mellan människor. Det står alltså inget direkt om att dela upp undervisning mellan könen i skolan eller i något specifikt ämne. Men att värna om jämställdheten, motverka kränkande behandling och att alla ska behandlas lika kan tyda på att man vill ha en samkönad undervisning, men som sagt står det inte klart och tydligt om detta.

4.5 Skolinspektionen, SOU

Enligt Skolinspektionen (2010) där man gjorde en flygande tillsyn på ett antal skolor och besökte drygt 300 lektioner för att se vad som utövades. Det som framkom var att det var väldigt mycket bollspel och bollekar i innehållet på undervisningen. Det var nästan tre fjärdedelar av lektionerna som besöktes som innehöll bollsport och bollekar.

Hälsoperspektivet såg man nästan inte alls, trots att det finns tydligt inskrivet i kursplanerna. Deltagarantalet bland eleverna varierade mycket mellan skolorna. Det var många elever som inte deltog utan giltigt skäl. Det man menar med lågt deltagarantal i denna rapport kan bero på detta ensidiga idrottsutövande. Det kan leda till att elever som inte är intresserade av denna typ av idrott väljer att inte vara med på idrotten eftersom de inte får sina intresse tillgodosedda med endast bollspel och bollek. Skolinspektionen (2010) menar också att detta särskilt kan missgynna flickor som enligt flera andra studier föredrar annan idrott istället för bollsport och

13

bollek. Hela kursplanen måste finnas med i idrottsundervisningen för att bedömningen och betyg ska bli bra och utgå från de betygskriterier som finns. Man skriver även i rapporten att idrottsämnet som skolämne ska främja samarbete och jämställdhet, då åsyftar man på

jämställdhet mellan flickor och pojkar. Eftersom bollsport och bollek mest gynnar pojkar och de pojkar som redan utövar idrott på fritiden som det sägs i rapporten, tenderar flickor att inte delta i lika stor utsträckning och därmed missar man jämställdheten Skolinspektionen (2010).

Om man tittar på betygen mellan flickor och pojkar för att där se om det skulle vara en anledning till att ha könsuppdelad idrottsundervisning ser man att pojkar har högre betyg i idrott och hälsa än flickor. Generellt sett har flickor högre betyg i samtliga ämnen förutom just idrott och hälsa. Detta enligt Statens offentliga utredning (SOU 2009:64) och den granskning man gjorde beträffande jämställdhet i skolan, då tittade man även på betygen mellan de olika könen. Man sa då att en anledning var att fokus inte låg på att tillägna sig nya kunskaper inom idrott och hälsa utan detta ämne kunde man eller kunde inte sedan tidigare. Man skulle lära sig laganda, trivsel och att ha kul på lektionerna, rörelseglädje, det var målsättningen i ämnet. Flickor sågs som mer bräckliga och svagare av lärare. Man kan se att lärare medvetet och omedvetet visar vad som är manligt och kvinnligt, att själva

undervisningen blir manligt kodad (SOU 2009:64).

När en lärare visar en viss övning som kan kräva lite mer styrka i förhållande till andra

övningar kan läraren tala om att flickorna inte behöver göra denna övning. Det kan egentligen vara mycket värre för pojkar som inte är fysiskt aktiva på sin fritid att klara av en större styrkeövning än vad det är för flickorna, men det nämns inte (SOU 2009:64).

14

5. Tidigare forskning

Al-Azharskolan, som ligger i Vällingby, Stockholm fick av skolinspektionen godkänt för att utöva könsuppdelad idrottsundervisning på grund av religiösa skäl. En stor fördel som nämndes till detta var att flickorna då kunde ta mer plats i undervisningen, eftersom deras religion inte tillät kvinnorna att ha gemensam undervisning med männen. Man motiverade det hela med att man fick högre närvaro på idrottslektionerna med detta sätt och att man då skapade ett större lärande bland eleverna (Hagström, 2016). Enligt rektorn på Al-Azharskolan är det endast i idrott och hälsa-ämnet som man könsuppdelar, alla andra ämnen är

könsblandade. Det var det som beslutet grundades i att övriga lektioner var könsblandade och därmed motsvarade man skolan uppdrag i det stora hela. En betydande del av skolans

undervisning var könsblandad och då var det således ok att ha enbart idrotten könsuppdelad. Det skedde en anmälan mot skolan om deras kontroversiella idrottsundervisning med

anledning av att skolans idrottsundervisning gick emot skolans uppdrag om att motverka traditionella könsmönster. Men rektorn svarade då att många av skolans elever har en ”muslimsk kulturbakgrund” och skulle således inte deltaga på idrottsundervisningen ifall denna var könsblandad. Vidare skriver Hagström (2016) att lärarna Tina Rönnberg och Nina Da Mata tycker det är bra med denna könsuppdelning då det är hög närvaro och delaktighet på lektionerna. Flickorna känner sig tryggare av att vara i en egen grupp och de är inte lika rädda som när pojkar är med och dundrar fram på idrottslektionerna. Tina Rönnberg påpekar även att flickorna kan känna sig dåliga för att pojkarna framställs som bättre, flickorna har heller inte så hög frånvaro från idrotten (Hagström, 2016). Det finns även en del nackdelar med att ha en könsuppdelad idrottsundervisning, det är de högpresterande flickorna som hade mått bra och dragit nytta av att vara med pojkarna. Tina Rönnberg säger även att de mindre sportiga flickorna lätt hade försvunnit i en könsblandad grupp. Sen finns det ju även mindre sportiga pojkar som man också ska ta hänsyn till. Det är elevernas religion och då att man inte kan ha vilka kläder som helst på sig på idrotten i en könsblandad konstellation som gör att idrottsundervisningen på Al-Azharskolan blir könsuppdelad. Nina Da Mata nämner även att i övrigt umgås flickorna och pojkarna med varandra under skoltiden och har övriga lektioner gemensamt (Hagström, 2016).

15

5.1 Varför könsuppdelat

Idrott är ett ämne som är annorlunda mot de flesta andra i skolan. Det är ett praktiskt ämne och det mest fysiska ämnet i skolan. Ett ämne där man förväntas byta om till andra kläder, det är inget krav på att byta om men en rekommendation. Man syns på ett annorlunda sätt än man gör i klassrummet, man utmärks i högre grad om man är bland de mer högpresterande

eleverna eller om man är bland de lite mer lågpresterande eleverna. Detta kan då göra att en del elever inte vill deltaga på idrotten på grund av att man antingen skäms eller inte känner sig bekväm med att prestera inför sina klasskamrater. Då menar Colquit, Sundal, McCollum & Pritchard (2014) som genomförde sin studie på en grundskola i sydöstra USA att

idrottsläraren har en mycket viktig roll i att planera sin undervisning för att den ska passa alla elever efter deras olika förutsättningar. Idrottsläraren kan styra mycket i sin undervisning och se till så att så många elever som möjligt trivs och att man skapar ett positivt lärande och ett lärande alla vill vara delaktiga i. Som idrottslärare bör man sträva efter att alla elever ska trivas på lektionerna, att man ska en ett positivt och trivsamt klimat där alla kan vara med och utvecklas. Att de övningar man arrangerar ska vara organiserade på ett sätt där alla kan delta oberoende av tidigare erfarenheter och utan att känna sig obekväma. När eleverna känner att de kan delta och känner sig bekväma med klimatet ökar detta även chanserna för att eleverna utvecklas och ett positivt lärande skapas (Colquit, Sundal, McCollum & Pritchard, 2014).

Denna studie genomfördes på en grundskola som ligger i sydöstra USA där man tittade på sjätte och sjunde klassare. I den tidigare forskningen gällande prestationen mellan de olika könen framkommer det att det är en liten skillnad mellan könen beroende på om det är könsuppdelat eller blandat. Detta är en aspekt att ta i beaktande i fall man ska använda sig av könsuppdelad idrottsundervisning för att man vill öka prestationen bland eleverna. Det som framkommit är att flickor presterar aningen bättre i den könsblandade idrottsundervisningen. Men samtidigt i Colquit, Sundal, McCollum & Pritchard (2014) studie har en del lärare uppgett att en del pojkar håller igen lite i intensitet under lektionerna då flickor är med och att detta på lång sikt kan leda till att pojkarna inte utvecklas lika mycket. Gällande

aktivitetsgraden för flickorna märkte man inte några signifikanta skillnader vid den

könsuppdelade idrottsundervisningen eller när idrottsundervisningen var blandad med pojkar och flickor. Studien genomfördes vid olika perioder. Vid en period var pojkarna för sig själva med en manlig lärare och flickorna var för sig själva med en kvinnlig lärare. Vid en annan period var könen var blandade. Det såg likadant ut för båda årskurserna. En nackdel i studien är att när det var könsuppdelad undervisning var man i samma sal på varsin sida, det fanns

16

ingen vägg eller annat som delade rummet. Det gjorde att eleverna såg varandra och den genomgång det andra könet fick. Vilket kan ses som en brist då man kanske inte får de mest optimala förutsättningarna för att testa det man faktiskt vill testa. Eftersom eleverna är i samma lokal kan det andra könet påverka och man är inte så aktiv som kan kunde varit (Colquit, Sundal, McCollum & Pritchard, 2014).

En annan studie som utfördes i USA som McKenzie, Prochaska, Sallis & LaMaster (2004) analyserade effektiviteten bland elever i olika konstellationer under idrottsundervisningen. Denna studie baseras på en 2,5 år lång undersökning av 24 skolor där 9 av dessa skolor hade särundervisning på vissa idrottslektioner, ungefär 20%. Totalt 298 lektioner i idrott och hälsa studerades, 26 av dessa var enbart pojkar, 32 enbart flickor och 240 var lektioner som var blandade pojkar och flickor. Man använde sig av ett redskap vid observationerna som kallas System for Observing Fitness Instructional Time. Det var slumpvist utvalda elever man observerade på de olika lektionerna och tittade på deras aktivitetsgrad. Det man ville se var om det var någon skillnad i aktivitetsgrad bland de olika könen ifall det enbart var flickor eller pojkar i en grupp eller när det var blandat med de båda könen. Resultaten i denna studie visade att i gruppen där det enbart var flickor hade den lägsta aktivitetsgraden medan gruppen där det enbart var pojkar i hade den högsta graden av aktivitet. När det var en grupp med både pojkar och flickor hamnade aktivitetsgraden någonstans mittemellan gruppen med enbart flickor och gruppen med enbart pojkar. Det man såg var att pojkar håller högre nivå och ger mer än vad flickorna gör under idrottsundervisningen.

Vidare uppmärksammade McKenzie et al (2004), när man tittade på hur aktivitetsgraden såg ut bland de olika könen i den gemensamma undervisningen i jämförelse med den

könsuppdelade, att pojkarna håller samma höga aktivitetsgrad i den gemensamma idrottsundervisningen som de gör när undervisningen är uppdelad mellan könen. Men flickorna däremot, de höjer sin aktivitetsgrad en aning när de har idrott tillsammans med pojkarna, jämfört med när de har idrott med enbart flickor. Sättet som undervisningen genomfördes på i denna studie skiljer sig också mellan de olika könen. För flickornas del lades mer tid på teknikinlärning och mindre på matchspel, för pojkarna var det mer matchspel och mindre teknik, helt beroende på innehåll i idrotten. Så själva undervisningen såg olika ut innehållsmässigt och därmed blir det också svårt att dra några direkta slutsatser om vad som är mest fördelaktigt att använda sig av för respektive kön. Om det är bäst med könsuppdelad eller med en gemensam idrottsundervisning (McKenzie, Prochaska, Sallis & LaMaster, 2004).

17

5.2 Gemensam idrottsundervisning, relativt nytt

Carli (2004) skriver att skolan, alltså inte bara idrottsundervisningen, var könsuppdelad fram till 1962 då det blev gemensamma skolor, upp till nionde klass, med idrottsundervisningen undantaget. Under senare delen av 1970-talet rapporterades det att en hel del av

idrottsundervisningen var blandad mellan de olika könen.

Under 1800-talet var skolorna uppdelade mellan flickor och pojkar och det var bara pojkskolorna som hade idrottsundervisning. Det förekom inte för flickorna förrän under senare delen av 1800-talet. Pojkar hade gymnastik med olika rörelser för att bli smidigare och röra på kroppen. Det var alltså några fåtal skolor som hade idrott för flickor och då tittade man på pojkarnas undervisning, hur den var och gjorde om övningarna till lättare varianter för att det skulle passa flickorna. Carli (2004) tar även upp att samhället speglade idrotten där kvinnor fick gifta sig men skulle vara hemma och ta hand om hushållet. Alltså en

underordnad roll, flickorna fick gå i skola, likt dagens grundskola, men inte någon högre utbildning, dessa var stängda för flickor. Det fanns endast ett fåtal privata skolor för högre utbildning för flickor.

Om man skulle blanda flickor och pojkar i undervisningen blev en het fråga. En del personer tyckte att man hotade flickornas hälsa och deras mål med skolan genom att blanda flickor och pojkar och därmed låta flickorna komma upp till pojkarnas höga nivå i undervisningen. En del trodde att pojkarna skulle bli mindre tuffa i sitt agerande om de blandades med flickor. Man ville ju ha starka och modiga pojkar till det militära. Medan en del andra tyckte att blandade klasser med flickor och pojkar skulle vara utvecklande för både flickor och pojkar (Carli, 2004).

Att bedriva sin idrottsundervisning där könen är blandade är förhållandevis ett ganska nytt sätt att undervisa på. Det har tidigare varit uppdelat och blivit succesivt mer gemensam

idrottsundervisning inom den svenska skolan. Ännu tidigare fanns det skolor som enbart hade kvinnliga elever, så kallad flickskola men detta examensarbete handlar om

idrottsundervisningen. Och så tidigt som 1984 genomförde Carlsten (1989) en studie om pojkar och flickors syn på den gemensamma idrottsundervisningen med anledning av att det var ganska nytt vid denna tid. Det skickades ut en enkät till elever i årskurs åtta och en del av dessa frågor handlade om elevernas syn på den gemensamma idrottsundervisningen. De skulle även uppskatta hur mycket gemensam idrottsundervisning de haft det senaste läsåret och ca en tredjedel av eleverna uppgav då att de alltid hade undervisning där könen var

18

blandade medan 10 procent uppgav att gemensam undervisning skedde ofta. Att ha haft gemensam undervisning någon enstaka gång var det dryga hälften av eleverna som angav och sedan var det 14 procent av eleverna som uppgav att de aldrig haft någon gemensam

undervisning under läsåret. Något som också framkom av enkäten var att 63 procent av flickorna och 60 procent av pojkarna gav ett svar som innebar att de var positivt ställda till att ha gemensam undervisning. Det var även över hälften både för pojkarna och för flickorna som angav att de ville ha gemensam undervisning alltid eller ganska ofta. Samtidigt visade studien ingen skillnad mellan pojkar och flickors inställning till att ha gemensam undervisning

19

6. Metod

Jag kommer nu bearbeta mina frågeställningar med intervju som metod. I detta avsnitt beskriver jag mitt val av metod samt hur intervjuerna gick till. Jag kommer även in på de forskningsetiska principerna, vad jag tagit i beaktning och hur de intervjuade har tagit del av detta och vad de kan förvänta sig med sitt deltagande. Det är fem lärare som blivit

intervjuade, men jag hade målsättning på åtta lärare. Beskriver även i detta avsnitt vad jag gjort för att få fler svar.

6.1 Val av metod

I denna del beskriver jag vilken metod som använts för datainsamlingen för att på så sätt beskriva varför jag valt semistrukturerade intervjuer. Detta för att få utrymme att ställa fria följdfrågor. Denna kvalitativa undersökningsmetod är vald för att få en bild av lärare i ämnet idrott och hälsas syn på könsuppdelad idrottsundervisning, verksamma i Sverige. Samt så förklarar jag de forskningsetiska överväganden som jag gör i min studie.

6.2 Kvalitativ studie

Vid denna kvalitativa metod får jag en närhet till de personer jag intervjuar, detta kan både ses som positivt och negativt. Positivt då man kan uppleva samma syn som den intervjuade har på ämnet. Eftersträvar man en kvantitativ del är distans att föredra då man rent objektivt inte får för nära relation med de tillfrågade, ofta handlar detta mer om enkäter då man skickar ut enkäter till en grupp människor utan att veta vem som då svarar. Därmed kommer mitt metodval även rikta in sig på mer begränsade aspekter i ämnet, där jag kommer använda mig av ett mindre antal människor. Jag kommer därmed inte kunna dra några generella slutsatser om ämnet i Sverige utifrån mina intervjuer. Dessa kommer mer behandla beteende,

värderingar och åsikter i kontexten där intervjuerna sker (Bryman, 2018).

Den intervjuform som använts är semistrukturerad intervju där jag haft ett färdigt

frågeschema som gällde för alla intervjuer men där det fanns möjlighet till uppföljningsfrågor om det var intressant för svaret. Det för att lärarna som blivit intervjuade skulle ha samma huvudfrågor att svara på sedan beroende på deras svar kunde intervjuerna ta olika vägar vid de olika svaren men det avveks aldrig ifrån det färdiga frågeschemat. Bryman (2018) skriver även att det är vanligt att intervjuerna spelas in och detta fick de intervjuade reda på att intervjun skulle spelas in innan det skedde. Jag ställde frågorna och tog samtidigt vissa

20

anteckningar utifrån deras svar och vi satt i avskilda rum för att inte bli störda. Intervjuerna har varit med en lärare åt gången då det är den enskilde lärarens svar och tankar som var det intressanta, annars finns risken att de intervjuade blir påverkade av varandra och därmed svara likvärdigt. Därmed har det inte varit några gruppintervjuer i denna undersökning (Bryman, 2018).

6.3 Genomförande av Intervjuer

Intervjuerna tog cirka 20 till 35 minuter. Intervjuerna genomfördes under december månad på lärarnas arbetsplats 2018. Först informerades lärarna att intervjuerna är helt anonyma och i denna studie skall det inte gå att utläsa vem personerna är och inte heller vart de jobbar. De tillfrågades även om tillåtelse att samtalet blev inspelad genom en ljudupptagning. Lärarna blev dessutom informerade lite om vad studien har för syfte innan startade för att kunna väcka tankar hos de intervjuade.

Frågor som ställdes till en början var bakgrundsfrågor för att fastställa hur länge de jobbat som lärare i ämnet idrott och hälsa samt vad de vet om könsuppdelad idrottsundervisning och deras erfarenheter av detta är. Sedan ställdes frågor för att undersöka om de vet varför det förekommer eller förekommit könsuppdelade idrottslektioner om de vet vad orsaken till detta är eller kan vara eller har varit. Sedan en fråga direkt riktad kring religionsfriheten i Sverige och om detta är något som får lov att påverka undervisningen till att vara könsuppdelad då det finns fall där detta i Sverige är aktuellt. Sedan följde frågor om hur de som lärare ställer sig till att praktisera könsuppdelad idrottsundervisning och om det finns fördelar respektive nackdelar med denna typ av undervisning om det kan vara positiv eller negativ för eleverna om man praktiserar könsuppdelat jämte samkönat. Under intervjun läser jag ett citat ur lärogrundplanen (Lgr 11) som handlar om likvärdig utbildning med följdfråga om deras tankar kring detta citat.

”Skolan ska aktivt och medvetet främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Skolan har också ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Hur skolan organiserar utbildningen, hur eleverna blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan ska därför organisera

utbildningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans, samt prövar och utvecklar sin förmåga och sina intressen, med samma möjligheter och på lika villkor oberoende av könstillhörighet.” (Lgr 11)

21

Slutligen så ställde jag frågor utifrån att det finns skolor i Sverige som praktiserat

könsuppdelad idrottsundervisning och där skolinspektionen varit på besök utan att anmärka på denna könsuppdelningen enligt rektorn på skolan. Hur ställer sig lärarna som intervjuats till denna information och fråga. En sammanställning över de frågor som ställdes finns att hitta i Bilaga 1.

6.4 Reliabilitet och validitet

I Forskningsmetodikens grunder av Davidson och Patel (2013) beskrivs förhållandet mellan reliabilitet och validitet det vill säga förhållandet mellan trovärdighet och tillförlitlighet. Detta för att visa om sanningshalten är hög eller låg i de val jag tagit för att genomföra denna undersökning. I en kvalitativ undersökning är reliabiliteten en indikator om undersökningen går att upprepa är reliabiliteten hög men går den inte att upprepa så är den låg. Jag anser således att reliabiliteten är hög då en upprepning av denna undersökning är möjlig. Validiteten är om undersökningen undersöker det den är tänkt att undersöka. Om validiteten är låg så skulle detta kunna bero på att de som blir intervjuade inte väljer att svara på de frågor som ställs i undersökningen. De som jag intervjuat svarar till fullo på mina frågor och detta gör att validiteten i min undersökning är hög (Davidson & Patel, 2013).

6.5 Etiska principer

Jag har gjort intervjuer med lärare i idrott och hälsa som är yrkesverksamma i Sverige för att se hur dessa ställer sig i frågan om könsuppdelad idrottsundervisning. Men även vad de har för kunskap om könsuppdelad idrottsundervisning beträffande skolverkets direktiv och vad forskning säger rent prestationsmässigt, eller i grad av aktivitet under lektion. De personer jag ska intervjua är lärare i idrott och hälsa och således behöver jag inte ta några direkta etiska ställningstagande beträffande ålder. Jag använder mig av vetenskapsrådets forskningsetiska principer (u.å) för säkerhet och hantering av uppgifter till de personer som deltar i mitt arbete. Det är mest informationskravet och samtyckeskravet som tillämpas i detta arbete.

Konfidentialitetskravet och nyttjandekravet väger inte så tungt i detta arbete och det är dessa fyra huvudkrav som man tillämpar vid forskningsarbete. Jag kommer inte samla in

personuppgifter från de deltagande, informationen de ger på frågorna är det som kommer tas in, de kommer förbli anonyma om de så önskar. Samtidigt informerar jag de intervjuade muntligt innan intervjun äger rum om att deltagande är frivilligt och de kommer vara anonyma så även deltagarna får reda på detta. Jag berättar samtidigt vad det är för arbete de ska bidra till enligt informationskravet i vetenskapsrådet (u.å) deltagarnas medverkan är helt

22

frivillig och de kan välja att avbryta sin medverkan utan att det blir några negativa följder för de. De lämnar således sitt samtycke enligt samtyckeskravet när de tackar ja till min intervju vilket jag informerar om. Skulle en intervjuad vilja stryka sin medverkan kommer jag inte göra några påtryckningar eller försöka påverka dennes beslut. Det står personen fritt att vilja delta eller ej i mitt arbete (Vetenskapsrådet, u.å).

6.6 Metodkritik Problematik

Det som har varit ett problem med att genomföra denna undersökning är tiden på terminen när denna undersökning genomfördes. Att hitta lärare denna period som hade tid att intervjuas var allt annat än optimal då det är en sådan period när betyg, omdöme med mera skall hinnas handläggas av lärare och därmed så nådde jag inte det mål med att få till minst 8 intervjuer resultatet blev att det endast var fem lärare som kunde klämma in tid för att bli intervjuade. En annan spekulation i detta är att ämnet jag valt är av en känsligare art och att detta kan ha spelat in som faktor i det att många tillfrågade inte ställde upp på intervju.

Resultaten blev inte vad jag hade hoppats på från början. Tillsammans med min handledare Torbjörn Andersson kom vi fram till att intervjua minst åtta lärare skulle vara bra för studien. Dessa åtta lärare skulle vara fördelade på fyra som undervisade samkönat och fyra som

undervisade könsuppdelat och även att det skulle vara jämnt fördelat mellan kvinnor och män. Det hade varit så om det varit i de bästa av världar. Men svårigheter med att få tag i lärare som dels har tid dels är villiga att ställa upp på intervju har varit stor. Detta arbete ligger också under en tid som inte gynnar lärarna och deras schema. Jag har lagt märke till att flera lärare sitter med betyg och bedömning just nu då det ligger nära terminsslut och detta gör då att lärarna har svårt att sätta av tid för en intervju. Även svårigheter med att få tag i lärare rent allmänt då jag skrivit till rektorer utan att få svar och även skrivit direkt till lärare i de fall jag hittat adresser och vem som är idrottslärare och heller inte fått svar från dessa. Hade såklart hoppats på bättre gensvar men i brist på detta har jag fått göra det bästa jag kunnat av de svar jag fått in. Jag har kontaktat lärare som arbetar i andra delar av Sverige och då skickat frågor till dessa i hopp om att kunna få något material att arbeta med. Antingen genom

telefonintervju eller att lärarna svarat på frågorna liknande enkät men då utan möjlighet till följdfrågor. Men svaren uteblev och därmed fick jag använda mig av de fem intervjuerna jag gjorde.

23

7. Resultat

Tabell 1

7.1 Intervjufrågor med svar

I detta avsnitt kommer jag att redovisa frågorna och de svar som de fem lärarna angav vid de olika intervjuerna jag höll. I och med att lärarna jag intervjuat blivit lovade att vara anonyma i mitt arbete kommer jag döpa dessa till Anders, Anna, Agnes, Andreas och Agneta.

7.1.1 Information intervjudeltagare

Här följer nu en kort beskrivning av de intervjuade.

Anders har arbetat ca 12 år som idrottslärare och detta på två olika skolor. Det är främst på högstadiet som Anders har arbetat. Anders har arbetat mestadels av sin tid som idrottslärare med könsuppdelad idrottsundervisning.

Anna har arbetat 33 år som idrottslärare och har under dessa år undervisat i alla årskurser, lågstadiet, mellanstadiet, högstadiet och även på gymnasiet. Även Anna har undervisat könsuppdelat under sina år som idrottslärare.

24

Agnes har arbetat ca 10 år som idrottslärare, 1 år ca på låg- och mellanstadiet, sedan resterande på högstadiet. Agnes hade ett uppehåll som idrottslärare under 13 år. Könsuppdelad idrottsundervisning har Agnes inte undervisat någonting i.

Andreas arbetade först ca 5 år som idrottslärare, tog sedan ett uppehåll för att komma tillbaka till skolan och idrottsläraryrket i ca 12 år och fick sedan annan tjänst för att ytterligare komma tillbaka till idrottsläraryrket ännu en gång. Undervisat framförallt på högstadiet, något lite på mellanstadiet. Undervisat könsuppdelat första året som lärare för att sedan ändra till blandat pojkar och flickor.

Agneta har arbetat som idrottslärare sedan 2002, hade ett uppehåll på 2–3 år och har arbetat mestadels på högstadiet, arbetat lite på mellanstadiet. Undervisat en del könsuppdelat under sin tid som idrottslärare.

7.1.2 Erfarenheter

Till att börja med ville jag veta vad de visste om könsuppdelad idrottsundervisning och vad deras erfarenheter kring detta ämne var.

Anders har under större delen av sin tid som idrottslärare undervisat könsuppdelat och har således goda kunskaper i hur det har fungerat. Detta fungerade bra, Anders undervisade enbart flickor under denna tiden. Anders gjorde även undersökningar med eleverna angående

uppdelningen och de flesta flickorna tyckte det var bra, lugnare klimat, det fanns en del flickor som ville ha blandat med pojkarna. Vissa delar av idrotten var tillsammans med pojkar.

För Annas del började det med blandat pojkar och flickor på låg- och mellanstadiet för att sedan på gymnasiet ha könsuppdelad idrottsundervisning, all undervisning var då uppdelad, man hade en vikvägg emellan de olika grupperna. Anna uppgav att flickorna var mer avslappnade och att de kände sig tryggare med att ha en könsuppdelning. Det fungerade bra att ha en könsuppdelning på idrotten. Anna har även undervisat könsuppdelat på högstadiet där den mesta delen av undervisningen var könsuppdelad. Det fanns vissa inslag där flickorna och pojkarna hade idrotten tillsammans. Pojkarna har lugnat sig med tiden vid den

könsblandade idrottsundervisningen.

Agnes har däremot inte undervisat könsuppdelat, så hon har inga erfarenheter kring att undervisa könsuppdelat. Ibland önskar elever att ha vissa lektioner uppdelade och då kan Agnes tänka sig att möta detta, men det är ingen undervisning som är bestämd av skolan som ska vara uppdelad. Detta sker vid enstaka tillfälle i kommunikation mellan elever och lärare

25

då detta kan ske, ofta handlar det om bollsporter. Trygghetskänslan att vara uppdelad och pojkar vill ha mer utmaning. Agnes uppger även att skolan hon arbetar på har turneringar i bollsporter ibland där eleverna då delas upp flickor och pojkar.

Andreas har undervisat könsuppdelat första året sedan tog han beslut om att ändra detta till att ha blandat flickor och pojkar. Utbildningen som Andreas gick visade undervisning som var blandad flickor och pojkar och detta uppfattades då som norm och det som man eftersträvade, därav valde Andreas att blanda könen efter ett år av könsuppdelning. Detta fungerade bättre och det var ämnat att vara såhär ansåg Andreas.

När Agneta själv var elev var hennes idrottsundervisning könsuppdelad i stor utsträckning, det fanns inslag där man hade idrott med båda könen blandat. Senare som lärare har Agneta undervisat en del könsuppdelat också. Idag är den huvudsakliga undervisningen blandad flickor och pojkar med vissa inslag där det faller sig naturligt och passar bättre könsuppdelat.

7.1.3 Varför könsuppdelat på din skola?

Nu ville jag veta om de intervjuade varit med om att undervisningen på deras skola som lärare varit könsuppdelad och vad berodde det så fall på att den var könsuppdelad?

Både Anders och Anna har varit med om att mycket av idrottsundervisningen varit

könsuppdelad på de skolor de arbetat. Anders har mestadels undervisat könsuppdelat men vet inte riktigt anledningen till det, det bara var så. Det var uppdelat när Anders började och han såg ingen anledning till att byta, han arbetade med en kollega och ifrågasatte inte

könsuppdelningen. Andreas första år som lärare var könsuppdelat som han sedan ändrade på till att ha det blandat pojkar och flickor. Anledningen är liknande som Anna hade, nämligen att det var praktiskt och organisatoriskt enklare att ha det könsuppdelat. Allt från

omklädningsrum till idrottshallar, hur de var organiserade och vad man hade tillgång till. Andreas tog också upp att ha könsuppdelad idrottsundervisning var mer vanligt förr, idag är det inte lika vanligt att det förekommer. Anna nämnde även att det var tre klasser på två lärare när hon hade könsuppdelning och det då var enklare att ha det uppdelat. Senare växte skolan och med schemaläggning med mera blev det enklare att ha det blandat pojkar och flickor.

Agneta har också varit med om att ha könsuppdelning så sin skola, både som elev och som lärare. Men Agneta vet inte riktigt vad anledningen till det var, utan det var så helt enkelt. Men likt Annas fall satte även här schemaläggningen stopp för detta då det var svårt att

26

anpassa schema efter könsuppdelad idrottsundervisning, vilket man kan förstå. När Agneta hade könsuppdelade klasser var det flickorna från två klasser och pojkarna från två klasser som hade idrotten tillsammans. Agnes däremot har inte varit med om att undervisa

könsuppdelat, inget alls faktiskt, inte som är uttalat av skolan i alla fall. En anledning Agnes tror kan vara möjlig till varför man delar upp idrotten mellan könen är att pojkar kan ta över och bli dominanta. De är lite tuffare och hårdare i sitt beteende och därmed får flickorna mindre utrymme.

7.1.4 Endast idrotten delas upp

Sedan fick de frågan om deras tankar kring varför man endast delar upp idrottsundervisningen mellan könen och inte de andra teoretiska ämnena.

Både Anders och Anna är inne på samma linje här med att idrottsämnet är ett mera utsatt ämne. I den mening att man syns på ett annat sätt i jämförelse med de övriga teoretiska ämnena. Anders tar upp om man till exempel har problem med motoriken så syns detta väldigt tydligt och det kan bli väldigt utpekande. Här menar Anders att man som lärare har ett stort ansvar i hur man lägger upp sin undervisning för att det inte ska bli så utpekande. Detta menar även Anna, det kan vara en tuffare kille som trycker till en mindre tuff tjej och det gör att tjejerna hellre backar under lektionerna. Detta kan man planera bort i hur man lägger upp sin undervisning så det inte blir lika utpekande. Då kan det vara skönt att vara i en grupp med samma kön, att man känner en trygghet i detta. Anna menar samma att det kan vara bra att vara i en grupp med samma kön då man kanske inte är lika bra som sina kamrater och det då blir tryggare. Man kanske har sämre självbild och inte fullt lika bra fysiska kapacitet som sina kamrater och då känna denna trygghet.

Agneta säger samma sak om att den fysiska skillnaden kan vara en anledning till att man delar upp könen på idrotten och den är inte av samma betydelse i de teoretiska ämnena. Då kan det vara lite lugnare på lektionerna och man får därmed en trygghet och inte lika stor press på sig att prestera. Agnes är inne på samma spår även om hon inte undervisat könsuppdelat så tänker hon att den fysiska kapaciteten kan vara en anledning till att man könsuppdelar idrotten. Men att många flickor ofta är större rent fysiskt än pojkar men på högstadiet har pojkarna växt ikapp en del. Tryggheten i detta är också en anledning till att man delar upp endast idrotten. Samtidigt säger Agnes att det kan vara värre att ha en grupp av samma kön, då det kan bli ett

27

hårdare klimat då man är tuffare mot det egna könet. Därför kan det vara bra att blanda flickor och pojkar för att slippa schismer.

I de teoretiska ämnena kan man vara mer anonym som man har i klassrummet och man kan gömma sig bakom bänken utan att ens kamrater ser hur det går för en, det är svårare i en idrottshall. Agneta är också inne på att man är mer gömd i de teoretiska ämnena och att den fysiska skillnaden inte syns i klassrummet som den gör i idrottshallen. Klimatet på

idrottslektionen kan ibland vara tuffare om det är blandat flickor och pojkar men om man har en uppdelning kan det bli lite lugnare och då menar Agneta att fler vågar ta för sig. Man får fler delaktiga elever vilket är bra.

Andreas däremot hade ett enkelt svar på denna fråga, det var två tänkbara anledningar till att man delade upp endast idrottsundervisningen. Den första anledning är fysiska omständigheter, rent planlösligt, alltså en organisatorisk anledning som Anna och Agneta varit inne på lite. Det kan vara lättare att få det anna fungera rent organisatoriskt beroende på hur skolan ser ut med omklädningsrum och sal. Det var lättare att ha det könsuppdelat på Andreas skola då det helt enkelt inte fanns tillräckligt med utrymme. Den andra anledningen till att men delar upp könen är enligt Andreas att det är svårt att hålla ordning på lektionerna när det är blandat flickor och pojkar. Pojkarna tar ofta för sig mer än vad flickorna gör och då syns de mer och de kanske uppför sig illa och där med delar man upp klassen mellan könen för man vill slippa dess problem.

7.1.5 Religionen styr undervisningen

Sedan tog jag upp att det är religionsfrihet i Sverige och undrade då om de intervjuade ansåg att enskilda elevers religion skulle få styra deras undervisning till att vara

könsuppdelad på grund av elevernas religion.

Här var alla lärare överens om att enskilda elevers religion inte ska styra deras undervisning till att vara könsuppdelad. Anders menar att grunden i skolan och Skolverket är att man ska blanda flickor och pojkar på lektionerna och detta gäller även för idrottslektionerna. Men om en elev har önskemål om att byta om på annat ställe än det gemensamma omklädningsrummet på grund av religion eller annan anledning tycker Anders att man ska försöka lösa detta. Till exempel genom separata duschrum om detta finns. Man försöker möta elevens behov så gott man kan men inte att man ska dela upp all idrottsundervisning på grund av en enstaka elev som önskar detta.

28

Agnes är också inne på detta men menar även att om det är en elev så ska eleven försöka anpassa sig till gruppen och man försöker integrera eleven i gruppen. Ibland plockar man ut en elev för att ha en extra anpassning och det behöver inte vara på grund av religion, finns andra anledningar precis som Anders säger. Agnes menar att det ofta inte är eleverna själva som säger det utan det kommer oftast hemifrån, det är föräldrarna som kommer med dessa påtryckningar om att ha det på specifika sätt. Man bör vara flexibel och kunna möta eleverna men samtidigt ska det vara inom ramen för undervisningen.

Både Anders och Anna men även Agnes tar upp simningen som ett exempel där det kan vara extra svårt med religionen och med kläder. Det kan vara känsligt att visa sin kropp och det är ett ställe och en situation då man syns än mer än i idrottshallen. Anders berättar att om en elev inte vill simma med övriga klassen kan man försöka hitta ett annat tillfälle att få detta gjort eller att man kanske kan åka till badet själv med sina föräldrar och då simma och få en underskrift av en badvakt eller simlärare på det aktuella badet. Anders tycker att man ska försöka lösa saker för eleverna om de önskar, men såklart inom rimliga gränser. Anna nämner att det idag finns badkläder med långa ärmar och långa ben som täcker hela kroppen om eleverna vill ha heltäckande klädsel så går det på simningen också.

Anna tar upp ett annat exempel hon var med om och det var vid gymnastikundervisning och några flickor hade slöja och skulle göra volter. Då gick övriga elever ut ur salen när lektionen var slut och dessa flickor stannade kvar och man låste dörrarna. Då kunde flickorna ta av sig sina slöjor och visa att de kunde göra volter, innan åkte slöjan ner i ansiktet och det blev farligt för eleven att utföra övningen. Det finns som sagt lösningar på problemen om man vill, man bör vara tillmötesgående och skapa en bra relation med eleverna menar Anna.

Agneta tar upp att vi bor i Sverige och skolan bygger inte på religion och då ska heller inte undervisningen bygga på religion. Utan man ska kunna möta olika människor i olika

sammanhang. Skolan är den centrala mötesplatsen och där ska olika religioner kunna mötas. Alla ska kunna vara tillsammans.

Sedan tog jag upp att det var ett fall i Schweiz där föräldrarna till två flickor ville att

idrottsundervisningen skulle vara könsuppdelad på grund av familjens religion. Det var som Agnes sa, att det oftast är påtryckningar från föräldrarna och inte eleverna själva som kommer med detta. I detta fallet dömde Europadomstolen och sa att integration vägde tyngre än

religion och detta berättade jag för de intervjuade och de tyckte det var bra. Andreas tyckte detta var ett klokt beslut av Europadomstolen. Andreas tycker ju heller inte man ska dela upp idrottsundervisningen på grund av religion så han tyckte det var bra att Europadomstolen och tyckte såhär.

29

7.1.6 Undervisa könsuppdelat

Sedan undrade jag hur lärarna skulle ställa sig till att ha könsuppdelad

idrottsundervisning, alltså att ha denna forma av undervisning på skolan där de arbetade.

Även i denna fråga är alla de intervjuade lärarna överens om att ha idrottsundervisningen blandad flickor och pojkar. Men de har lite olika förklaringar och anledningar till det. Anders har undervisat mest könsuppdelat men föredrar att ha den blandade undervisningsformen. Han tycker att fördelarna för att ha det blandat väger över mot könsuppdelning. Anders gjorde som sagt undersökningar bland sina elever om vad de tyckte om undervisningsformen och sa även att man kunde göra denna undersökningen igen. För man är på skolan för elevernas skull och man undervisar för elevernas skull och de ska således trivas i skolan och på lektionerna. Anders tycker det hade varit intressant att se vad eleverna tycker om de olika

undervisningsformerna men fasthåller vid att det ska vara blandat flickor och pojkar. Man får nämligen en mycket bättre gruppdynamik i klassen om flickor och pojkar är tillsammans anser Anders och då missa detta på idrotten är inte bra.

Anna hade gått emot ett förslag eller beslut om att ha könsuppdelat idrott idag. Hon menar på att samhället har förändrats så pass och det har blivit mycket mera jämlikt idag och då ska man inte gå emot detta och har en könsuppdelad idrottsundervisning. Anna har även märkt att flickorna tar för sig mycket mer idag och pojkarna generellt sett har blivit mjukare och är inte lika hårda som tidigare. Att ha en idrottsundervisning som är helt och hållet könsuppdelad är inget Anna vill ha, men vissa delar kan man dela upp under läsåret.

Agnes tycker heller inte man ska dela upp, hon tycker det är bra att könen blandar sig, man mår bra och utvecklas av att vara tillsammans. Man får även andra utmaningar av det motsatta könet och detta bidrar också till utveckling. Men Agnes är inte lika hård som Anna, för om Agnes hade kommit till en skola där det var könsuppdelat hade hon anpassat sig till detta. Agnes tycker att om det fungerar med denna uppdelning så kan man absolut ha det uppdelat för det finns ju både fördelar och nackdelar med de olika sätten. Men hade Agnes fått välja hade hon valt att ha det blandat flickor och pojkar.

Andreas trivs bra med att ha det blandat flickor och pojkar och vill heller inte ha sin

undervisning könsuppdelad. Men skulle det uppstå någon speciell situation som gör att man måste ha det könsuppdelat kan han tänka sig att ha det. Men inte annars, då är det blandat flickor och pojkar som gäller. Agneta tycker att det fungera bra i vissa situationer att ha det

30

könsuppdelat på idrotten. På Agnetas skola anordnar man en volleybollturnering där eleverna först möter varandra och då är de uppdelade i könen. Flicklag och pojklag där de möter varandra, vinnaren får sedan möta ett lag bestående av lärare. När de tränar är de uppdelade och sedan vid matchspel också men det är då endast för denna turnering de delar upp sig. Vid den ordinarie lektionen är det blandat flickor och pojkar. Detta är något de har valt och haft i några år, men de har diskuterat denna formen men låter det vara könsuppdelat enbart i denna turnering, de tycker att det fungerar bra.

Agneta säger även att det kan förekomma könsuppdelning i den vanliga undervisningen ifall eleverna efterfrågar detta. Då är Agneta inte omöjlig utan hon kan gå med på detta förslag, men hon är samtidigt noga med att poängtera att det är Agneta som bestämmer när detta ska ske. Men det är inte just för att det ska vara könsuppdelat, det kan även förekomma andra uppdelningar de gör på sina lektioner. Agneta tänker inte på att det ska vara en viss mängd könsuppdelad idrott utan det blir som det blir helt enkelt. Det är viktigt att eleverna kan vara tillsammans med andra och de ska träna på att vara tillsammans med det andra könet. Även samarbete är viktigt att träna på och då ska de kunna samarbeta med vem som helst och då är det bra och viktigt att det är blandat flickor och pojkar på lektionen så de kan samarbeta med båda könen.

7.1.7 För- och nackdelar

Sedan ville jag veta vad de intervjuade kunde se för fördelar respektive nackdelar med att ha idrottsundervisningen könsuppdelad.

Anders nämner tryggheten som en fördel både för flickor och pojkar med att ha det

könsuppdelat. Även Agnes är inne på tryggheten för både flickor och pojkar med att ha det könsuppdelat på idrottsundervisningen. De båda menar att när det är samma kön på lektionen vågar man mer och är inte lika rädd för att misslyckas och man är heller inte rädd för det motsatta könet. Som de menar att vissa elever kan visa tendens till att vara i vissa moment. Anna är lite på det spåret också då hon menar att det i vissa moment kan finnas elever som känner sig osäkra på att utföra vissa övningar. Är man då en grupp av samma kön kan det vara lättare att hitta sin plats i gruppen och då blir det även lättare att utföra övningen när man känner av en viss trygghet. Agneta är också inne på detta med att elever vågar komma fram mer när det är könsuppdelat och då vara mer delaktig på lektionen. Men Agneta menar också att man kan ha olika uppdelningar beroende på innehåll i undervisningen, det behöver alltså

31

inte bara vara könsuppdelat. Man kan dela upp på andra sätt också för att få bättre ordningen i klassen till exempel.

Anna menar även att det kan bli lite spänt på lektionen om det är blandat flickor och pojkar och att man då inte vill göra vissa saker för rädslan av att misslyckas inför andra och då det motsatta könet. Anders gjorde som tidigare nämnt sin undersökning på de flickor han undervisade om vad de tyckte om att ha det könsuppdelat och majoriteten var positivt inställda till detta. Samtidigt finns det nackdelar med att ha det könsuppdelat och Anders tycker att man missar gruppdynamiken med att ha det könsuppdelat.

Idrotten är annorlunda gentemot de teoretiska ämnena och eleverna deltar på ett annorlunda sätt och kan därmed bygga upp en gruppdynamik som de inte kan på de teoretiska ämnena. Det kommer naturligt när eleverna samarbetar med varandra och om undervisningen då är könsuppdelad missar man denna chansen och det tycker Anders är en stor nackdel med att ha det könsuppdelat. Anna tycker som en nackdel att man befäster de traditionella könsmönstren när man har det könsuppdelat och Skolverket vill motverka detta, Skolverket är för blandat flickor och pojkar.

Agnes ser en nackdel med att ha det könsuppdelat i att klimatet kan blir hårdare om det endast är ett kön på lektionerna. Man tänker som elev att det är tryggare med endast det egna könet men det kan vara tvärtom, att man måste prestera mer och att pressen från sina kamrater blir större menar Agnes. Andreas är också inne på detta att klimatet blir hårdare och ha en grupp med enbart pojkar kan vara mycket tuffare än att ha det blandat flickor och pojkar. Andreas ser inga fördelar med att ha det könsuppdelat. Flickorna hade förlorat rent kunskapsmässigt på att ha det könsuppdelat, enbart nackdelar med att ha det könsuppdelat menar Andreas.

Alla lärarna är överens om att de hellre undervisar blandat flickor och pojkar än att ha det könsuppdelat och då är det all undervisningen under ett helt läsår som menas. För Agneta säger även att hon vill kunna välja om hon vill ha en uppdelning vid vissa tillfällen men därmed inte sagt att uppdelningen ska vara könsbaserad utan det kan vara andra uppdelningar som passar för momentet.

7.1.8 Citat Skolverket

Sedan läste jag upp följande citat i kapitlet ”En likvärdig utbildning” från Skolverket Citat ”Skolan ska aktivt och medvetet främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Skolan har också ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Hur skolan organiserar utbildningen, hur