Nedan följer en sammanfattning av de intervjuer som genomfördes på de två företagen.
Byggnadsarbetare
Arbetsmiljön är bra på besökta arbetsplatser. För mycket papper i arbetsmiljöplanen. Arbetsmiljö är viktigt.
Slarvar med säkerhetsutrustning ibland.
Medvetna om risker men slarvar ändå. De tänker att ”jag är försiktig istället”.
Säkerhetsutrustningen anses ”bökig” att använda och tar tid att hämta. Arbetsmiljöarbetet följs inte upp.
Ingen utbildning i arbetsmiljö.
Projekteringen har störst möjlighet att påverka arbetsmiljön. Bristfällig återkoppling, erfarenheter tas inte tillvara.
Planering löser många problem.
Ingen tid mellan arbeten för att planera och återkoppla. Önskar utvärderingsmöte efter avslutat projekt.
Sunt förnuft är viktigt.
Småföretag är sämre på arbetsmiljö.
”Machokultur” råder på byggarbetsplatserna.
Arbetsberedningar bra för att föra ut arbetsmiljöplanens budskap. Äldre sämre på att använda säkerhetsutrustning.
Hög tröskel för vilka tillbud som rapporteras. Mindre allvarliga händelser rapporteras oftast inte.
Positiv till att hänga upp aktuella delar av arbetsmiljöplanen.
Även positiva till omfördelning av arbetsmiljöplanens innehåll, så de för byggnadsarbetarna viktiga delarna placeras först.
Byggbranschen är föränderlig, vilket gör det svårt att jämföra arbetsmiljöarbetet med ex. industrin.
Det är viktigt att alla hjälps åt för att få en bra arbetsmiljö. Arbetsmiljöplanen följs.
Kommunikation mellan olika yrkesgrupper är bristfällig.
Daglig dialog om arbete och ibland om arbetsmiljö. Om det har kommit upp något nytt att tänka på ur arbetsmiljösynpunkt diskuteras detta. ”De är det oförutsedda händelserna som är farligast”.
Arbetsledare
Byggets karaktär påverkar säkerheten. Får viss utbildning i arbetsmiljö. Kan bli bättre på återföring.
Det kan göras mer för arbetsmiljön i projekteringen än vad som görs i dagsläget.
Lätt att gå vidare utan att stanna upp och reflektera.
Tillbud dokumenteras men de återkopplas inte inom företaget. Mycket faller tillbaka på sunt förnuft.
Arbetsmiljön är allas ansvar.
Arbetsmiljöplanens budskap förmedlas via arbetsberedningar. Positiv till att hänga upp aktuella delar av arbetsmiljöplanen.
”Arbetsmiljöplanen är mest en bunt med papper”.
Pratar kontinuerligt om arbetsmiljö, och extra vid nya moment. Byggbranschen är föränderlig, vilket gör det svårt att jämföra arbetsmiljöarbetet med ex. industrin.
Motsträvighet mot arbetsmiljöarbete – en generationsfråga. Stress påverkar arbetsmiljön negativt.
Det viktigast för en bra arbetsmiljö är: bra ledarskap, bra information och engagemang från byggnadsarbetarna.
”Arbetsmiljö går alltid hand i hand med byggtiden”.
Slarv är den största orsaken till olyckor.
Positiv till att införa en digital kunskapsbank där erfarenheter från avslutade byggprojekt kan samlas och användas i framtida projekt.
Småföretag är sämre på att utforma arbetsmiljöplaner. Åker snålskjuts på huvudentreprenörens arbetsmiljöarbete.
Det råder delade meningar om huruvida arbetsmiljöplanen kan göras mer tillgänglig och användbar för byggnadsarbetarna.
Samarbetet mellan BAS-P och BAS-U fungerar inte som det är tänkt. Skulle vara bra om arbetsmiljöplanen blev något annat än ett papper på väggen.
Platschefer
Mentaliteten kring arbetsmiljöarbete är en generationsfråga. Yngre är bättre på att använda skyddsutrustning än äldre.
Lite dålig uppföljning av tillbud.
Företag A arbetar med arbetsberedningar för att föra ut arbetsmiljöplanens budskap, företag B har ett krav på att alla ska läsa arbetsmiljöplanen innan arbetet påbörjas.
Positiv till att införa en digital kunskapsbank, men ser inget direkt behov i nuläget på grund av företagens ringa storlek.
Sunt förnuft och flexibilitet är nödvändigt. Rollen som BAS-P bör utvecklas.
Samarbetet mellan BAS-U och BAS-P fungerar i nuläget inte som det är tänkt.
Information viktigast för att arbetsmiljön ska fungera.
”Det man ofta saknar är tid.”
Tänker skydd och arbetsmiljö hela tiden.
Småföretag är generellt sämre på arbetsmiljö än större. Många problem kan undvikas om de som projekterar är mer produktionsmedvetna.
Enkelt språk i arbetsmiljöplanen
Arbetsmiljöplanen är ett dokument som måste finnas.
Bättre kommunikation i ett tidigare stadie i byggprocessen för att motverka fel och oplanerade händelser.
”Jag skulle bara”-attityd finns när det kommer till säkerhetsutrustning. Daglig dialog om arbete och arbetsmiljö.
Dokumentanalys
För att vara väl förberedda inför intervjuerna studerades två arbetsmiljöplaner från de aktuella företagen. Studerandet av arbetsmiljöplanerna gav en djupare förståelse för hur mallen för arbetsmiljöplanen tillämpas i reella projekt. Analysen av arbets- miljöplanerna medförde en förståelse för språket som används och att det är viktigt att arbetsmiljöplanen är väl genomarbetad. Detta för att budskapet ska nå fram så att onödiga risker kan minimeras.
Dokumentanalysen av arbetsmiljöplanerna genomfördes för att frågorna i intervjuerna till stor del berörde arbetsmiljöplanens innehåll och utformning. Arbetsmiljöplanerna gäller för två av de arbetsplatser som besöktes och där intervjuer genomfördes.
4 Resultat och analys
I detta kapitel presenteras resultaten av arbetet.
Hur förmedlas budskapet från arbetsmiljöplanen ut
i produktionen idag och hur tillämpas det?
Efter projekteringen övertar BAS-U arbetsmiljöplanen och reviderar den efter arbetsplatsens förutsättningar innan arbetsplatsen etableras. Efter att arbetsplatsen etablerats är det lag på att arbetsmiljöplanen ska finnas tillgänglig på arbetsplatsen, om totalt 500 persondagar överskrids, arbete med särskild risk förekommer eller om arbetet kommer sysselsätta mer än 20 personer samtidigt vid något tillfälle och om det kommer att fortgå i mer än 30 arbetsdagar102. Det ligger sedan på BAS-U att förmedla budskapet från arbetsmiljöplanen vidare till byggnadsarbetarna under hela uppförandet av byggobjektet.
Olika företag hade olika rutiner för hur arbetsmiljöplanens budskap förmedlas till byggnadsarbetarna. I intervjuerna framgick att företag A och företag B skiljde sig åt på den punkten. Företag B hade som krav att alla som kommer att arbeta på arbetsplatsen ska ha läst igenom arbetsmiljöplanen och skrivit under den innan de påbörjar sitt arbete. Av intervjuerna framgick även att byggnadsarbetarna genom- gående tycker att arbetsmiljöplanen innehåller ”för mycket papper”. Detta
resulterar i att byggnadsarbetarna på företag B skummade igenom innehållet i arbetsmiljöplanen utan att direkt ta någon notis om vad som står, och signerar. Företag A hade inte det kravet på att läsa arbetsmiljöplanen utan fokuserade på att förmedla budskapet från arbetsmiljöplanen genom arbetsberedningar. En av tankarna med det här sättet att arbeta var att arbetsmiljöplanens budskap delas upp på de olika momenten under arbetets gång. Arbetsberedningarna genom- fördes sedan med de byggnadsarbetare som ska utföra ett visst moment samt arbetsledaren och eventuellt lagbasen. Arbetsberedningar på företag A leddes av arbetsledaren som går igenom momentet, vilken utrustning som krävs och viktiga aspekter att tänka på vid genomförandet. Arbetsledaren lade även stor vikt vid diskussion under arbetsberedningarna. Byggnadsarbetarna var genomgående nöjda med sättet att arbeta med arbetsberedningar och tror att de är en viktig del för att förebygga olyckor på arbetsplatser.
Böhmer konstaterade i sin fallstudie att träffar öga mot öga genomgående är det sätt att kommunicera som de flesta föredrog. Det var uppskattat att träffas och diskutera direkt och därmed få respons under diskussionen. Den direkta responsen ansågs viktig för bra kommunikation.103
102 AMP-guiden, När ska en arbetsmiljöplan tas fram?
http://www.ampguiden.net/sa/node.asp?node=76
103 Böhmer, Jon. Feedback mellan entrepenör och konsult – En fallstudie.
http://www.bekon.lth.se/fileadmin/byggnadsekonomi/JonBoehmer_Feedback_mellan_- entreprenoer_och_konsult.pdf
Småföretag ägnar generellt mindre tid åt arbetsmiljö än större. De bedriver ofta ett mer oorganiserat arbetsmiljöarbete och lägger inte samma vikt vid att utarbeta en genomtänkt arbetsmiljöplan. Övertron på den egna förmågan är utbredd och leder ofta till att risker förbises.104 Av intervjuerna framgick att detta var en uppfattning som delas av intervjupersonerna på företag A. Samtliga tillfrågade tror att olyckor är vanligare i småföretag än i större företag. Det mindre företag som deltog i rapporten anses inte fullt ut motsvara denna generella framställning. Samtliga intervjuade på det mindre företaget ansåg också att deras arbetsmiljö var bra. Det fanns en ovilja bland byggnadsarbetarna att använda den skyddsutrustning som föreskrevs i arbetsmiljöplanen. Samtliga intervjuade upplevde att det
stundtals är omständligt att arbeta med skyddsutrustning. Exempel som lades fram var att använda munskydd och att linan till fallskyddsutrustningen fastndes i till exempel uppstickande armeringsjärn, vilket upplevdes försvåra arbetet och tog tid. På grund av detta uppgav flera intervjuade att det händer att det slarvas med skyddsutrustning, trots medvetenhet om att fara föreligger. Det förekom till exempel att fallskyddsselen används utan att linan kopplas fast och att munskydd endast används i mycket dammiga miljöer. Problemet med ovilja att använda skyddsutrustning är utbrett men tenderar att vara vanligare bland äldre byggnads- arbetare än unga. Unga har i större utsträckning med sig ett arbetsmiljötänk från utbildning och att det har generellt blivit ett större fokus på arbetsmiljö på senare tid menar flertalet av de intervjuade.
Det är viktigt att ha regler och föreskrifter för säkerhetsarbetet, detta för att skapa stabilitet och struktur i det vardagliga arbetet. Det är dock omöjligt att täcka in alla moment i alla tänkbara situationer med instruktioner. I dessa situationer där det saknas något att förhålla sig till så fattar människor egna beslut. Om det finns en bra säkerhetskultur på arbetsplatsen så kan den fylla ut där instruktioner saknas och på så sätt upprätthålla en säker arbetsmiljö.105
Alla tillfrågade personer tyckte att arbetsmiljö var viktigt och att den allmänna inställningen till säkerhetsarbete var bra. De flesta ansåg även att
arbetsmiljöplanen gav säkrare arbetsplatser. Trots att alla ansåg att
arbetsmiljöplanen på deras arbetsplats följdes fanns det också en stark tilltro till sunt förnuft. Arbetsmiljöplanen tolkades inte bokstavligen utan det fanns ett visst tolkningsföreträde där det sunda förnuftet avgjorde hur en situation hanteras.
104 Frick, Kaj. Och Johanson, Ulf. Arbetsmiljöverket. Systematiskt arbetsmiljöarbete – syfte
och inriktning, hinder och möjligheter i verksamhetsstyrningen, En analys av svenska
fallstudier. http://av.se/dokument/aktuellt/kunskapsoversikt/RAP2013_11.pdf
105 Arbetsmiljöverket, Bra säkerhetskultur börjar med cheferna
Vad kan förbättras för att arbetsmiljöplanens
budskap ska etableras i det vardagliga arbetet på ett
effektivare sätt?
En aspekt som ofta återkom i intervjuerna är betydelsen av bra kommunikation. En faktor som kunde förbättras för bättre arbetsmiljö är kommunikationen mellan olika yrkesgrupper på arbetsplatsen, men även redan i planering och projekt- eringen. Flera av de intervjuade tryckte att BAS-P:s roll kunde utvecklas avsevärt för att förbättra arbetsmiljöplanen. När rapporten skrevs fungerade inte sam- arbetet mellan BAS-U och BAS-P som det var tänkt. BAS-U på företag A ansåg att BAS-P generellt borde ta större hänsyn till hur byggobjektet ska genomföras med avseende på metod- och materialval. Detta trodde han berodde på bristande intresse och erfarenhet av hur byggproduktion går till, men också att intresset för rollen som BAS-P är lågt. Det är inte ovanligt att metodval för genomförandet inte står angivet utan att BAS-U förväntas lösa detta på plats. Detta tar onödig tid och kostar pengar. Hans förslag på lösning var att utbildningen till BAS-P skulle utvecklas för att minska de problem som måste lösas på plats på grund av en dåligt genomtänkt arbetsmiljöplan.
Många problem kunde undvikas om de som projekterar är mer produktions- medvetna. Alla intervjuade anser att det kan göras mer för arbetsmiljön i projekt- eringen än vad som görs i dagsläget. Med en ur arbetsmiljösynpunkt mer genom- tänkt projektering kan risker i ett tidigt stadie förutses och undvikas för att skapa en säkrare arbetsmiljö i produktionen.
I Böhmers fallstudie framkom också ett påtagligt missnöje med andra yrkes-
grupper inom byggprojekt. Exempelvis beskrev Böhmer det som en kulturskillnad mellan byggare och arkitekter. Byggare har ett tydligare fokus på att bygga hållbart och säkert. Många byggare tycker också att arkitekter ofta har för dålig kunskap om en byggnads fysiska krav och materials egenskaper. Det riktas också ofta kritik mot arkitektens val av byggmetod och material.106
Bristande återkoppling inom företaget och till projekteringen var ofta åter- kommande i intervjuerna. Flera tror att arbetsmiljöplanen skulle bli bättre om erfarenhetsåterkopplingen från avslutade projekt fungerade bättre. Detta skulle kunna leda till färre risker i kommande projekt. Ur intervjuerna framgår att åter- koppling till viss del sker på gruppnivå, men att detta inte upplevs som tillräckligt. Det är bara de som ingår i den berörda gruppen som får del av varandras
erfarenheter.
106 Böhmer, Jon. Feedback mellan entrepenör och konsult – En fallstudie.
http://www.bekon.lth.se/fileadmin/byggnadsekonomi/JonBoehmer_Feedback_mellan_- entreprenoer_och_konsult.pdf
Den bristande återkopplingen i byggprojekt bekräftades i Alméns fallstudie. Det framgick att många företag har system för att återkoppla erfarenheter men att de inte används i den utsträckning som hade varit önskvärt. Projektörerna medgav också att de inte hade tillräcklig kunskap och kompetens i arbetsmiljö och produk- tionsmetoder för att kunna ta hänsyn till risker i projekteringsskedet på ett bra sätt. Det fanns heller inga rutiner för detta och produktionspersonalen tillfrågas
sällan.107
En av de intervjuade lade stor vikt vid behovet av att ha mer tid för ett ut- värderingsmöte mellan de olika byggprojekten då detta endast förekom i liten utsträckning. Det hade varit värt mycket att kunna utvärdera vad som fungerade bra och dåligt med olika arbetsmetoder som användes i projektet och som sedan kan vara till nytta i andra projekt. En bättre återkoppling av erfarenheter mellan de inblandade skulle bidra till ökad förståelse för varandras arbete och i sin tur en mer genomtänkt arbetsmiljöplan.
Även i Böhmers fallstudie föreslogs ett möte för att bättre ta till vara erfarenheter efter att produktionen har avslutats. Det framgick att kommunikationen är bättre under projekteringen än under produktionen, då den i vissa fall var nästan
obefintlig. Om inte konsulterna får någon återkoppling från produktionen på sitt arbete så sker inte heller någon förändring i hur de arbetar. Därför diskuterades ett möte mellan platschef, arbetsledare och konsulter efter att projektet är avslutat för att prata igenom exempelvis vad som kan vara bra att ta med sig till kommande projekt.108
Skyddsombudet på företag A uttryckte en önskan om att delta vid upprättandet av arbetsmiljöplanen. Han menade att han som skyddsombud borde delta i arbetet med arbetsmiljöplanen för att beakta arbetsmiljöfrågor ur byggnadsarbetarnas perspektiv. Andra tillfrågade menade att arbetet med arbetsmiljöplanen inte är relevant för byggnadsarbetarna. Budskapet med arbetsmiljöplanen når dem via arbetsberedningarna istället. Intresset för arbetsmiljöplanen var lågt bland byggnadsarbetarna. På både företag A och B var få byggnadsarbetare insatta i arbetsmiljöplanens innehåll. Några av de intervjuade trodde inte heller att en för- ändring av arbetsmiljöplanen skulle öka intresset för den. De trodde på förbättring på andra områden för att förbättra arbetsmiljön, däribland nämns arbets-
beredningar och utrustning.
107 Almén, Lena. Projekteringens möjligheter att minska risken för arbetsskador i byggproduktionen -
En fallstudie av säkerhetsstyrning i två byggprojekt
http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:428311/FULLTEXT01
108 Böhmer, Jon. Feedback mellan entrepenör och konsult – En fallstudie.
http://www.bekon.lth.se/fileadmin/byggnadsekonomi/JonBoehmer_Feedback_mellan_- entreprenoer_och_konsult.pdf
En annan uppfattning som delades av de återstående personerna som intervjuades var att fler skulle intressera sig för arbetsmiljöplanen om förändringar gjordes. Exempel på förslag som mottogs positivt var att arbetsmiljöplanen delas upp i mindre delar med avseende på aktuella moment. Detta skulle göra den mer över- skådlig. En förlängning på förslaget som också mottogs positivt var att hänga upp de aktuella delarna av arbetsmiljöplanen på anslagstavlan i boden. Detta skulle enligt flera av de intervjuade leda till att fler tog till sig innehållet på ett bättre sätt. Ett annat förslag som ansågs positivt var att ändra upplägget i arbetsmiljöplanen så att ordningsregler och sidorna om särskild risk kommer först och kontakt- uppgifter med mera kommer längre bak. På detta sätt hinner inte de som läser arbetsmiljöplanen tappa intresset innan de kommer till det för dem viktiga delarna. De flesta av de intervjuade har återkommit till att arbetsmiljöplanen finns på grund av lagkrav samtidigt som alla tycker att den består av för många sidor.
Vad kan göras för att uppnå en säkrare arbetsmiljö,
utöver arbetsmiljöplanen?
De flesta av de intervjuade var positiva till mer utbildning för byggnadsarbetarna inom arbetsmiljö. I nuläget var det endast ett begränsat antal av de som arbetar på arbetsplatsen som fick ta del av sådan utbildning. De intervjuade byggnads-
arbetarna var överens om att sådan utbildning skulle ge mer engagemang och förståelse för arbetsmiljöarbetet. Detta skulle i längden kunna bidra till att slarvet med skyddsutrustning minskar och att användandet av den ökar. Utbildningen ska beröra områden som faror i arbetet, ergonomi och hälsoeffekter av till exempel buller och damm. Förslaget att ha föreläsningar på området någon gång om året skulle vara ett bra sätt att belysa problematiken med risker i arbetet samt att påvisa olika förbättringsåtgärder för arbetsmiljön.
Flera av de intervjuade tryckte på att engagemang, bra ledarskap och tydlig information är grundläggande för att åstadkomma en bra arbetsmiljö. Byggnads- arbetarna definierade en bra arbetsmiljö som ordning och reda samt rent och snyggt. De var överens om att ett genomgående engagemang hos alla
medverkande i projektet är av stor vikt för att arbetsmiljöarbetet ska fungera. Det räcker med att några få struntar i säkerheten för att hela arbetsmiljön ska
försämras för hela arbetsplatsen. På de besökta arbetsplatserna uppgav samtliga att arbetsmiljön var bra och att alla var överens om att arbetsmiljö är viktigt. De uppger även att alla på arbetsplatserna var eniga om att de allmänna säkerhets- föreskrifterna efterlevdes.
Även forskningen styrker vikten av starkt motiverade, självständiga och aktiva medarbetare för att åstadkomma ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete. De företag som satsar på att skapa engagemang, ansvarstagande och aktivitet hos med- arbetarna uppnår en god arbetsmiljö i större utsträckning än de som inte gör det. För att lyckas med detta är det viktigt att ha dagliga dialoger och att ha nära kontakt medarbetare emellan.109
Ledarskapet är en annan viktig aspekt för att uppnå en bra arbetsmiljö. Ledaren har en stor möjlighet att forma sitt ledarskap på ett sätt som bidrar till att skapa arbetsförhållanden som tillfredsställer medarbetarnas behov. Forskning om positiv arbetslivspsykologi trycker på betydelsen av ett närvarande, engagerat, tillgängligt, stöttande och rättvist ledarskap. Detta kan bidra till en arbetsmiljö som får
positiva effekter på både individen och verksamheten. 110
Hanteringen av tillbud var bitvis bristfällig då endast allvarligare tillbud rapporteras. Mindre allvarliga tillbud har en tendens att förbises i det dagliga arbetet. Detta försvårar säkerhetsarbetet då många faror inte uppmärksammas vilket kan leda till att onödiga olyckor sker. De intervjuade bekräftade att ribban för vilka tillbud som rapporteras var förhållandevis hög, men att det inte var något som de upplever som ett betydande problem.
En av byggnadsarbetarna på företag B, där platschefen hade hand om flera mindre byggprojekt, uppgav att det är positivt att platschefen besöker arbetsplatsen en gång i veckan och att det i övriga fall är lätt att nå honom på telefon. Det har varit genomgående i svaren på intervjuerna att kontakten med arbetsledare och plats- chefer har fungerat på ett tillfredställande sätt. Kommunikationen har fungerat bra inom arbetsgrupperna men återkoppling på olika arbetsmoment har i många fall uteblivit. De flesta av de intervjuade uttryckte att de hade önskat en tydligare åter- koppling. Flera byggnadsarbetare återkom till att byggtiderna är för pressade och att tiden mellan olika byggprojekt är för kort. En byggnadsarbetare utryckte specifikt en önskan om ett möte efter byggobjektets färdigställande för diskussion och återkoppling. På detta sätt skulle erfarenheter tas till vara inför framtida projekt.
109 Andersson, Ing-Marie. Laring, Jonas. Neely, Greg. Nygren, Olle. Rosén, Gunnar. Och
Åteg, Mattias. Arbetsmiljöarbete och motivation.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:523055/FULLTEXT01.pdf
110 Lindberg, Per. Och Vingård, Eva. Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer