Postadress: Besöksadress: Telefon:
Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx)
Arbetsmiljöplanens väg från
administration till produktion
– Så kommuniceras och efterföljs
arbetsmiljöarbetet i byggbranschen
The Work Environment Plan from
administration to production
- How the work environment management is
communicated and followed in the construction
industry
Maria Albertsson
Maria Sjöstrand
EXAMENSARBETE 2014
Byggteknik
Postadress: Besöksadress: Telefon:
Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx)
Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom byggteknik. Arbetet är ett led i den treåriga högskoleingenjörsutbildningen. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Examinator: Hamid Movaffaghi
Handledare: Gordana Asanovic Omfattning: 15 hp
Abstract
The construction industry is one of the industries with most injured in Sweden. There is reason to believe that there are deficiencies in how the work environment is communicated between different parties. Interest in the work environment has increased in recent years, which makes problems and shortcomings in this subject highlighted to a greater extent. There are several ways to work with work related health on the building sites. The Work Environment Plan is a tool that early in the planning of the project call attention to the risks and as far as possible prevents them.
The purpose of this report is to improve how the work environment reaches the production and how it is applied in everyday work. To reach this purpose, a goal for the report has been established. The goal is to identify deficiencies and suggest actions for how communication can be improved to the work environment
management and how it reaches the production in a more satisfactory way. The goal is answered by three questions adapted to the subject.
In order to retrieve the data needed to meet the purpose, eight interviews at two companies in the area of Jönköping where conducted. A study in literature and analysis of documents on the topic were used for this purpose.
The interviews carried through presented an up-to-date picture of how the work environment is communicated in the construction industry in the current
situation, and in particular in how the message of the work environment plan is communicated. The interviews indicate that the builders believe that the working plan contains too many papers and that it serve no direct function in their daily work. It also appears that the experience is not being utilized sufficiently and that carelessness with the use of safety equipment occurs.
The proposed improvements, which has been discussed is to introduce education on the topic work environment. This to increase understanding of and commit-ment to the work environcommit-ment. Even suggestions on making changes in the work environment plan arrangements has been discussed and well received by those interviewed. Examples of these changes are to divide the working plan into smaller parts that are relevant for the occasion, and hang up those parts in the shed.
Keywords
Building industry, communication, interview, work environment, work environment plan
Sammanfattning
Byggbranschen är en av de mest skadedrabbade industrierna i Sverige. Det finns anledning att tro att det finns brister i hur arbetsmiljöarbetet kommuniceras mellan olika parter. Intresset för arbetsmiljöarbete har ökat de senaste åren, vilket gör att problem och brister på området belyses i större utsträckning. Det finns flera sätt att arbeta med arbetsmiljön på byggarbetsplatser. Arbetsmiljöplanen är ett verktyg för att redan i projekteringen uppmärksamma risker och så långt som möjligt förebygga dem.
Syftet med arbetet var att förbättra sättet hur arbetsmiljöarbetet når ut till produktionen och hur det tillämpas i det vardagliga arbetet. För att nå syftet utarbetades ett mål. Målet var att identifiera brister och ge förslag på åtgärder för hur kommunikationen kunde förbättras för att arbetsmiljöarbetet skulle nå ut till produktionen på ett mer tillfredställande sätt. Målet besvarades med hjälp av tre frågeställningar på ämnet.
För att samla in det material som behövdes för att uppfylla syftet genomfördes åtta intervjuer på två företag i Jönköpingsområdet. Även litteraturstudie och dokumentanalys användes för detta ändamål.
De intervjuer som genomfördes gav en aktuell bild av hur arbetsmiljöarbetet förmedlas i byggbranschen i dagsläget, och i synnerhet hur arbetsmiljöplanens budskap kommuniceras. Av intervjuerna framgick att byggnadsarbetarna tyckte att arbetsmiljöplanen innehåller för många papper och att den inte fyller någon direkt funktion i deras dagliga arbete. Det framgick också att erfarenheter inte tas till vara i tillräckligt stor utsträckning och att slarv med användandet av
säkerhets-utrustning förekommer.
De förslag på förbättringar som har diskuterats var att införa utbildning på ämnet arbetsmiljö. Detta för att öka förståelsen och engagemanget för arbetet med arbetsmiljö. Förslag på att göra förändringar i arbetsmiljöplanens upplägg har diskuterats och mottogs positivt av de intervjuade. Exempel på dessa förändringar var att dela upp arbetsmiljöplanen i mindre delar som var aktuella för tillfället, och hänga upp de aktuella delarna i boden.
Nyckelord
Förklaringar
BAS-P – Byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering. Denna
person har ansvaret för arbetsmiljön under planering och projektering.
BAS-U – Byggarbetsmiljösamordnare för utförandet. Denna person har
ansvaret för arbetsmiljön på byggarbetsplatsen.
Byggherre – Byggherre är den som för egen räkning utför eller låter utföra
projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten.1
1 Boverket, Byggherrens ansvar
Innehållsförteckning
1
Inledning ... 1
PROBLEMBESKRIVNING ... 1
SYFTE, MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 1
1.2.1 Syfte ... 1
1.2.2 Mål ... 2
1.2.3 Frågeställningar ... 2
METOD ... 2
1.3.1 Hur förmedlas budskapet från arbetsmiljöplanen ut i produktionen idag och hur tillämpas det? ... 2
1.3.2 Vad kan förbättras för att arbetsmiljöplanens budskap ska etableras i det vardagliga arbetet på ett effektivare sätt? ... 2
1.3.3 Vad kan göras för att uppnå en säkrare arbetsmiljö, utöver arbetsmiljöplanen? ... 3
AVGRÄNSNINGAR ... 3
DISPOSITION ... 3
2
Teoretisk bakgrund ... 4
ARBETSMILJÖPLANEN ... 4
2.1.1 Inledning ... 4
2.1.2 Syfte med en arbetsmiljöplan ... 5
2.1.3 När ska en arbetsmiljöplan upprättas och vad ska ingå? ... 5
2.1.4 Vem ansvarar för vad? ... 7
LAGAR OCH FÖRESKRIFTER ... 10
2.2.1 Arbetsmiljölagen ... 10 2.2.2 Arbetsmiljöverkets författningssamling ... 11 NULÄGESBESKRIVNING ... 12 2.3.1 Aktuella artiklar ... 12 OLYCKSSTATISTIK ... 14 2.4.1 Definitioner ... 14
2.4.2 Olycksfall inom byggverksamheten... 15
2.4.3 Den privata byggindustrin ... 17
MOTIVATION ... 19
LEDARSKAP ... 20
KOMMUNIKATION ... 20
SÄKERHETSKULTUR ... 21
3
Metod och genomförande ... 24
LITTERATURSTUDIE ... 24
3.1.1 Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer av P. Lindberg och E. Vingård ... 24
3.1.2 Systematiskt arbetsmiljöarbete – Syfte och inriktning, hinder och möjligheter i verksamhetsstyrningen (Del I och Del II) av K. Frick och U. Johanson ... 25
3.1.3 Projekteringens möjligheter att minska risker för arbetsskador i byggproduktionen – En fallstudie av säkerhetsstyrning i två byggprojekt av L. Almén ... 26
3.1.4 Feedback mellan entreprenör och konsult – En fallstudie av J. Böhmer ... 26
3.1.5 Arbetsmiljö och motivation av I-M. Andersson, J. Laring, G. Neely, O. Nygren, G. Rosén och M. Åteg ... 27
INTERVJUER ... 29
3.2.1 Sammanfattning av intervjuerna ... 30
4
Resultat och analys ... 34
HUR FÖRMEDLAS BUDSKAPET FRÅN ARBETSMILJÖPLANEN UT I PRODUKTIONEN IDAG OCH HUR TILLÄMPAS DET? ... 34
VAD KAN FÖRBÄTTRAS FÖR ATT ARBETSMILJÖPLANENS BUDSKAP SKA ETABLERAS I DET VARDAGLIGA ARBETET PÅ ETT EFFEKTIVARE SÄTT? ... 36
VAD KAN GÖRAS FÖR ATT UPPNÅ EN SÄKRARE ARBETSMILJÖ, UTÖVER ARBETSMILJÖPLANEN? 38 ANALYS AV RESULTATET ... 41
5
Diskussion ... 43
RESULTATDISKUSSION ... 43
5.1.1 Hur förmedlas budskapet från arbetsmiljöplanen ut i produktionen idag och hur tillämpas det? ... 43
5.1.2 Vad kan förbättras för att arbetsmiljöplanens budskap ska etableras i det vardagliga arbetet på ett effektivare sätt? ... 44
5.1.3 Vad kan göras för att uppnå en säkrare arbetsmiljö, utöver arbetsmiljöplanen? ... 45
5.1.4 Validitet och reliabilitet ... 45
METODDISKUSSION ... 46
6
Slutsatser och rekommendationer ... 47
REKOMMENDATIONER ... 48
7
Referenser ... 49
8
Sökord ... 53
1 Inledning
Examensarbetet har sin grund i problematiken med att byggbranschen är en av de mest skadedrabbade branscherna i Sverige. Det finns anledning att tro att det finns brister i kommunikationen mellan olika parter inom branschen. Utifrån detta antagande kommer fokus i rapporten att ligga på hur arbetsmiljöarbetet i bygg-företag kommuniceras till produktionen och hur det där efterföljs. För att få en aktuell bild av dagsläget i byggbranschen genomfördes intervjuer i samarbete med Bluewall Construction AB och Jonsons Byggnads AB.
Målet med arbetet uppfylls med hjälp av tre frågeställningar som besvaras med intervjuer och litteraturstudie som metod. Sammanlagt genomfördes åtta intervjuer under våren 2014 med de ovanstående företagen. Även en dokumentanalys har utförts där två arbetsmiljöplaner studerades.
Examensarbetet är en del i utbildningen till högskoleingenjör i byggnadsteknik vid Tekniska högskolan i Jönköping. Arbetet omfattar 15 hp och genomförs under våren 2014.
Problembeskrivning
Byggbranschen är en av de mest skadedrabbade branscherna i Sverige. Trots att det finns flera olika hjälpmedel att tillgå för att göra byggarbetsplatser säkrare är skaderisken fortfarande stor. Det finns anledning att tro att budskapet med arbets-miljöarbetet inte når ut till byggnadsarbetarna i produktionen på ett önskvärt sätt. Det är viktigt att belysa problematiken med arbetsmiljön då det har med männi-skors liv att göra. För att undersöka om problemet kan ligga i kommunikationen mellan de som arbetar med att utforma arbetsmiljöplanen och produktionen genomfördes arbetet i samarbete med två byggföretag. Dessa var Bluewall Construction AB och Jonsons Byggnads AB som representerade två typiska företag i byggbranschen. En djupare förståelse för hur väl arbetsmiljöarbetet når ut till produktionen och hur det mottas kan i förlängningen bidra till att skapa säkrare arbetsplatser.
Syfte, mål och frågeställningar
Nedan anges syfte, mål och frågeställningar för detta arbete. 1.2.1 Syfte
Syftet med arbetet är att förbättra sättet hur arbetsmiljöarbetet når ut till produktionen och hur det tillämpas i det vardagliga arbetet.
1.2.2 Mål
Målet med arbetet är att identifiera brister och ge förslag på åtgärder för hur kommunikationen kan förbättras för att arbetsmiljöarbetet ska nå ut till produktionen på ett mer tillfredställande sätt.
1.2.3 Frågeställningar
Målet med arbetet uppnåddes genom att besvara dessa frågor:
1. Hur förmedlas budskapet från arbetsmiljöplanen ut i produktionen idag och hur tillämpas det?
2. Vad kan förbättras för att arbetsmiljöplanens budskap ska etableras i det vardagliga arbetet på ett effektivare sätt?
3. Vad kan göras för att uppnå en säkrare arbetsmiljö, utöver arbetsmiljöplanen?
Metod
Samtliga tre frågeställningar besvarades med samma metodprincip. Intervjuguider förbereddes med stöd av den studerade metodlitteraturen samt dokumentanalysen av de två arbetsmiljöplanerna. Intervjuerna genomfördes i april månad vid tre till-fällen. Den sammanställda litteraturstudien styrker analysen av resultatet från intervjuerna. Nedan beskrivs hur varje fråga besvarades på ett mer detaljerat sätt. 1.3.1 Hur förmedlas budskapet från arbetsmiljöplanen ut i
produktionen idag och hur tillämpas det?
Frågan besvarades med hjälp av litteraturstudie, intervjuer och dokumentanalys. Den litteratur som användes för att besvara frågan var i första hand:
Arbetsmiljöverket. Systematiskt arbetsmiljöarbete – Syfte och inriktning, hinder och möjligheter i verksamhetsstyrningen av Kaj Frick och Ulf Johanson
Feedback mellan entreprenör och konsult – En fallstudie av Jon Böhmer 1.3.2 Vad kan förbättras för att arbetsmiljöplanens budskap ska etableras i det vardagliga arbetet på ett effektivare sätt?
Frågan besvarades med hjälp av litteraturstudie, intervjuer och dokumentanalys. Den litteratur som användes för att besvara frågan var i första hand:
Projekteringens möjligheter att minska risken för arbetsskador i
byggproduktionen - En fallstudie av säkerhetsstyrning i två byggprojekt av Lena Almén
1.3.3 Vad kan göras för att uppnå en säkrare arbetsmiljö, utöver arbetsmiljöplanen?
Frågan besvarades med hjälp av litteraturstudie, intervjuer och dokumentanalys. Den litteratur som användes för att besvara frågan var i första hand:
Arbetsmiljöarbete och motivation av Ing-Marie Andersson, Jonas Laring, Greg Neely, Olle Nygren, Gunnar Rosén och Mattias Åteg
Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer av Per Lindberg och Eva Vingård
Avgränsningar
Arbetet genomfördes i samarbete med två företag i Jönköpingsområdet. Någon jämförelse mellan dessa utfördes inte utan de studerades var för sig. Fokus låg på hur arbetsmiljöplanen kommuniceras ut till produktionen och hur den där
efterföljs. Med andra ord studerades inte arbetsmiljöförhållandena utanför
produktionen på företagen. Rapporten behandlade endast husproduktion och tar inte hänsyn till underentreprenörers arbetsmiljöarbete.
Disposition
Rapporten inleds med en problembeskrivning som följs av de syfte, mål och
fråge-ställningar som alla ligger till grund för arbetet samt arbetets avgränsningar.
Nästkommande kapitel är teoretisk bakgrund och innefattar bland annat en beskrivning av arbetsmiljöplanen, lagar och regler samt stycken om motivation, ledarskap och kommunikation. Kapitlet innehåller även en nulägesbeskrivning och olycksstatistik. Den teoretiska bakgrunden följs av metod och genomförande där det beskrivs hur arbetet har genomförts med hjälp av litteraturstudie, dokumentanalys och intervjuer. Följande kapitel är resultat och analys där frågeställningarna besvaras. Det sista kapitlet är Diskussion och slutsats där resultatet diskuteras. Rapporten avslutas med referenser och bilagor.
2 Teoretisk bakgrund
Detta kapitel innehåller information som arbetsmiljöplanen, lagar och regler och en nulägesbeskrivning av hur byggbranschen ser ut i dagsläget. Även områden som till exempel motivation och ledarskap berörs. Denna information krävs för att sätta in läsaren i ämnet och för att få en inblick i hur byggbranschen ser ut.
Arbetsmiljöplanen
Under denna rubrik fås en överskådlig bild av arbetsmiljöplanen, där bland annat stycken om hur den är utformad och när den ska upprättas ingår.
2.1.1 Inledning
En arbetsmiljöplan är ett dokument som tas fram tidigt under byggprocessen. Anledningen till varför detta görs i ett tidigt skede är för att få en inblick i vilka problem som kan komma att uppstå vid olika arbetsmoment under byggskedet. På detta vis finns det gott om tid att komma fram till lösningar för att på bästa sätt utföra dessa arbeten. Det finns många fördelar med att lägga ner mycket tid på att analysera, beskriva och lösa problem med olika arbetsmoment innan arbetet börjar. Till exempel att det blir mer ekonomiskt och säkrare för de som ska utföra arbetena. Påbörjas inte arbetet med planen i tid kommer dessa problem inte hinna redas ut innan arbetet börjar. Det kan leda till bland annat att hela bygget blir försenat, det kan kosta mer än vad som var avtalat och de som ska utföra arbetena kan utsätts för större risk.2
Ett verktyg för att få hjälp med att ta fram en arbetsmiljöplan är AMP-guiden. Där finns det en mall att hämta som visar hur en arbetsmiljöplan ska se ut. Det finns även information om när en arbetsmiljöplan ska utformas och vad som ska finnas med. Det finns olika grader av utförlighet när det gäller arbetsmiljöplanen
beroende på vilket företag som utformar den. Det finns en miniminivå som måste hållas och detta uppnås genom att fylla i mallen som finns på AMP-guiden. Det finns även möjlighet att vara mer ambitiös beroende på vilken ambitionsnivå och policy som företaget har. Det viktigaste är att utforma arbetsmiljöplanen så att den blir ett användbart och levande styrinstrument för säkerhetsarbetet. 3
2AMP-guiden, Bakgrund http://www.ampguiden.net/sa/node.asp?node=74
2.1.2 Syfte med en arbetsmiljöplan
Syftet med att utforma en arbetsmiljöplan är att under projekteringen eliminera risker för tillbud och olyckor för underhållspersonal och byggnadsarbetare. De risker som identifieras under skapandet av arbetsmiljöplanen ska försöka elimineras genom till exempel:
Val av lokalisering, design och konstruktion.
Material- och metodval.
Beskrivning av för arbetet nödvändiga tillstånd och förundersökningar.
Beskrivning av olika skyddsanordningar som anses lämpliga.
Koordinering av åtgärder för säkert arbete och skydd.4
2.1.3 När ska en arbetsmiljöplan upprättas och vad ska ingå? Arbetsmiljöplanen ska enligt AFS 1999:3 10§ med tillägg 2008:16 tas fram om totalt 500 persondagar överskrids, arbete med särskild risk förekommer eller om arbetet kommer sysselsätta mer än 20 personer samtidigt vid något tillfälle och om det kommer att fortgå i mer än 30 arbetsdagar.5
Arbetsmiljöplanen ska innehålla:
En organisationsbeskrivning som beskriver hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras.
De regler som ska användas under arbetets gång på arbetsplatsen. Generella regler som gäller för verksamheten på arbetsplatsen. Konkreta ordningsregler som gäller för arbetet på byggarbetsplatsen.
En beskrivning för vilka arbetsmiljöåtgärder som ska vidtas under byggtiden när arbeten med särskild risk föreligger, för att upprätthålla en god arbetsmiljö. Till arbeten med särskild risk räknas:
Arbete där det finns risk för fall på mer än två meter.
Arbete där det finns risk att sjunka ner i lös mark eller risk för att begravas under jordmassor.
Arbete som innefattar biologiska och kemiska ämnen där en särskild fara för hälsa och säkerhet finns.
Arbeten där joniserad strålning förekommer.
Arbete där närhet till högspänningsledningar förekommer. Arbete där drunkningsrisk föreligger.
4 AMP-guiden, Syfte och inriktning http://www.ampguiden.net/sa/node.asp?node=75
Anläggningsarbete under jord men även arbete som innefattar tunnlar och brunnar.
Arbete med dykarutrustning under vatten.
Arbete som utförs under förhöjt lufttryck i kassun. Arbete som innefattar sprängämnen.
Arbete med montering eller nedmontering av tunga element som formbyggnadselement och byggelement.
Arbete på område eller plats där passerande fordonstrafik förekommer. Rivning som innefattar hälsofarliga ämnen eller material men även rivning
av bärande konstruktioner. 6 7
(Se Bilaga 1 för mall för arbetsmiljöplan)
De regler som ska användas under arbetets gång på arbetsplatsen delas upp i de två kategorier. Kategori nummer ett är: Generella regler som gäller för verk-samheten på arbetsplatsen. Dessa regler är övergripande krav där arbetsmiljön påverkas. Kraven kan till exempel omfatta skyddsanordningar, avspärrningar runt den aktuella arbetsplatsen, personlig skyddsutrustning med mera. Kategori
nummer två är: Konkreta ordningsregler som gäller för arbetet på byggarbets-platsen. De generella reglerna kompletteras med de konkreta ordningsreglerna som arbetsplatsens karaktär och byggherren kräver. De konkreta reglerna påverkar arbetsplatsens utformning men även det praktiska arbetet som kommer att utföras på arbetsplatsen. Dessa regler upprättas oftast av arbetsledningen och byggarbets-miljösamordnaren för utförandet (BAS-U) på arbetsplatsen. 8
Det ska även lämnas förståelig information till arbetstagarna om arbetet och vilka arbetsmiljöåtgärder som ska eller är planerade att användas. Även vilka regler som kommer att gälla på arbetsplatsen.9 En beskrivning för vilka arbetsmiljöåtgärder som ska vidtas under byggtiden när arbeten med särskild risk föreligger är arbets-miljöplanens viktigaste del. Personen som upprättar denna del måste ha kunskap om både vilka krav på arbetsmiljön som gäller och hur byggnadsarbete genomförs. På AMP-guiden finns det mallar för även detta för att inget ska glömmas.10
Efter punktlistan ovan kan konstateras att en arbetsmiljöplan i princip alltid behöver upprättas. Anledningen till detta är att arbete där det finns risk för fall på mer än två meter i stort sätt alltid förekommer på en byggarbetsplats. En arbets-miljöplan tas inte bara fram vid husbyggnadsprojekt utan vid alla typer av bygg-projekt. En viktig sak att komma ihåg är att en arbetsmiljöplan behövs även vid installationer, underhåll, ombyggnad och rivning. Ytterligare en sak att komma ihåg är att upprätta arbetsmiljöplanen innan arbetsplatsen etableras.11
6AMP-guiden, När ska en arbetsmiljöplan tas fram? http://www.ampguiden.net/sa/node.asp?node=76 7 Arbetsmiljöverket, Arbetsmiljöplan http://www.av.se/teman/bygg/arbetsmiljoplan/
8AMP-guiden, Vad ska en arbetsmiljöplan innehålla? http://www.ampguiden.net/sa/node.asp?node=77 9Arbetsmiljöverket, Arbetsmiljöplan http://www.av.se/teman/bygg/arbetsmiljoplan/
10AMP-guiden, Vad ska en arbetsmiljöplan innehålla? http://www.ampguiden.net/sa/node.asp?node=77 11AMP-guiden, När ska en arbetsmiljöplan tas fram? http://www.ampguiden.net/sa/node.asp?node=76
En sak som inte får glömmas när det gäller arbetsmiljöplaner är att den inte inne-håller alla krav som krävs för att uppnå en god arbetsmiljö, utan den beskriver bara åtgärder vid arbeten med särskild risk. Fullständiga krav på arbetsmiljön finner man i bland annat Arbetsmiljöverkets författningssamling och
Arbetsmiljölagen.12
2.1.4 Vem ansvarar för vad?
Under denna rubrik kommer det redas ut vem som ansvarar för vad när det gäller arbetsmiljöplanen.
Byggherren
Byggherren är den aktör som låter utföra anläggnings- eller byggnadsarbeten. Det är hens uppgift att se till att en arbetsmiljöplan blir upprättad och att den finns till-gänglig innan etableringen av arbetsplatsen.13 Det är även hen som har ansvaret för arbetsmiljön under hela byggprojektet.14
Byggherren är även ansvarig för att utse både byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering (BAS-P) och byggarbetsmiljösamordnare för ut-förandet av arbetet (BAS-U). Dessa kan vara antingen en fysisk person eller ett företag, det vill säga en juridisk person.15 De personer som byggherren utser måste ha rätt utbildning, kompetens och erfarenhet för det aktuella projektet, vilket byggherren ska försäkra sig om. Även efter att byggherren utsett arbetsmiljösam-ordnarna har hen kvar ett så kallat ”back-up” ansvar för det arbete som de utför. Byggherren kan även utse sig själv till byggarbetsmiljösamordnare.16
Byggherren har ett generellt ansvar för projekteringen men kan överlåta detta till BAS-P om hen vill.17 För att uppfylla ansvaret för skriftliga handlingar och projekteringsansvaret måste byggherren bland annat göra:
Kontinuerligt under hela projekteringen:
Hålla koll på att projekteringen utförs på ett sådant sätt att förutsättningar för god arbetsmiljö skapas i byggnadsverket, både under uppbyggnaden och i den färdiga byggnaden.
Hålla koll på att byggnaden utformas för att förebygga olämpliga fysiska belastningar för de personer som ska arbeta i byggnaden, både under byggskedet och i den färdiga byggnaden. 18
12AMP-guiden, Vad ska en arbetsmiljöplan innehålla?http://www.ampguiden.net/sa/node.asp?node=77 13AMP-guiden, Byggherren http://www.ampguiden.net/sa/node.asp?node=80
14Arbetsmiljöverket, byggherren och uppdragstagarens ansvar
http://www.av.se/teman/bygg/byggherrens_ansvar/
15 Ibid
16 AMP-guiden, Byggherren http://www.ampguiden.net/sa/node.asp?node=80
17 Arbetsmiljöverket, Förebyggande före byggande http://www.av.se/teman/bygg/projekteringsansvar/ 18Arbetsmiljöverket, Uppfylla projekteringsansvaret
Byggherren ska även under hela projektets gång vidta vissa åtgärder som:
Välja ut projektörer med sådan kompetens och kunskap om arbetsmiljö och byggnadsarbete att de kan projektera på ett arbetsmiljövänligt sätt.
Se till att projektörerna förstår att de har ett ansvar för arbetsmiljön under byggtiden och i den färdiga byggnaden.
Ge projektörerna uppgifter om byggande, verksamhet och fastighetsdrift.
Samordningen över projekteringen.
Kontrollera att arbetsmiljön inkluderats i projekteringen genom ritningsgranskning eller någon annan kontroll.
Tillvarata erfarenheter från projektet som kan användas i nästa projekt.19 Den aktör som har huvudansvaret för att arbetsmiljöplanen upprättas är som sagt byggherren. Byggherreansvaret kan skriftligen överlåtas till en uppdragstagare om byggherren inte vill ha kvar detta ansvar.20 För att detta ska vara utförbart måste uppdragstagaren ha fått ett självrådande ansvar. Aktörer som kan överta detta ansvar från byggherren är till exempel total- eller generalentreprenörer. Bygg-herrens ansvar kan inte överlåtas om det är en delad entreprenad. Uppdrags-tagaren tar vid ett sådant avtal över alla byggherrens plikter.21
Förhandsanmälan är en viktig sak som byggherren ansvarar för. Hen ska innan arbetet påbörjas lämna en förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket, förutom vid mindre arbeten. Byggherren har sedan ansvar för att en kopia av anmälan finns på arbetsplatsen och att den hela tiden är uppdaterad.22
BAS-P och BAS-U
För arbetsmiljön på arbetsplatsen ansvarar till stor del BAS-P och BAS-U. Den som ska upprätta arbetsmiljöplanen är BAS-P och BAS-U övertar sedan den färdiga arbetsmiljöplanen från BAS-P, och anpassar den så att den fungerar för den aktuella arbetsplatsen. BAS-U ansvarar för att se till att arbetsmiljöplanen finns tillgänglig ute på byggarbetsplatsen och att den uppdateras under arbetes gång.23 Det är även BAS-U uppgift att se till så att inga obehöriga kommer in på arbetsplatsen och att skyddsanordningar finns. BAS-U har även ett ansvar för underentreprenörer.24
19 Arbetsmiljöverket, Uppfylla projekteringsansvaret
http://www.av.se/teman/bygg/projekteringsansvar/uppfylla/
20 AMP-guiden, Byggherren http://www.ampguiden.net/sa/node.asp?node=80 21 Arbetsmiljöverket, byggherren och uppdragstagarens ansvar
http://www.av.se/teman/bygg/byggherrens_ansvar/
22 Arbetsmiljöverket, Arbetsmiljöplan http://www.av.se/teman/bygg/arbetsmiljoplan/ 23 AMP-guiden, Byggarbetsmiljösamordnare Planering och Projektering, BAS-P
Byggarbetsmiljösamordnare Utförande, BAS-U http://www.ampguiden.net/sa/node.asp?node=162
24 Arbetsmiljöverket, Interaktiv utbildning arbetsmiljö
BAS-U ska ha koll på tidsplaneringen för att undvika att ett stort antal arbeten behöver utföras på samma plats vid samma tidpunkt. Det är även BAS-U:s uppgift att ha kontroll över att arbetsmiljöplanen följs, men också att arbetsmiljöreglerna som gäller för arbetsplatsen följs av alla på arbetsplatsen.25 Även andra företag som arbetar på den gemensamma arbetsplatsen ska lämna upplysningar till BAS-U om deras arbeten medför någon särskild risk26. BAS-U ansvarar även för att det finns tillräckligt med sanitära anordningar och personalutrymmen för de som arbetar på arbetsplatsen.27
Det är BAS-P som har ansvaret för att samordna projekteringen med tanke på arbetsmiljön28. Ansvaret för samordningen när det kommer till utförandet av anläggnings- och byggnadsarbeten har BAS-U29. BAS-P och BAS-U ska ha en dokumenterad utbildning men även den kompetens och erfarenhet som krävs för projektet.30
Det är BAS-P:s uppgift att göra en beskrivning med information om arbetsmiljön i byggobjektet vid framtida arbeten såsom: underhåll, drift, reparation men även vid ändring eller rivning av byggobjektet.31
Projektörer
I de flesta fall har projektörerna en nyckelroll när det kommer till att bidra med underlag för arbetsmiljöplanen. Projektörerna måste på så vis tänka igenom vilka konsekvenser för arbetsmiljön den föreslagna konstruktionen kommer att ha, men även vilken sorts arbeten detta kommer att kräva.32
BAS-P och projektörerna ska så långt som de kan genomföra förberedande åtgärder för att ”bygga in” goda förutsättningar. Detta för att skapa en tillfreds-tällande arbetsmiljö under uppförandet av byggnadsverket. BAS-P och projekt-örerna ska inte planera alla dessa åtgärder i detalj. Dels för att den informationen kanske inte finns i början av projekteringen men också för att entreprenörerna ska få utrymme för att välja själva vilken metod, skyddsutrustning med mera de vill använda.33
25 Arbetsmiljöverket, Samordning under utförandet av arbetet
http://www.av.se/teman/bygg/samordning/
26 Arbetsmiljöverket, Vem är ansvarig för vad? http://www.av.se/teman/bygg/ansvar/ 27 Arbetsmiljöverket, Samordning under utförandet av arbetet
http://www.av.se/teman/bygg/samordning/
28 Arbetsmiljöverket, Förebyggande före byggande http://www.av.se/teman/bygg/projekteringsansvar/ 29 Arbetsmiljöverket, Samordning under utförandet av arbetet
http://www.av.se/teman/bygg/samordning/
30 Arbetsmiljöverket, Förebyggande före byggande http://www.av.se/teman/bygg/projekteringsansvar/ 31 Arbetsmiljöverket, Upprätta skriftliga handlingar
http://www.av.se/teman/bygg/projekteringsansvar/skriftligahandlingar/
32 AMP-guiden, Projektörerna http://www.ampguiden.net/sa/node.asp?node=81 33 Ibid
Genom att förändra konstruktionen, använda alternativa material eller produk-tionsmetoder kan ibland riskerna helt elimineras. Detta kan dock leda till
betydande förändringar i de planer som fanns från början och det kräver att nya tankesätt utvecklas. Lyckas detta kan det leda till en god arbetsmiljö och behovet av extra skyddsåtgärder minskar. Det finns alltså ett större handlingsutrymme att skapa goda arbetsförhållanden under projekteringen.34
När det väl är bestämt vilken konstruktion det blir, kvarstår det bara att
komplettera med olika sorters personlig skyddsutrustning och skyddsanordningar, eller att informera om de risker som finns kvar under uppförandet. Genom att förbereda för skyddsanordningar och underlätta för montering av dessa kan projektörerna redan under projekteringen medverka till säkrare arbetsplatser för de personer som kommer att arbeta med byggobjektet.35
För att åstadkomma ett bra resultat bör BAS-P och projektörerna arbeta till-sammans med de kommande entreprenörerna när åtgärderna planeras. Genom-förs arbetet med byggobjektet som en generalentreprenad är detta inte lika naturligt som om det genomförs som en totalentreprenad. Vilken entreprenad-form man än väljer är det viktigt att en väl fungerande kommunikation upprättas mellan de parter som är inblandade. 36
Lagar och föreskrifter
För att sätta in läsaren i vilka lagar och föreskrifter som gäller kommer här en beskrivning av dessa.
2.2.1 Arbetsmiljölagen
Arbetsmiljölagen (AML) har en lång historia som börjar redan på 1880-talet men då såg den inte ut som den gör idag.37
Arbetsmiljölagens omfattning och innehåll
Det är Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) och Arbetsmiljölagen (AML) som reglerar arbetsmiljön på arbetsplatser, men det är arbetsmiljöplanen som ger de yttre ramarna38. AML gäller för arbetsgivare och andra som är skyddsansvariga. Lagen innefattar regler och skyldigheter om att motverka att ohälsa och olycksfall förekommer i arbetet. Men de förekommer även regler om arbetsgivare och arbetstagares samverkan där skyddsombudens verksamhet är ett exempel.39
34 AMP-guiden, Projektörerna http://www.ampguiden.net/sa/node.asp?node=81 35 Ibid
36 Ibid
37 Augustsson, Petra och Skoglund, Mia. Arbetsmiljöarbete och arbetsförhållanden enligt
arbetsmiljölagen www.diva-portal.org/smash/get/diva2:6352/FULLTEXT01.pdf
38 Arbetsmiljöverket, Interaktiv utbildning, systematiskt arbetsmiljöarbete
http://arbetsmiljoverket.learnways.com/courses/course71/template.htm
Regeringen har rätten att besluta om kompletterande regler för AML och AFS, men det är riksdagens uppgift att fatta beslut om Sveriges lagar.40
Arbetsmiljölagens innehåll:
Kap. 1. Lagens ändamål och tillämpningsområde
Kap. 2. Arbetsmiljöns beskaffenhet
Kap. 3. Allmänna skyldigheter
Kap. 4. Bemyndiganden
Kap. 5. Minderåriga
Kap. 6. Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare
Kap. 7. Tillsyn
Kap. 8. Påföljder
Kap. 9. Överklagande
Övergångsbestämmelser
Arbetsmiljöförordningen
AML och AFS förnyas ofta och den text som är markerad med gul bakgrund i AML är den senast uppdaterade texten.41
2.2.2 Arbetsmiljöverkets författningssamling
Det är arbetsmiljöverket som har upprättat författningssamlingen och den kompletterar arbetsmiljölagen42. Arbetsmiljöverkets författningssamling är
bestående av ett hundratal föreskrifter som bär beteckningen AFS. Dessa har först ett årtal och sedan ett nummer som namn, exempelvis AFS (2006:04).43
40 Arbetsmiljöverket, lag och rätt, arbetsmiljölagen http://www.av.se/lagochratt/aml/ 41 Ibid
42 Vållberg, Emelie och Wilhelmsson, Emelie. Arbetsmiljö - Utredning av efterlevnad av ordnings- och
skyddsregler påbyggarbetsplatsen http://hj.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:556795
Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivningen gav en bild av hur det såg ut i byggbranschen i skrivande stund. Detta beskrevs med hjälp av tre för tillfället aktuella artiklar och genom olycksstatistik inom byggbranschen.
2.3.1 Aktuella artiklar
I den första artikel ”sju dödades i byggolyckor 2013” som var publicerad på bransch-tidningen Byggnadsarbetarens hemsida den elfte februari 2014, stod det just det som rubriken antyder att sju personer inom olika yrkesgrupper inom bygg-industrin miste livet 2013. Artikeln inriktar sig speciellt på två av dessa och hur brodern till den ena personen som dog hanterar hans brors bortgång. Men artikeln beskriver även hur och när de andra fem gick bort. Det kan även utläsas att antalet dödsolyckor har minskat sedan 2009 då det dog åtta personer men är på samma nivå som 2012 då det också dog sju personer.44
I den andra artikeln ”inspektören som inte räcker till” som publicerades i tidningen Byggnadsarbetaren den 27 mars 2014, kunde läsas att det finns färre arbetsmiljö-inspektörer nu än det gjorde för några år sedan och att antalet fortsätter att minska. Detta på grund av att Arbetsmiljöverket inte har tillräckligt mycket pengar.45
Arbetsmiljöinspektörerna får också allt större område att bevaka. Ronny Ylander som är arbetsmiljöinspektör i Östersund har hela Jämtlands län vars yta är 49 443 kvadratkilometer stort som bevakningsområde. ”Ringer de från Gäddede har jag
närmare 50 mil tur och retur. Det är i praktiken omöjligt att slänga sig iväg” säger Ronny
Ylander. Arbetsmiljöverket har en tanke om att arbetsmiljöinspektörerna ska sköta sitt jobb från bilarna via datorer istället för att sitta på kontoret. Därför stänger Arbetsmiljöverket ner vissa kontor däribland kontoret där Ronny Ylander jobbar i Östersund. Om denna nedskärning säger han att ”utan tvekan leder det till att det blir
färre inspektioner”.46
2006 fanns det 389 stycken inspektörer dessa hade minskat till 239 förra året. Om minskningen av inspektörer fortsätter kommer det bara att finnas cirka 200 inspektörer 2017. Nedskärningarna har även lett till att organisationen har för-ändrats i år. Det finns nu fem regioner istället för tio distrikt som tidigare. Även lokalkontoren har minskat kraftigt från 17 till 11 stycken.47
44 Fransson, Margite http://www.byggnadsarbetaren.nu/2014/02/sju-dog-i-byggolyckor-2013/ 45 Fransson, Margite. Byggnadsarbetaren, s. 24-28
46 Ibid 47 Ibid
De regionala skyddsombuden har uppfattningen att det är svårare att få Arbets-miljöverket att komma och inspektera farliga arbetsplatser nuförtiden. Stefan Stavander som är regionalt skyddsombud i Jönköping säger att ”De hinner ofta inte
ut när jag ringer, utan ber mig att dokumentera farliga arbetsmiljöer. Men problemet är att ett takjobb kanske är över på ett par dagar och där vi inte har kollektiv avtal eller medlemmar får inte jag gripa in och stoppa jobb.” 48
Antalet byggolyckor ökar i samma veva som Arbetsmiljöverket gör nedskärningar i sin organisation. Under den senaste femårsperioden har byggrelaterade olyckor ökat med cirka 650 fall till 3 344 olyckor enligt de preliminära uppgifter som finns från förra året. Henrik Björklund som är byggkonsult med inriktning på arbets-miljö och kvalitet är kritisk till Arbetsarbets-miljöverkets nedskärningar och säger bland annat ”Statsmakterna har uppenbart prioriterat bort deras verksamhet, samtidigt som det
samhällsekonomiskt borde vara bättre att investera i arbetsmiljö. Inspektörerna är nu så få att de bara kan göra stickprov, inte bevaka branschen”. Enligt FN-organet ILO:s
rekommendation ska det finnas en inspektör per 10 000 anställda. Detta ligger Sverige långt under med bara 0,56 inspektörer per 10 000 anställda 2013.49 Arbetsmiljöverkets ledningsdirektiv är att inspektörerna inte längre ska vara specialiserade på en bransch, till exempel bygg, utan det ska vara
allmän-inspektörer istället. Christian Lönnström som är arbetsmiljöinspektör i Stockholm tycker att ”Byggbranschen är så komplex att man måste ha en helhetssyn och ett
branschkunnande för att kunna förebygga olyckor eller ställa rätt krav när något hänt”.50 Ronny Ylander är allmäninspektör och lägger på ett ungefär 50 procent av sin arbetstid på att bevaka byggbranschen. Hans uppfattning är att han har för mycket kontorstid och för lite tid för oannonserade spontana inspektioner på olika arbetsplatser. Men i stort sett all den tiden som är avsatt för att bevaka bygg-branschen går åt till olika tillsynskampanjer där han undersöker till exempel små-företags systematiska arbetsmiljöarbete. Han säger att ”Men med spontana inspektioner
kommer du åt farliga arbetsplatser på ett annat sätt”.51
Den tredje artikeln ”alltför många arbetsgivare prioriterar inte arbetsmiljöarbetet” som publicerades på Arbetsmiljöverkets hemsida 2013-12-19, kunde läsas att på pappret har de större arbetsgivarna bra rutiner för arbetet med förebyggande arbetsmiljöarbetet. Det är när detta ska utföras i praktiken som bristerna upp-kommer. Cheferna får inte möjlighet att skapa säkrare arbetsplatser på grund av att arbetsgivarna inte ger dem pengar, kunnande eller befogenhet att följa upp de risker som finns. Effektivitet är det som styr företagsledningar och något som alldeles för ofta tycks hamna i konflikt med effektivitet och lönsamhet är arbets-miljöarbetet. Man kan lösa detta genom att tidigt i resultaträkningen visa vad det kan innebära för ett företag med förebyggande arbetsmiljöarbete.52
48 Fransson, Margite. Byggnadsarbetaren, s. 24-28 49 Ibid
50 Ibid 51 Ibid
52 Arbetsmiljöverket, Alltför många arbetsgivare prioriterar inte arbetsmiljöarbetet
Ulf Johansson menar att ”ett första steg är att kostnader för sjukfrånvaro och
personalomsättning blir synliga för ledningen. Då borde incitament för åtgärder bli uppenbart”.
Forskarna som har skrivit rapporten som den här artikeln bygger på har
konstaterat att risker för olycksfall är lättare att minska, men att det är svårare att med arbetsmiljöarbetet nå ett resultat för de större riskerna. Bland dessa risker ingår stressrelaterad ohälsa och belastningsskador.53
Inom byggsektorn har det förebyggande arbetsmiljöarbetet förbättrats under de senaste åren, men de rutiner som finns följs ändå i liten omfattning. Detta gäller speciellt mindre byggföretag. När det gäller småföretag generellt har deras rutiner för att upptäcka risker ökat en del, men det förekommer fortfarande ett stort antal svåra olyckor menar forskarna.54
Ulf Johansson som är en av de forskare som var med och skrev den rapport som artikeln bygger på säger att” I några andra studier som vi refererar till, resulterar
hälsofrämjande satsningar i tre till åtta gånger högre avkastning”. 55
Olycksstatistik
Under denna rubrik kommer för tillfället aktuell olycksstatistik presenteras för byggverksamheten som helhet och för den privata byggindustrin.
2.4.1 Definitioner
Med arbetsolyckor menas olycksfall som har ägt rum på arbetsplatsen eller på någon annan plats arbetstagaren befunnit sig och utfört arbete för arbetsgivarens räkning. De olyckor som har lett till att arbetstagaren har behövt vara sjukskriven i minst en dag har tagits med i statistiken. 56
Med arbetssjukdomar menas sjukdomar som framkallats på grund av skadlig verkan av till exempel buller, kemiska ämnen, vibrationer m.m.57
Begreppet arbetsskador innefattar både arbetsolyckor och arbetssjukdomar, men även trafikolycksfall räknas hit. Trafikolycksfall definieras som olyckor som sker vid färd mellan arbetsplatser men även färd till och från arbetet räknas in.58
53 Arbetsmiljöverket, Alltför många arbetsgivare prioriterar inte arbetsmiljöarbetet
http://av.se/pressrum/pressmeddelanden/2013/39786.aspx
54 Ibid 55 Ibid
56 Samuelson, Björn. Arbetsskador inom byggindustrin 2012, Bygg- och anläggning – privat sektor
http://www.bygg.org/UserFiles/Files/Medarb/Arbetsmiljo/Arbetsskador_inom_byggindustrin_2012.pdf
57 Ibid 58 Ibid
2.4.2 Olycksfall inom byggverksamheten
Byggbranschen är en tuff bransch där byggnadsarbetarna utsätts för påfrestande arbetsställningar, tunga lyft, kyla, vibrationer, damm och buller. Det är även vanligt med svåra olyckor, 57 personer har omkommit de senaste fem åren inom byggverksamheten. 59
Det fanns 309 000 sysselsatta inom byggverksamheten år 2012, 9 procent av dessa utgjordes av kvinnor. Byggverksamheten innefattar tre grupper där 77 000
arbetade inom husbyggnad, 35 000 arbetade med anläggningsarbeten och de resterande 197 000 arbetade inom en specialiserad bygg- och anläggnings-verksamhet. De olika yrken som bland annat ingår i den sistnämnda gruppen är mark-och grundarbeten, elinstallationer och värme- och sanitetsarbeten. 60 Den gren inom byggverksamheten som har flest anmälda arbetsskador per 1000 sysselsatta är byggande av hus. Därefter kommer anläggningsarbeten och på tredje plats kommer annan byggverksamhet, se figur 1.61
Figur 1. Anmälda arbetsskador per 1000 sysselsatta i åldrarna 16-64 år, för åren 2010-2012 62
59 Arbetsmiljöverket, Byggverksamhet http://www.av.se/dokument/statistik/sf/Af_2013_06.pdf 60 Ibid
61 Ibid 62 Ibid
Försäkringskassan har fått in anmälningar om 700 sjukdomar och 3 300 olyckor med frånvaro under år 2012. Arbetssjukdomarna har sedan år 2008 minskat med 26 procent men olyckorna har däremot ökat med 9 procent. Enligt statistiken är den vanligaste orsaken till att olyckor sker förlorad kontroll över handverktyg det vill säga borrmaskin, kniv eller liknande. När det kommer till allvarligare olyckor som medför frånvaro på mer än 14 dagar var det fall från höjd och olycka orsakad av fysisk överbelastning som toppar listan, se figur 2.63
Figur 2. Antalet arbetsolyckor mellan år 2011-2012 efter orsak.64
63 Arbetsmiljöverket, Byggverksamhet http://www.av.se/dokument/statistik/sf/Af_2013_06.pdf 64 Ibid
2.4.3 Den privata byggindustrin
Olycksstatistiken som kommer att presenteras bygger på arbetssjukdomar och arbetsolyckor i den privata byggindustrin inom bygg- och anläggning som anmälts till Försäkringskassan. Statistiken bygger på de arbetsskador som inträffade under år 2012. 65
I figur 3 kan utläsas hur arbetsolyckorna fördelade sig på olika områden år 2012. Den vanligaste olyckan var ”förlorad kontroll över handverktyg, redskap” med 20
procent. Den näst vanligaste olyckan med 15 procent var som man kan se i figur 3
”Kroppsrörelse med fysisk överbelastning” och på en tredje plats kommer ”fall av person från höjd” med 14 procent.66
Figur 3. 2012 års arbetsolyckor i byggindustrin. Avvikelse. 67
Fordonsolyckor var den kategori som med 15 procent färre olyckor stod för den kraftigaste minskningen från 2011. Den största ökningen av skador från 2011 står fall från höjd och skador från maskiner för, med en uppgång på 14 respektive 36 procent.68
65 Samuelson, Björn. Arbetsskador inom byggindustrin 2012, Bygg- och anläggning – privat sektor
http://www.bygg.org/UserFiles/Files/Medarb/Arbetsmiljo/Arbetsskador_inom_byggindustrin_2012.pdf
66 Ibid 67 Ibid 68 Ibid
Figur 4 visar hur antalet olyckor i byggbranschen har varierat de senaste 19 åren. Olyckorna har avtagit i stort sett hela tiden. Den röda linjen representerar olyckor per 1000 sysselsatta. 69
Figur 4. Arbetsolyckor inom byggbranschen de senaste 19 åren.70
69 Samuelson, Björn. Arbetsskador inom byggindustrin 2012, Bygg- och anläggning – privat sektor
http://www.bygg.org/UserFiles/Files/Medarb/Arbetsmiljo/Arbetsskador_inom_byggindustrin_2012.pdf
Motivation
Forskning pekar på att motivation inom arbete är komplicerat. Det är svårt att hitta enkla lösningar på problem som sjukfrånvaro, låg produktivitet och konflikter med mera. Redan på 20-talet drogs ändå slutsatsen att enformigt arbete leder till trötthet och leda. Att arbeta i grupp och att variera arbetsuppgifterna minskade känslan av isolering och tristess.71
Abraham Maslows behovshierarki beskriver motivation med en trappa där stegen nedifrån representerar olika behov för att nå upp till självförverkligande. Det första steget är de fysiska behoven som inkluderar exempelvis hunger och sömn. Det andra steget är trygghetsbehov vilket syftar på behovet av att känna sig skyddad mot exempelvis fysiskt våld. Det tredje steget berör behovet av kontakt med andra människor såsom familj och vänner, kallas behov av kärlek. Det fjärde steget är behov av självhävdelse. Här belyses människans behov av självrespekt och respekt från andra människor. Hit räknas alltså exempelvis prestations-förmåga, prestige och frihet. Det femte och sista steget är självförverkligande, vilket handlar om att fritt kunna utveckla sina anlag och möjligheter, se figur 5. 72
Figur 5. Maslows behovshierarki
Det centrala i detta resonemang är att motivation hela tiden handlar om att sträva vidare. När ett steg är tillgodosett dyker nya behov upp. Det betyder dock inte att ett steg måste vara helt uppfyllt för att gå vidare till nästa. Detta gäller även för motivationen för att arbeta.73
71 Bakka, Jörgen F. Fivelsdal, Egil. och Lindkvist, Lars. Organisationsteori: struktur - kultur –
processer, s. 172-176
72 Bakka, Jörgen F. Fivelsdal, Egil. och Lindkvist, Lars. Organisationsteori: struktur - kultur –
processer, s. 172-176
Ledarskap
Efter Maslows mer generella framställning av människans olika behov för motivation har flera andra forskare byggt vidare på hans teorier. En av dem är Douglas McGregor som gav teorierna en tydligare koppling till motivation i arbetet. Han beskrev två olika syner på arbetarenutifrån en ledares perspektiv. Dessa två syner eller teorier kallade han X-teorin och Y-teorin. 74
X-teorin grundar sig på en pessimistisk människosyn där arbetet kräver ständig tillsyn av ledaren. Y-teorin är öppen för människans potential att vilja göra rätt och ger därför förutsättningar för ett mer dynamiskt ledarskap och engagemang hos medarbetarna,75 se figur 6.
Figur 6. McGregors X- och Y-teori 76
Kommunikation
Många av de problem som uppstår i ett byggprojekt har sin grund i bristande kommunikation mellan olika aktörer i branschen. Trots att kommunikationen ofta är omfattande och i många fall fungerar bra så önskar många mer kommunikation. Hur mycket kommunikation som sker varierar under byggprojektets gång och mellan varje byggprojekt. Mer än hälften av all kommunikation sker ansikte-mot-ansikte under möten. 77
74 Bakka, Jörgen F. Fivelsdal, Egil. och Lindkvist, Lars. Organisationsteori: struktur - kultur –
processer, s. 205-206
75 Ibid
76 Social Entrepreneurship Strategy Planning, Leadership and motivation
http://cms.sesp-project.eu/index.php?id=355
77 Carlsson, Bo. Kommunikation i byggprojekt – Perspektiv på öppenhet i processen
X-teorin Y-teorin Ledarskap Ledarskap Personal Personal X-teorin – Auktoritär, förtryckande stil, hård kontroll,
ingen utveckling, sämre produktion, deprimerad kultur
Y-teorin – Fritt och utvecklande, kontroll, mål och förbättringar sker genom att möjliggöra för eget ansvar
Säkerhetskultur
En god säkerhet kännetecknas av att säkerhet hanteras på alla plan i organisa-tionen och att det prioriteras men även att det är en del av ”kulturen” i företaget. Med säkerhetskultur menas vilka värderingar, attityder och uppfattningar som anställda i organisationen har till säkerhet. Forskare har kommit fram till att det existerar tydliga samband mellan säkerhetskultur och arbetsmiljö men även mellan säkerhetskultur och arbetsrelaterade sjukdomar och olyckor.78
En viktig del som måste beaktas i arbetet med säkerhetskultur är att det finns ett väl fungerande system för rapportering och återkoppling av inträffade händelser på arbetsplatsen. Ytterligare en viktig aspekt är att arbetarna ska kunna rapportera utan att behöva vara rädda för att få någon sorts bestraffning.79
För att skapa säkrare arbetsplatser är lagar, regler, föreskrifter och instruktioner nödvändiga, men det räcker inte helt. En god säkerhetskultur är ett måste för att klara av att navigera i alla de situationer som inte helt täcks av instruktionerna. Den chef som har för avsikt att lyfta säkerhetskulturen bör börja med att granska sitt eget men även andra chefers beteende. Forskningen visar på att bra säker-hetskultur börjar med cheferna.80
Lagar, regler och föreskrifter är skelettet för säkerhetsarbetet. Dessa bidrar med stabilitet och struktur. Det är omöjligt att ens för de enklaste moment skriva instruktioner som täcker alla tänkbara fall. Det finns alltid någon situation som har missats. I dessa situationer fattar människor egna beslut. Säkerhetskulturen kan i dessa fall liknas vid en säkerhetsgel av mänskligt beslutsfattande. Säkerhets-kulturen fyller i där det saknas tydliga instruktioner att förhålla sig till. Om mänskligt beteende betraktas ur ett individorienterat synsätt observeras att
individen anpassar sitt beteende beroende på vad som bestraffas och belönas. Det finns säkerhetsarbeten som använder sig av denna tanke, bland annat Beteende Baserad Säkerhet (BBS). Det är dock inte tillräckligt om avsikten är att arbeta med säkerhetskultur på djupet. Dock framhålls att det faktiskt finns företag som har lyckats med detta.81
78 Arbetsmiljöverket, Grundbegrepp http://www.av.se/teman/sakerhetskultur/grundbegrepp/index.aspx 79 Ibid
80 Arbetsmiljöverket, Säkerhetskultur http://www.av.se/teman/sakerhetskultur/varfor/ 81 Arbetsmiljöverket, Bra säkerhetskultur börjar med cheferna
Inom forskningen görs det skillnad mellan säkerhetskultur och säkerhetsklimat. Säkerhetsklimatet är som de yttre lagren av säkerhetskulturen. Forskningen visar även tydliga samband mellan färre arbetsplatsolyckor och en bra säkerhetskultur. I detta fall har chefer, ledning och andra personer av betydelse inom företaget en viktig roll. Det är särskilt viktigt att cheferna ute i produktionen är motiverade för säkerhetsarbetet. Detta för att cheferna har daglig kontakt med medarbetarna och på detta vis stor inverkan på säkerhetsklimatet. Men det är inte bara cheferna i produktionen som har en stor inverkan, även chefer på högre nivå har stor ansvar för dem bestämmer förutsättningarna för de underställda cheferna. Med detta menas att de som tar säkerhetskulturarbete på allvar måste börja längst upp och undersöka bland annat cheferna.82
Det är viktigt för alla medverkande att förstå att alla har ansvar för säkerheten, dock ligger det på ledningen att ta initiativet till att börja. När det kommer till medarbetarna drar de slutsatser om hur säkerheten prioriteras genom hur led-ningen agerar inte beroende på vad som sägs. Det verktyg som kan användas för att förbättra säkerhetskulturen är kommunikation och interaktion,83 se figur 7.
Figur 7.Viktiga pusselbitar i säkerhetskulturen.84
Det finns flera beståndsdelar i en sund säkerhetskultur. En av dessa är rättvise-kulturen som är helt ovärderlig beståndsdel. Rättviserättvise-kulturen handlar i korthet om att oegentligheter eller oavsiktliga fel som medarbetarna har orsakat ska rappor-teras utan att de behöver vara rädda att bli straffade av varken företaget som de arbetar för eller rättsväsendet.85
82 Arbetsmiljöverket, Bra säkerhetskultur börjar med cheferna
http://www.av.se/teman/sakerhetskultur/grundbegrepp/chefer.aspx
83 Ibid
84 Arbetsmiljöverket, Grundbegrepp
http://www.av.se/teman/sakerhetskultur/grundbegrepp/index.aspx
85 Arbetsmiljöverket, Ingen säkerhetskultur utan rättvisekultur
http://www.av.se/teman/sakerhetskultur/grundbegrepp/rattvisekultur.aspx
Rättvis Informerad Rapporterande Lärande Flexibel
Rättvisekulturen är en av de grundläggande faktorerna för säkerhetskulturen. Utan rättvisekulturen vågar inte medarbetarna dela med sig av observationer som gjorts men inte heller fel som begåtts rapporteras. Information och öppenhet är av stor vikt för ett bra säkerhetsarbete, men det är även viktigt att företagen inte låter vinstintresset komma före säkerheten.86
Säkerhetskulturen är känsligare än säkerhetsrutinerna. Rutiner är ofta djupt rotade och är därför svårare att ändra. Säkerhetskulturen är mer lättpåverkad och det kan räcka med ett uttalande från en hög chef för att förstöra en säkerhetskultur. Det är därför viktigt att vårda och utveckla den.87
86 Arbetsmiljöverket, Ingen säkerhetskultur utan rättvisekultur
http://www.av.se/teman/sakerhetskultur/grundbegrepp/rattvisekultur.aspx
3 Metod och genomförande
För att besvara de tre frågeställningar som har tagits fram används metoderna intervju, dokumentanalys och litteraturstudie. Metoderna valdes på grund av arbetets karaktär.
Rapporten genomfördes i samarbete med två företag i Jönköping, vilka anses representerar två typiska företag i byggbranschen. Företagen har 60 respektive 20 anställda i dagsläget. De två företag kommer i fortsättningen att kallas företag A och företag B.
Litteraturstudie
Inledningsvis studerades intervju som metod genom att läsa två böcker inom ämnesområdet intervju. Detta för att få en djupare förståelse för hur intervjuer genomförs på ett strukturerat sätt för att få fram användbar data. Böckerna som studerades var Intervju som metod av Monica Dalén och Kvalitativ intervju – från
vetenskapsteori till fältstudier av Anne Ryen.
Utöver metodlitteraturen studerades även fem rapporter på ämnet för att besvara de tre frågeställningarna. Nedan följer en sammanfattning av det för oss viktiga delarna av dessa fem rapporter.
3.1.1 Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer av P. Lindberg och E. Vingård
Modern forskning om positiv arbetslivspsykologi trycker på vikten av ett
närvarande, engagerat, tillgängligt, stöttande och rättvist ledarskap. Detta för att uppnå en arbetsplats med en arbetsmiljö som har positiva effekter på både individen och verksamheten. Ledarskapet har stor betydelse för skapandet av en god arbetsmiljö. Ledaren har möjligheten att forma ett ledarskap som bidrar till att skapa arbetsförhållanden som tillfredsställer medarbetarnas behov. Detta kan exempelvis vara delaktighet, att få tillgång till information samt att ha kontroll och möjlighet att hantera kraven i arbetet. Det är också viktigt att se tydliga mål och att kunna följa upp dessa för att kunna utvecklas i arbetet. Arbetsförhållanden på-verkar medarbetares upplevda tillfredställelse för arbetet, hälsa och prestations-förmåga, vilket i ett större perspektiv påverkar organisationens potential för fram-gång. För att ta tillvara medarbetares kompetens på alla plan är det viktigt att vårda de mellanmänskliga relationerna inom organisationen, såsom exempelvis respekt och tillit. För att förbättringsinsatser inte bara ska ge effekt på kort sikt är det viktigt att detta arbete organiseras i organisationen och inte läggs på individnivå. 88
88 Lindberg, Per. Och Vingård, Eva. Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer
3.1.2 Systematiskt arbetsmiljöarbete – Syfte och inriktning, hinder och möjligheter i verksamhetsstyrningen (Del I och Del II) av K. Frick och U. Johanson
Småföretag (1-49 anställda) ägnar generellt sett mindre tid åt arbetsmiljö än större företag. De har ett mer informellt och mindre organiserat arbetsmiljöarbete och ägnar betydligt mycket mer tid och uppmärksamhet åt att styra produktionen. Chefer i dessa mindre företag har ofta en övertro till den egna kunskapen om arbetsmiljöarbete och i synnerhet medvetenheten om risker, hur dessa kartläggs och vilka motåtgärder som är möjliga. Detta gör att de ofta inte heller anser att den egna arbetsmiljön behöver några direkta förbättringsåtgärder.89
Det är inte ovanligt att mindre företag inte har något organiserat arbetsmiljöarbete överhuvudtaget. Arbetsmiljöfrågor tas upp vid behov och det sker då ofta i
samband med rast eller när tillfälle ges. Många chefer missar att upptäcka risker då de tror att det räcker med att vara välvilligt passiv i frågor om arbetsmiljö. Det innebär att de väntar och hantera problem eller krav från anställda, eller utifrån, när de uppstår. Trots att olycksfrekvensen är högre för småföretag än större företag lever många företagsledare i tron att den egna arbetsmiljön är bättre än andras. Okunskapen leder till att de underskattar många mindre synliga olycks- och hälsorisker. Det finns också en föreställning om att ansvaret att akta sig för de risker som yrket innebär enbart ligger på den anställda. 90
Arbetsmiljöfrågor prioriteras inte heller i samma utsträckning som exempelvis marknadsföring. Tid är också en aspekt som ofta anges som skäl till bristande arbetsmiljöarbete i småföretag. De redan långa veckorna för företagsledare ägnas åt företagets överlevnad framför frågor om arbetsmiljö. Samtidigt finns det exempel på små företag som har valt att investera i arbetsmiljö genom att införa rutiner, fördela arbetsuppgifter och utbildning. Det gav ett effektivare arbets-miljöarbete som tog lite mer tid från företagsledaren än hos andra företag, men inte mycket.91
89 Frick, Kaj. Och Johanson, Ulf. Arbetsmiljöverket. Systematiskt arbetsmiljöarbete – syfte och
inriktning, hinder och möjligheter i verksamhetsstyrningen, En analys av svenska fallstudier. http://av.se/dokument/aktuellt/kunskapsoversikt/RAP2013_11.pdf
90 Frick, Kaj. Arbetsmiljöverket. Systematiskt arbetsmiljöarbete – syfte och inriktning, hinder och
möjligheter i verksamhetsstyrningen, Del II – Hur SAM genomförs i branscherna. http://www.av.se/dokument/aktuellt/kunskapsoversikt/RAP2013_12.pdf
3.1.3 Projekteringens möjligheter att minska risker för arbetsskador i byggproduktionen – En fallstudie av säkerhetsstyrning i två byggprojekt av L. Almén
Alméns fallstudie handlar om hur samarbetet mellan projektering och produktion fungerar. I rapporten medger projektörerna att de inte har tillräcklig kunskap och kompetens i arbetsmiljö och produktionsmetoder för att kunna ta hänsyn till risker och hur de ska hanteras på ett tillfredställande sätt i projekteringsskedet. Det finns inte heller några rutiner för detta och produktionspersonalen tillfrågas sällan. De synpunkter som togs upp under produktionen i fallstudiens byggprojekt beaktades och då byggprojekten i detta fall bestod av flera etapper skedde omprojektering inför kommande etapp. Företag har ofta ett system för att återkoppla erfarenheter men detta används inte i den utsträckning som hade varit önskvärt för att inte erfarenheter och lärdomar ska gå förlorad. 92
3.1.4 Feedback mellan entreprenör och konsult – En fallstudie av J. Böhmer
I en fallstudie om feedback mellan entreprenör och konsult framgår att konsulter ställer sig positiva till att en platschef deltar redan i projekteringsskedet. Plats-chefen kan då bidra med värdefulla tips och idéer för att ritningarna ska bli mer produktionsanpassade. Det skulle då kunna medföra kortare byggtider samt en förbättrade och förenklad produktion. De intervjuade som hade deltagit vid sådana möten, kallade utvärderingsmöten, hade upplevt det positivt och givande. Möten är genomgående den form av kommunikation som uppskattas mest. Där får de chansen att träffas och diskutera direkt, vilket ger möjlighet till snabb återkoppling som är viktigt för bra kommunikation.93
Många av de intervjuade i fallstudien instämmer i att kommunikationen är bättre under projekteringen än under produktionen, då den ibland nästan är obefintlig. Flera föreslår ett möte mellan platschef, arbetsledare och konsulter efter att produktionen är avslutad. Då kan erfarenheter från produktionen diskuteras och tas till vara för framtida projekt. Får inte konsulterna som projekterar någon feedback på sitt arbete så sker inte heller någon förändring i hur de arbetar. Mer kommunikation ger bättre samarbete uttryckte en arbetsledare.94
92 Almén, Lena. Projekteringens möjligheter att minska risken för arbetsskador i byggproduktionen -
En fallstudie av säkerhetsstyrning i två byggprojekt.
http://kth.diva- portal.org/smash/get/diva2:428311/FULLTEXT01
93 Böhmer, Jon. Feedback mellan entrepenör och konsult – En fallstudie.
http://www.bekon.lth.se/fileadmin/byggnadsekonomi/JonBoehmer_Feedback_mellan_-entreprenoer_och_konsult.pdf
Olika yrkesgrupper i byggbranschen utrycker ofta ett missnöje med en annan yrkesgrupp. Det händer att det uppstår upprörda diskussioner på möten mellan arkitekten och konstruktören. Konstruktören har då synpunkter på den, enligt konstruktören, onödigt komplicerade och svårberäknade konstruktionen. Böhmer beskriver också i sin fallstudie att det verkar vara en kulturskillnad mellan byggare och arkitekter. Byggare har i första hand sitt fokus på att bygga hållbart och billigt. Många tycker att arkitekter brister i sin kunskap kring en byggnads fysiska krav, materials egenskaper och vilka laster de tål. Ofta kritiseras också arkitektens val av byggmetod och material. Arkitekten å sin sida hänvisar till vikten av att en
byggnad har ett uttryck, vilket i många fall kan vara viktigare än de direkt fysiska egenskaperna.95
De tillfrågade platscheferna tycker också att en brist i kommunikationskedjan mellan projekteringen och produktionen är att konsulter i allt för liten utsträckning besöker byggarbetsplatser. För att konsulterna ska kunna tillgodose sig så mycket erfarenhet som möjligt av ett projekt så är det viktigt att de även ser hur det praktiseras ute i produktionen.96
3.1.5 Arbetsmiljö och motivation av I-M. Andersson, J. Laring, G. Neely, O. Nygren, G. Rosén och M. Åteg
Det finns forskning som visar att de företag som satsar på att skapa engagemang, ansvarstagande och aktivitet hos sina medarbetare också åstadkommer en god arbetsmiljö i större utsträckning än andra. Starkt motiverade, självständiga och aktiva medarbetare är viktigt för ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete. För att lyckas med detta är det viktigt att föra dagliga dialoger och att ha nära kontakt med-arbetare emellan. Motsatsen är att i stället bedriva ett formaliserat arbetsmiljö-arbete där det är svårt att se sin egen roll. Det är viktigt att hålla arbetsmiljöarbetsmiljö-arbetet aktuellt genom diskussion och att alla känner sig delaktiga i detta. Det är också viktigt att krav och kontroll är påtagliga för det fortsatta lärandet i arbets-situationer och för att upprätthålla motivationen.97
I relationen mellan motivation och arbetsmiljöarbete blir det tydligt att olika områden har en direkt påverkan på varandra. Mycket pekar på att det finns ett för-hållande mellan motivation och arbetsmiljö som gör att de förstärker varandra. Flera av de faktorer som ofta knyts till motivation såsom tillfredställelse i arbetet, kommunikation och produktivitet påverkas av den fysiska arbetsmiljön. Även den psykosociala arbetsmiljön påverkar faktorer kopplade till motivation exempelvis frånvaro och människors känsla av välbefinnande.98
95 Böhmer, Jon. Feedback mellan entrepenör och konsult – En fallstudie.
http://www.bekon.lth.se/fileadmin/byggnadsekonomi/JonBoehmer_Feedback_mellan_-entreprenoer_och_konsult.pdf
96 Ibid
97 Andersson, Ing-Marie. Laring, Jonas. Neely, Greg. Nygren, Olle. Rosén, Gunnar. Och Åteg, Mattias.
Arbetsmiljöarbete och motivation.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:523055/FULLTEXT01.pdf
Arbetet med att förbättra arbetsmiljön skapar förändringsarbete. Hur förändrings-arbetet organiseras och genomförs spelar roll för motivationen hos medarbetarna. Att vara delaktig och känna sig involverad i detta arbete ger ofta en större för-ståelse för de förändringar som sker, men också för arbetsmiljöarbetet i stort. Det skapar engagemang för arbetsmiljöarbete även i andra fall. Det finns alltså ett samband mellan delaktighet och motivation.99
Även ledarskapet har en stor betydelse när det gäller att förmedla med vilken inställning gruppen arbetar med arbetsmiljöarbete. För att få medarbetare att delta och engagera sig i arbetet med arbetsmiljön är det viktigt att ledaren själv visar entusiasm, förståelse, beslutsamhet och samarbetsförmåga för detta arbete. För att uppnå den respekt från medarbetare som krävs för att engagera dem så behöver ledaren ha realistiska förväntningar och kommunicera vilka mål som är satta. Det är också viktigt att de förstår att det är skillnad på vad som motiverar medarbetare och vad som krävs för att endast underhålla den aktuella verksamheten. Det är även viktigt att skapa ett motiverande klimat grundat på öppenhet mellan ledare och medarbetare samt att använda belöningssystem såsom exempelvis lön.100
99 Andersson, Ing-Marie. Laring, Jonas. Neely, Greg. Nygren, Olle. Rosén, Gunnar. Och Åteg, Mattias.
Arbetsmiljöarbete och motivation.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:523055/FULLTEXT01.pdf
