Intervjuerna med arbetsledaren och skyddsombudet på företag A genomfördes utanför platschefens kontor. Det finns en risk att de intervjuade inte fullt ut kände att de kunde säga vad de tyckte, vilket kunde påverka svaren negativt. Utifrån de svar som erhölls anser vi inte att det var fallet under de intervjuer som genom- fördes eftersom svaren kändes ärliga och uppriktiga. På företag B uppstod inte det problemet då byggnadsarbetarna intervjuades enskilt på respektive arbetsplats. I förfrågan om företagen kunde tänka sig att ställa upp efterfrågades två byggnads- arbetare. Det var sedan upp till företagen att välja ut vilka som skulle intervjuas. Detta ledde till att tre av fyra byggnadsarbetare hade något specialområde såsom skyddsombud eller lagbas. Vi har anledning att tro att de intervjuade är mer insatta i arbetsmiljö än den generelle byggnadsarbetaren och att detta skulle kunna på- verka hur de svarar på våra frågor. Detta anses inte ha någon större påverkan på svaren utan att resultaten är pålitliga.
Metoddiskussion
För att uppfylla vårt syfte med examensarbetet användes intervjuer, litteraturstudie och dokumentanalys som metod. Vår uppfattning är att syftet uppfylldes med hjälp av det material som samlades in genom de valda metoderna. Vi tycker att vårt metodval för att besvara frågorna var rätt för vårt arbete.
Metodlitteraturen hjälpte oss till stor del vid utformande av intervjuguiderna som låg till grund för våra intervjuer. De frågor som ställdes under intervjuerna mot- togs på ett bra sätt av de intervjuade. Vi frågade dem i slutet av intervjun om någon av frågorna hade varit otydlig, men alla var överens om att frågorna hade varit tydliga.
Intervjuerna genomfördes vid tre olika tillfällen på två olika företag. Sammanlagt genomfördes åtta intervjuer på tre olika byggarbetsplatser och på ett av företagens kontor. En av byggnadsarbetarna var dessutom skyddsombud och den andre var lagbas på företag A. På företag B blev urvalet av intervjupersoner inte som vi hade tänkt. Vår önskan var att på företag B intervjua en som arbetar med arbetsmiljö- frågor på kontoret (eller motsvarande), en arbetsledare och två byggnadsarbetare. Detta uppfattades inte som planerat då vi fick prata med en kalkylator som hade ett visst ansvar för arbetsmiljöplanen. Intervjun gav inte så mycket användbart material då han inte var speciellt insatt i arbetsmiljöarbete. En tänkbar för-
bättringsåtgärd hade varit att vara tydligare när vi efterfrågade intervjupersoner för att undvika missuppfattningar.
Vidare intervjuades VD:n som också var platschef för ett antal mindre projekt inom företaget. Då ingen arbetsledare intervjuades på detta företag så användes intervjuguiden för ”Platschef - företag B” till både platschef och kalkylatorn. De två intervjuade byggnadsarbetarna arbetade på två olika byggprojekt.
Resultatet av vårt arbete baseras på det material som har samlats in från
intervjuerna med stöd av litteraturstudien. Utan intervjuerna hade arbetet varit omöjligt att genomföra. Intervjuerna gav oss en inblick i hur arbetet med arbetsmiljö ser ut i byggbranschen i dagsläget.
På grund av att företag B endast kunde avsätta 30 minuter istället för de 60 minuter som från början hade efterfrågats fick de intervjuerna inte samma djup som de från företag A. Med facit i hand konstateras att intervjuerna från företag B, trots mindre omfattning, har varit till stor nytta för vårt arbete.
6 Slutsatser och rekommendationer
Syftet med arbetet var att förbättra hur arbetsmiljöarbetet når ut till produktionen och hur det tillämpas i det vardagliga arbetet. Målet med arbetet var att identifiera brister och ge förslag på åtgärder för hur kommunikationen kan förbättras för att arbetsmiljöarbetet ska nå ut till produktionen på ett mer tillfredställande sätt. Återkopplingen inom byggprojekt uppgavs ofta, både enligt intervjuer och teori, vara bristfällig och borde förbättras för att minska risken för fel och olyckor. Erfarenheter från avslutade byggprojekt går i dagsläget till stor del förlorad på grund av att det saknas rutiner för hur dessa ska tas tillvara. Som förslag för att förbättra detta har en kunskapsbank där erfarenheter kan sparas diskuterats under intervjuerna. Detta förslag har mottagits positivt men platscheferna är relativt nöjda med situationen och anser därför inte att något sådant system är nödvändigt i nuläget.
För att förbättra hur arbetsmiljöarbetet når ut till byggarbetsplatserna rekommen- deras mer utbildning på området arbetsmiljö och säkerhet för byggnadsarbetarna. En ökad medvetenhet för detta upplevs positivt och skulle ge ett större engage- mang. Ett omfattande engagemang och känsla av delaktighet är viktigt för att lyckas med att upprätthålla en bra arbetsmiljö. I nuläget finns ingen sådan utbildning för byggnadsarbetarna men att detta borde införas för att göra arbetsplatserna säkrare.
För att förbättra hur arbetsmiljöplanen kommuniceras från BAS-U och ut till byggnadsarbetarna i produktionen gavs förslag på att dela upp arbetsmiljöplanen i mindre delar som är aktuella för tillfället. Den för tillfället aktuella delen av arbets- miljöplanen hängs sedan centralt i boden för att göra den mer tillgänglig. Detta skulle med stor sannolikhet öka intresset för arbetsmiljöplanen.
Ett krav på att läsa arbetsmiljöplanen innan påbörjande av arbete i kombination med arbetsberedningar med extra fokus på säkerhet är ett bra sätt att förmedla arbetsmiljöarbete till byggnadsarbetarna. För att byggnadsarbetarna ska behålla sitt fokus på de för dem mest viktiga delarna skulle det vara önskvärt att fördela om innehållet i arbetsmiljöplanen. Avsnitten om särskild risk och allmänna regler skulle då placeras tidigt och kontaktuppgifter med mera senare.
Genomförs dessa föreslagna förbättringar för hur arbetsmiljöarbetet
kommuniceras finns det anledning att tro att byggarbetsplatser i längden skulle bli säkrare.
Rekommendationer
Som förslag på fortsatt arbete med arbetsmiljöarbete och hur det kommuniceras föreslår vi att förhållandet mellan projektörer och produktionen studeras närmare. Exempelvis kan rollen som BAS-P undersökas och möjligheter till förbättringar utredas noggrannare. Detta skulle kunna leda till förbättringar i hur arbetsmiljö- planen utformas för att vara mer produktionsanpassad i ett tidigare stadie. Ett annat förslag på fortsatt arbete är att undersöka hur minskningen av antalet arbetsmiljöinspektörer påverkar arbetsmiljön på arbetsplatserna, och om det leder till fler olycksfall inom byggbranschen.
7 Referenser
Almén, Lena. Projekteringens möjligheter att minska risken för arbetsskador i
byggproduktionen - En fallstudie av säkerhetsstyrning i två byggprojekt. 2009. DiVA. http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:428311/FULLTEXT01
(Hämtad 2014.01.28)
Andersson, Ing-Marie. Laring, Jonas. Neely, Greg. Nygren, Olle. Rosén, Gunnar. Och Åteg, Mattias. Arbetsmiljöarbete och motivation. 2006. DiVA.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:523055/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2014-04-10)
Augustsson, Petra och Skoglund, Mia. Arbetsmiljöarbete och Ansvarsförhållanden enligt arbetsmiljölagen. 2006. DiVA.
www.diva-portal.org/smash/get/diva2:6352/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2014-04-04)
Bakka, Jörgen F. Fivelsdal, Egil. och Lindkvist, Lars. Organisationsteori: struktur - kultur - processer. 5. uppl. Malmö Liber AB, 2006.
s. 172-176 och s. 205-206
Böhmer, Jon. Feedback mellan entrepenör och konsult – En fallstudie. 2010
http://www.bekon.lth.se/fileadmin/byggnadsekonomi/JonBoehmer_Feedback_mellan _entreprenoer_och_konsult.pdf (Hämtad 2014-04-10)
Carlsson, Bo. Kommunikation i byggprojekt – Perspektiv på öppenhet i processen Göteborg Sveriges byggindustrier, 2006
Dalén, Monica. Intervju som metod. Malmö Gleerups utbildning, 2008
Fransson, Margite. Inspektören som inte räcker till. Byggnadsarbetaren no. 4 (2014): 24-28
Frick, Kaj och Johanson, Ulf. Systematiskt arbetsmiljöarbete – syfte och inriktning, hinder och möjligheter i verksamhetsstyrningen, En analys av svenska
fallstudier.2013. Arbetsmiljöverket.
http://av.se/dokument/aktuellt/kunskapsoversikt/RAP2013_11.pdf (Hämtad 2014-01-28)
Frick, Kaj. Systematiskt arbetsmiljöarbete – syfte och inriktning, hinder och möjligheter i verksamhetsstyrningen, Del II – Hur SAM genomförs i branscherna. 2013. Arbetsmiljöverket.
http://www.av.se/dokument/aktuellt/kunskapsoversikt/RAP2013_12.pdf (Hämtad 2014-01-28)
Lindberg, Per. Och Vingård, Eva. Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer. 2012. Arbetsmiljöverket.
http://www.av.se/dokument/aktuellt/kunskapsoversikt/RAP2012_07.pdf (Hämtad 2014-04-05)
Ryen, Anne. Kvalitativ intervju – Från vetenskapsteori till fältstudie. Malmö Liber AB, 2004
Samuelson, Björn. Arbetsskador inom byggindustrin 2012, Bygg- och anläggning – privat sektor. 2013.
http://www.bygg.org/UserFiles/Files/Medarb/Arbetsmiljo/Arbetsskador_inom_byggin dustrin_2012.pdf (Hämtad 2014-04-14)
Vållberg, Emelie och Wilhelmsson, Emelie. Arbetsmiljö - Utredning av efterlevnad av ordnings- och skyddsregler påbyggarbetsplatsen. 2012. DiVA.
http://hj.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:556795 (Hämtad 2014-04-05)
Internetreferenser
AMP-guiden. Bakgrund. 2008.http://www.ampguiden.net/sa/node.asp?node=74 (Hämtad 2014-03-31)
AMP-guiden. Byggarbetsmiljösamordnare Planering och Projektering, BAS-P Byggarbetsmiljösamordnare Utförande, BAS-U. 2008.
http://www.ampguiden.net/sa/node.asp?node=162 (Hämtad 2014-04-03)
AMP-guiden. Byggherren. 2008.
http://www.ampguiden.net/sa/node.asp?node=80 (Hämtad 2014-04-01)
AMP-guiden. När ska en arbetsmiljöplan tas fram? 2008.
http://www.ampguiden.net/sa/node.asp?node=76 (Hämtad 2014-03-31)
AMP-guiden. Projektörerna. 2008.
http://www.ampguiden.net/sa/node.asp?node=81 (Hämtad 2014-04-03)
AMP-guiden. Syfte och inriktning. 2008.
http://www.ampguiden.net/sa/node.asp?node=75 (Hämtad 2014-03-31)
AMP-guiden. Vad ska en arbetsmiljöplan innehålla? 2008.
http://www.ampguiden.net/sa/node.asp?node=77 (Hämtad 2014-04-01)
Arbetsmiljöverket. Alltför många arbetsgivare prioriterar inte arbetsmiljöarbetet.2013.
http://av.se/pressrum/pressmeddelanden/2013/39786.aspx (Hämtad 2014-04-08)
Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöplan. 2014.
http://www.av.se/teman/bygg/arbetsmiljoplan/ (Hämtad 2014-03-31)
Arbetsmiljöverket, Bra säkerhetskultur börjar med cheferna. 2014. http://www.av.se/teman/sakerhetskultur/grundbegrepp/chefer.aspx (Hämtad 2014-04-17)
Arbetsmiljöverket. Byggherren och uppdragstagarens ansvar. 2014. http://www.av.se/teman/bygg/byggherrens_ansvar/ (Hämtad 2014-04-01)
Arbetsmiljöverket. Byggverksamhet. 2014.
http://www.av.se/dokument/statistik/sf/Af_2013_06.pdf (Hämtad 2014-04-14)
Arbetsmiljöverket. Förebyggande före byggande. 2014.
http://www.av.se/teman/bygg/projekteringsansvar/ (Hämtad 2014-04-01)
Arbetsmiljöverket, Grundbegrepp. 2014.
http://www.av.se/teman/sakerhetskultur/grundbegrepp/index.aspx (Hämtad 2014-04-17)
Arbetsmiljöverket, Ingen säkerhetskultur utan rättvisekultur. 2014. http://www.av.se/teman/sakerhetskultur/grundbegrepp/rattvisekultur.aspx (Hämtad 2014-04-17)
Arbetsmiljöverket. Uppfylla projekteringsansvaret. 2014.
http://www.av.se/teman/bygg/projekteringsansvar/uppfylla/ (Hämtad 2014-04-01)
Arbetsmiljöverket. Interaktiv utbildning arbetsmiljö. 2014.
http://arbetsmiljoverket.learnways.com/courses/course72/template.htm (Hämtad 2014-04-03)
Arbetsmiljöverket. Interaktiv utbildning systematiskt arbetsmiljöarbete. 2014. http://arbetsmiljoverket.learnways.com/courses/course71/template.htm
(Hämtad 2014-04-05)
Arbetsmiljöverket. Lag och rätt, arbetsmiljölagen. 2014. http://www.av.se/lagochratt/aml/ (Hämtad 2014-04-05)
Arbetsmiljöverket. Lag och rätt, föreskrifter. 2014. http://www.av.se/lagochratt/afs/ (Hämtad 2014-04-05)
Arbetsmiljöverket. Om oss. 2014.
http://www.av.se/omoss/ (Hämtad 2014-04-05)
Arbetsmiljöverket. Samordning under utförandet av arbetet. 2014. http://www.av.se/teman/bygg/samordning/ (Hämtad 2014-04-03)
Arbetsmiljöverket, Strålsäkerhetsmyndigheten - myndighet med öga för säkerhetskultur. 2014.
http://www.av.se/teman/sakerhetskultur/praktik/stralskyddsmyndigheten.aspx (Hämtad 2014-04-17)
Arbetsmiljöverket, Säkerhetskultur. 2014.
Arbetsmiljöverket. Upprätta skriftliga handlingar. 2014.
http://www.av.se/teman/bygg/projekteringsansvar/skriftligahandlingar/ (Hämtad 2014-04-03)
Arbetsmiljöverket. Vem är ansvarig för vad? 2014.
http://www.av.se/teman/bygg/ansvar/ (Hämtad 2014-04-03)
Boverket. Byggherrens ansvar. 2014.
http://www.boverket.se/Vagledningar/PBL-kunskapsbanken/Lov-- byggande/Byggprocessen/Byggherrens-ansvar/ (Hämtad 2014-05-23)
Fransson, Margite. Sju dödades i byggolyckor 2013. Byggnadsarbetaren. 2014-02-11. http://www.byggnadsarbetaren.nu/2014/02/sju-dog-i-byggolyckor-2013/
(Hämtad 2014-04-08)
Illustrationsreferenser
Fig. 1 och 2. Arbetsmiljöverket. Byggverksamhet. 2014.
http://www.av.se/dokument/statistik/sf/Af_2013_06.pdf (Hämtad 2014-04-14)
Fig. 3 och 4. Samuelson, Björn. Arbetsskador inom byggindustrin 2012, Bygg- och anläggning – privat sektor. 2013.
http://www.bygg.org/UserFiles/Files/Medarb/Arbetsmiljo/Arbetsskador_inom_byggin dustrin_2012.pdf (Hämtad 2014-04-14)
Fig. 6. Social Entrepreneurship Strategy Planning. Leadership and motivation. 2013. http://cms.sesp-project.eu/index.php?id=355 (Hämtad 2014-04-16)
Fig. 7.Arbetsmiljöverket, Grundbegrepp. 2014.
http://www.av.se/teman/sakerhetskultur/grundbegrepp/index.aspx (Hämtad 2014-04-17)
8 Sökord
Arbetsmiljö ... 2, 11, 41, 50 Arbetsmiljöplanen .. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 33, 34, 35, 36, 37, 38, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 54, 55, 57, 60, 61, 63, 65 Byggbranschen .. 1, 2, 1, 12, 13, 27, 41, 46, 57, 60 Intervju ... 24, 29 Kommunikation….3, 10, 20, 22, 26, 27, 369 Bilagor
Bilaga 1 Mall för arbetsmiljöplanen Bilaga 2 Intervjuguide Platschef företag A Bilaga 3 Intervjuguide Arbetsledare företag A Bilaga 4 Intervjuguide Byggnadsarbetare företag A Bilaga 5 Intervjuguide Platschef företag B
Bilaga 6 Intervjuguide Arbetsmiljöansvarig företag B Bilaga 7 Intervjuguide Byggnadsarbetare företag B
Arbetsmiljöplan
Projektnamn Uppgifter i denna AMP gäller för projekttiden
Projektnamn Start och avslutning t.ex. datum för
slutbesiktning Besöksadress till byggplatsen
Besöksadress till byggplatsen
Byggherrens namn Byggherrens telefonnummer
Byggherrens namn
ev. uppdragstagares namn Uppdragstagarens telefonnummer
Ev. Uppdragstagares namn
Denna arbetsmiljöplan upprättades
Datum Företag/ Namn och namnteckning Byggarbetsmiljösamordnare – Planering och projektering BAS-P
Denna arbetsmiljöplan övertogs
Revisionshistorik
Revisionshistorik, upprättandet
Version Datum Komplettering
Byggarbetsmiljösamordnare – Planering och projektering BAS-P
Revisionshistorik, fortlöpande anpassning
Version Datum Komplettering
Byggarbetsmiljösamordnare – Utförande BAS-U
Innehållsförteckning
REVISIONSHISTORIK ... 2
Revisionshistorik, upprättandet ... 2 Revisionshistorik, fortlöpande anpassning ... 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 ARBETSMILJÖORGANISATION ... 4
Arbetsmiljösamordning för planering och projektering ”BAS-P” ... 4 Arbetsmiljösamordning för utförandet ”BAS-U” ... 4 Skyddsombud på arbetsplatsen ... 4 Övriga kontaktpersoner ... 4
EXEMPEL PÅ REGLER FÖR VERKSAMHETEN PÅ ARBETSPLATSEN ... 5
Ordning på arbetsplatsen ... 5 Personlig skyddsutrustning ... 5 Skyddsanordningar ... 5 Brandfara och brandredskap ... 5 Heta arbeten ... 5 Materialupplag... 5 Besiktningskrav för maskiner ... 6 Bullrande verksamhet ... 6 Elsäkerhet ... 6 Farliga ämnen ... 6 Bilparkering ... 6 Under-/sidoentreprenör... 6 Beredskap vid olycka ... 6 Övrigt ... 6
RISKÖVERSIKT ... 8 ÅTGÄRDER MOT FALLRISKER ... 9 ÅTGÄRDER MOT RISK FÖR JORDRAS ... 10 ÅTGÄRDER MOT KEMISKA OCH BIOLOGISKA ÄMNEN ... 11 ÅTGÄRDER MOT JONISERANDE STRÅLNING ... 12 ÅTGÄRDER MOT ARBETE I NÄRHET AV HÖGSPÄNNINGSLEDNING ... 13 ÅTGÄRDER MOT RISK FÖR DRUNKNING ... 14 ÅTGÄRDER VID ARBETE I BRUNNAR ELLER TUNNLAR ... 15 ÅTGÄRDER VID DYKERIARBETE ... 16 ÅTGÄRDER VID ARBETE I KASSUN ... 17 ÅTGÄRDER VID SPRÄNGNINGSARBETE ... 18 ÅTGÄRDER VID ARBETE MED TUNGA ELEMENT ... 19 ÅTGÄRDER VID PASSERANDE FORDONSTRAFIK ... 20 ÅTGÄRDER VID RIVNINGSARBETEN ... 21 FÖRHANDSANMÄLAN ... 22
Arbetsmiljöorganisation
Arbetsmiljösamordning för planering och projektering ”BAS-P”
Arbetsmiljösamordnare – planering och projektering/ Företag Ev. ytterliggare kontaktpersoner
Kontaktperson Ev. ytterliggare kontaktpersoner
Arbetsmiljösamordning för utförandet ”BAS-U”
Arbetsmiljösamordnare – Utförande / Företag Ev. ytterliggare kontaktpersoner
Kontaktperson (anslås) Ev. ytterliggare kontaktpersoner
Tillståndsansvar för brandskydd
Namn Telefon
Arbete på fast driftsställe – ansvar för samordning av arbetsmiljöfrågor
Namn Telefon
Första hjälpen
Namn och telefon Namn och telefon
Skyddsombud på arbetsplatsen
Skyddsombud
Namn Företag Telefon
Namn Företag Telefon
Namn Företag Telefon
Eventuellt utsett samordnande skyddsombud
Namn Företag Telefon
Övriga kontaktpersoner
Kontaktpersoner hos entreprenörer
Namn Roll Företag Telefon
Exempel på Regler för verksamheten på arbetsplatsen
Ordning på arbetsplatsen
God ordning ska gälla på arbetsplatsen. Detta skapar trivsel och framkomlighet och kan förhindra många olyckor. I personalutrymmen ska ordnings- och skötselföreskrifter noga efterlevas.
Skyddsronder
På denna arbetsplats genomförs skyddsrond……….. ………. (ange tidsintervall ex. tisdag i jämna veckor)
Personlig skyddsutrustning
Skyddshjälm med hakrem samt skyddsskor med spiktrampskydd och skyddståhätta ska alltid bäras såvida samordningsansvarige ej uttryckligen medger annat.
Övrig anbefalld skyddsutrustning ska även bäras.
Skyddsanordningar
Innan ett arbete påbörjas ska man alltid kontrollera att erforderliga skyddsanordningar är korrekta och säkert utförda. Ett arbete kan innebära att man måste sätta upp en tillfällig avspärrning omkring arbetsplatsen för att förhindra att någon skadar sig.
Observera
Måste en skyddsanordning tas bort för att kunna utföra ett arbete, är det en skyldighet att återställa den.
Om skyddsanordning ej omedelbart kan återställas ska detta rapporteras till arbetsledningen och BAS-U (Underlåtenhet eller slarv kan medföra straffpåföljd enligt AML kap.8 §2).
Brandfara och brandredskap
Man ska alltid meddela Tillståndsansvarig för brandskydd om man har för avsikt att använda brandfarlig vara. Det är nödvändigt att utrymningsvägar hålls fria.
Man bör förvissa sig om var brandsläckare finns. Gas- och gasolflaskor ska, då de ej används, samlas till särskilt anvisad och varningsskyltad plats.
Heta arbeten
Med Heta Arbeten avses främst svetsning och skärning, arbete med rondell, lödning samt arbeten med gaslågor för uppvärmning eller upptining.
Inga Heta Arbeten får påbörjas utan den Tillståndsansvarige för brandskydd gjort kontroll och lämnat tillstånd.
Se till att utrustningen uppfyller brand- och arbetarskyddsmyndigheternas krav och att försäkringsbolagens krav på "Förebyggande åtgärder" är uppfyllda.
Materialupplag
Material ska läggas på anvisade platser. Kontrollera att transportvägarna ej blir blockerade. Ta hand om allt spillmaterial - fortlöpande!
Grävmaskiner, kranar, lyftanordningar, hissar och liknande utrustningar måste besiktigas med vissa tidsintervall.
Utrustning för vilken aktuell uppgift saknas om godkänd besiktning får ej användas på arbetsplatsen.
Besiktningsintyg ska uppvisas för BAS-U innan något arbete får påbörjas. Där förarbevis krävs skall detta uppvisas och vid maskindrivna lyftanordningar uppvisas även arbetsgivarens tillstånd.
Bullrande verksamhet
Åtgärder för att minska hörselskadligt buller ska vidtas av alla verksamma på arbetsplatsen. Detta görs dels genom att använda sådana maskiner och utrustningar som ger så lite buller som möjligt, dels genom att avskärma speciellt bullrande arbeten.
Radioapparater etc. får ej medtagas till arbetsplatsen utan BAS-U:s godkännande och får ej användas med störande volym.
Elsäkerhet
Ej behörig installatör får inte göra ingrepp i elanläggningen - tillfällig eller permanent. Endast byte av säkringar får utföras.
Var rädd om kablarna - de skadas lätt. Låt ej kablar ligga oskyddade där skaderisk föreligger. Skadade elkablar får under inga omständigheter användas.
Om skada på elkabel upptäcks - underrätta genast arbetsledningen.
Farliga ämnen
Hos BAS-U finns en pärm med säkerhetsdatablad/varuinformationsblad över alla farliga ämnen, som användes på arbetsplatsen. Under- och sidoentreprenörer ska till BAS-U överlämna säkerhetsdatablad/varuinformationsblad över de farliga ämnen som hanteras av dem på arbetsplatsen.
Om farliga ämnen måste användas - hjälp till att bevaka att arbetsledningen ger information om vilka risker som varje ämne kan medföra och vilka skyddsåtgärder som behöver vidtagas.
Bilparkering
Inom arbetsområdet får parkering ske endast vid anvisad plats.
Under-/sidoentreprenör
Under-/sidoentreprenör ska tillse att den egna personalen får del av dessa regler. Varje entreprenör tillhandahåller ev. särskilda skyddsanordningar samt personliga
skyddsutrustningar för sina anställda och svarar för att egen utrustning fortlöpande besiktigas och underhålles.
Förskjutning och/eller inarbetning av arbetstid får ej ske utan överenskommelse med BAS-U.
Beredskap vid olycka
Beredskapsplan att följa vid olycka är informerad till samtliga på arbetsplatsen och finns anslagen/utdelad.
Övrigt
Tidpunkter då arbete inte får pågå
Inskränkningar i vissa typer av arbete (t ex bullerstörande)
Regler för inpassering/anmälan vid arbete vid industrier
Risköversikt
(komplettera med exempel utöver de uppräknade!)
Arbeten med särskild risk som kommer att förekomma Nej Ja
1. Arbete med risk för fall från högre höjd än två meter.
2. Arbete som innebär risk att begravas under jordmassor eller sjunka ner i lös mark. 3. Arbete som kan medföra exponering för kemiska och biologiska ämnen.
4. Arbete som kan medföra exponering för joniserande strålning. 5. Arbete i närheten av högspänningsledning.
6. Arbete med risk för drunkning.
7. Arbete i brunnar eller tunnlar samt anläggningsarbete under jord. 8. Undervattensarbete med dykarutrustning.
9. Arbete i kassun under förhöjt lufttryck. 10. Arbete vid vilket sprängämnen används.
11. Arbete vid vilket lansering, montering och nedmontering av tunga byggelement eller tunga formbyggnadselement ingår.
12. Arbete på plats eller område med passerande fordonstrafik.
13. Rivning av bärande konstruktioner eller hälsofarliga material eller ämnen 14.
15. 16.
Åtgärder mot fallrisker
Byggvecka Plats Arbetet utförs av (entreprenör)
Arbete/aktivitet Tänkbar skada
Åtgärder
Nedan följer en checklista som presenterar ett antal åtgärdspunkter. Dessa åtgärdspunkter syftar till att ge dig uppslag/idéer för att du ska kunna formulera lämpliga åtgärder för riskreducering. Ersätt checklistans åtgärdspunkter med så detaljerade lösningar/åtgärdsbeskrivningar som möjligt. Information om föreskrifter, anvisningar m m finner du i AMP-Guidens hjälpsidor.
Konstruktiva överväganden och åtgärder Produktionsmetoder och material
Prefabricering av: Takstol Balkonger Fönstermontering i väggelement Byggelement Brosektioner
Material och dimensionering:
Hållfasthet Ytsträvhet Integrering av skyddsanordningar Förbered infästningar för: Ställningar Skyddsräcken vid: valvkanter trapphus trapplöp hisschakt ventilationsschakt takfotstassar Skyddsnät för:
säker montering av bjälklagselement
säker montering av fasadelement
stomkomplettering t.ex. målning
Arbetsbrygga vid:
arbete vid valvkant
arbete med fasadelement
takarbete
personlig fallskyddsutrustning Information och upplysningar
Typ av ställning, skyddsräcke, skyddsnät etc.
Planering och projektering utförd av: Signering BAS-P / BAS-U
Åtgärder mot risk för jordras
Byggvecka Plats Arbetet utförs av (entreprenör)
Arbete / aktivitet Tänkbar skada
Åtgärder
Nedan följer en checklista som presenterar ett antal åtgärdspunkter. Dessa åtgärdspunkter syftar till att ge dig uppslag/idéer för att du ska kunna formulera lämpliga åtgärder för riskreducering. Ersätt checklistans åtgärdspunkter med så detaljerade lösningar/åtgärdsbeskrivningar som möjligt. Information om föreskrifter, anvisningar m m finner du i AMP-Guidens hjälpsidor.
Förundersökningar
Geoteknisk undersökning.
Säkerhetsförberedelser för transporter och arbete Transporter
Sträckning av tillfarts- och förbindelseleder för tunga fordon och utrustning
Hårdgjort underlag för tunga fordon och utrustning
Markstabiliseringsåtgärder