Frågeställningen i denna uppsats har en gemensam grund, valet. Ska man välja att ge eller välja att avstå. Organisationer som driver insamlingar bör bearbeta sin problematik genom att öka medvetenheten om att det är ett aktivt val som givande handlar om och det i sin tur kan göras genom upplysning, etablera förtroende och skapa kännedom om behov och fattiga individer oavsett etnisk härkomst.
Vi som lever och har härkomst i välfärd behöver uppenbarligen känna igen oss i det eller dem vi kan komma ge pengar och support till. Vi tränger även till att känna förtroende för den organisation och dennes projekt, som ska vidarebefordra och förvalta vårt givande. Det kan även vara så att en del av dem som ger, känner sympati och ansvar för lidande och behov i andra delar av världen än sin egen. En annan del av givarna anser faktiskt att insamlingar gör en skillnad för många människor i världen och det borde vara den primära anledning till varför människor lägger en slant i bössorna annars kunde dessa lika gärna välja att avstå.
Likaså är det de bilder som förmedlas till oss (som framförallt lever i välfärd), inte bara genom vår centrala, regionala och lokala media utan även genom de organisationer vi har förtroende för. I kombination med gripande bilder och berättelser kan våra känslor förmedla oss att agera och vända oss till organisationer för att erbjuda oss som frivilliga/volontärer, eller att man donerar en summa. I MS fall har givetvis förtroendet en stor roll, organisationen är inte ny för danskarna och även de äldsta invånarna i landet kan komma ihåg andra
världskriget i Danmark på ett annat sätt än vad vi svenskar kan, som inte var delaktiga i kriget på samma sätt. Organisationens frö såddes i krigets aska och det inger uppenbarligen en sorts respekt och förtroende i många åldersgrupper och med denna typ av förtroende, kan danskar tänkas ge till dem som har mindre/minst.
Somliga danskar uttryckte under insamlingen, att de som särskilt valde att avstå från att ge ett bidrag, gjorde det valet med anledningen av att värna om sin egna, välgörenhet börjar hemma, menar en stor skara människor. Det var även uppenbart att det fanns rasistiska åsikter hos några av dem som mötte en insamlare den 10 december 2006. Denna grupp var antagligen den som hyste mest negativitet till insamlare. Människor i anknytning till den typen av åsikt, var dem som inte alls var intresserade av insamlings projekt i Afrika, även om organisationen på grund av sitt ursprung hade en patriotisk respekt och långa samarbeten med samarbetspartnerna för insamlingen. Det var just på grund av långa samarbeten och det stora behoven som de tre projekten valdes ut för landsinsamlingen.
En annan form av negativitet som en insamlare gick till mötes, var en negativitet som kom från dem som kan kallas ”de uttröttade”. Denna kategori upplevde att de var ”upp över öronen” av att ge, dessa valde oftast att avstå från att ge då de kände sig bombarderade av insamlare utanför sina dörrar, elände på tv: n med vädjan om inbetalningar, telefonsamtal om att skänka till höger och vänster. Några i denna grupp som inte orkade med mer upplevde även att de inte hade råd att ge, vilket var oerhört svårt att konfrontera. Det var inte som att konfrontera någon som inte ville ge av anledningen att de ansåg att MS som organisation skulle vara en vänster orienterad. Nej, det var bara att försöka att uppmuntra den uttröttade gruppen och få den att kanske ge mindre summor till fler organisationer som ett tips för att de
inte skulle få känslan av maktlöshet, för de flesta av dem menade att de hade viljan men inte möjlighet att ge.
Vid flera tillfällen under uppsatsens gång har det uppdagats hur svårt det är att vara insamlare. I MS lansinsamlingen gjorde man det utan lön, men med lite glögg i magen och ett engagemang i hjärtat och med de tre projekten (som pengarna skulle gå till) i huvudet, utförde man mer än ett dagsverk. Detta gjorde på något vis, alla insamlare den 10 december 2006, till vår tids Robin Hoods.
Källor och litteratur
Esaiasson, Peter. Et al., 2005, Metodpraktikan- Konsten att studera samhälle, individ och marknad, Stockholm, Författarna och Norstedts Juridik AB, andra upplagan
Hervik, Peter, 2006, “ The Emergence of Neo-nationalism in Denmark, 1992-2001” , i Neo-nationalism in Europeand Beyond, Perspectives from Social,
Anthropology, Banks, Marcus and, Gringrich, Andre New York and Oxford, Berghahn Books
Hervik, Peter, 2003, Mayan People Within and Beyond Boundaries- Social Categories and Lived Identity in Yucatán, (originally published in Amsterdam), New york and Oxford, Routledge
Ignatieff, Michael, 1998, Krigarens heder - Etniska krig och det moderna samvetet, Göteborg, Daidalos
May, Tim, 1997, Samhällsvetenskaplig forskning, Lund, Studentlitteratur Miller,W. Richard, First printed in 2005, reprinted 2006,
“Cosmoplotian respect and patriotic concern”, i The Political Philosophy of Cosmopolitanism, Cambridge, University Press
Moeller, Susan D. 1999, Compassion Fatiuge- How the media Sell Disease, Famine, War and Death, New York USA, Routledge
Pogge, Thomas, First printed in 2005, reprinted 2006, “A cosmopolitan perspective on the global economic order”, i The Political Philosophy of Cosmopolitanism, Cambridge, University Press
Uppsats
Jörgensen, Egaa Rikke, Maj 2001, Vi har udvikling – de har kultur, Selvdefiniering og selvrealisering blandt udviklingsarbejdare i MS, Specialraekke nr.191,
Institut for Antropologi, Köpenhamns Universitet
Internet källor >http://www.ms.dk<
>http://www.ms.dk/sw44233.asp< 2006-12-28 >http://www.ms.dk/sw44100.asp< 2006-12-28 >http://www.ms.dk/sw36591.asp< 2006-12-28
Tidsskrifter och artiklar
Bischoff, Peter och Christensen Pagel, Maria, 2006, Magasinet, Nr 4 (MS-medlemstidning), Ansvarig utgivare: Frans Mikael Jansen (Generalsekr.), redaktör: Peter Bischoff,
Tryck: Handy-Print A/S, Magasinet 4/2006 är tryckt i 9.500 exemplar, ISSN: 1901-66115 Bischoff, Peter och Pedersen Bonde, Morten, 2006, Magasinet, Nr 3
Ansvarig utgivare: Frans Mikael Jansen (Generalsekr.), redaktör: Peter Bischoff,
Tryck: Handy-Print A/S, Magasinet 3/2006 är tryckt i 9.500 exemplar, ISSN: 1901-66115
Appendix
Etiska riktlinjer för MS landsinsamling 2006
http://www.ms.dk/graphics/st%f8t%20ms/landsindsamling/