Sammanfattning och slutsatser

I detta avsnitt kommer vi att presentera de slutsatser vi sammanfattningsvis kan dra i relation till våra frågeställningar och utifrån vår undersökning i relation tidigare forskning. Våra frågeställningar löd så här:

6 Hur gör pedagogerna på ett demokratiskt sätt barnen delaktiga i verksamheten?

7 I vilken omfattning tar pedagogerna tillvara på barnens egna tankar och idéer? 8 Hur arbetar pedagogerna för att uppmuntra barnen till att lära genom att prova

och genom att hjälpa varandra?

9 Hur utformar pedagogerna verksamheten för att kunna se och ta till vara på varje barn och dess kompetens?

10 I vilken omfattning genomsyras verksamheten och pedagogernas förhållningssätt av ett salutogent lösningsinriktat tankesätt?

och därför har vi i våra frågeställningar främst valt att fokusera på frågor om demokrati. Det är framförallt de tre första frågorna vi syftar på, den fjärde frågan behandlar mest ett pedagogiskt synsätt, som dock skulle kunna ligga till grund för att förmedla demokratiska värderingar.

En av pedagogerna verkade mer än den andra vara insatt i och intresserad av demokratiska frågor och värderingar, detta syntes i utförligheten av deras svar på intervjufrågorna gällande demokrati. Kanske kan det vara så att demokrati inte har diskuterats i så stor utsträckning inom arbetslaget. Det skulle kunna vara en

förklaring till varför vi fick så lite underlag på vissa frågor rörande hur barnen på ett demokratiskt sätt görs delaktiga i verksamheten. Vi upplever genom vår tolkning av intervjusvaren att våra respondenter låter barnen lära genom att prova och genom att hjälpa varandra. Deras förmåga att ta tillvara på barnens egna idéer och kompetenser i utformningen av verksamheten har vi dock inte fått så många konkreta exempel på. De nämnde bland annat barnens rättigheter/skyldigheter, att barnen blir

medbestämmande och att de tar tillvara på barnens tankar och idéer, när vi frågade dem hur de arbetar för att verksamheten ska genomsyras av demokrati och vi önskar att vi hade fått fler spontana exempel på hur de konkret arbetar med detta i

verksamheten. Förvisso gav pedagogerna fina exempel på hur de utnyttjar barnens egen kompetens i vardagliga situationer i verksamheten, exempelvis då det gäller att barnen lär utav varandra, men vi önskar att de hade kunnat ge exempel på tillfällen där barnens kompetens får bidra till beslut i utformningen av verksamheten. Enligt Pramling, Samuelsson och Sheridan (1999) bör barnen vara med i beslutsfattande processer för att utveckla demokratiska principer och de menar att det i förskolan finns stora möjligheter att gör barnen delaktiga i sammanhang där beslut kring

verksamheten fattas. Enligt läroplanen så ska nämligen ”Flödet av barnens tankar och idéer ska tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet” (lpfö98, s.9).

Under analysen av intervjuerna blev vi medvetna om att respondenterna vet att de behöver se varje barn varje dag för att kunna göra dem delaktiga i verksamheten, men de anser att dem på grund av tidsbrist beroende på en stor barngrupp inte alltid uppnår detta. Anna säger att det är en vision som de eftersträvar och båda respondenterna ger exempel på hur de gör för att försöka få varje barn att känna sig sett, de menar att det bland annat är viktigt att hälsa på varje barn och nämna dem vid namn. Pedagogernas

upplevelse av att de har svårt att hinna med att se varje barn är något som vi upplever att vi har sett under våra analyser, framförallt i exemplet med Ahmed. Trots detta anser vi dock att pedagogerna genom att vara medvetna om situationen har större möjlighet att påverka till en positiv förändring som leder till att de i framtiden kanske har en chans att uppnå sin vision.

Ingen av våra respondenter hade tidigare hört begreppet salutogent tankesätt innan vi presenterade det för dem. När Lotta förstod innebörden av begreppet kunde hon se att detta var något hon alltid arbetat med och hon anser att det salutogena genomsyrar deras verksamhet. Anna anser däremot inte att det genomsyrar verksamheten, men hon menar att trots att det inte har diskuterats i arbetslaget så finns det i bakhuvudet hela tiden. Vi kan genom våra analyser se att pedagogerna har stora delar av det salutogena tankesättet med sig i sitt arbete med barnen och vi upplever att dessa tankar finns i deras förhållningssätt. Detta kan vi främst se i det uttalande som Anna gör där hon säger ”vi försöker att inte trycka på det negativa utan att istället lyfta fram det positiva”, detta är nämligen en av grundstenarna i det salutogena tankesättet. Inom det salutogena, lösningsinriktade, tankesättet så väljer man att betona det som fungerar istället för bristerna (Måhlberg & Sjöblom, 2002).

Läroplanen har legat till grund för hela vår undersökning, genom detta vill vi betona vikten av att ha den med i det dagliga arbetet på förskolan. Vi upplever genom analyser av våra intervjuer och observationer att respondenterna har läroplanen med i sin verksamhet. Detta syns framförallt på de svar vi fick på frågan om de dagligen har den i tankarna när de möter barnen och planerar verksamheten.

”Ja. Allt finns med i läroplanen och läroplanen finns med i allt man gör. När man planerar måste man tänka på att få med alla bitar” (Lotta).

Vi upplever det som väldigt positivt att våra respondenter har läroplanen med sig och tänker mycket på den i sin planering eftersom det ingår i förskollärarens uppdrag att den ska genomsyra verksamheten.

Genom den del i vår intervju som behandlar pedagogernas förhållningssätt gentemot tre barn som vi valde ut ur den aktuella barngruppen hoppades vi på att få fram

eventuella skillnader/likheter. Vi tycker det är intressant att se om förhållningssättet gentemot de tre barnen skiljer sig mellan pedagogerna, eftersom de hävdar att de efter så många år som kollegor tänker och arbetar likadant. Resultatet av pedagogernas svar rörande de tre barnen visar att de förhåller sig relativt lika till dem, men att

förhållningssättet i vissa fall skiljer sig mycket åt. Genom att vi belyser detta kan vi kanske uppmuntra till eftertanke hos andra pedagoger. Frågor kan kanske väckas och sätta igång diskussioner som uppmuntrar till reflektion över olika sätt att bemöta och förhålla sig till barn som man dagligen möter i sitt arbete. Hur kommer det sig att två pedagoger kan förhålla sig så olika/lika till barnen? Hur påverkar det barnen? Hur påverkar det verksamheten?

Sammanfattningsvis kan vi tolka att pedagogerna kanske inte har riktigt så lika tänk som de själv trodde, trots att svaren i vissa fall stämde bra överens. Genom vårt resultat kan vi dock inte dra några slutsatser om hur pedagogernas förhållningssätt ser ut gentemot övriga barn i barngruppen. Vi säger inte heller att det är negativt om pedagogerna har olika sätt att förhålla sig till barnen, utan kanske kan det vara så att deras olika uppfattningar kan vara en styrka i deras arbete med barnen genom att de kompletterar varandra.

Genom vår undersökning anser vi att vi har fått svar på de frågeställningar som ligger till grund för vårt examensarbete. Vårt syfte med undersökningen är att vi genom att synliggöra några pedagogers förhållningssätt gentemot barnen hoppas kunna

uppmärksamma andra som arbetar med barn på betydelsen av förhållningssätt. Vi kanske kan uppmuntra till reflektion över olika sätt att bemöta och förhålla sig till de barn man dagligen möter i sitt arbete. Möjligheten finns att vi redan har lyckats uppmuntra till reflektion genom våra intervjuer med respondenterna. Genom våra intervjuer har vi uppmärksammat respondenterna på pedagogiskt förhållningssätt och våra frågor hoppas vi har uppmuntrat dem till att reflektera och fundera kring sitt eget förhållningssätt. Vår förhoppning är att Anna och Lotta nu inspirerar sina övriga arbetskollegor till att fundera över betydelsen av förhållningssätt och att vi på så sätt skapar förståelse för barn och deras värld, vilket enligt Pramling, Samuelsson och Sheridan (1999) är ett av de bästa kännetecken på en professionell pedagog.

Kapitlet som följer är det sista i vårt examensarbete. Här diskuterar och kritiskt granskar vi genomförandet av arbetet och ger förslag på vidare forskning.

5. Diskussion

Vårt syfte är att genom detta arbete synliggöra betydelsen av förhållningssätt. Detta gör vi genom att lyfta fram hur respondenternas förhållningssätt visar sig i deras arbete med barnen och genom att koppla detta till litteratur som berör och stärker vårt antagande. Vi upplever att vår undersökning tydligt presenterar vikten av

förhållningssättet hos personer som arbetar med barn.