Sammanfattning av resultat - Användandet av verb som undervisningsmetod med tekniska system

Resultatet visar att barnen har kunskap om tekniska system som finns i deras vardag och att det finns ett intresse för bland annat elsystemet. Det blev tydligt i resultatet att boken, framförallt nallen, är en stor anledning till att barnen behåller fokus och intresse på vad som ska ske. I aktiviteterna visade barnen deras tekniska kunskap i de tekniska objektets funktion genom att trycka på knappar. Barnens kunskaper om just hur de olika tekniska systemen är uppbyggda är svaga. Man kan dock se att barnen har en god början till ett systemtänk, vilket syns i episoderna i ovanstående kapitel. Verben agerade som en undervisningsmetod som hjälpte barnen att veta vad som förväntades av dem i aktiviteten samt möjliggjorde utforskande genom att de fick in-teragera med objekten. Detta blev ett görande som förskollärarna inte upplevt innan i arbetet med substantiv. Barnen visade här genom kroppsspråk att de lyssnade, var intresserade genom att luta sig framåt, krypa på bordet samt sitta på knä. Barnen sökte dessutom hjälp av varandra samt forskarna under båda aktiviteterna för att utveckla sin förståelse för de tekniska objekten. Resultatet visar dock inte i vilken utsträckning betoningen och användandet av verb bidrar till kunskap hos barnen. Verb är en del av vardagsspråket och används kontinuerligt utan större tanke på själva användandet, som förskollärarna berättar. Det kan däremot vara ett stöd för

pedagogerna i utformningen av aktiviteter i teknik. De produktiva frågorna kan också vara ett stöd för pedagogerna för att driva utforskandet framåt samt för att inte undervisningen ska bli ensidig. I resultatet kan man se att användningen av de produktiva frågorna i aktiviteten drev barnens utforskande framåt samt att barnen blev intresserade av de tekniska objektens funkt-ioner.

6 DISKUSSION

6.1 Resultatdiskussion

6.1.1 Hur gestaltar sig teknikundervisning med verb som undervisningsmetod?

Tanken med aktiviteten var att barnen skulle få utforska och undersöka olika objekt som kunde kopplas samman med ett eller flera verb. Alla objekt som introducerades till barnen lyste på olika sätt och alla hade någon form av lampa. På grund av att aktiviteten grundas på verbet lysa kunde fler verb integreras. Saker som lyser kan även låta, stängas av samt startas vilket gjorde att aktiviteten inbegrep fler verb och därmed gjorde att barnen kunde utforska objekten bortom substantivet. Areljung (2016) skriver att det blir begränsat att enbart utgå från substantiv, som vatten och is. Det är på grund av att verben smälta och frysa enbart kan tillämpas på vattnets olika stadier. Om fokus istället ligger på verben frysa och smälta kan fler objekt utforskas. I utförandet av aktiviteterna blev barnen inte begränsade i sitt utforskande, det var fler objekt som kunde kopplas ihop med det verb som var utgångspunkten i aktiviteten. Detta kunde ses i tabell 5 som visar de verb som barnen använde. Några av verben som barnen använde var trycka, lysa, låta, vrida, släcka.Användningen av dessa är tydlig i episoderna i kapitel 5.2.1. Alla barn var inte familjära med alla tekniska objekt som introducerades. Med hjälp av verben kunde barnen utforska genom att känna, trycka, få dem att lysa, låta och bli mer bekant med objektet. Detta är också vad användandet av verb som undervisningsmetod har visat genom Areljungs (2016) studie. Detta kan även ses i Klasanders (2010) studie när han nämner att man bör rikta ett fokus mot att undervisa hur teknik används istället för vad objekten är. Genom att ha fokus på hur tekniken används blir det tydligare för eleverna hur artefakter bildar system och samband mellan artefakterna. Med hjälp av verb riktas fokus mot vad man gör på ett naturligt sätt. Arbetets resultat och forskningen visar att verb som undervisningsmetod i utformningen av teknikundervisning gör det mer lättillgängligt att presentera och undersöka tillsammans med barnen.

Det är av vikt för pedagogerna att lära sig ställa produktiva frågor skriver Elfström m.fl. (2008) på grund av att frågorna kan inspirera till olika aktiviteter och utforskande. I användande av produktiva frågor öppnar man upp flera möjligheter för barnen. Frågorna bör vara undersök-ningsbara. Det bör även vara sådana frågor som barnen själva ställer sig när de kommer i kon-takt med nytt material, vilket möjliggör att barnen kan undersöka materialet utan hämningar. Elfström m.fl. tar upp variationen av frågor som kategoriseras som produktiva frågor vilket är vad vi försökt integrera i aktiviteten. Vissa frågor var rätt omfattande och svåra att besvara. Det fanns inga förväntningar på stora svar på frågorna utan mer ett fortsatt utforskande i de tekniska objekten. En av frågorna var “Vad är det som händer inuti lampan?” vilket är en fråga som vi själva fick söka oss fram och var något som kan ha lämpat sig bättre med äldre barn. Med tanke på att de yngre barnen valdes ut till detta arbete valdes det att ha med de frågor som skulle

kunna tänkas uppkomma under aktiviteten. Vi kunde då berätta om vad som sker i sambanden med elsystemet mer ingående om barnen visade intresse för det. Ett exempel på en produktiv fråga som användes i aktiviteten var ”Hur kan vi få dem att lysa?” när barnen visade intresse för värmeljusen. Att lära sig använda de produktiva frågorna öppnar upp ett sätt att arbeta där utforskandet tillsammans med barnen kommer fram.

I aktiviteterna går det att se hur fantasin finns hos barnen i deras utforskande genom de olika sätt barnen använder sig av för att undersöka de tekniska objekten. I resultatet fanns exempel på detta när barnen kände, vände och tryckte på objekten. I användande av verb möter vi bar-nens förutsättningar och öppnar upp till ett utforskade för det läggs på en nivå som barnen förstår. Enligt Öberg Lindsten (1995) och Stables (1997) behöver barnen fantasi och kreativitet för att utforska vilket framgår att barnen har i aktiviteterna som utförs. I episoderna i 5.2.2 och 5.2.3 visas det att barnen driver utforskandet framåt med den fantasi och kreativitet som Stables och Öberg Lindsten skriver om. När man observerar barnen i vår omvärld kan det ses att de är kreativa och fantasifulla som Stables tar upp. Hon redogör för att det är den kreativa förmågan hos barnen som gör att de utvecklar den tekniska förmågan. Öberg Lindsten menar att det ligger en stor vikt i att utvidga barnens erfarenheter som de redan besitter för att kunna skapa en grund för deras skapande verksamhet. Vidare skriver Öberg Lindsten att när barnen möter samma förutsättningar så blir barnens fantasi mer produktiv samt mer betydelsefull.

I aktiviteten möjliggör verb som undervisningsmetod för barnen att stöta på teknikundervisning på ett mer förståeligt sätt. Det gör det även lättare för förskollärarna att introducera teknik för de minsta barnen på förskolan, vilket är av vikt. Stables (1997) nämner detta, att introducera teknik för små barn är optimalt för deras utveckling på grund av deras nyfikenhet. Det upp-märksammades i aktiviteterna att när tekniken introducerades på det här sättet för de yngre barnen med verb som undervisningsmetod blev objekten mer lättillgängliga. Barnen kunde även utforska och få stöd i sitt utforskande av de tekniska systemen. Detta kan ses i resultatet från aktiviteterna för att det genomsyras av barnens utforskande samt stöd i utforskande av både forskarna och av varandra. Barnens utforskande genom frågor samt de stöd de får blir tydligt i det första temat i båda observationerna och synliggörs i kapitel 5.2.2. I samma episoder kan man se hur barnen delade med sig av kunskapen om objektets funktion. I det tredje temat visar barnen med kroppsspråk var knapparna sitter genom pekande eller att prova att trycka på ob-jekten vilken syns i episoder i 5.2.3. Enligt Stables har det visat sig att de barn som får ett sådant här stöd är de barn som utvecklar sin tekniska förmåga mer. Stables redogjorde för att barn på förskolan är i utmärkt skick att utforska sin omvärld eftersom de inte har samma oro inför miss-lyckande och begränsningen som en vuxen har. Hon fortsätter beskriva hur alla barn i ung ålder har chans att bli teknologer på grund av deras fantasi och nyfikenhet. I aktiviteterna upptäcktes barnens vilja att utforska och delta, att bara få känna på objekten för att senare återgå till objek-ten med kunskap som de tagit till sig under aktiviteobjek-tens gång. Barnen visade i aktiviteterna att de inte ger upp och som även ger dem möjligheter att utvecklas i sina förmågor gällande pro-blemlösning, vilket Stables nämner i sin studie.

6.1.2 Vad är pedagogers upplevelse av användande av verb i teknikundervisning?

Resultatet visar att förskollärarna inte medvetet använder sig av verb i sin undervisning i särskilt stor utsträckning. De använder verb till vardags men utan ett specifikt mål med dem.

I användningen av verb är det ett fokus mot att tydliggöra och göra det konkret för barnen. När förskollärarna såg hur användningen av verb kunde gå till i aktiviteten berättade de under åter-kopplingen att det var något som de inte hade tänkt på innan. De sa att verben ger ett tydligt fokus vilket även Areljung (2016) tar upp. Hon upptäckte att användningen av verb i naturve-tenskapen var något som ramade in aktiviteterna och resulterade i frågor och utforskande. I förintervjuerna med förskollärarna uppfattades det som att teknikundervisningen inte får så mycket plats utan var begränsat till det vardagliga och att det blev undervisningstillfällen om barnen visade intresse för något inom teknik. I förintervjuerna tar förskollärarna även upp att de har bygg och konstruktion och att barnen kan bygga med magneter på ett kompostgaller. Förskollärarna menade att det är där tekniken bland annat kommer in i undervisningen. Med detta som resultat kan det kopplas till vad Elfstrand m.fl. (2018) samt Sundqvist (2019) nämner, att tekniken i förskolan inte får något utrymme i verksamheten samt att teknikundervisningen ofta är begränsad till bygg och konstruktion. Förskollärarna syn på vad teknik är var blandat. Det var att teknik är maskinellt, energi samt teknik som verktyg för att underlätta vardagen vilket vi uppfattade som teknik som artefakt. Förskollärarna som tog upp teknik som artefakt, sa att det är ett verktyg för att underlätta för människan, vilket är ett vanligt exempel på vad teknik är enligt pedagogerna i Sundqvists (2016) studie.

Överlag i resultatet svarade förskollärarna att teknik är ett stort ämne och därmed svårdefinierat på grund av att det finns överallt i vardagen. Elvstrand m.fl. (2018) belyser att pedagoger har svårt att avgränsa vad teknik är och ett användande av att “teknik är allt” vilket kunde utläsas i resultatet av förskollärarnas svar. Förskollärarna var positivt inställda efter att aktiviteten pre-senterats på grund av att de kunde se hur verb kunde användas som undervisningsmetod med ett tydligt fokusområde. Användandet av en bok som genomsyrade aktiviteten var något förs-kollärarna belyste som ett bra sätt att behålla fokus mot vad som skulle undersökas. Att använda verb som undervisningsmetod uppfattade vi att förskollärarnas reaktion på metoden var positiv och att de i framtiden skulle kunna närma sig teknikämnet med mer självsäkerhet än tidigare. Detta på grund av att verben och boken gjorde teknikundervisningen mer lättillgänglig. Det ses som positivt i resultatet då Elvstrand m.fl. tar upp svårigheterna och oron förskollärarna har med att bemöta teknikämnet.

I en av återkopplingarna diskuteras det om hur barnen idag växer upp i ett tekniksamhälle. Säljö (2015) tar upp att det behov som vi människor har är i ständig förändring och att människans behov alltid kommer förändras. De färdigheter och kunskaper som används för att uppfylla dessa behov är i konstant förändring. Undervisningen om teknik är något som växer fram mer och mer och de barn som växer upp i samhället kommer i och med den ökade

teknikundervis-44

ningen förhoppningsvis ha större kunskap. Inom det sociokulturella perspektivet lär barn ge-nom sociala samspel. I vår aktivitet uppfattades det som att barnen hade ett socialt samspel, att barnen var aktiva och tog till sig information och snappade upp vad man kunde använda ten till. De lärde sig genom praktiska erfarenheter, att använda, röra och interagera med objek-ten. Barnen har kunskaper och erfarenheter av teknik sen tidigare, vilket förskollärarna tog upp. Bland annat kunskaper om hur iPads och projektorer fungerar. Ett barns erfarenhet av värme-ljusen blev tydlig i resultatet när hen utbrast “det är ju bordsljus!” och tände värmeljuset utan instruktioner eller stöd från forskaren.

6.1.3 Hur interagerar barnen under aktiviteten med fokus på tekniska system?

Säljö (2015) skriver att det är viktigt att barnen får möjligheter att utveckla sina tankar. Ett sociokulturellt perspektiv med synen att barnen ska kunna använda olika medierande redskap är något som skrivs i förskolans läroplan (2018). I förskolans läroplan beskrivs det att barnen ska kunna kommunicera och beskriva sin omvärld. När barnen får använda sig av de olika tek-niska objekten som presenterades kunde de agera med de medierande redskapen som Säljö tar upp. Det här på grund av att barnen i aktiviteten med hjälp av objekten kan kommunicera och utveckla sitt tänkande kring dem. Det blir ett fokus mot teknik, barnens kunskap och barnens användning av teknik.

Med de barn som är verbala i aktiviteterna sker det ett utbyte av kunskap mellan dem och de barn som inte är verbala. Utbytet hade inte kunnat ske utan att människan har det symboliska språket som medierande redskap (Säljö, 2015). Utifrån det sociala samspelet går det att utläsa i aktiviteten att de barn som var verbala i båda aktiviteterna kunde dela sina erfarenheter genom användning av språket vilket gjorde att de andra medverkande barnen kunde lära av dem. De icke-verbala barnen kunde vara delaktiga i utforskandet genom kroppsspråk och gester. Några exempel på det är när barnet i mitten gestikulerar mot stereon till de andra barnen var knappen borde sitta. Ett annat exempel är när barnen vänder sig mot varandra för att ta del av varandras utforskande av de tekniska objekten. Gällande det tredje exemplet så visar barnen även varandra vilken knapp det är som ska starta eller stänga av ett objekt.

Stables (1997) nämner att det är relevant att uppmärksamma de yngre barnens entusiasm och nyfikenhet gällande teknikundervisning. Det är ett lärande och en nyfikenhet kring deras om-värld, hur saker och ting fungerar och ger dem verktyg i hur man får saker att fungera. Stables menar även att de barn som får mest stöd i sitt utforskande i hur saker och ting fungerar är de barn som utvecklas mest i sin tekniska förmåga. I resultatet synliggörs att de barn som hade svårigheter att orientera sig bland de tekniska objekten under aktivitetens gång var avvaktande i sitt utforskande. Barnen plockade upp värmeljusen när de inte fick de andra objekten att starta, det kan vara på grund av direkteffekten som värmeljusen medför samt att utforskandet av vär-meljusen pågick längre än med de andra objekten. I och med att barnen fick stöd i utforskandet av objekten kunde alla barn i slutet av aktiviteterna hantera objekten på sätt som de inte kunde i början.

Mawsons (2007) artikel tar upp barns tidigare erfarenheter hemifrån som en källa till barns tekniska kunskap och drar slutsatsen att kunskapen som barnen införskaffade sig i studien kom från hemmet. Utifrån det Mawson skriver kan det utläsas i resultatet att vissa barn hade mer kunskap än andra barn i arbetet vilket kan bero på erfarenheter hemifrån. Att barnen har stött på objekten tidigare och att de har använt och utforskat dem, medan de barn som inte hade någon aning i början inte haft tillgång till att utforska objekten.

I resultatet tar förskollärarna upp att barnen har någon form av förståelse för iPaden och pro-jektorn som ett sammankopplande system eftersom barnen uppmärksammar att det som händer på iPaden projiceras på väggen. Förskollärarna nämner även att de har uppmärksammat att bar-nen har en förståelse av vad lampknappen har för funktion som system då de tittar upp i taket för att se om något händer. Detta visar ett annat resultat än det som Svensson (2011) kom fram till i sin studie. Svensson skrev att unga inte har kunskap om hur komponenterna sitter ihop i system eller vilken relation de har till människan. Utifrån resultatet och förskollärarnas redogö-relse för barnens kunskap kan man se att barnen har en början till systemtänk. Detta ger en annan syn på barnens kompetens inom tekniska system. Ändock är inte detta arbete lika omfat-tande som Svenssons.

Boken Trycka knappen (Olsson & Ramel, 2014) valdes med tanken på vad van Meeteren och Zan (2010) skriver om att skapa ett meningsfullt lärande i teknikundervisningen. Svensson (2011) skriver om betydelsen av kopplingar till vardagsföremål vid undervisning om tekniska system, för att de yngre barnen ska kunna samtala om relationen mellan föremål och system. I planeringen av aktiviteten togs det med i beaktning. Boken som används i aktiviteten refererade till vardagssaker som barnen stöter på. Det blev naturligt att ha med de saker som gick att an-vända i aktiviteten utifrån boken: telefon, radio, högtalare, ficklampor och värmeljus. Under den andra aktiviteten kunde vi prata om hur objekten är bestående av delar och komponenter, bland annat att batterier är en del av ett elektriskt värmeljus. Axell (2015) skriver att de skön-litterära böckerna hon har analyserat vill väcka ett intresse för tekniken och hur den fungerar vilket även kan ses i boken Trycka knappen (Olsson & Ramel, 2014) som valdes ut till aktivi-teten. I boken är syftet att påvisa att tekniken finns i vardagen och att man kan utöka sina tek-niska kunskaper genom att integrera tekniken i det vardagliga utan att lämna det upp till barnen själva.

Axell (2015) nämner teman som hon upptäckt i böckerna som analyserats. Hon skriver om tekniken som antropomorf, vilket även kan tillämpas i boken Trycka knappen (Olsson & Ramel, 2014) då nallen tillskrivs mänskliga egenskaper. I boken är nallen med i utforskandet av tekni-ken i hemmet som barnet stöter på i vardagen. I aktiviteterna används nallen med de tillskrivna mänskliga egenskaperna som finns med i boken, för att väcka en gnista hos barnen gällande de tekniska objekten. Axell förespråkar användande av skönlitterära böcker i teknikämnet, att böckerna exempelvis tar upp hur tekniken påverkar människa, samhälle och natur som

förskolans läroplan (2018) nämner som en viktig del i förskolan. Förskollärarna berättar i för-intervjuerna att de anser att användande av bok är ett bra koncept för det blir lätt att binda samman aktiviteten samt att återgå till boken för att konkretisera. Under aktivitetens gång kunde boken hjälpa till att förstärka objekten för barnen genom att bläddra i den. Axell menar att användningen av teknik i böcker till stor del är för att väcka intresse för teknikens funktion. Precis som förskollärarna förklarat i förintervjuerna, anser även Axell att användande av bok synliggör, tydliggör och kan vara ett effektivt verktyg i all undervisning.

6.2 Metoddiskussion

Det förekom problem i och med Covid-19 när det kom en ny våg av förkylningar under hösten 2020 som gjorde att många barn var hemma. Det förekom även problem när förskolläraren som delade ut samtyckesblanketter och informationsblad då blanketterna som delats ut inte kom tillbaka. Förskolläraren valde att lämna ut fler blanketter. I och med alla restriktioner för att få in den data som behövdes till arbetet, fick aktiviteterna skjutas upp med en till två veckor. Det här påverkade arbetet och det planerade arbetsschemat. Det fanns en plan för när datain-samlingen ungefärligt skulle ske samt när den insamlade data skulle analyseras. I och med att datainsamlingen blev uppskjuten blev det inte som planerat vilket gav mindre tid till analysen.

In document Användandet av verb som undervisningsmetod med tekniska system (Page 46-55)