Aktionsforskning används metod för att få en annan synvinkel, en mer omfattande bild av vad som sker och tankar kring våra frågeställningar. Användning av fenomenografiskt inspirerad intervju var väsentlig för att besvara hur pedagogernas såg på användande av verb i teknikun-dervisningen. Genom intervjuerna framkom en insyn i hur pedagogerna uppfattar undervis-ningen i teknik och deras användande av verb blev synliggjord. Observation var väsentlig för att besvara frågeställningarna. Under transkriberingen synliggjordes det hur verb som under-visningsmetod kan användas och hur barnen uttrycker sin förståelse.
Analysmetoderna var den fenomenografiska analysmodellen och tematisk analys för att få ut så mycket som möjligt av det material som införskaffats. Validiteten i arbetet ses som god på grund av att frågeställningarna besvarades samt att syftet bidrar till kunskap om verb som under-visningsmetod. Bjereld m.fl. (2018) menar för att validiteten ska vara hög i en studie krävs det att syftet och frågeställningarna blivit besvarade. Användande av aktionsforskning och att för-skollärarna var delaktiga i både aktivitet 1 och 2 stärkte också validiteten. I frågan om data som insamlats är bra eller mindre bra är svår att besvara då det finns för lite material för att stödja om data som finns undersöker det fenomen som ska besvaras.
Reliabiliteten i arbetet kan förmodligen inte klassas som hög eftersom det inte har testats i den utsträckning som behövs på grund av Covid-19. Med en liten urvalsgrupp och att inte kunna använda videoinspelning i aktivitet 1, äventyrar reliabiliteten i arbetet på grund av för lite in-samlade data till analysen. Reliabiliteten påverkas även av att resultatet hade sett annorlunda ut om någon annan hade utfört studien på nytt. Bjereld m.fl. (2018) och Christoffersen och Johan-nessen (2015) nämner ett sätt att stärka reliabiliteten är att om undersökningen upprepas eller genomförs på nytt ska samma resultat uppnås. Vi försökte stärka reliabiliteten genom ett sam-arbete med förskollärarna men reliabiliteten är fortfarande låg. Reliabiliteten påverkas även av att observationen ändrades under de två gånger som de utfördes, vilket gör att det inte blir samma resultat. Data blir inte tillförlitlig och vi kan inte dra några generella slutsatser om detta på grund av få genomföranden och deltagare.
29
5 RESULTAT
Resultatet kommer att presenteras i kronologisk ordning med hur datainsamlingen genomför-des. Resultatet av förintervju presenteras först, därefter observationerna av aktiviteterna och sist återkopplingarna. Förintervjuerna samt återkopplingarna kommer vara uppdelade i kategorier utifrån användande av den fenomenografiska analysmodellen. I observationerna av aktivite-terna har tre teman framkommit i den tematiska analysen som resultatet presenteras efter. Frågeställningarna som kommer besvaras är:
- Hur gestaltar sig teknikundervisning med verb som undervisningsmetod och - Vad är pedagogers upplevelse av användande av verb i teknikundervisning? - Hur interagerar barnen under aktiviteten med fokus på tekniska system?
5.1 Förintervjuerna
5.1.1 Kategori 1 - Verb som undervisningsmetod i teknikämnet
I första förintervjun talade de två förskollärarna om hur användande av verb var något som uppkommer i vardagsspråket naturligt utan större reflektion i hur det kan användas i undervis-ningen. I frågan om de skulle kunna tänka sig att använda verb som undervisningsmetod gav förskollärarna uttryck om det som något spännande att prova. I utdragen nedan synliggörs för-skollärarnas användning av verb i undervisningen:
Pedagog 1: Ja med den gruppen asså med yngre barn å så blir man lite de, man förstärker det dom gör. Ja om man säger så, ja det är klar så kanske det slinker med nåt verb men det blir ju inte att man går runt och tänker på det så, att vi ska använda många verb, eller? Pedagog 2: Nej, det blir ju så, rullar iväg en boll så säger man bollen rullar eller ja du trycker på knappen, så det kommer ju ganska naturligt
I andra förintervjun beskrev förskollärarna deras syn på och tidigare erfarenheter med att arbeta med verb i undervisningen. De tog upp hur de arbetat med verb gällande känslor, eller om något är mjukt eller hårt. Deras tanke var inte att ha verb som utgångspunkt i undervisningen, men att använda det som en undervisningsmetod det var något som de hade en positiv inställning till.
Pedagog 4: Varför inte. Det är konkret att utgå från
Pedagog 3: Ja, och det är ju ganska lätt å veta… asså som ni säger, att lysa, ja men då jobbar vi och får saker för att lysa. Så det blir ju väldigt tydligt vad det är man vill utforska, så ja, varför inte, det var en ny input för oss
De likheter som hittades är att verb är något som de använder vardagligt utan större reflektion på att det kan användas som en del i undervisningen av teknik.
30
5.1.2 Kategori 2 - Barns intresse och erfarenhet för och av tekniska system
Förskollärarna berättade i båda förintervjuerna att barnen visar intresse för tekniska system ge-nom undersökande. Barnen har erfarenheter av tekniska system gege-nom knappar, lampor, pro-jektorer, högtalare och iPads. Pedagogerna anser att barnen omringas av teknik i vardagen. I första förintervjun pratade förskollärarna om sina erfarenheter av teknik och kopplade det till bland annat bygg och konstruktion med magneter och kompostgaller. De berättade även att lampknappar är av stort intresse hos barnen. De beskrev en ringklocka som barnen visat stort intresse för som tillkommit under året på grund av Covid-19, för att förskollärarna ska veta att vårdnadshavare är utanför dörren. Ringklockan har en funktion som möjliggör att ljudet kan bytas, så de byter med jämna mellanrum. Vidare har de sett hur barnen försöker interagera med bilden som kommer upp i användande av projektor och iPad, att barnen försöker trycka på väggen för att välja vad de vill se på.
Pedagog 1: Ja det ser man ju i vardagen
Pedagog 2: De är ju väldigt intresserade av just lampkappar
Pedagog 1: Ja, Och samma när man har projektorn när man ser ljuset. Vad händer liksom när man drar handen framför
Pedagog 2: och försöker att trycka på väggen om vi har nånting på när de vill välja. De är väldigt medvetna
Förskollärarna beskriver att de sett att barnen har förstått kopplingen mellan knapp och lampa. De berättar även för barnen om när något behöver laddas eller behöver ett nytt batteri och att man behöver skruva isär det tekniska objektet för att byta batteriet. Gällande frågan om hur arbetet med tekniska system i verksamheten ser ut så beskrev förskollärarna i den andra förin-tervjun att de inte arbetade aktivt med det och att de tekniska sambanden är något de inte re-flekterar över. Förskollärarna berättar även att barnen uppmärksammat att det händer något när man trycker på en knapp, precis som förskollärarna i den första förintervjun gjorde. Förskollä-rarna berättade om barnens intresse av diskmaskinen, dammsugare, en tekniktavla samt projek-tor:
Pedagog 3: Just nu är väl inte teknik vårt, asså, det är väl mer den här spontana som blir isåfall, asså att de trycker på knappen och det händer någonting och så, det är inte riktigt vårt fokusområde nu heller, men asså det är bara när de själv kommer på att de trycker på
lysknappen och att de händer någonting eller att du trycker på diskmaskinen och den morrar till. Och dammsugarn och så väldigt mycket trycka knappar egentligen, som är tekniken hos oss.
Pedagog 4: Jo det är det ju, och så har vi ju den här tekniktavlan där det finns en sån lysknapp på, men som inte är kopplad och när de trycker på den är det alltid att de kollar “nehe, det hände ingenting”.
Pedagog 3: Precis. Och sen, ja asså teknik så vi har ju projektorn och det här också liksom att du trycker på paddan och det händer någonting på väggen, det är ju också ett sammankopp-lande system. Det är vad vi jobbar med just nu.
Den tekniken som barnen stöter på i verksamheten är saker som de stöter på i vardagen, som dammsugare, diskmaskin och iPad. Förskollärarna lyfter och pratar om tekniken när barnen uppmärksammat den.
31
Nedan är en tabell som redogör för vad som har fångat barnens intresse i verksamheten. Vi upptäckte då att förskollärarna använde verb, artefakter och tekniska system. Dessa är uppde-lade i tabellen nedan.
Tabell 5. Upplevelser av barnens erfarenheter i teknik
Verb Artefakter Tekniska system
Första förintervjun Trycka Ringklocka, lamp-knappar, magneter, batteri
Projektor, iPads, lampor
Andra förintervjun Trycka Knappar, tekniktavla Lampor, projektor, högtalare, iPads, diskmaskin, damm-sugare
En av frågorna som ställdes var angående vad teknik är för förskollärarna, vilket gav flera olika svar. De funderade en lång stund innan de svarade. Förskollärarna redogjorde för att det var svårt att definiera och att teknik kunde vara många olika saker beroende på vad som avses. Några exempel på teknik som de gav var, energier, maskineri och artefakter. Nedan visas olika syner på vad teknik är.
Pedagog 1: tänker du på nåt annat? Ja för då blir det mer det hära att motor... eller maskinella tekniken asså liksom lutande planet eller rullande bollar eeeh att vi själva i rörelserummet kanske rör oss, asså det är ju en energi eller ja att man gör olika rörelser
Pedagog 3: Teknik i verktyg för att för att underlätta för människan till exempel, det, det är ju stort, det är ju så mycket
Pedagog 4: Teknik för mig, ja, en del i vardagen Pedagog 3: Ja, det är det, underlätta i vardagen
Det som framkommer i citatet ovan är hur omfattande teknik är för förskollärarna. Det var svårt för dem att precisera en definition på teknik och hänvisade till den teknik som finns i vardagen.
5.2 Observation av aktiviteterna
5.2.1 Tema 1 - Hur påverkade verb aktiviteterna
I observationerna av aktiviteterna har det varit ett barn i varje aktivitet som varit språkligt ver-bal. Dessa barn har upprepat och tryckt på de verb som använts och verben blev fokus för fors-karen i utförandet av aktiviteten.
Det blev tydligt i aktivitet 1, att användandet av verb, samt att det forskaren visade gjorde det tydligare för barnen vad som menas med verbet. Det blev även tydligt hur verbet är kopplat till
32
det tekniska objektet samt hur det kan användas. När forskaren tog fram radion upprepade Bar-net i mitten verbet lysa och sa “den lysa” när en liten lampa på radion tändes. Efter att barBar-net konstaterade att radion lyste så ställde forskaren produktiva frågor för att få ett vidare utfors-kande:
Forskaren frågar “kan vi få den att låta?” Barnet i mitten kollar på radion och pillar och säger ”kan inte”. Forskaren förklarar att man får “vrida” för att sätta på radion. Barnet i mitten och Barnet till höger lutar sig närmare radion och en av dem, Barnet till höger vrider tills musik spelas. Barnet till höger vrider mer på radion enligt Forskarens instruktion att “det går att vrida mer, så får vi se vad som händer.“ Barnet till höger tittar på forskaren under tiden hen vrider och fortsätter kontinuerligt tills det inte går att vrida mer.
I aktivitet 2 skiftades fokus från verbet lysa till trycka, vrida till skruva. Forskaren lyfte dessa verb på grund av att barnet som var verbal i denna aktivitet använde de verben. Användandet av dessa verb var något som de andra barnen reagerade på och själva fokuserade på att trycka och skruva. De som barnen tryckte och skruvade mest på var högtalarna och värmeljusen. Ne-dan är en episod på hur verbet trycka framkom i aktivitet 2 gällande den första högtalaren som presenterades:
Barnet till höger sträcker sig över bordet och trycker på knappen längst bort från henne, vilket är startknappen på högtalaren. Forskaren säger “Där såg du… kan vi trycka på den här?” Barnet till höger svarar med självsäkerhet “Aaa man kan trycka på. Ska… Man kan tända! och släcka!”. (...) Barnet till vänster försöker trycka på knappen och barnet till höger säger då “ Ska du prova den knappen?” Forskaren fånga upp detta och svarar med “Ja vad var det för knapp?”. Barnet till höger och barnet till vänster undersöker högtalaren tillsammans. Barnet till höger säger efter en stund “Ska vi trycka den knappen?” Barnet till vänster trycker på knappen som barnet till höger hänvisar till. Båda barnen är helt inne i utforskandet av knapparna och deras funktion på högtalaren.
Efter följde en utforskning av radion som man var tvungen att vrida på:
Forskaren som inte heller har någon kunskap i hur radion fungerar frågar barnen “hur gör man tro?” och börjar utforska tillsammans med dem. Barnet till höger vrider radion mot sig och skruvar fram och tillbaka på volymen. När barnet till höger ställt in på högsta volymen säger forskaren “Jag tror det är på högsta” Barnet till höger avbryter forskaren och säger “Skruva” medan forskaren igen svarar “ja det är på högsta”. Barnet till höger gör det tydligt att det var inte det hen menade genom att säga “man ska skruva!” Forskaren förstår detta och ger barnen svaret “Ja man kan skruva på dom ja! Allihopa!” Barnet till vänster skruvar nu lite på radion men går snabbt över till värmeljusen igen och tänder och släcker dem. Barnet i mitten tar radion nu och börjar att skruva på den. Barnet till höger utbrister till barnet i mitten och tar radion, “Åh… Jag kan skruva den och den där” och skruvar på alla vridbara knappar.
Från början skulle fokus ligga på verbet lysa men i den andra aktiviteten blev det fokus på andra verb. Dessa uppmärksammades av de andra barnen vilket blir tydligt i videoinspelningen när de andra barnen riktar blicken mot barnet som pratar samt att de sedan utför vad barnet pratade om. Nedan i tabell 5 framkommer de verb som användes av barnen i aktiviteterna.
33
Tabell 6. Verb som framkommer av barnen i aktiviteterna
Verb
Aktivitet 1 Trycka, titta, sjunga, dansa, lysa, låta, vrida, släcka, stänga av
Aktivitet 2 Tända, lysa, trycka, släcka, vrida, höra,
prova, låta, höja, skruva, lyssna, plinga, stänga av
5.2.2 Tema 2 - Kunskap om tekniska system
I undersökandet i aktivitet 1 kunde vi se att barnen vände och vred, tryckte, tände och släckte. När värmeljusen introducerades upprepade ett av barnen orden “ljus”, “jag trycka” samt “jag” i kommunikation och samspel med forskaren. I fältanteckningarna har det skrivits in hur barnen agerade när värmeljusen och ficklamporna introducerades till barnen:
De elektroniska ljusen undersöks av barnen. Den som utförde aktiviteten, forskaren, tar fram värmeljusen och barnen vill pilla och hålla. Forskaren gör så värmeljusen lyser och Barnet i mitten och Barnet till höger tar varsitt ljus. Håller i ljuset som forskaren tryckt på. Barnet till höger håller på den lysande delen av ljuset. Barnet i mitten och barnet till höger provar att släcka och tända värmeljusen. Forskaren tar fram den ena ficklampan. Nu vill de göra så ficklampan lyser. Alla barn är aktiva nu, även barnet till vänster håller i ett av de elektroniska ljusen och undersöker och har provat att trycka på knappen för att tända. Trycker på knappen. De vill vara med. De lyser med alla lampor, mot varandra, på sig själva, ner i bordet, in i munnen. Undersö-ker ficklamporna.
Vår tolkning av ovanstående episod är att barnen var engagerade och aktiva i utforskandet. Barnen plockade upp de olika tekniska objekten, förde objekten mot munnen och de lyssnade, observerade och kände på objekten. De utforskade med nästan alla sinnen. Barnens början till förståelse om tekniska system uppfattades i materialet eftersom barnen var delaktiga i varje moment av aktiviteten och visade kunskap genom att trycka på de olika knapparna samt i un-dersökandet av de tekniska objekten.
När objekten delades ut i aktivitet 2 uppfattades det som att barnen hade kunskap om knappar-nas olika funktioner och vad de betyder eftersom de självsäkert tryckte på knapparna och fick den effekten de ville ha. Det var ett barn som tydligt visade sin kunskap när forskaren introdu-cerade värmeljusen:
Barnet till höger utbrister “det är bordsljus!” när forskaren tar fram dem ur påsen. Forskaren svarar barnet till höger “Ja! Det är ljus.” Barnet till höger frågar forskaren om de ska tändas. Forskaren frågar då barnen “Kan ni det?” och vänder sig mer mot de barnen som inte får så mycket utrymme att prata och sträcker fram värmeljuset till dem. Båda barnen nickade ja som att de visste hur man kunde tända värmeljuset. Sen ger forskaren värmeljuset till barnet i mitten. Under interaktionen mellan forskaren och barnet i mitten samt barnet till vänster är utforsk-ningen i full gång hos barnet till höger. Barnet till höger har redan tänt värmeljuset och lägger
34
fram det till forskaren som svar på frågan, att hen kunde tända ljuset och forskaren bekräftar då barnet till höger “Där fick du tänt den ja!”.
Forskaren försökte integrera samtal om komponenter och samband i aktivitet 2 utan större en-tusiasm från barnens sida. Forskaren gjorde detta genom att ta upp ett av värmeljusen, vände och vred på det och försökte förklara att batteri behövs för att värmeljuset ska lysa. Det gensvar forskaren fick var bara att barnet till vänster tog värmeljuset från forskaren och började tända och släcka det. Forskaren är i tron att barnet ej visar intresse för komponenterna och sambanden, men att barnet till vänster tog värmeljuset från forskaren kan indikera på visat intresse.
Kunskapen om högtalarna var framträdande hos både barnet till vänster och barnet till höger eftersom de aktivt utforska dem genom att trycka på de olika knapparna. De upptäckte även att det var mer motstånd för att trycka ner en del av knapparna. I episoden nedan tydliggörs det att barnen kommunicerar med varandra gällande knapparnas funktion och de tekniska objekten, vilket här är fokus på högtalarna. Det är enbart ett av barnen som är verbal, det andra barnet visar med gester och förmedlar att de vill interagera med objekten. I episoden nedan visas även hur de produktiva frågorna användes för att driva utforskandet framåt utifrån det barnen visar intresse för. Frågorna tillämpades för att uppmuntra det som barnen lägger fokus på då språket inte används av alla barn. Forskaren fick då vara uppmärksam på vad för objekt som fångade barnens intresse.
När forskarens och barnens samspel börjar ta fart med den första högtalaren frågar barnet till höger om barnet till vänster ska prova den knappen. Forskaren svarar då med en fråga “Ja vad var det för knapp?” för att få uppfattningen om barnens tidigare kunskaper om högtalaren. Bar-nens utforskande är i full gång och barnet till vänster är helt inne i att undersöka vad knapparna har för effekt när hen trycker på dem. Barnet till höger frågar om barnet till vänster ska trycka på fler knappar för att se vad som händer. Forskaren avrundar utforskandet med den första hög-talaren och tar fram den andra höghög-talaren och säger “Vet ni vad? Jag har en till sån här, och den hade visst lite andra knappar!” Barnet till höger och Barnet till vänster sträcker sig fram för att känna på högtalaren och trycka på någon av knapparna. Barnet till vänster hittar startknappen och försöker trycka på startknappen men får inte igång den. Barnet till höger säger till barnet till vänster “Kanske tryck den knappen” och försöker trycka ner startknappen som barnet till vänster redan försökt att trycka ner. Svårigheten med att trycka på den knappen var för att den hade ett större motstånd till skillnad från den första högtalaren.
5.2.3 Tema 3 - Kroppsspråk
I aktivitet 1 visade barnen flitigt med kroppen att de var intresserade av det som hände genom att luta sig framåt samt att de var aktiva i aktiviteten. Barnen var tydliga i sina gester när Fors-karen introducerade högtalaren:
Forskaren tar fram den första stereon (som lyser). Barnet i mitten gestikulerar mot stereon var knappen borde sitta, men forskaren visar var knappen är. Forskaren sätter på musik som spelas och de börjar dansa lite.
Barnen var i aktivitet 1 tydliga med sina ansiktsuttryck och man kunde se deras förvåning när