Vad gäller den första frågan ”Vilka kanaler för medborgardialog används mest/minst inom Landstinget i Uppsala län?” är svaret att bland de ”riktiga” kanalerna är det Fråga och Tyck till som används mest. Tar man dock politikernas egna mejl och telefonkontakter i åtanke så är det dit de allra flesta medborgare hör av sig. Kanske beror detta på att man vill ha ett specifikt svar från en specifik politiker.
Vad gäller den andra frågan ”Uppfyller tjänsten Fråga och Tyck till syftet med medborgardialog?” så är mitt spontana svar nej. Återigen måste man ha en tydlig definition när man talar om medborgardialog, i detta fall utgår jag dock från att medborgardialog främst syftar till dialog mellan medborgare och politiker. I dagsläget anser jag inte att detta uppfylls genom tjänsten, men detta innebär som sagt inte att tjänsten inte har ett värde. Jag tror att det finns potential till att utveckla tjänsten ytterligare samt att göra den mer känd både externt och internt.
Som en av de intervjuade sa är Fråga och Tyck till en aspekt när man talar om medborgardialog men det är inte tillräckligt. Bland politikerna var de flesta klara med att de inte ansåg att Fråga och Tyck till uppfyller syftet med medborgardialog. Att 60 % av de inlägg som görs i tjänsten är olika typer av frågor och att 30 % är klagomål/synpunkter säger ju också rätt mycket om hur denna tjänst har utvecklats.
Vad tycker då Landstingets i Uppsala läns politiker om arbetet med medborgardialog? Samtliga intervjupersoner har gett uttryck för att det behövs arbetas mer med detta inom landstinget, varav en anser att det inte sker någon medborgardialog överhuvudtaget. I vilka former man ska arbeta i har varit en svår fråga att svara på bland de intervjuade. En av dessa nämnde dock att det är viktigt att man arbetar med olika typer av metoder för detta då man måste ta hänsyn till olika åldersgrupper. Att endast begränsa medborgardialogen till internet drabbar vissa grupper, t.ex. äldre personer. Att medborgardialog är viktigt och att det krävs mer arbete kring detta håller samtliga med om.
Det finns goda exempel på hur man kan arbeta med medborgardialog och man kan ta del av dessa dels genom att läsa de publikationer som SKL har lagt ut på sin sida, och dels genom att studera hur andra landsting/regioner/kommuner arbetar med detta. Populärt bland de landsting/regioner/kommuner jag har studerat lite extra är att ha enkätundersökningar som skickas ut till medborgare ett par gånger per år. Detta för att politiker vill få input på en specifik fråga för att sedan ha detta som underlag vid beslutsfattande. En annan metod är att medborgare kan lämna ett förslag och försöka samla ihop folk att rösta på förslaget, detta för att förslaget
14
ska ha större chans att behandlas på politisk nivå. Ett annat sätt är att ha en typ av tjänst som ger medborgare möjlighet att kontakta valfri politiker men som samtidigt inte är en sluten dialog (som det är vid t.ex. mejlkontakt). Denna typ av tjänst möjliggör för andra personer att se vad som har diskuterats. Sen finns det ju självklart medborgardialog som sker i olika typer av fysiska möten, t.ex. att landstinget bjuder in till samråd inom en viss fråga eller ett visst område.
Detta har kollektivtrafikförvaltningen arbetat med under året för att få input från medborgare och kanske skulle det kunna gå att göra detta inom andra områden.
Det finns en hel del olika metoder för hur man kan arbeta med medborgardialog, dessa tre är bara några få.
15
Referenser
• Esaiasson Peter, Gilljam Mikael, Oscarsson Henrik & Wängnerud Lena., 2007. Metodpraktikan- Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Upplaga 3.
Stockholm: Norstedts juridik.
• Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend., 2013. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur AB.
• Mason, Jennifer., 2006. Six strategies for mixing methods and linking data in social science research. NCRM Working Paper Series 4/06.
• Sveriges kommuner och landsting. Medborgardialog som del i styrprocessen, 2013.
• Sveriges kommuner och landsting. 11 tankar om medborgardialog i styrning, 2009.
• Yttrande över motion Ge medborgaren möjlighet att komma med förslag Elektroniska källor:
• Landstinget Västmanland. Om Demokratikanalen [Elektronisk]
Tillgänglig: http://demokratikanalen.ltv.se/om-demokratikanalen. [Hämtad: 2015-04-28]
• Sveriges kommuner och landsting. Medborgardialog [Elektronisk]
Tillgänglig: http://skl.se/naringslivarbetedigitalisering/digitalisering/demokratidelaktighetdigit alisering.1186.html. [Hämtad: 2015-04-10]
• Landstinget Västmanland. Medborgarpanelen [Elektronisk]
Tillgänglig: http://medborgarpanelen.ltv.se/ [Hämtad: 2015-04-28].
• Landstinget Västmanland. Synergi avvikelsehanteringssystem [Elektronisk]
Tillgänglig: https://synpunkter.ltv.se/synergidpl/default.aspx?dmn=469&app=116 [Hämtad:
2015-04-29].
• Landstinget Västmanland. Medborgarpanelen- tidigare enkäter [Elektronisk]
Tillgänglig: http://medborgarpanelen.ltv.se/tidigare/sida/Dialog%20med%20landstingets%20p olitiker [Hämtad: 2015-05-04].
• Landstinget Västernorrland. Demokrati och insyn [Elektronisk]
Tillgänglig: http://www.lvn.se/Demokrati-och-insyn/Dialog---sa-kan-du-paverka/Fraga-din-politiker/ [Hämtad 2015-05-15].
• Sollentuna kommun. Politik [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.sollentuna.se/Politik/Fraga-dina-fortroendevalda/ [Hämtad: 2015-05-15].
• Region Skåne. Medborgardialog [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.skane.se/framtid-och-utveckling/Om-Skane/sa-tycker-skaningarna/#27938 [Hämtad: 2015-05-19].
Bilaga 1.
Intervjuguide till politiker/politiska sekreterare
Tema 1: Uppvärmningsfrågor 1) Namn
2) Befattning/uppdrag 3) År inom landstinget
Tema 2: Synen på medborgardialog 4) Vad är medborgardialog för dig?
5) Hur ser du på Landstingets nuvarande arbete med medborgardialog?
6) Vad vill du att landstinget ska uppnå med medborgardialog?
7) Vems ansvar är det att se till så att det finns en välfungerande medborgardialog? Politikernas eller tjänstemännens? (Om intresset finns)
Tema 3: Användning av kanaler för synpunkter/frågor
Jag har gått igenom de frågor/synpunkter som kommit in i tjänsten Fråga och tyck till, sammanlagt är det ca 300 stycken. Det är endast ett fåtal frågor/synpunkter som är besvarade av politiker och politiska sekreterare.
8) Vilka kanaler brukar du aktivt gå in och titta på för att se de kommentarer/synpunkter/frågor som medborgare lämnar?
9) Hur tror du att engagemanget bland Landstingets politiker kan öka?
10) Hur väl tycker du att tjänsten Fråga & Tyck till uppfyller syftet med medborgardialog?
11) Är det medborgare som kontaktar dig personligen via e-post eller telefon för att lämna synpunkter?
– I så fall, ungefär hur många samtal/mejl får du i månaden?
Tema 4: Avslutning
12) På vilka sätt anser du att arbetet med medborgardialog kan förändras/förbättras?
13) Hur vill du att landstinget arbetar med medborgardialog i framtiden?
14) Det var alla frågor jag hade, har du något mer du vill tillägga?
15) Är det ok att jag skriver ut ditt namn i arbetet, eller vill du vara anonym?
16) Vill du ta del av sammanställningen av intervjun när den är klar?
FÖRSLAG
2015-09-22 Dnr CK2015-0193
Landstingets ledningskontor
Yttrande angående motion om att införa digitala sammanträden
Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration avger yttrande enligt nedan.
I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Allan Kruuka (M) att landstinget ska utreda möjligheter och introducerar arbetssätt för video- och telefonkonferenser. I motionen beskrivs att interna möten, och även externa sådana, är en viktig del av landstingets dagliga verksamhet. Med stöd av ny teknik för webbmöten och video- eller telefonkonferenser finns möjlighet för landstingets verksamheter att spara såväl tid som pengar.
Enligt motionen skulle telefon och datormöten innebära en rad fördelar:
- Underlätta förberedelserna inför möten - Eliminera restider
- Eliminera rese- och logikostnader - Möjliggöra att fler kan deltaga i möten Landstinget och digitala möten
Den teknik och de programvaror som erfordras för att anordna och delta i videomöten och telefonkonferenser finns idag etablerad i landstinget och har så gjort ett tag.
Följande möjligheter till digitala sammanträden och möten finns att tillgå:
Det finns programvaror för röst- och videomöten som landstingets medarbetare har tillgång till1. Dessa programvaror finns installerade på de allra flesta av landstingets datorer och det krävs inte någon dyrbar utrustning för att anordna eller delta i möten.
Inbjudan till och deltagande i möten med såväl interna som externa parter är möjlig. Ett arbete pågår nu som ska underlätta kommunikationen med andra landsting, kommuner och andra externa parter. Detta ska göra det lättare för landstingets medarbetare att se närvarostatus och tillgänglighet för externa kontakter.
1 Skype for Business (tidigare Lync)
Landstingets ledningskontor
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024 www.lul.se
2 (3)
För den kliniska verksamheten, där det ställs höga krav på bildkvalitet och prestanda, används en annan plattform2. De videokonferensrum som etablerats på bland annat Akademiska sjukhuset har specialutrustning för denna plattform. Nationell samverkan med andra landsting är etablerat och hanteras via Inera.
Den strategiska inriktningen är att minimera de tekniska begränsningarna och göra det möjligt att kommunicera mellan de olika plattformarna.
Ett annat sätt att mötas digitalt är konferens via telefon. Denna möjlighet erbjuds via landstingets upphandlade telefonisystem.
I nu gällande kommunallag, 5 kap 38 a §, regleras möjligheterna att ledamöter få delta i fullmäktiges sammanträden på distans, om fullmäktige har beslutat det och det sker genom ljud- och bildöverföring i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra och delta på lika villkor. En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande vid fullmäktiges sammanträde. Fullmäktige kan även beslut om i vilken utsträckning som ledamöter får delta i en nämnds sammanträden på distans. De tekniska förutsättningarna för att fullt ut kunna genomföra fullmäktigemöten eller andra nämndsmöten på distans finns dock idag inte.
När det gäller andra politiska möten (dock inte inkluderat beslutssammanträden) kan programvarorna för röst- och videomöten som nämns ovan också nyttjas för politiska möten. Tekniken är tillgänglig för alla som har konto och dator i landstinget. Personer som inte har konto, exempelvis fritidspolitiker och andra externa personer, kan bjudas in och delta i digitala möten.
Samverkan
Landstinget har kommit långt vad gäller tekniken för digitala möten och i samverkan med externa parter. Intresset från andra parter för ökad samverkan är stort. Kontakt-vägar och forum för de tekniska frågorna finns upparbetade.
Den programvara för röst- och videomöten som finns tillgänglig för medarbetare i landstinget används också av många av kommunerna i länet. Detta kan underlätta arbetet vid exempelvis vårdplanering mellan landsting och kommun.
Generellt sett har tekniken blivit mer lättillgänglig för ett större antal personer, såväl för medarbetare som för medborgare. Detta i sin tur skapar nya möjligheter och använd-ningsområden för möten på distans. Möjligheterna att sälja vård på distans kan vara ett av dessa användningsområden.
Erfarenheter
Erfarenheterna från arbetet med digitala möten, bland annat från initiativ kring telemedicin på Akademiska sjukhuset, visar på en positiv utveckling av antalet videomöten. Det finns dock ett antal svårigheter och ”trösklar” som håller tillbaka användandet något.
2 Cisco/Tandberg
3 (3)
Generellt sett är det svårt att förändra arbetssätt och etablerade rutiner och medarbetarna vågar inte alltid prova den nya tekniken. Kommunikationsåtgärder och informations-tillfällen har genomförts men ytterligare satsningar kommer att behövas.
En viss effekt av befintliga miljömål och skrivningarna i landstingets resepolicy har uppnåtts, men för att komma ännu längre behöver de åtgärder som fastställts i anslutning till miljömål kopplade till resor samt ansvarsfördelning konkretiseras ytterligare.
Samråd
Samråd har skett med Miljö- och kemienheten, Säkerhets- och miljöavdelningen på Akademiska sjukhuset, Landstingsservice, Juridiska enheten och Medicinsk teknik Sjukhusfysik och IT (MSI).
1 (4)
AKTIVITETESPLAN 2015-216
Nedan presenteras Beredningen för demokrati, jämställdhet och integrations aktivitetsplan för 2015–2016. Aktivitetsplanen uppdateras löpande vid behov.
Prioriterade målområden:
Integration och mångfald
Mål Aktiviteter Tidplan Ansvarig Övrigt
Jämlik sjukvård Kartlägga hur tolkbehoven inom LUL ser ut och LULs möjligheter att svara upp mot de behov som finns? T.ex. tolkar inom flera språk.
HT 2015 – 2016 Bjuda in HR-avdelningen för kunskapsinhämtning.
Inhämta information om möjligheten till information på fler språk. Verka för att LUL tillhandahåller information på flera språk, lättläst samt anpassad information för personer med funktionsnedsättning.
Likabehandlingspolicy- och plan utifrån ett medborgarperspektiv.
Eventuellt genomföra en enkätundersökning för att utvärdera följsamheten/tillämpningen av policy och plan inom LUL. Beredningen kan vända sig till patientnämnden, brukarorganisationer för att inhämta synpunkter på nuvarande policy och plan m.m.
Inhämta information kring LULs arbete med validering av utbildning för att rekrytera utländskt utbildad medicinsk personal.
HT 2015 Bjuda in
HR-avdelningen för kunskapsinhämtning.
2 (4)
Inhämta information om olika arbetssätt/modeller som tillämpas på andra håll i landet för att korta vägen till arbete för asylsökande. T.ex. information om ”Kalmarmodellen”.
Inhämta information om brister i vården genom t.ex. statistik från patientnämnden.
HT 2015 – VT 2016
Ökad tillgänglighet till vård
Informera sig om möjligheten till hemsjukvård för olika grupper.
Informera sig om möjligheten till uppsökande psykiatri (mobil psykiatri).
3 (4)
Medborgardialogen
Mål Aktiviteter Tidplan Ansvarig Övrigt
Ökad kunskap om dialogmetoder och alternativa
kommunikationsvägar
Delta i SKL:s nätverk Löpande (2 träffar/år) Beredningen deltar med utsedda
Bjuda in företrädare från Tierps kommun för information kring kommunens visionsarbete.
HT 2015
Bjuda in företrädare från Landstinget i Västmanland för information kring dialogmetoder.
VT 2016
Ta del av utvärdering av ”Tyck till funktionen” på LULs hemsida.
HT 2015 Bjuda in
kommunikations-avdelningen för kunskapsinhämtning.
Ta kontakt med brukarorganisationer för att inhämta information hur brukarorganisationerna
lämnar/skulle vilja lämna synpunkter på LULs verksamhet.
VT 2016 Beredningen deltar
med utsedda
Genomföra medborgardialoger – i samverkan med andra organ/beredningar eller på egen hand.
2016
4 (4)
Övrigt
Mål Aktiviteter Tidplan Ansvarig Övrigt
Möjliggöra
Detta kan vara aktuellt i samband med
genomförande av flera av ovan preciserade aktiviteter.
Uppdaterades 2015-09-17
Uppföljning – När det gäller uppföljning av beredningens aktiviteter sker detta i första hand i samband med att beredningen lämnar en verksamhetsberättelse till landstingsfullmäktige i slutet av varje verksamhetsår.