Sammanfattning av resultat

Som visas i resultatet har både Bonnier utbildning, Gleerups och Liber böcker som uppmärksammar de avsnitt ur livsfrågor och livstolkning, etik och tro och tradition, som undersöktes. Men resultatet visar också att det skiljer mellan förlagen i hur de uppmärksammar de olika områdena.

I Bonnier utbildnings lärobokserie, De gamla berättelserna, får man som läsare ta del av flera berättelser som behandlade tillvaron och dess frågor sett utifrån människan. Individen presenteras på ett bra sätt men jag skulle gärna se att böckerna vävde in denna på flera sätt i böckerna istället för i ett separat kapitel i endast en bok. Därför blir det svårt att anknyta till individen när böckerna presenterar hur tron tar sig utryck i riter och traditioner. Bonniers lärobokserie har dock varit bra på att presentera etiken och faktiskt uppmärksamma att det är ett framträdande budskap i både berättelser och myter i alla de tre syskonreligionerna. Men de kunde på ett tydligare sätt ställa frågor som eleven på ett enklare sätt kunnat anknyta till sin egen vardag. Flera gånger var det också svårt att se vilka försök som författaren gjorde för att skapa en kontakt med läsaren och språket kunde även uppfattas som lite tomt och neutralt. I Gleerups lärobok, Globen religion läggs mycket fokus kring Jesus och hur denne avbildades under medeltiden, renässansen och rokokon. Globen religion är även den bok som går in djupast på hur förhållandena var i Palestina för två tusen år sedan och vilka hinder detta kunde innebära för Jesus. På flera sätt är det en intressant bok men den lägger alldeles för lite fokus på livsfrågor och livstolkning utifrån individens perspektiv kopplat till nutiden. I liket med Bonniers läroböcker presenteras individens tro i ett separat kapitel och kopplingen till kulten, symboler och etiska ställningstaganden blir därför ganska svag. Boken låter läsaren ta del av vad vissa personer som träffade Jesus tänkte, och här belyser boken samtidigt vissa etiska frågor som Jesus frambringat. Men annars får etiken tyvärr en undanskymd roll. På sätt och vis förutsätter både Gleerups och Bonniers läroböcker att ämnet är intressant i sig och ställer väldigt få frågor till eleven som den kan relatera till eller koppla till sitt eget liv. I Gleerups lärobok berättar även en judisk flicka att hon inte tror på Gud och det blir därför lite missvisande när inte några andra judiska barn presenteras.

Istället för att låta ett barn vara representativ för sin religion berättar Libers lärobok, Upptäck

religion, hur barn generellt kan tolka sin tro, dess traditioner och riter. Detta visas med hjälp av tydliga illustrationer som också ger en mer objektiv och övergripande presentation av

individen vilket även löper genom dess frågor och tolkning inför livet. Etiska frågor behandlas i anslutning till betydelsefulla texter från de olika religionerna samt även i små textrutor som löper genom boken. Till skillnad från de andra förlagens böcker förväntar sig inte Upptäck religion att barnen ser religion som något enkelt och lättbegripligt. Detta blir tydligt i bokens texter som vill närma sig barnen på deras nivå och visa att religion kan vara något som både kan vara spännande och betydelsefullt. Högtidsboken som inriktar sig till de yngre barnen beskriver även olika traditioner på ett enkelt och tydligt sätt, samtidigt som den även uppmärksammar högtider som saknar religiöst ursprung.

5. Analys

Jag kommer här nedan att föra ett resonemang kring det jag har kommit fram till genom mitt arbete med denna undersökning. Syftet med detta examensarbete var att ur ett lärarperspektiv utföra en kritisk granskning av tre förlags utvalda läroböcker för ämnet religionskunskap. Jag ville undersöka hur läroböckerna bearbetade de avsnitt från Livsfrågor och livstolkning, Etik och Tro och tradition som jag valt ut att granska.

Själva metoden bestod i att jag först analyserade texten för att sedan lägga till andra analysmetoder beroende på de syften som jag hade med textanalysen. Textanalysen gav mig en inblick i hur texten var uppbyggd och vad som var dess avsikt. Metoderna hjälpte mig sedan att se hur jag som läsare kunde använda texten och hur den kunde appliceras till mina syften. Dessa var alla anpassade till att undersöka hur böckerna uppfyllde frågorna. Trots att metoden ibland kunde kännas lite komplicerad och tidskrävande att genomföra var den ändå nödvändig för att så lite som möjligt skulle lämnas åt slumpen i min textanalys. En analys som jag ansåg var väsentlig för att ge en så noggrann bild som möjligt av hur läroböckerna faktiskt uppmärksammade de frågor jag ville undersöka.

Resultatet visade tydligt att läroböckerna från de olika förlagen skilde sig gentemot varandra. Det var ofta som både Bonniers och Gleerups läroböcker valde att presentera en sak i taget istället för att sätta in det i ett större sammanhang. För vare sig det gäller att presentera individen, tron, etiken, livsfrågor eller det som hör till detta så krävs det att det sätts i ett sammanhang som eleven förstår och kan relatera till, och det framgick ibland inte i dessa läroböcker. När jag ser hur Lgr 80 beskriver religionskunskap (se, Tidigare läroplaner 2.2) så står både livsfrågor, tro och etik under samma avsnitt. De behandlas alltså inte under separata delar som de gör i Lpo 94. Begrepp som riter, myter, kult och symboler nämns överhuvudtaget inte i Lgr 80 och detta ser man spår av i de läroböcker som jag undersökte från både Bonnier och Gleerups. Det viktigaste är dock inte att begreppen förklaras men läsaren ska ändå ges en klar inblick i hur de kan gestalta sig och därmed visa dess innebörd.

De gamla berättelserna serien gavs ut 1999 och Globen religion så tidigt som 1995 och kanske är problemet att förlagen inte hunnit anpassa läroböckerna till den senaste kursplanen.

Det är också här man som tydligast ser den stora skillnaden mellan Libers lärobok Upptäck

skapa en lärobok som ska anpassas efter den rådande kursplanen. Resultatet blir därför enligt mig annorlunda för att Lpo 94 behandlar de olika delarna som jag undersökte på ett både bredare och djupare plan än vad Lgr 80 gör.

Detta blir även märkbart när Upptäck religion visar vilken betydelse begrepp som traditioner, riter, berättelser och myter har för individens strävan efter att finna sammanhang i sin tillvaro. För att visa detta förklarar de dess uppkomst, vilken betydelse de har och varför de blivit så viktiga för individen. Flera gånger kopplas även dessa begreppen till varandra och bidrar till en djupare förståelse för varför de är centrala inslag för människans strävan. Diskussionen kring etiken kopplas nästan alltid till vardagliga situationer som eleven kan relatera till. Här tillkommer det ofta följdfrågor som uppmuntrar till ytterligare diskussion och som förmedlar att etik är ett komplext ämne med sällan några tydliga svar. Upptäck religion uppmärksammar även hur den religiösa innebörden i texter, kult, symboler, konst och etiska ställningstaganden tar sig utryck och hur den utgör en central del i tron . Detta dels genom att ge alla de fem världsreligionerna stort utrymme samtidigt som de på ett varierande sätt satt tron i centrum och uppmärksammat hur den kan gestaltas. Även här kopplas de religiösa uttryckssätten samman och visar att tro både kan vara något mångfasetterat och personligt på samma gång. Boken publicerades tre år efter Göran Häggs artikel i Aftonbladet, där han ansåg att alla böcker för yngre grundskolan var för dåliga. Det hade varit intressant att få höra hans åsikt om denna.

Det som de andra förlagen inte heller lyckades lika bra med var att sätta eleven i fokus, utnyttja dennes nyfikenhet och samtidigt försökt svara på frågan varför tron är så viktig för så många individer. När jag formulerade mitt resultat kändes det också som att man ibland fick leta efter tillfällen där dessa läroböcker hade för avsikt att följa kursplanens riktlinjer angående hur ämnet religionskunskap skall behandlas. Nu efteråt misstänker jag att det inte var den rådande kursplanen som de haft i tankarna när de skrev läroböckerna. Men om jag fått påverka dessa läroböcker hade jag även lagt ner mer energi på att levandegöra alla de berättelser som finns i Bibeln då barn gärna återkopplar dessa till sin egen fantasi om de finner dessa intressanta.(O, Evenshaug 2001 s.387) Jag skulle även omformulera de frågor som böckerna ställde efter sin text, så att dessa lett till mindre självklara svar för att på så sätt bidra till barnens eftertanke och reflektion.

Avslutningsvis vill jag säga att min textanalys både har varit intressant och givande. Då det är mitt ansvar som blivande lärare att vara kritisk mot de läroböcker som jag kommer att använda tillsammans med mina elever. Efter att ha gjort denna undersökning så känner jag att mina frågor har besvarats och jag har fått en djupare inblick i kursplanen och hur läroböckerna inom religion kopplats till denna. Jag ställer mig frågan om arbetet lett till nya tankar och har det i slutändan uppfyllt sitt syfte. Ja, det anser jag att det har gjort i båda fallen. En tanke har varit varför den lärobok som var bäst anpassad efter den rådande kursplanen publicerades först femton år efter den kom ut. Det hade därför varit intressant att undersöka fler läroböcker för ämnet religionskunskap och därmed jämföra i vilken utsträckning dessa varit anpassade till den rådande kursplanen i kombination med när de publicerats. Det ursprungliga syftet med detta examensarbete har också uppnåtts på så sätt att det gett mig en klar inblick i hur de undersökta läroböckerna uppmärksammade de delar av kursplanen som jag valt att undersöka.

Sist så vill jag även poängtera hur givande det faktiskt har varit att genomföra denna textanalys. Det har gett mig större kunskaper i hur jag ska bemöta och kritiskt granska en lärobok nästa gång det blir aktuellt. Så fastän denna undersökning varit omfattande så har det i slutändan varit värt allt arbete.

6. Slutdiskussion

I min undersökning har jag sett att det finns läroböcker som på ett bra sätt hjälper oss lärare att arbeta efter kursplanen för religionskunskap, eller åtminstone den del av kursplanen som jag undersökte.

Jag har av egna erfarenheter märkt att skolorna inte alltid använder sig av dessa och man kan fråga sig varför det blivit så? Under arbetets gång har jag även sett vissa tendenser på att ämnet religionskunskap inte prioriteras i den mån som jag anser att det borde. Detta blev tydligt när jag upptäckte att förlaget Gleerups bara hade en lärobok och att denna i sin tur bara uppmärksammade kristendomen. Det står visserligen i boken att fler böcker kommer som ska ta upp de andra världsreligionerna men tyvärr så finns det inga i dagsläget. En av deras projektledare bekräftade även att de inte heller hade några planer på att ge ut några. Jag frågade dem inte varför men enligt min tolkning så handlar det kanske om tillgång och efterfrågan. Så hur ämnet religion prioriteras i skolan och vilka följder detta kan få för läroböckerna, är kanske något man kan bedriva ytterligare forskning om.

Detta examensarbete har gett mig en bra insikt i vad olika läroböcker inom religionskunskap

kan erbjuda och hur jag som lärare ska kunna använda mig av dem på ett bra sätt. Fast jag

anser inte att det är meningen att man som lärare helt ska förlita sig på läroböckerna, hur bra de än må vara. Precis som Vygotskij så menar jag att flera upptäckter äger rum i det verbala

dialogiska samspelet som råder mellan den vuxne och eleven. (Evenshaug m.fl 2001 s.36) Jag har personligen inte blivit lärare enbart för att helt förlita mig på en lärobok. För att skapa det riktiga engagemanget i klassrummet och samtidigt väcka elevernas lust att lära krävs det mer än en bra lärobok, hur bra denna än må vara.

Jag är ändå övertygad om att en bra lärobok kan utgöra ett bra komplement i undervisningen, och alla bra hjälpmedel kan vi lärare behöva. Av egna erfarenheter har jag märkt att barn på mellanstadiet kan ha svårt att ta till sig det religiösa budskapet och reflektera över dess innebörd. Just därför behöver vi lärare bra läroböcker i religionskunskap som kan bidra till att eleverna får upp ögonen för ämnet. Min upplevelse är att man ibland fått kämpa i motvind då barn i Sverige ofta lever i en omgivning där tron inte utgör en central del, och en sekulariserad omgivning skapar även sekulariserade barn. (S-G Hartman 2000 s.86)

Hur viktigt är det då att vi läser religionskunskap i skolan idag? Om jag ska anknyta till undersökningen ”Tonåringen och livsfrågorna” (Se, 2.2 Tidigare Läroplaner), som visade att tonåringar hellre diskuterade etik och livsfrågor än själva begreppet religion. Så har jag haft liknande erfarenheter från den korta tid jag själv har undervisat. Så fast man kan stöta på ett visst motstånd i klassrummet så vill jag ändå hävda att religionskunskap är ett ämne som berör oss alla. Inte minst för att det ger en ökad förståelse inför de olika religiösa inriktningar som börjat etablera sig i Sverige.

7. Referenser