Läroböcker i religionskunskap - en analys ur ett lärarperspektiv

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och Samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Läroböcker i religionskunskap - en analys ur

ett lärarperspektiv

Textbooks in religious education - an analysis from a

teacher perspective

Olof Ihlström

Lärarexamen 210 poäng

Religionsvetenskap och lärande 2009-03-10

Examinator: Bodil Liljefors-Persson

(2)

Sammanfattning

Syftet med denna utbildningsrapport har varit att analysera de läroböcker inom religion som de tre läroboksförlagen Bonnier utbildning, Gleerups och Liber, erbjuder för den svenska skolan. Min avsikt har varit att se om dessa är anpassade för hur den rådande kursplanen för religion(Lpo 94) lyfter fram vissa delar inom områdena Livsfrågor och livstolkning, Etik samt Tro och tradition. För att nå ett resultat har jag använt mig av textanalys och utvecklat en modell som jag sedan följt för att i slutändan se i vilken grad som läroböckerna uppfyller detta.

Nyckelord: Textanalys, läroböcker, kursplan, religion, religionskunskap, lärarperspektiv

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning________________________________________________ 4

1.1 Bakgrund_________________________________________ 4

1.2 Motivering till syfte ________________________________ 5

1.3 Syfte____________________________________________ 6

1.4 Motivering till frågeställningarna______________________ 6

1.5 Frågeställningar____________________________________ 8

2. Kunskapsbakgrund________________________________________ 9

2.1 Tidigare forskning__________________________________ 9

2.2 Tidigare läroplaner__________________________________ 10

2.3 Hur tolkar Lpo 94 Livsfrågor och livstolkning,

Etik

samt Tro och tradition?___________________________ 13

3. Metod___________________________________________________ 15

3.1 Analys av den pedagogiska brukstexten_________________ 15

3.2 Metoder för brukstextanalys__________________________ 17

3.3 Bokförlagen_______________________________________ 18

3.4 De utvalda läroböckerna_____________________________ 19

3.5 Summering av metod samt tillvägagångssätt

för resultat_________________________________________ 21

3.6 Figur för metod_____________________________________ 24

4. Resultat_________________________________________________ 25

4.1 Inledning _________________________________________ 25

4.2 De gamla berättelserna 1-3 och 4-6____________________ 25

4.3 Globen religion____________________________________ 29

4.4 Högtidsboken och Upptäck religion____________________ 33

4.5 Sammanfattning av resultat___________________________ 37

5. Analys__________________________________________________

39 6. Slutdiskussion____________________________________________ 42

7. Referenser_______________________________________________ 44

(4)

1.0 Inledning

1.1 Bakgrund

I snart tre och ett halvt år har jag studerat till lärare för grundskolans tidiga år på lärarhögskolan i Malmö. I nästan två av dessa har jag studerat religionsvetenskap och lärande som även varit mitt huvudämne. Jag har under min utbildning även fått praktisera mina idéer under min verksamhetsförlagda tid på en skola i västra Skåne.

Min verksamhetsförlagda tid var förlagd i klasser för skolår 3 och 4. Min undervisning kretsade då mestadels kring projekt där eleverna fick arbeta utifrån material och frågor som jag själv skapat med utgångspunkt från kursplanen för religionskunskap. Deras arbete bestod då i att leta efter fakta utifrån flera källor, varav läroböckerna bara utgjorde en av dem. Sökandet efter kunskap från flera källor stod då i fokus istället för att de skulle få den serverad utifrån endast en källa. Dock finns det säkerligen både fördelar och nackdelar med att låta eleverna arbeta utifrån ett friare arbetssätt som inte är så bundet till en viss lärobok. En fördel är att det ger mig som blivande lärare en större frihet i att välja tillvägagångssätt för hur eleverna ska arbeta för att uppnå respektive mål i kursplanen. En nackdel belyser Mona Hillman Pinheiro, direktör för Föreningen Svenska Läromedel (FSL), när hon säger: ”I lärandet är det professionellt framtagna läromedlet lärarens viktigaste yrkesredskap”. Hon tillägger även att: ”Internet, sladdriga kopior eller lärares egenproducerade material kan aldrig ersätta det professionellt framtagna läromedlet”. (Pinheiro 2008)

Nu anser jag inte att man ska underskatta en lärares förmåga att leta fram bra material till sin undervisning. Dock så upptäckte jag under min praktik att det blev ett tidskrävande jobb att leta fram kvalitativt undervisningsmaterial för mina lektioner. Gunborg Gayer säger också i sin artikel, Att arbeta utan läromedel: ”…att en lärare med lite längre erfarenhet av sitt yrke än en nyexaminerad, har säkert också en större säkerhet inom sig att bygga en undervisning utan läromedel”. (Gayer 1992 s.17)

Främsta anledningen till varför jag inte baserade min undervisning på endast en lärobok var att jag inte ansåg att min praktikskola kunde erbjuda en som kunde hjälpa läraren i sitt uppdrag att uppfylla kursplanen för religionskunskap. Detta i sin tur väckte mitt intresse för

(5)

om det verkligen finns läroböcker som kunde det. I vår utbildning har vi visserligen fått möjlighet till att kritiskt granska vissa läroböcker för ämnet religionskunskap men enligt mig inte tillräckligt mycket för att ge en överskådlig bild av vad det finns för utbud och vad dessa innehåller.

Det är därför med stor nyfikenhet som jag vill tillägna detta examensarbete åt att kritisk granska en del av de läroböcker som finns tillgängliga för ämnet religionskunskap och därmed se hur dessa är anpassade till vår rådande kursplan. En inspirationskälla för denna granskning blir vad den engelske filosofen R. S. Peters (1974) säger i Trygve Bergems bok, Läraren i

etikens motljus, nämligen att läroböckerna: ”måste utgöra en utmaning som bidrar till att eleven mognar och utvecklas”. Eleven ska även se sitt lärande som meningsfullt och det är det inte enligt Peters om eleven ska behöva plugga in fakta som de sedan inte kan relatera till. (Bergem 2000 s.27)

I detta examensarbete ska jag därför studera de läroböcker eller de läroboksserier som är utgivna av de stora förlagen Bonnier utbildning, Gleerups och Liber. Min undersökning ska behandla hur dessa har anpassats till hur visa delar ur kursplanen för religionskunskap lyfts fram. Det är därmed viktigt att dessa läroböcker utgivits efter 1994 då vår nuvarande kursplan kom ut.

1.2 Motivering till Syfte

För att detta examensarbete ska kunna ge några givande svar så ska inte hela kursplanen för religionskunskap bearbetas. Måhända hade det varit intressant men i slutändan blivit alldeles för omfattande för att ge några tydliga svar.

Både de ”Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret” och de ”Mål att sträva mot”, utgör på många sätt grundstommen i kursplanen och för lärarens arbete. Det förstnämnda berör vilka kompetenser och kunskaper som eleverna skall ha uppnått och det andra vilka övergripande mål som läraren skall sträva efter i sin undervisning. (Kursplaner och betygskriterier 2000 s.5) Kursplanen för religionskunskap beskriver även ”Ämnets syfte och roll i utbildningen”, som understryker varför det är viktigt för eleverna att fördjupa sin kunskap kring själva ämnet. (Kursplaner och betygskriterier 2000 s.81)

(6)

Mattias Ander har dock redan gjort undersökningar för att se hur befintliga läroböcker i religion är anpassade till de, mål som eleverna ska uppnå, samt de, mål att sträva mot, som beskrivs i kursplanen i sitt examensarbete Läromedelsanalys i religionskunskap. (Ander 2008) Även Bodil liljefors Persson, fil. dr. i religionshistoria samt författare, granskar i sin artikel,

Kolonialism, stereotyper, myter och bilder, Om representationen av Amerikas indiankulturer i

svenska läromedel, hur läroböcker i religion betraktar Amerikas ursprungsstammar (Persson 2008 s.79-83). Som utgångspunkt för sin undersökning tillämpar även Liljefors-Persson vissa av de mål att sträva mot, som kursplanen beskriver för att sedan granska och analysera hur läroböckerna förhåller sig till dem.

Båda dessa undersökningar bjuder på intressant läsning men personligen vill jag gå djupare för att försöka se hur kursplanen tolkar begreppet religion. Utgångspunkten för arbetet blev därför en bearbetning av ”Ämnets karaktär och uppbyggnad”. Denna är sedan indelad i underrubrikerna livsfrågor och livstolkning, etik och tro och tradition. (Kursplaner och betygskriterier 2000 s.82-83)

1.3 Syfte

Syftet med detta examensarbete blir därför att ur ett lärarperspektiv utföra en kritisk granskning av tre utvalda förlags läroböcker för ämnet religionskunskap. Jag vill undersöka hur läroböckerna bearbetar de avsnitt från Livsfrågor och livstolkning, Etik och Tro och

tradition som jag valt ut att granska.

1.4 Motivering till frågeställningarna

För att undersökningen inte ska bli för övergripande blir mina frågeställningar endast baserade på att bearbeta ett citat från varje underrubrik. Dessa har blivit utvalda för jag tycker de tar fram det viktigaste från de olika områdena livsfrågor och livstolkning, etik och tro och

tradition. Efter vartdera citatet beskrivs även min tolkning av dess syfte.

(7)

Varje människa har en mer eller mindre uttalad strävan att finna sammanhang i, tolka och tyda tillvaron. Detta kommer till uttryck i traditioner, riter, berättelser och myter. (Kursplaner och betygskriterier 2000 s. 82)

Detta citat belyser vikten av att både livsfrågor och livstolkning har en stor betydelse för både individen och människan i stort när denne betraktar sin tillvaro. För vare sig eleverna är religiösa eller inte så ställer sig varje människa dessa frågor. Att sedan se hur detta utrycker sig i traditioner, riter, berättelser och myter kan säkerligen även ge eleverna i klassrummet vissa svar kring sina egna livsfrågor och bidra till sin egen personliga livstolkning.

Från avsnittet ”etik” ska jag bearbeta följande del:

Vardagens etiska frågor är en utgångspunkt för reflektioner och diskussioner i ämnet religionskunskap. (Kursplaner och betygskriterier 2000 s.82)

Syftet med detta citat var att levandegöra etiken i elevens vardag. Att se att denna är full av situationer där etiska val kan spela en stor roll för människors liv och att diskussioner kring dessa kan bidra till att eleven skapar en djupare förståelse inför sin omgivning.

Från avsnittet ”tro och tradition” ska jag bearbeta följande del:

I olika religioner är begreppet tro centralt. Det kommer till uttryck i texter, kult, symboler, konst och etiska ställningstaganden. (Kursplaner och betygskriterier 2000 s.83)

Citatet belyser att elever i dagens skola bör utveckla en förståelse till varför tro utgör en viktig del i vissa människors liv. Att inse att tron skiljer sig mellan olika religioner men att det samtidigt finns flera utryck i dess texter, kult och etiska ställningstaganden som har mycket gemensamt. Att en djupare insikt i detta bör skapa acceptans och nyfikenhet till begreppet religion eller till en tro som eleven inte delar.

(8)

1.5 Frågeställningar

För att kunna besvara mitt syfte har jag valt att använda mig av följande frågeställningar. 1) Hur uppmärksammar de utvalda läroböckerna att traditioner, riter, berättelser och myter varit betydande för människans strävan efter att finna sammanhang i sin tillvaro?

2) På vilket sättuppmuntrar de utvalda läroböckerna till diskussion och reflektion kring etiska frågor som hör till vardagen?

3) Hur uppmärksammar de utvalda läroböckerna att religiösa texter, kult, symboler, konst och etiska ställningstaganden i de olika religionerna utgör en central del för individens tro?

(9)

2. Kunskapsbakgrund

2.1 Tidigare forskning

Staffan Selander skriver i boken Lärobokskunskap att: ”Läroböcker sällan recenseras i tidningarnas kultursidor”. (S. Selander 1998 s.37) Ett undantag är när Göran Hägg, litteraturdocent, författare samt debattör, uppmärksammar hur svenska läroböcker står sig i tidningen Aftonbladet. Sitt starka engagemang för att kritiskt granska läroböcker kommer delvis från att han själv har ett förflutet som lärare. I sin artikel, I en lärobok är allting sant, utrycker han även sitt missnöje över att allt fler skolor drar in på läroböcker men att de internationellt sett står sig ganska bra. Han beskriver också att en bra lärobok ska vara lika lättläst som en vanlig bok, och att den samtidigt ska behandla den unga läsaren som en tänkande varelse. (2005-01-12, I en lärobok är allting sant)

I artikeln, Himmel eller Helvete bedömde han en del av de läroböcker som finns tillgängliga för religion. Han skrev där att han inte brytt sig om att ens bedöma de läromedel som fanns tillgängliga för skolår 1-6: ”helt enkelt för att samtliga är så usla att de inte bör användas”, som han utryckte det i sin artikel. Enligt Hägg, kränker dessa antingen trosfriden eller det vetenskapliga tänkandet. Han ger även stark kritik mot lärarkåren och anser att flera lärare för skolår 1-6 struntar i ämnet. (2005-01-11, Himmel eller Helvete)

Vad Hägg menade med det ”vetenskapliga tänkandet”, framgick inte riktigt. Men kanske är det just de brister som S. Selander beskriver i sin artikel Pedagogiska texter. Han säger här att det tidigare var forskare som skrev läroböckerna och att de i sin tur försökte vara pedagogiska, medan det nu är fd lärare som försöker vara vetenskapliga, och de i sin tur inte lyckas helt med detta. (S. Selander, Spov 1994 s.51)

Även Helene Holst, fd lärarstudent på Malmö högskola, är delvis överens med Göran Hägg i hans yttrande mot lärarkåren i sin utbildningsrapport, Religionskunskapsundervisning för de

yngre åren. Men enligt henne är problemet att det läggs mer fokus på det faktarelaterade istället för att låta barnen reflektera över de olika livsfrågorna. (H. Holst 2006 s.23) Om denna slutsats är riktigt så är det enligt Per Beskow inte konstigt om eleverna tappar intresset för religionskunskap i skolan. Enligt honom blir en faktarelaterad undervisning meningslös om

(10)

man inte samtidigt knyter an till vilken betydelse religionen har för den enskilde individen. (Beskow 2003 s.12)

Nu kanske det låter som att jag fokuserar mer på undervisningen istället för hur läroboken kan hjälpa läraren i sin strävan mot att uppfylla kursplanen för religionskunskap. Men enligt Staffan Selander blir det svårt att sära på dem då läroboken det senaste århundradet varit det grundläggande redskapet för, som han utrycker det, den ”Organiserade undervisningen”. (S. Selander 1988 s.22) Således blir det nog svårt att komma ifrån att läroboken på flera sätt utgör grunden för hur undervisning uppfattas och vad den ska handla om. (S. Selander 1988 s. 22)

S. Selander skriver också i sin bok läromedelskunskap, att utveckling, attityd och produktion i samhället påverkar vilka förväntningar som ställs på eleverna och skolan. Då det är skolans roll att ge eleverna kunskaper som samhället kan dra nytta av. (S Selander 1988 s.50-51)

Eftersom: ”En läroplan är en förordning som utfärdas av regeringen och som ska följas”, som det står det på Skolverkets hemsida. (www.skolverket.se) Så blir kontentan att läroplanen alltid anpassats och utvecklats jämsides med hur vårt samhälle förändrats. För att gå ytterligare ett steg skriver S. Selander att läroböckerna i sin tur har skapats utifrån flera komponenter där läroplaner och kursplaner utgör viktiga delar. (S. Selander 1988 s.11)

Således har samhället alltid påverkat läroplanerna som i sin tur skapat en grund för läroböckerna. Det kan därför vara intressant att betrakta läroplanerna utifrån ett historiskt perspektiv och se vilka förändringar som dessa har genomgått.

2.2 Tidigare läroplaner

I boken, Undervisa i religionskunskap berättar Sven-Åke Selander att den läroplanen för religion som vi har idag är produkten av den religionsfrihetslag som började gälla i Sverige 1951. Kyrkans starka band till samhället började därmed lösas upp och bidrog till en alltmer tolerant syn mot andra trosuppfattningar. (S-Å Selander 1993 s.9-10)

Den religiösa objektiviteten framträdde även i 1962 års läroplan, Lgr62. För att förhindra att skolan skulle påverka eleven till en speciell trosinriktning uppmanade man eleverna till att

(11)

kritiskt vetenskapligt granska Bibelns texter. Problemet blev dock att eleverna fick svårt att förstå varför de kritiskt skulle granska en bok som de inte nödvändigtvis visade något engagemang för. (S-Å Selander 1993 s.13)

1969 års läroplan Lgr 69 ville rätta till detta genom att låta eleverna arbeta och bearbeta vissa områden. Detta kunde praktiseras genom tematiska arbeten som inriktade sig på tex profeterna i bibeln. Pga den starka tron på att samhällets moral byggde på en kristen grund så var det först i Lgr69 som ämnet övergick att heta Religionskunskap istället för Kristendomskunskap som innan varit fallet. Detta bidrog även till att intresset ökade för att bearbeta andra trossinriktningar och kulturer. (S-Å Selander 1993 s.14)

1970 genomfördes även undersökningen Tonåringen och livsfrågorna, som visade att eleverna var mer intresserade av frågor som bearbetade etik och livsfrågor istället för det religiösa budskapet. Undersökningen var främst anpassad till att se hur tonåringar tänkte, men påverkade även synen på religionsundervisning i alla åldrar och på läroböckerna som följde. (Hartman m.fl 2000 s. 61)

Från vetenskaplig granskning av bibeltexter till att mer fokusera kring vissa speciellt utvalda områden, blev Lgr 80 en läroplan där eleverna skulle utgå från sina egna erfarenheter för att sedan koppla dessa till begrepp som samhälle, ämneskunskaper och till de existentiella frågorna. En grundläggande tanke med Lgr 80 är en genomgående jämförelse mellan de olika religionerna. (S-Å Selander 1993 s.15-16)

För yngre grundskolan blev även Lgr80 indelad i låg respektive mellanstadiet. Fast riktlinjerna dem emellan hade ändå en hel del gemensamt. Det står bla uttryckligen i de båda att:

”Livsfrågor, tro och etik. Hur olika etiska uppfattningar styr våra handlingar och våra ställningstaganden till olika livsfrågor, tex om rätt och orätt, gott och ont, synen på människan och tillvaron. Betydelsen av en religiös tro när man på olika sätt i livet tar ställning till livsfrågor”. (Läroplan för grundskolan 1980 s.127)

Men stadierna skiljer sig också åt genom att lågstadiet fokuserar mer på Gamla testamentet och patriarkerna, samt på sånger och psalmer. Andra religioner tas upp men det är bara

(12)

Judendomen som uttryckligen nämns. Mellanstadiet inriktar sig mer kring hur Jesus möter människorna och tar återigen upp andra religioner men nämner inte vilka. (Läroplan för grundskolan 1980 s.127)

Nytt för den läroplan som kom ut 1994(Lpo 94), var att indelningen i låg respektive mellanstadiet upphörde. Varje ämne blev nu uppdelat i avsnitt som ämnets syfte och roll i utbildningen, mål att sträva mot, ämnets karaktär och uppbyggnad samt mål att uppnå. (Kursplaner och betygskriterier 2000 s.5) Marianne Skardius, skolråd och verksam vid skolverket, skriver i sin artikel, Nya läroplaner - nya läromedel, att. ”Den detaljstyrning som fanns innan har ersatts av mer övergripande mål”. Hon skriver i samma artikel att läraren nu ges en stor frihet när det gäller att planera sina lektioner och när speciella kurser ska äga rum. (Skardius 1994 s.5)

För ämnet religion beskrevs kursplanen på följande sätt.

Ämnets syfte och roll i utbildningen förklarar hur ämnet kan bidra till att uppfylla de mål som beskrivs i kursplanen, men det tydliggör även ämnets funktion i förhållande till vad samhället förväntar sig. Mål att sträva mot, som enligt Lpo 94, ”utrycker den inriktning undervisningen skall ha när det gäller att utveckla elevernas kunskaper”. Dessa strävansmål löper som en röd tråd genom hela kursplanen och gäller för både yngre och äldre grundskolan. (Kursplaner och betygskriterier 2000 s.5)

Ämnets karaktär och uppbyggnad är oftast ett lite längre avsnitt som mer ingående beskriver ämnet, samt vilka egenskaper det har. I läroplanen ser man att vissa ämnen är så pass vidsträckta att läroplanen har fått bryta ner det i mindre områden som därmed beskrivs separat. För ämnet religion är dessa indelade i Livsfrågor och livstolkning, Etik och Tro och

tradition. (Kursplaner och betygskriterier 2000 s.82-83)

Mål att uppnå var kanske den största förändringen för hur Lpo 94 skilde sig gentemot de tidigare läroplanerna. För yngre grundskolan fanns det nu vissa kunskapsmål som eleverna skulle uppnå och tillägnat sig innan de avslutat det femte skolåret. (Kursplaner och betygskriterier 2000 s. 5)

(13)

2.3 Hur beskriver Lpo 94 Livsfrågor och livstolkning, Etik samt Tro och

tradition

?

Från att se hur de tidigare kursplanerna var strukturerade till att gå in närmare på hur den aktuella kursplanen vill att läraren ska behandla områden som livsfrågor och livstolkning, etik samt tro och tradition, kommer jag därför att försöka ge en tydlig bild och förenkla det som kursplanen lyfter fram.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Först förklaras att människans sökande i sin tillvaro har gett sig utryck i religioner, symboler och riter. Det uppmärksammas också att religionskunskap kan delas in i ett individperspektiv och samhällsperspektiv. Där det sistnämnda ska uppmärksamma förståelse för att religion är ett mångfacetterat begrepp bland andra i samhället. (Kursplaner och betygskriterier 2000 s. 82)

Livsfrågor och livstolkning

Precis som rubriken antyder ska ämnet hjälpa eleven att bearbeta sina frågor inför livet oavsett om dessa utrycks religiöst eller inte. Eleven ska förstå att riter, traditioner, berättelser och myter är en produkt av människans behov av att finna sammanhang i sin tillvaro. (Kursplaner och betygskriterier 2000 s. 82)

Etik

Ämnet ska förbereda eleven i att betrakta tillvaron ur ett etiskt perspektiv. Diskussion och reflektionen ska få ett stort utrymme i klassrummet när frågor som rör gott och ont, rätt och orätt behandlas utifrån vardagliga upplevelser. I kursplanen står det även att: ”Diskussionen om de etiska frågorna kan fördjupas genom kännedom om etiska regler, tankar och system från olika religioner och livsåskådningar”. (Kursplaner och betygskriterier 2000 s. 83)

(14)

Tro och tradition

Här ska eleverna inse att tron inom olika religioner kan utgöra en central del i individens tillvaro. Detta i sin tur kan utryckas i texter, symboler, konst och etiska ställningstaganden. Ökad förståelse för vilka likheter som religionernas livsåskådningar och traditioner har, ska även skapa en insikt i att de är lika på flera områden samt skapa en acceptans för vad som skiljer dem åt. Eleverna ska även arbeta fram en förståelse för att det svenska samhället är starkt influerat av kristendomen då det gäller värderingar, rättssystem, kultur och traditioner. Kunskaper om Bibeln och kyrkoåret, till hur det påverkat sånger, psalmer och sedvänjor till hur etiska principer har kommit till utryck för tro står också under avsnittet tro och tradition. Avslutningsvis ska samlevnad och jämställdhet, samt: ”Konsekvenser av olika ställningstaganden i religiösa frågor för livsbeslut och relationer mellan människor”, också lyftas fram. (Kursplaner och betygskriterier 2000 s. 83)

Om jag ska sammanfatta detta kapitel kan man se att det råder en brist på kritisk granskning kring de läroböcker i religion som är anpassade för den yngre grundskolan. Med detta i åtanke blir svaren mer ovissa kring om de är utformade för att uppfylla den nuvarande kursplanen för ämnet för religionskunskap. En kursplan som historiskt sett gått ifrån det faktabaserade till att mer kretsa kring att eleverna ska bearbeta livsfrågor.

(15)

3. Metod

3.1 Analys av den pedagogiska brukstexten

Om man ska söka svar i en text måste man först betrakta den och försöka analysera vad den vill säga. I det här avsnittet ska jag därför först beskriva vilka redskap man kan andvända när man undersöker en text och gör en textanalys. Därefter beskrivs i kapitlet vilka syften jag har med min textanalys och vilka metoder av analys jag ska använda för att nå dit.

I rubriken använde jag ordet ”brukstext”, som Lennart Hellspong beskriver i sin bok Metoder för brukstextanalys, är: ”texter med praktiska eller teoretiska syften i motsats till estetiska”. (Hellspong 1993 s.13) I boken Vägar genom texten, skriver Lennart Hellspong och Lars Ledin att brukstexten ”förmedlar kunskap och styr handlingar, och de hör alltid samman med någon viss verksamhet”. (Hellspong & Ledin 1997 s.7)

Man kan använda sig av flera metoder när man ska analysera en brukstext, men dessa kommer jag att beskriva lite närmare sedan. Men Hellspong och Ledin berättar om en universell modell för textanalys som man kan använda till de flesta brukstexter oberoende av dess typ. När man läser en text kan man se den utifrån fem steg som enligt boken, Vägar genom texten, utgör grunderna för vad en text vill säga. De beskrivs som följande:

En text blir till genom att vi 1. I ett visst sammanhang (kontexten) 2. Använder ord (det textuella) 3. För att meddela något (det ideationella) 4. Till någon (det interpersonella) 5. På ett visst sätt (stilen). (Hellspong & Ledin 1997 s.47)

När man gör en textanalys behöver man inte strikt analysera stegen i den ordningen de presenterades. Det ska även tilläggas att modellen ska tillämpas som en inspirationskälla och behöver därför inte följas slaviskt. Man kan därför i sin analys välja att inte uppmärksamma alla stegen i textanalysen. Det viktigaste är att man frågar sig själv vad ens syfte med analysen är och sen anpassar modellen efter det. (Hellspong & Ledin 1997 s.47-48)

Kontexten betyder ordagrant, ”tillsammans med texten”, och syftar till hela det sammanhang som texten är skriven ur. (Hellspong och Ledin 1997 s 49) Man ser här på flera faktorer, som

(16)

vilken verksamhet som ligger till grund för brukstexten, är den tex anpassad till grundskolan eller universitet? Man ser också på dess deltagare och på hur relationen mellan sändare och mottagare blir synlig. Kommunikationssättet betraktar även hur sändaren vill förmedla sitt budskap i texten. Tillsammans utgör dessa tre begreppen brukstextens Situationskontext och är i kort en beskrivning på textens närmaste omgivning. (Hellspong och Ledin 1997 s.52)

Både den textuella, ideationella och den interpersonella strukturen är alla underordnade textstrukturen. Den förstnämnda av dessa innefattar hur textens meningar är utformade samt hur orden är placerade. Här lägger man även extra fokus kring vilka enstaka ord(lexikala) som används och på vilket sätt som dessa sedan bildar meningar(syntaxen). (Hellspong &Ledin 1997 s. 67)

Den ideationella strukturen är vad texten har att säga om sitt ämne och hur den lägger fram det. Denna struktur är i sin tur indelade i tre underrubriker. Där teman uppmärksammar vad texten rör sig kring och om den tydliggör detta på ett tydligt eller underförstått sätt. Propositioner är benämningen för hur temat framställs i texten. Precis som när man undersöker temat kan man även här tolka texten ur ett makro och mikro perspektiv. Där det förstnämnda ser till texten i stort och mikro ser till de små delarna som tillsammans skapar sammanhanget. (Hellspong & Ledin 1997 s.122) Perspektiv är den tredje underrubriken som uppmärksammar ur vilken synvinkel som texten är skriven. Olika institutioner eller personer är sällan helt objektiva utan låter ofta sina texter påverkas av tankar, värderingar och invanda begrepp som de är väl förtrogna med och som i sin tur bidrar till textens synvinkel. (Hellspong & Ledin 1997 s.135)

Den interpersonella strukturen är benämningen på hur en text kan närma sig sina läsare och därigenom skapa en relation till dem. Som analytiker får man här ställa sig frågor som, hur talar texten till mig och vilka attityder visar den upp? Tycker jag om det sätt som författaren genom sin text ser på mig och förstår jag dess resonemang? Hur är språket uppbyggt för att påverka oss? (Hellspong & Ledin 1997)

Begreppet stil innebär sättet som något framställs på. Man kan utläsa stilen utifrån varje enskild struktur eller betrakta den som en samverkande storhet av strukturerna. (Hellspong & Ledin 1997 s.197-198) Ur stilen kan man även utläsa olika stildrag. Exempel på detta kan

(17)

också se på stilen utifrån något linjärt som kan variera. I dessa fallen behöver texten inte vara helt allvarig eller spexig utan kan vara någonting däremellan.

3.2 Metoder för brukstextanalys

Hellspong och Ledin tog upp flera sätt som man kan betrakta en brukstext på och se vilka funktionella komponenter som den är uppbyggd av. I boken, Metoder för brukstextanalys, berättar Lennart Hellspong om vilka syften en brukstextanalys kan ha samt vilka metoder man kan använda sig av för att uppnå dessa. Ordet syfte blir här benämningen för varför man gör en analys och metoden(analysmetoden) ska hjälpa en att uppnå syftet. Att använda sig av flera analysmetoder samt att låta dessa gå in i varandra kan i slutänden ge en bredare bild av det som man hade för avsikt att undersöka. (Hellspong 1993 s.82)

Jag ska nu gå igenom de analysmetoder som kan bli aktuella i denna utbildningsrapport och förklara hur dessa hänger samman med mitt arbete. För att se hur läroböckerna lyfter fram vissa delar från områden som livsfrågor och livstolkning, etik och tro och tradition, till hur kursplanen vill hur de ska gestaltas. Ska jag både använda mig av en funktionell och en värderande analys. I min analys kommer även en viss jämförelse att äga rum mellan de olika läroböckerna. Det kommer då att bli aktuellt att tillämpa en komparativ analys, som innebär att man jämför två texter eller fler med varandra. Jag kommer först att beskriva dessa tre analysmetoder lite mer ingående och även motivera varför jag ska använda just dessa. När man analyserar en text kan det bli svårt att avgränsa sig till bara en och i flera fall görs det även kompletterande analyser där man tar hjälp av andra metoder. (Hellspong 1993 s.84) Andra metoder som jag kommer att applicera i min analysprocess blir att jag både genomför en kunskapskritisk analys och en läsbarhetsanalys. Typiskt för alla brukstexter är att de har som avsikt att fylla en funktion. (Hellspong 1993 s.82) Målet för en funktionell analys blir därför, som Hellspong utrycker det: att relatera textens egenskaper till dess syften är målet för en funktionell analys. (Hellspong 1993 s.82) Syftet blir här läroböckernas roll som består i att hjälpa både läraren och eleverna att jobba efter läroplanen. Frågor som man kan ställa sig här kan vara hur väl texten uppfyller sin funktion samt hur väl texten kan komma till användning?

(18)

Allt som betyder någonting för oss och som vi kan tolka kan vi även värdera på något sätt. En värderande analys kan man därför använda till alla texter. Generellt för brukstexten brukar syftet kan vara att undersöka textens kvalitetskänsla samt hur väl den presenterar sina fakta utifrån ett relevant sammanhang. Men det är också intressant att se hur texten är anpassad för den grupp läsare som den inriktar sig på. (Hellspong 1993 s.86) I mitt fall blir det att se om läroböckernas budskap passar för de åldrar som de ska vara anpassade till.

Det är enligt Hellspong svårt att beskriva en text utan att jämföra den med en annan. (Hellspong 1993 s. 78) Han beskriver även att: ”den komparativa analysens syfte är att jämföra olika texter eller genrer för att undersöka likheter, skillnader eller påverkan mellan dem”. (Hellspong 1993 s 79) Läroböcker tillhör samma genre och det blir enligt mig svårt att göra en undersökning utan att en jämförelse av någon form äger rum. När man jämför texterna med varandra så kan man inspireras av hur mitt tidigare avsnitt (Se, analys av den pedagogiska texten 3.2) beskriver textanalys. Hur textens egenskaper kommer fram efter detta kan sedan utgöra grunden för den komparativa analysen. (Hellspong 1993 s.79)

I en kunskapskritisk analys ser man kritiskt på den kunskap som boken presenterar. Viktiga frågor som ställs under analysen är om det går det att sammanfatta den kunskap som texten ger? Vad som är det intressanta med texten som kunskapsmodell och på vilket sätt den utvecklar sitt ämne? (Hellspong 1993 s.142-143) I en läsbarhetsanalys ser man på vilket sätt som texten förmedlar sin information och hur väl den kan tänkas fånga läsaren. Man tittar även på dess svårighetsgrad, på hur smidigt språkliga faktorer som ordval och meningsuppbyggnad sätts samman i texten. (Hellspong 1993 s.86)

3.3 Bokförlagen

Bokförlagen Bonnier utbildning, Gleerups och Liber står för en stor del av de läroböcker som används av den svenska skolan idag. I min undersökning valde jag först ut dessa förlag innan jag började min granskning av deras läroböcker. Nu följer en kort presentation av vartdera förlaget.

Bonnier utbildning grundades 1993 och beskriver sig själva som ett av Sveriges ledande läroboksförlag. Förlaget är en del av den världsomfattande Bonnierkoncernen som startades

(19)

av Gerhard Bonnier och hans söner som flyttade till Sverige i början av 1800-talet. Tre grundvärderingar som Bonnier strävar efter är att de känner ett samhällsansvar, kvalitet och fria ordet. (www.bonnierutbildning.se)

Det anrika förlaget Gleerups, vars grundare Christian Wilhelm Kyhl Gleerup flyttade till Lund från Köpenhamn i början av 1800-talet. Det framgår tydligt på deras hemsida att de arbetar för att ta fram läromedel och lektionsverktyg som ska förenkla lärarens arbete. Men även att dessa ska ge läraren ett försprång när denne planerar och följer upp sin undervisning. De förespråkar också att Gleerups läromedel bidrar till att ge läraren tid och energi över till att skapa roliga och engagerande lektioner. (www.gleerups.se)

Liber AB skapades 1973 och är ett av nordens största läromedelsförlag. Deras hemsida beskriver även att deras affärsidé och motto som är att: ”Liber erbjuder marknadens bästa innehåll och lösningar för livslångt lärande”. (www.liber.se)

3.4 De utvalda läroböckerna

I mitt sökande efter läroböcker kontaktade jag de ovan nämnda förlagen och frågade vilka böcker som de hade att erbjuda för ämnet religion. Det blev även dessa böcker som jag valde att använda i min undersökning. Nedan följer en beskrivning och en kort presentation av dessa.

De gamla berättelserna 1-3

Är en serie på tre böcker som är anpassade för skolår 1-3. De delar samma huvudtitel men heter separat Min religionsbok 1 (Gunvor Petersson/Helena Bross), Min religionsbok 2 (Gunvor Petersson/Helena Bross), och Min religionsbok 3 (Gunvor Petersson/Helena Bross/Hans Petersson). Böckerna utgavs 1999 och inriktar sig på olika berättelser som är hämtade från dels gamla, men mest från nya testamentet. Den låter även eleverna ta del av berättelser, som är hämtade från både islamsk, judisk men främst kristen tradition.

(20)

De gamla berättelserna 4-6

Består också av en serie med tre böcker som alla fokuserar på olika områden. De är alla utgivna 1999 och till skillnad mot de andra böckerna i samma serie har dessa skilda namn. De heter Jesus och han liv (Gunvor/Helena Bross), Mose och hans barn (Gunvor Petersson/Hans Peterson) och Tro möter tro (Gunvor Petersson/Lilian Nilsson). De två första tar upp och bearbetar berättelser från gamla och nya testamentet. Den tredje boken går först igenom skapelsemyter som härstammar från de olika världsreligionerna för att sedan uppmärksamma hur vår tro i Sverige har utvecklats från asatron till vi blev protestanter. Boken avslutas även med att uppmärksamma Sverige som ett mångkulturellt land där barn från de stora världsreligionerna får berätta om sin religion.

Globen religion

Läroboken är utgiven av Gleerups förlag och är en lärobok som kombinerar både religion och historia. Det sistnämnda avsnittet behandlar visserligen delar som Heliga Birgitta, den gamla asatron och kristendomens intåg i Sverige samt hur den verkade och utvecklades under medeltiden. Annars är avsnittet helt tillägnat historia. Läroboken gavs ut 1995 och dess religionsdel är skriven av Boel Söderberg. Den inleds med att tre barn får berätta om deras religion samt hur de ser på Gud. Sedan tar boken upp vilka omständigheter som rådde i Palestina när Jesus växte upp och hur han sedan bemötte de människor han träffade i sitt liv. Boken tar även upp det som sedan hände i Jerusalem under Jesus sista dagar och hur hans lärjungar sedan spred hans budskap. Som en avslutande del presenteras även den Katolska kyrkan och den Ortodoxa.

Högtidsboken

Högtidsboken är skriven av Annika Holm, Ann Johansson och Kenneth Ritzen och gavs ut 2000. Läroboken är utgiven av Almqvist & Wiksell som sedan 1990 ingår i Liber koncernen. Den är anpassad för skolår 1-3 och fokuserar på varför vi firar vissa högtidsdagar. De flesta hör till den kristna traditionen men de andra världsreligionernas högtider uppmärksammas också.

(21)

Upptäck religion

Läroboken, Upptäck religion, är utgiven av Liber förlag 2008 och skriven av Börge Ring och Daniel Johansson. Boken är helt tillägnad religion och den är enligt Liber anpassad för skolår 4-6. Efter en kort inledning där de både presenterar vad religion är och där de förklarar vissa centrala begrepp rörande ämnet presenteras sedan världsreligionerna i bokens följande kapitel. Sedan följer avsnitt som fokuserar på etik, symboler, vad händer efter döden samt var i världen man finner de olika världsreligionerna. I delen efter det tar boken upp hur man trodde i Sverige före kristendomens intåg och avslutas med Samernas religion. Förutom Samernas religion och Asatron använder sig boken av samma struktur när de presenterar världsreligionerna. Teman som tex, ceremonier, högtider, tro och berättelser med anknytning till den religiösa traditionen presenteras alla separat i de olika underrubrikerna till respektive religion.

3.5 Summering av metod samt tillvägagångssätt för resultat

Under rubriken analys av den pedagogiska texten 3.1, gick jag igenom olika sätt för hur man kunde granska den pedagogiska bruktexten. Nästa avsnitt behandlade metoder som man kan använda när man analysera en brukstext. Jag ska nu återkomma till detta examensarbetes syfte som är att se hur de ovan nämnda läroböckerna lyfter fram utvalda delar ur områdena livsfrågor och livstolkning, etik och tro och tradition. Alla böcker ska inte genomgå en separat granskning utan jag kommer istället att göra en undersökning av respektive förlags böcker. Gleerups som bara har en bok behandlas därför på samma sätt som Bonnier utbildnings sex böcker.

För att resultatet ska kunna bli förståeligt vill jag förklara det som ska undersökas. I frågan som berör livsfrågor och livstolkning ville jag uppmärksamma att:

Varje människa har en mer eller mindre uttalad strävan att finna sammanhang i, tolka och tyda tillvaron. Detta kommer till uttryck i traditioner, riter, berättelser och myter. (Kursplaner och betygskriterier 2000 s.82)

(22)

Myter inom religion beskrivs i Per Beskows bok, Trons Vägar, som berättelser som särskilt

betonar världens tillkomst och hur de första människorna skapades. (Beskow 2003 s. 26) Men även berättelser som ofta har symbolisk innebörd och vill berätta varför saker och ting är som de är. (Tim Jensen m.fl 1996 s.21) Riter är nära besläktat med rituella handlingar som säger,

föreställer eller gör något. (Tim Jensen m.fl 1996 s.27) I min granskning kommer jag även

att uppmärksamma övergångsriten, som markerar att man genomgår en förändring. (Tim Jensen m.fl 1996 s. 29)

I frågan där jag uppmärksammar etik vill jag se hur läroböckerna berör att:

Vardagens etiska frågor är en utgångspunkt för reflektioner och diskussioner i ämnet religionskunskap. (Kursplaner och betygskriterier 2000 s.82)

Jag tolkar detta som att vardagens etiska frågor även berör frågor som eleven kan komma i kontakt med via media eller i diskussioner med människor i dess närhet.

I avsnittet om tro och tradition vill jag se hur läroböckerna belyser kursplanens påstående, som är att:

I olika religioner är begreppet tro centralt. Det kommer till uttryck i texter, kult, symboler, konst och etiska ställningstagande. (Kursplaner och betygskriterier 2000 s.83)

När kursplanen säger att begreppet tro är centralt, tolkar jag det som att de syftar på individens tro. Kulten representerar även den yttre formen av religiös gudsdyrkan. I denna granskning är det bokens text som är utgångspunkt för mina observationer. Men i vissa fall där boken behandlar ex, symbolers betydelse kan bilden också bidra till att jag uppmärksammar denna i resultatet.

I mitt resultat har jag markerat vissa ord. Detta är för att läsaren lättare ska kunna se hur mitt resultat matchar till det som kursplanen för religionskunskap vill att eleverna ska kunna få ta del av.

(23)

Steg 1: Läser frågan.

Steg 2: Läser läroboken och analyserar texten med utgångspunkt från de fem stegen som beskrevs i avsnittet, 3.1 Analys av den pedagogiska brukstexten. Tillvägagångssättet blir att jag:

– 1. Tolkar texten ur ett visst sammanhang (kontexten) – 2. Använder dess ord (det textuella)

– 3. Ser vad den vill meddela (det ideationella) – 4. Till vem den vill nå (det interpersonella) – 5. Tolkar dess stil (stilen)

Steg 3: Läser frågan igen och använder min textanalys för att se hur respektive lärobok uppfyller det som frågan eftersträvar. För att se hur läroboken uppfyller detta på olika sätt tar jag hjälp av de olika analysmetoderna. Den funktionella analysen används här för att utvärdera lärobokens funktion som är att eftersträva det som kursplanen för religion vill uppnå. Med hjälp av värderingsanalysen låter jag värdera hur denna funktion uppnås och

läsbarhetsanalysen för att se hur språket i texten är anpassat till den åldersgrupp som läroboken riktar sig mot. Jag väver även in den kunskapskritiska analysen för att se hur texten sammanfattar och presenterar den kunskap som den har för avsikt att förmedla.

Steg 4: Här väver jag samman resultatet från steg 2 och 3. Med hjälp av den komparativa

analysen jämför jag även resultaten från de olika läroböckerna.

Steg 5: Här kombineras resultaten från både steg 3 och 4 och det slutgiltiga resultatet sammanfattas.

(24)

(25)

4 Resultat

4.1 Inledning

I detta avsnitt sammanfattas det resultat som jag genom metoden fått från läroböckerna i undersökningen. Före resultatet ska redovisas, citeras även texten ur kursplanen som frågan baseras på. Detta för att det ska bli lätt för läsaren att knyta an till det som texten kan besvara eller gå in djupare på.

I mitt resultat har jag även markerat vissa ord i fetstil. Detta är för att ni som läsare lättare ska kunna se hur mitt resultat matchar till det som kursplanen för religion vill att eleverna ska kunna få ta del av.

Om ni som läsare vill bli påminda om vilka böcker som beskrivs så gå tillbaka till avsnittet

3.4 De utvalda läroböckerna, där de beskrivs mer ingående.

4.2 De gamla berättelserna 1-3 och 4-6.

(Bonnier utbildning)

Livsfrågor och livstolkning:

Boken Tro möter tro, nämner inte uttryckligen ordet myter men beskriver skapelseberättelser som har sin grund i Judendomen, Islam och Hinduismen. Den uppmärksammar också att den fornnordiska mytologin har sökt efter samma frågor kring hur världen och människan kan ha skapats. Eleverna uppmuntras här till att själva ställa sig frågan om de existerade innan de föddes? Boken berättar även en historia från Buddismen där Buddha förklarar att vi människor inte har tid att tänka på hur allting skapades utan att vi istället ska acceptera att det är som det är.

(26)

Bonniers läroböcker för de yngre åren(skolår 1-3)uppmärksammar även hur traditioner kan verka i sammanhanget. I Min religionsbok 3, tar boken upp betydelsefulla dagar i veckan och vilka traditioner som är de heligaste i de tre syskonreligionerna kristendomen, judendomen och islam, samt hur och varför de firas. Men det är först i böckerna för skolår 4-6 som de går in djupare på vilka behov människan har när det gäller firandet av vissa traditioner. Detta uppmärksammas dels i boken Jesus och hans liv, där eleverna får bearbeta frågan om varför Jesus död och uppståndelse är så viktig i den kristna påsktraditionen och tron.

I boken Moses och hans barn förklaras att högtiden Pesach firas till minne av judarnas frigörelse från slaveriet i Egypten. Boken visar på ett tydligt sätt att de vill göra sig påminda om detta genom att äta mat som representerar de olika händelserna som ägde rum då.

Begreppet riter förklaras inte i Bonniers läroboksserie. Men betydelsen tas ändå upp i boken Moses och hans barn när den förklarar att muslimerna minst en gång i sitt bör vallfärda till Mecka och vandra sju varav runt den svarta stenen som än idag är inmurad i templet Kaba. Sedan följer frågor där eleverna ska försöka sätta sig in i hur det känns för de pilgrimer som kanske bara får besöka Mecka en enda gång i sitt liv. Det uppmärksammas också vilken rituell betydelse vattnet har haft i flera religioner. Boken ger här klarhet att det också använts i kristna ceremonier men även i andra religioner före bön eller före mötet med det gudomliga. Riter som den kristna nattvarden och den judiska Mitzwa(riter som resulterar i att de judiska barnen får läsa ur Thoran och därigenom räknas som vuxna)nämns också. Men vilken innebörd de har eller vad dessa riter betyder för individen eller de anhöriga framgår inte alls.

Etik:

Vardagens etiska frågor är en utgångspunkt för reflektioner och diskussioner i ämnet religionskunskap. (Kursplaner och betygskriterier 2000 s. 82)

När boken Moses och hans barn berättar om judarnas flykt från Egypten leder frågorna till hur vandringen i öknen kan ha varit för Moses folk. Underförstått kan jag tyda att textens ambition är att härleda till människor som tvingas på flykt idag. När sedan samma bok behandlar hur Mose kände sig besviken på sitt folk för att de hade skapat en alternativ gud istället för den gud som de lovat att följa. Eleverna får sedan bearbeta frågor som: ”Hur känns det när en kompis inte håller det han lovat?” ”Hur känns det när du själv inte håller dina

(27)

Böckerna belyser ytterligare etiska frågor som eleverna kan stöta på i sin vardag när Min religionsbok 3, berättar om hur människorna fick betala med sig själva när de ville köpa säd från Josef som då var faraos närmaste vän. ”Kan man äga en människa?” ”Vad tänker du om det?” Är frågor som eleverna sedan ska ta ställning till.

Men temat etik lyfts också fram i Tro möter tro när vi får ta del av den judiska skapelseberättelsen från jordens alla hörn. Berättelsen vill lyfta fram att Gud skapade människan med jord från världens alla hörn, med detta i åtanke ska eleven sedan fråga sig. ”Hur kan människor bli rasister om alla tillhör samma släkt, människosläktet?” Etiktemat blir även synligt när Martin Luther trotsar den katolska kyrkan mot dess regler att Bibeln bara skulle få läsas på Latin. Här uppmuntras eleverna att ge exempel då man ska lyssna till sitt samvete och följa det fastän det kan kännas svårt och resultera i att man får flera fiender? Från böckerna, Jesus och hans liv och Moses och hans barn finns det ytterligare berättelser som belyser etiska frågor, därav den kristna berättelsen om den barmhärtige Samarien. Budskapet blir här tydligt att man ska bry sig om alla oavsett var de kommer ifrån eller om dennes landsmän hyser fiendskap med ens egna. Den judiska historien om de två bröderna där de båda hellre tänkte på sin broder än på sig själva har också ett etiskt budskap. Detta har också den muslimska berättelsen om hur Muhammed visade sin vishet genom att låta båda stammarna placera den heliga stenen i Kaba och genom sin rättvisa hållning stoppa ett krig mellan stammarna.

För att visa att synen på etik i alla de fem världsreligionerna har mycket gemensamt får läsaren i Tro möter tro se att alla religioner på sitt eget sätt har en regel som hänvisar till att man ska behandla sina medmänniskor väl.

Tro och tradition:

I olika religioner är begreppet tro centralt. Det kommer till uttryck i texter, kult, symboler, konst och etiska ställningstagande. (Kursplaner och betygskriterier 2000 s. 83)

För att visa detta får vi i läroboken Tro möter tro möta Anna, Jakob, Nawar, Shirish och Pedipa. Det är barn från alla de fem världsreligionerna som alla bor i Sverige. Var och en får svara på frågor angående hur de ser på sin religion och hur detta påverkar deras vardag.

(28)

Anna som är 11 år och kristen berättar att hennes familj både läser aftonbön och bordsbön. I hennes rum finns både Bibeln, änglar och ett dopljus som hon tänder en gång om året. Men av dessa symboler så är det bara hur mycket Bibeln betyder för Anna som verkligen framgår. På frågan om hennes liv har förändrats genom att vara kristen svarar hon att: ”Man ska inte svära till exempel”. Aftonbönen på kvällarna innan de lägger sig ser hon också som någonting självklart. Hon är även emot mobbning och det framgår också att detta är ett etiskt

ställningstagande som tron har givit henne. På frågor som har med den kristna kulten att

göra, berättar Anna att hon gärna följer med på barngudstjänsterna, helt enkelt för att det är roligare än de andra. Boken berättar också att konfirmationen tidigare var en förberedelse för nattvarden men att Anna alltid har sett den som naturlig del i hennes tro. Texten visar också att tro och aktiviteter som den kristna kyrkan står bakom ofta går hand i hand.

Jakob är en är judisk pojke på 13 år som tycker att Sabbaten och allt som hör till denna utgör en viktig del i hans liv. Ja, även viktigare än att gå ut med kompisar. Jacob berättar att det finns flera viktiga symboler som hör till hans tro. En av dem är Kippan, en liten mössa som judarna ska ha på sig när de är i kontakt med Gud. Han förklarar att det är för att Gud är så helig och mössan fungerar som en gräns mellan honom och det gudomliga. På ett tydligt sätt förmedlar texten att den judiska kulten utgörs av mängder med regler. Jakob berättar att dessa kan röra allt ifrån vad man får äta, hur man ska fira sabbaten till att studera Torahn. Denna heliga judiska text som boken berättar är Moseböckerna i vår Bibel.

Nawar, som är en muslimsk flicka på 12 år, berättar att hon går upp varje morgon innan solen stigit upp. I texten nämns endast få symboler som är viktiga för henne men två av dessa är familjens bönematta och Koranen. I hennes hem finns även små texter utplacerade som hon tycker utgör en central del i hennes tro. ”Det är böner och verser ur koranen, vår heliga bok.” Hon berättar också att dessa påminner hennes familj om vilka böner de ska be och när. Det kommer tydligt fram i texten att den muslimska kulten är starkt influerad av Koranen.

”Det är guds ord som kom till människorna genom profeten Muhammed”, berättar Nawar och i den står det också hur vi ska leva. Här kommer det även fram att bönen är ett viktigt inslag inom islam och att den ska ske fem gånger varje dag. Texten förmedlar också att islam har regler för nästan allt ifrån mat, dryck och att man inte ska dricka alkohol. Men även att kvinnor och män inte ska umgås med varandra utanför familjen och att kvinnorna bär slöja för att skydda sig mot männens blickar. Det är lite svårt som läsare att se om detta är etiska

(29)

ställningstaganden då det inte kommer fram i texten varför de ska följa dessa, förutom att det

är Koranen ord.

Shirish är en hinduisk pojke på 10 år. Texten tyder på att den hinduistiska kulten inriktar sig på flera gudar när Shirish förklarar att en hindu gärna går till ett eller flera tempel varje dag. Men sedan nämner inte boken mer om detta. Samma bok beskrev tidigare att kon utgör en central del i den hinduistiska skapelseberättelsen. Men Shirish berättar att ormen också är ett heligt djur som man inte heller ska äta. Detta för att två av de största gudarna Vishnu och Shiva har en orm som symbol och guden Krishna en ko. Här övergår texten automatiskt till andra etiska ställningstaganden som följer med religionen, och Shirish berättar att det är naturligt för honom att. ”Man ska ta hand om både människor och djur och växter. Gud finns överallt, i allt som har liv”. En helig skrift är Ramayana och som andra heliga texter inom hinduismen är den skriven på sanskrit, dock så framgår det inte vad den handlar om.

Perdipa är en buddhistisk tjej som på 12 år. Boken nämner att det finns minst två Buddha

symboler i hennes hem, en i hallen och en på hennes bokhylla. Vad dessa betyder för hennes

tro går inte texten in djupare på. Hon säger att det centrala i hennes tro är: ”att ta hänsyn till andra människor”. Boken nämner även andra etiska ställningstaganden som hör ihop med religionen och den buddistiska kulten. Texten berättar att Perdipas tro hör ihop med tron på återfödelse. ”Har man älskat allt som lever, både djur och människor. Haft goda tankar och inte retat upp sig på småsaker kan man få lycka både i detta och i nästa liv.” Fast Perdipa tillägger att: ”meningen är ju till slut att man lärt sig så mycket att man inte ska behöver födas om”. Som ett resultat av detta är de flesta buddhister vegetarianer, då de inte vill bruka våld mot något.

4.3 Globen religion

(Gleerups)

(30)

I intervjun med den judiska flickan Sara framgår det att hon inte tror på gud men att de judiska traditionerna ändå är väldigt viktiga för henne och för den judiska sammanhållningen. I övrigt så fokuserar boken främst på kristendomen. Vi får som läsare ta del av Jesu liv, vilka förhållanden som rådde i Palestina vid den tiden, händelserna under och efter påsken och till sist den kristna traditionen. Förutom i bokens inledning så uppmärksammas inte de övriga världsreligionerna.

Boken är annars full av berättelser från Jesu liv. Vi får följa med honom från hans födelse, hur han predikade i Palestina. Hans sista dagar i Jerusalem och hans korsfästelse, samt hans uppståndelse och vad som hände efteråt. Det framgår att Traditioner som julen firades i Sverige innan kristendomen gjorde sitt intåg. Boken berättar att våra förfäder då offrade till våra hedniska gudar för att det skulle gynna deras tillvaro. När sedan julen blev en kristen högtid berättar boken att jultomtarna inte var desamma förr som nu och att julgran och presenter kom först senare.

Påsken beskrivs i Globen religion som den viktigaste traditionen inom kristendomen. Det framkommer också att vi började äta påskägg till följd av att Jesus mor Maria enligt legenden bar en korg med ägg till Pontius Pilatus för att han skulle skona hennes son.

Myten som behandlar betydelsen av de centrala frågorna i livet framgår inte så väl. Ett

undantag kan vara hur den bearbetar frågan kring uppståndelsen och hur den gav mod och glädje för lärjungarna. Man kan dra paralleller mellan detta och till människas behov av att finna sammanhang i sin tillvaro, men att se detta samband blir nog lite svårt för en klass i skolår 4-6. När det gäller riter så nämns inte så många. Boken berättar visserligen om uppkomsten till nattvarden, men inte hur den sker eller vad den betyder för den enskilda individen.

Etik:

(31)

I flera avsnitt i boken beskrivs händelserna av en historisk eller fiktiv person. En gång delar Pontus Pilatus med sig av sina tankar när han dömer Jesus och boken beskriver honom som en feg man som ville, men inte vågade släppa Jesus fri.

Ett liknande exempel är när en liten pojke går med sina föräldrar för att höra på Jesus när denne predikar. Efter att ha hört hur Jesus beskrev vem ens nästa var genom att berätta om den barmhärtige samariten, börjar pojken fundera på hur man kunde hjälpa en fiende eller gå fram till Jesus som redan var omgärdad av både Samariska och Romerska barn. Men i slutet av berättelsen förstår han att det inte spelar någon roll var barnen kommer ifrån, Jesus välkomnar ju dem allihop. Läsaren uppmuntras här att tänka igenom och begrunda berättelsen.

Under rubriken, Vem var Jesus och vad lärde han ut? Belyser boken två fraser som han sa i sin bergspredikan. Som att: ”Om någon slår dig på den högra kinden så vänd den andra mot honom, och älska era fiender och be för dem som förföljer er”. Eleverna ska sedan illustrera fler regler ur bergspredikan som de kan hänvisa från verkliga livet.

De ovan nämnda fallen är de enda då boken konkretiserar att det är etik man vill att eleverna ska arbeta med.

Tro och tradition:

I olika religioner är begreppet tro centralt. Det kommer till uttryck i texter, kult, symboler, konst och etiska ställningstaganden. (Kursplaner och betygskriterier 2000 s.83).

I början av den delen i boken som fokuserar på religion får vi möta Jenny som är 11 år, Sara 12 år och Halim som är en pojke på 14 år. De är alla barn från de tre syskonreligionerna kristendomen, judendomen och islam. I intervjuerna får de alla stort utrymme i att berätta hur de förhåller sig till sin religion och vad de har för tankar kring den. Det är främst i intervjun med Halim som det framgår hur religionen har påverkat hans etiska ställningstaganden. För att förtydliga hur, berättar han att deras heliga text Koranen beskriver hur man ska följa den rätta vägen. Ett sätt är att, som han säger ”Vara snäll mot gamla. Att jag reser mig upp för en gammal människa i en fullsatt buss är något självklart”. Halim säger att också att bönen utgör en viktig del i hans liv men i övrigt så framgår inte den islamska kulten i boken.

(32)

Sara säger tidigt i sin intervju att hon inte tror på Gud. Hon motiverar sig med att säga: ”om Gud fanns skulle det inte se så eländigt ut i världen som det gör idag”. Saras tro är därmed mer fokuserad kring hennes folks historia än den är på det andliga planet. Hennes folks lidande och förföljelser har stärkt Saras engagemang för den judiska kulten som hon anser är viktig trots dess religiösa innebörd. Hon berättar därför att den åttaarmade ljusstaken är en viktig symbol för henne då den härstammar från en berättelse då gud hjälpte det judiska folket.

Jenny som är kristen ser Bibeln som en betydelsefull text och som en viktig symbol för hur de kristna ska leva. I övrigt så integrerar boken också symboler och konst. Boken beskriver inte utförligt hur symboler och konst utgör en central del i människan tro. Men i Globen religion framgår det tydligt att kristen konst har varierat om man ser den utifrån olika tidsperioder och kulturer. På detta sätt visar boken att människans syn på tron har påverkat konsten och dess symbolik i hela den kristna historien. Vi ser hur betydelsefull Jesus har varit genom att han alltid varit avbildad med en gloria. Ofta ger boken också läsaren texter som passar till de olika bilderna. Psalmen, när juldagsmorgon glimmar får läsaren ta del av under en målning som gestaltar Jesusbarnet i krubban med Josef, Maria och de vise männen. Vid sidan av en annan bild som visar hur barnen kommer till Jesus, står bönen, Gud som haver barnen kär.

Den kristna kulten framställs faktiskt som tydligast när boken berättar om den Katolska kyrkan. Här beskrivs användandet av radbandet och vilken betydelse bikten kan ha för människan. Läroboken presenterar även den Ortodoxa kyrkan och deras sätt att använda symbolik i gudstjänsten. Att prästen går runt i kyrkan med Bibeln i handen ska visa hur Jesus predikade i Jerusalem och uppståndelsen när han försvinner bakom en vägg med ikoner för att sedan dyka upp igen inför församlingen.

Ett intressant inslag i boken är att den uppmärksammar vad som bidrog till att kristendomen fick en sådan genomslagskraft bland slavarna och de utsatta i Romariket. Den kristna tron blev så populär för att, som boken skriver: ”Den gav människovärde åt slavarna. Den sa absolut nej till allt våld. Kvinnor var lika välkomna till församlingen som män. Den gav hopp om ett liv efter döden.” Genom att boken uppmärksammar dessa centrala delar i kristendomens budskap, ges de även en förståelse för att denna har betytt så mycket för

(33)

4.4 Högtidsboken och Upptäck religion

(Liber)

Högtidsboken berättar med ett enkelt och tydligt språk som är passande för den yngre grundskolan. Boken fokuserar främst på de högtider vi har i Sverige men nämner även vissa högtider som firas i de andra världsreligionerna. Boken visar att det kan finnas ett samband mellan traditioner och människans sökande i att finna sammanhang i sin tillvaro. Detta dels, genom att förklara Julens ursprung i Sverige. Att den förr firades för att den mörkaste perioden inföll och att solen nu var på väg tillbaka. Andra högtider där boken beskriver människans sökande i förhållande till traditionen, är Ramadan där den troende vill leva sig in i de fattigas situation. Påsken bearbetas på olika sätt i texten och låter här läsaren ta del av att den kristna fastan tidigare var en mental förberedelse för påsken. Vidare förklaras hur högtiden senare fick ett kristet förhållningssätt till att senare bli en högtid för att fira vårens ankomst, då främst bland de icke troende.

I läroboken Upptäck religion presenteras de fem världsreligionerna på ett både tydligt och strukturerat sätt. Det är lätt som läsare att hitta bland de olika världsreligionerna då de delar samma rubriker och upplägg. De traditioner som är centrala för respektive religion beskrivs alltid med frågorna vad, hur och varför traditionen finns? På detta sätt framgår det också vilka riter som är kopplade till de olika traditionerna samt vad de har för innebörd och mening för den som brukar den. Boken presenterar flera riter som på ett tydligt och lättförståeligt sätt beskriver att de framkommit ur individens behov av att tolka och tyda tillvaron. Exempel på detta är den kristna långvandringen som ibland kan ske på långfredagen, för att representera Jesus lidande och hur denne fick gå runt med korset. Vi kan se hur boken beskriver riter som praktiseras under den hinduiska ljushögtiden Diwali, som firas genom att de tänder mängder med ljus för att representera det godas seger över det onda.

(34)

Samma bok förklarar även på ett enkelt och inlevelsefullt sätt vilka övergångsriter som är viktiga i de olika världsreligionerna. Man förklarar det kristna dopet, den judiska ceremonin Mitzva som infinner sig när barnen blir vuxna, samt hur det buddistiska barnet får sitt namn. Boken går igenom det hela stegvis, där texten förklarar innebörden i riten och vilken betydelse den har för respektive religion.

Både den judiska och den muslimska skapelseberättelsen presenteras och läsaren uppmuntras att se vad som skiljer dem åt. Det framkommer här att Gud inom islam inte har glömt bort människan om denne fortsätter att be till honom, och Upptäck religion är faktiskt den enda av läroböckerna som uppmärksammar detta. Boken återberättar även samma hinduistiska skapelseberättelse som Tro möter tro(Se, 4.1 Livsfrågor och livstolkning)men tillägger att det inom religionen finns ytterliggare flera myter kring hur allt skapades.

Andra hinduistiska frågor som är kopplat till myten är de godas seger över de onda. Detta förtydligas i berättelsen om den starke Rama som räddar sin älskade Sita från den ondskefulle demonen Ravana. Vi får även ta del av myter från den buddistiska traditionen när det beskrivs hur Siddharta, som från början var en bortskämd prins blev den upplyste Buddha genom meditation.

Etik:

När Högtidsboken beskriver lidande uppmuntrar de läsaren genom att säga att lidandet känns mindre tungt om man bryr sig om och hjälper varandra. Den tillägger också att ingen person kan rädda världen ensam men att alla kan göra någonting. I Upptäck religion finns det flera inslag där boken tar upp etiska frågor som eleven kan möta i sin vardag. På flera ställen finns det även små textrutor med rubriken, ”Vad tror du?” Här ställer boken frågor som har anknytning till berättelsen, och meningen är att dessa ska motivera eleven till ytterligare diskussion och reflektion. Efter att läsaren har fått ta del av Jesus budskap när han sa att man även skulle be för sina fiender, får eleven tänka sig in i att de själva blir mobbade och hur de skulle bemöta mobbaren nästa gång om de bestämt sig för att följa Jesus exempel. Efter