Sammanfattning av resultatanalys

Det verkar vara av stor betydelse för läs- och skrivutveckling hur förutsättningarna ser ut i lärmiljön. Av dessa elevers och lärares beskrivningar om lärmiljöns betydelse för läs- och skrivutveckling, kan uttydas att man ur såväl individ- som miljöperspektiv kan påverka utformningen. Hänsyn bör tas till individens specifika förutsättningar, vilket av litteratur och intervjuer bäst görs i samtal och dialog snarare än endast med stöd av diagnosverktyg. Hela ansvaret för att informationen når alla lärare bör inte åläggas eleven själv, däremot ska eleven vara delaktig i kartläggningen. Om eleverna känner en större delaktighet kan de också lättare finna motivationen att hantera sina svårigheter. Ett förebyggande arbete med generella insatser i lärmiljön där man långsiktigt planerar för att alla elever har olika lärstilar, verkar främja en god lärmiljö. De pedagogiska insatserna som beskrivs i denna studie tycks vara inriktade på att anpassa de enskilda individerna till det som anses vara normal undervisning. Interaktioner i klassrummet mellan elever och gemensamt undervisningsmaterial ger positiva effekter, men ska ha en tydlig struktur och läraren är den som ska tillse att samtliga elever deltar. I undervisningen kan hänsyn inte tas till varje specifik inlärningsstil varje lektion, dock bör alla strategier bör få utrymme kontinuerligt. Ett systemteoretiskt tänkande beskrivs i korthet i avsnittet för studiens teoretiska utgångspunkter. Med denna utgångspunkt som innebär att allt existerar i ett sammanhang, kan antas att elevers delaktighet, självbild och motivation stärks om delar av undervisningsmiljön tar tillvara allas olikheter. Litteraturen och undersökningsresultatet visar att skolmisslyckanden kan ge elever en negativ roll och ge sämre förutsättningar för bemästrande av svårigheter. Erfarenheter av tillkortakommanden i läs- och skrivsituationer beskrivs av Taube (2007) som starkt påverkande på elevernas självbild. Det kan å andra sidan också vara så att en god självbild från början kan stärka viljan att hantera svårigheterna, enligt Taube. Eleverna i svårigheter kan uppfattas av lärarna som elever med problem, men om förutsättningarna ändras kan denna bild revideras och lärarnas förväntningar på eleverna bli mer positiva. Detta kan påverka elevens engagemang och kan frigöra resurser hos dem.

7. Diskussion. 7.1 Metoddiskussion

Den valda metoden med intervjuer och samtal gav information angående uppfattningar hos fem elever och fem lärare. För giltigheten i studiens resultat är urvalet litet för att vara

representativt. Som nämnts i avsnittet om studiens giltighet och tillförlitlighet, kan undersökningssituationen mellan deltagarna och mig som intervjuare ha påverkats av att vi kände varandra tidigare. När det gäller lärarnas svar, kan diskuteras huruvida det var en fördel eller nackdel att de fick ta del av frågeställningarna i förväg. Fördelar vid den metoden är att det finns möjlighet att förbereda sig och fundera, men risken kan vara att man också ger socialt accepterade och förväntade svar. Lärarna vet att detta ingår i en studie om elevers förutsättningar för lärande och har i viss mån redan kunskaper om hur de förväntas ta ställning i frågorna. Det kan även finnas aspekter vid elevintervjuerna som påverkar svaren, som min lärarroll och att jag tidigare varit i kontakt med dem i undervisning. Jag bedömde det dock som att eleverna var fria i sitt tal och att de inte uttryckte saker för att tillfredsställa mig som lärare. Man kan även fundera över de infallsvinklar som jag inte styrde in samtalen på, som exempelvis på vilket sätt lärarna tror att deras agerande i klassrummet påverkar elevernas agerande och tvärtom. Insikten träder fram att det inte finns någon objektivitet eller absoluta sanningar. Det blir också tydligt att forskaren själv utgör en del av helheten och påverkar genom sin person och sin förförståelse. (Creswell, 2007).

Jag har valt att lyfta fram aspekter som finns i syftesformuleringen, nya har utkristalliserat sig under arbetets gång, men jag har även uteslutit andra. Därför kan inte denna undersökning sägas ge en heltäckande bild av vad som är en bra lärmiljö för utveckling inom läsning och skrivning. Egentligen är hela studien exkluderande när jag aktivt söker upp just dessa elever som har svårigheterna och visar att de är exklusiva. Intresset för dem tolkades dock positivt av dem själva, men med ett inkluderande synsätt borde inga elever vara i specifikt fokus utan mångfalden av olika lärstilar borde vara den allmänt rådande normen. Fortfarande blir uppmärksamheten liggande på det som avviker från det normala, som anses vara klassrumsundervisning i former där alla arbetar på samma sätt, samtidigt och med samma material. Allt annat är till för att eleverna ska kunna ingå i den gruppen som utför sitt skolarbete på det accepterade sättet.

7.2 Resultatdiskussion

Flera studier talar för att hänsyn bör tas till både det individinriktade och det miljöinriktade perspektivet när man ser på läs- och skrivsvårigheter. Detta framstår också av denna undersöknings resultat, då eleverna uppger att de själva önskar bli uppmärksammade utifrån sina specifika förutsättningar och känna sig delaktiga både i hur denna information fås och i hur undervisningen sedan utformas. Samtidigt syns det vara viktigt att eleven inte blir exkluderad från den vanliga klassrumsmiljön, utan får tillgång till den stimulans och kreativitet som samspelet med andra ger. Motivationen att försöka hitta strategier, med eller utan skolans hjälp, verkar vara beroende av dessa olika faktorer. Den enskilda lärarens förhållningssätt och intresset för ämnet eller programmets karaktär tycks ha betydelse för elevernas känsla av motivation och vilja att bemästra sina läs- och skrivsvårigheter. Mänskligt handlande uppstår i samspel mellan individer och miljöer och kan ses som ett system där individer ingår i sociala interaktioner. Interaktioner i skolverksamhet påverkar deltagarna, respektive påverkas av deltagarna, inom olika nivåer som organisations-, grupp- och individnivå.

Förutsättningarna för att lärarna ska kunna uppmärksamma alla elever är, enligt de intervjuade lärarna, lagom gruppstorlek, tillräcklig tid och tillräckliga kunskaper. Lärarna uppger att de anser klassernas storlek som ett problem men eleverna gör det inte. Tvärtom säger en elev att han trivs bättre och känner sig stimulerad av att gå i en stor klass och blir peppad av de andra kamraterna. Socialinteraktionistiska teorier om kamraters stöd och gruppsamspel tycks här få en konkret översättning. Lärarna nämner bristen på tid som ett hinder för att kunna möta alla

elever oavsett förutsättningar. Eleverna talar inte om tid ur den aspekten och har liten möjlighet att bedöma detta. Tidsbristen kan dock vara en orsak till att eleverna känner sig bortglömda och själva måste be om hjälp. Eleverna uttrycker att de både måste vara väldigt insatta och kunniga i hur de egna svårigheterna gestaltar sig och hur deras stöd bäst ska se ut samtidigt som de ständigt måste bära ansvaret för att denna information nås av varje enskild ämneslärare i varje ämne. Detta måste dessutom upprepas vid varje ny kursstart med ny lärare och ofta även under terminens gång. Känslan av att kunna påverka situationen blir paradox: informationen om elevernas behov har inte alltid kommit fram inom skolans organisation och eleverna måste själva överföra den, men när informationen finns där upplever de att de ändå inte tillfrågas. Förutsättningarna inom gymnasieskolan som organisation och till den enskilda läraren kan utvecklas emot en större flexibilitet i lärmiljön. Elever kan då uppmärksammas utifrån sina specifika förutsättningar och vara delaktiga i hur undervisningen utformas. Detta tycks gynna motivationen för studierna samt uppbyggandet av en god självbild hos eleverna. Resultatet av studien visar att faktorer i lärmiljön har betydelse för utveckling i läs- och skrivområdet. Aspekter såväl inom det individinriktade som det miljöinriktade perspektivet har betydelse för en positiv läs- och skrivutveckling. Den miljö som flexibelt tillåter olika lärstilar tycks vara av godo för alla elever och lyfta allas förtjänster. Eleverna i undersökningen uttrycker en önskan om att gymnasieskolan bättre tar hänsyn till deras egna tankar kring hur lärmiljön ska utformas. Lärarna önskar sig mera kunskaper i området för att kunna möta eleverna. Kunskaper hos lärarna och ett förebyggande arbetssätt verkar vara något som kan skapa stödstrukturer och långsiktigt genomsyra en skolas kultur på ett sätt som främjar elevers lärmiljö.

Denna studie väcker tankar kring i vilken grad gymnasieskolan intar ett förhållningssätt där man lyssnar till elevernas berättelser om hur de önskar att lärmiljön ska se ut. Kunskapsutveckling inom läs- och skrivområdet på alla nivåer i skolans organisation torde kunna ge förutsättningar hos lärarna att genomföra uppdraget att möta alla elever

8. Fortsatta studier

Intressant vore att studera hur elever utan dokumenterade svårigheter uppfattar lärmiljön i gymnasieskolan utifrån synvinkeln läs- och skrivutvecklande miljö.

Referenser

Antonovsky, A. (1996). Hälsans mysterium. Köping: Natur och kultur.

Asmervik, S., Ogden, T., Rygvold, A-L. (2001). Barn med behov av särskilt stöd. Lund: Studentlitteratur.

Atterström, H. och Persson, R. (2000). Brister eller olikheter. Specialpedagogik på

alternativa grundvalar. Lund: Studentlitteratur.

Carlström, M. (2001). Pedagogisk utredning vid läs- och skrivsvårigheter. I E.Ericson (Red.),

Utredning av läs –och skrivsvårigheter (s 69-112). Lund: Studentlitteratur

Creswell, J.W. (2007). Qualitative Inquiry & Research Design. Choosing Among Five

Approaches. London: Sage Publications.

Denscombe, M. (2004). Forskningens grundregler. Samhällsforskarens handbok i 10 punkter. Lund: Studentlitteratur.

Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet – att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur.

Evenshaug, O., & Hallen, D. (2001). Barn-och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur. Fors, G-B. och Smedqvist, M. (2007). Hur gymnasielärare kan underlätta lärandet för elever

i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Luleå tekniska universitet: Institutionen för

Utbildningsvetenskap.

Föhrer, U. & Magnusson, E. (2003). Läsa och skriva fast man inte kan. Kompenserande

hjälpmedel vid läs- och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur.

Granlund, M., Eriksson, L., Almqvist, L., Björck-Åkesson, E., Luttropp, A. (2003)

Forskningsrapport 1651-4327;4. Forskningsprogrammet CHILD, Mälardalens Högskola.

Groth, D. (2007). Uppfattningar om specialpedagogiska insatser – aspekter ur elevers och

speciallärares perspektiv. Luleå tekniska universitet. Institutionen för utbildningsvetenskap.

Heimdahl Mattson, E. och Roll-Pettersson, L. (2007). Segregated Groups or Inclusive

Education? An Interview Study with Students Experiencing Failure in Reading and Writing.

Scandinavian Journal of Educational Research. Vol. 51, No. 3, July 2007 s. 239-252. Routledge. Stockholm : Lärarhögskolan.

Höien, T. och Lundberg, I. (2004). Dyslexi. Från teori till praktik. Stockholm: Natur och kultur.

Johansson, M-G (1992). Klassdiagnoser i läsning och skrivning. För högstadiet och

Johnson, M. (2005). Tänk om… från svårigheter till möjligheter. Lärandemiljöns betydelse

för elever med läs- och skrivsvårigheter. Stockholms Lärarhögskola: Institutionen för individ,

omvärld och lärande.

Keene, E.O. och Zimmermann, S. (2006). Tankens mosaik. Om mötet mellan text och läsare. Uddevalla: Media Print.

Kress, G. (2003). Literacy in the New MediaAge. London: Routledge.

Langer, J. A. (2005). Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär

förståelse. Göteborg: Daidalos.

Lantz, A. (2007) Intervjumetodik. Författaren och Studentlitteratur.

Liberg, C. (1993, 2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Danmark: Studentlitteratur.

Lundgren, M. (2006). Från barn till elev i riskzon: En analys av skolan som

kategoriseringsarena. Växjö Universitet.

Lundgren, T. (2007). Språk, kunskap och mänskliga förmågor. Författaren och Studentlitteratur.

Merriam, S. B. (2006). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Molloy, G. (2007). När pojkar läser och skriver. Lund: Studentlitteratur.

Myndigheten för skolutveckling. (2007). Att läsa och skriva. En kunskapsöversikt baserad på

forskning och dokumenterad erfarenhet.

Myrberg, M. (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att förebygga och möta läs

–och skrivsvårigheter. Konsensusprojektet. Specialpedagogiska institutet och Lärarhögskolan,

Stockholm.

Myrberg, M. & Lange, A-L. (2005). Identifiering, diagnostik samt specialpedagogiska

insatser för elever med läs – och skrivsvårigheter. Konsensusprojektet. Härnösand.

Specialpedagogiska institutet.

Nielsen, C. (2005). Mellan fakticitet och projekt: läs- och skrivsvårigheter och strävan att

övervinna dem. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Pehrson, A. & Sahlström, E. (1999). Kartläggning av läsning och skrivning ur ett

deltagarperspektiv. Göteborgs universitet. Institutionen för specialpedagogik.

Persson, B. (2008) Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. Persson, M. (2007). Varför läsa litteratur? Om litteraturundervisningen efter den kulturella

Sandin, B., & Zetterqvist Nelson, K. (2006). Synen på läs- och skrivsvårigheter och utvecklingen av en skola för alla. I J. Lind (Red.), Normalitetens förhandling och förvandling. (s 67-96). Stockholm: Symposion

Sandström Kjellin, M. (2004). Läsutveckling hos barn. Stockholm: Ekelunds förlag.

Skolverket. (1994) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet. (Lpo 94) Stockholm: Fritzes.

Skolverket. 1994) Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) Stockholm: Fritzes. Skolverket (2000) Kursplaner och betygskriterier 2000. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2006) På andras villkor. Stockholm: Fritzes.

Smith, F. (2006). Läsning. Stockholm: Liber.

Stanovich, K. (1986) Matthew effects in reading: Some consequences of individual

differences in the acquisition of literacy. Reading Research Quarterly.

Stensson, B. (2006). Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning. Göteborg: Daidalos.

SOU 1997.108. Att lämna skolan med rak rygg – om rätten till skriftspråket och om

förskolans och skolans möjligheter att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter.

Slutbetänkande av Läs- och skrivkommittén. Stockholm: Utbildningsdepartementet Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken. Finland: Norstedts Akademiska Förlag.

Taube, K. (2007). Läsinlärning och självförtroende: psykologiska teorier, empiriska

undersökningar och pedagogiska konsekvenser. Stockholm: Prisma.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning . Stockholm: Vetenskapsrådet.

Warme-Karlsson, K. (2001). Delaktig i skolan med läs- och skrivsvårigheter. Elevers

uppfattningar om hinder och möjligheter. C-uppsats i pedagogik. Mälardalens Högskola:

Institutionen för Samhälls- och beteendevetenskap.

International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). (2001). Geneva:

World Health Organization.

Zachrisson, G., Rydeman, B. och Björck-Åkesson, E. (2002) Gemensam problemlösning vid

Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK). Hjälpmedelsinstitutet.

Elektroniska källor

www.sweden-unesco.org/education/pdf/SALAMANCA (27-03-08) www.skolverket.se/kursplaner (12-04-08)

Bilaga 1 Intervjufrågor:

Intervju elever

Inledande bakgrundsfrågor:

Berätta kort för mig om din tid i grundskolan när det gäller läsning och skrivning! 1.Lärmiljöns utformning och arbetssätt.

Hur har du upplevt tiden hittills i gymnasieskolan?

Vilka olika sätt att läsa behöver man kunna i gymnasieskolan? Vilka olika sätt att skriva behöver man kunna i gymnasieskolan? Beskriv hur en riktigt bra/dålig lektion kan se ut!

2.Kartläggning och insatser

Vet du om gymnasielärarna kände till dina läs- och skrivsvårigheter när kom från grundskolan?

Hur tycker du att du har blivit bemött av lärarna i gymnasieskolan?

Vilket stöd här i gymnasiet tycker du har varit betydelsefullt för att klara dina studier på ett bra sätt?

3.Motivation, meningsfullhet, självkänsla

Beskriv en situation i undervisningen där du känner dig nöjd med dig själv!

Hur tror du att du kommer att klara läsning och skrivning i framtiden när det gäller högre studier, jobb och privatliv?

Är det något som du önskar skulle vara annorlunda på gymnasiet när det gäller stöd och hjälp?

Intervju lärare

1.Lärmiljöns utformning och arbetssätt

Vilka möjligheter respektive hinder ser du inom undervisningen i undervisningen för elever som har svårigheter inom läs- och skrivområdet?

Hur samarbetar du med andra lärare?

Vilka typer av arbetssätt tycker du fungerar bäst för att stötta elever i behov av särskilt stöd i läsning och skrivning?

2.Kartläggning och insatser

På vilket sätt kan eleverna vara delaktiga och aktiva i kartläggningen och bedömning av vilka insatser som främjar deras läs- och skrivutveckling?

Vilka insatser anser du stöttar eleverna på bästa sätt? 3.Motivation, meningsfullhet, självkänsla

På vilket sätt tror du att den enskilda eleven påverkas av att vara i behov av särskilt stöd? Hur skulle du vilja att stödet skulle se ut för att alla elever ska kunna klara sin gymnasieutbildning trots svårigheter i läsning och skrivning?

Bilaga 2

Informationsbrev

20080325

Till rektor, lärare och elever.

Svårigheter inom läsning och skrivning kan vara något som påverkar elevers möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen såväl i svenska som i andra skolämnen och skolgången som helhet.

Jag bedriver en undersökning inom ramen för mina studier i specialpedagogik på Mälardalens Högskola. Syftet för min studie är att beskriva hur ett antal elever och lärare uppfattar betydelsen av det stöd inom läs- och skrivområdet som gymnasieskolan kan ge. Jag är också intresserad av hur eleverna själva lyckas hantera sina svårigheter och hur delaktiga de tycker att de är i utvecklingen av sin utbildning avseende detta område.

Allt deltagande är frivilligt, anonymt och kan när som helst avbrytas om så önskas. Det insamlade materialet och alla anteckningar kommer att förvaras tillförlitligt och endast användas i forskningssyfte för mina studier. Möjlighet kommer att ges att ta del av studien och dess resultat.

Er medverkan har stor betydelse för mina studier och jag tackar på förhand! Helena Haid Aspengren

helena.haid-aspengren@edu.vasteras.se Handledare:

Tina Hellblom-Thibblin, Fil.dr. i pedagogik/PhD in Education universitetslektor i specialpedagogik,

Mälardalens högskola

Akademin för Utbildning, Kultur och Kommunikation - UKK Box 883, 721 23 Västerås

021-101398, mobil: 0709 409728 tina.hellblom-thibblin.@mdh.se