De fyra studie- och yrkesvägledarna har liknande arbetssätt vilket innebär att de alla utgår ifrån individanpassad vägledning vilken de utför på olika sätt, och med olika material beroende på elevens behov. För att tydliggöra information vid gruppvägledningar och vid enskilda vägledningssamtal med eleverna och /eller med deras föräldrar använder sig vägledarna av sin fantasi och kreativitet. Om vägledaren är väl förberedd kan eventuella missförstånd i kommunikationen dem emellan undvikas. Vägledarna upplever liknande utmaningar i sina respektive verksamheter vilka de hanterar på olika sätt. Det kan även innebära svårigheter i att vara kreativ för att kunna ge anpassad vägledning. Det framgår ur det insamlade materialet att det gemensamma för alla vägledarna är att de anser att de hade behövt mer kännedom om vilka utmaningar som en studie- och yrkesvägledare kan stöta på i arbetet med elever med speciella behov. De fyra vägledarna menar att de teori- och metodkunskaper de lärt sig på studie- och
33
yrkesvägledarprogrammet är en bra förkunskap, men att de fungerar bäst på elever i ordinär skola. Vägledarna ansåg även att det saknades undervisning om elevgruppen med speciella behov och om specialpedagogik på studie- och yrkesvägledarutbildningen. De menar att denna kunskap hade haft en betydande roll för hur dessa elever bemöts i vägledningstillfället. Den fjärde vägledaren ansåg att studie- och yrkesvägledare redan har det bemötande som krävs men att det borde ha undervisats om specialpedagogik för att öka medvetenheten om denna elevgrupp. Det framkom från undersökningen att det finns skillnader i vägledarnas arbetsuppgifter som kan påverka deras arbetssätt då två av studie- och yrkesvägledarna skötte kontakten med skolskjutssamordnaren medan de andra två inte gjorde det. Det visade sig även att det finns skillnader i hur mycket tid vägledarna tillbringar i särskoleverksamheten. De flesta av dem lägger mer tid än vad som är bestämt då de anser att det tar tid att förtydliga och vara kreativ. Det gemensamma för vägledarna är att de träffar elever både med och utan speciella behov och att de anser att de skulle fått mer undervisning om gruppen med speciella behov under sin studie -och yrkesvägledarutbildning. En annan sak de har gemensamt är att de anser att de kunskaper de lärt sig under studie- och yrkesvägledarutbildningen har varit en bra grund för vägledaryrket men hade behövts kompletteras med kunskaper om elever med speciella behov och innebörden av olika diagnoser.
Svaren på de tre specifika frågeställningarna (bilaga 2) som sändes till de tre universiteten lyder så här:
Jag svarar ja på dina frågor även om det säkert kan utvecklas i flera avseenden. Jag är osäker på om vi för närvarande har specialpedagoger som undervisar om de målgrupper du frågar efter men vi har haft det tidigare samt att studenterna fördjupar sig i området under praktiken och då möter bl a specialpedagoger (Stockholms Universitet, 2019).
I kursen Karriärvägledning och andra insatser för människor i behov av särskilt stöd, 10 hp behandlas de områden du efterfrågar. Specialpedagoger är inte bemannade som undervisande lärare på kursen, men kan vara gästföreläsare (Umeå Universitet, 2019).
Ett sätt att gå till väga för att få koll på vad som görs är att titta på lärandemålen på de olika kurserna. Det ger dock inte hela bilden. Det finns spår av temat i olika kurser och framförallt lämnar vi denna fråga öppen för er studenter (Malmö Universitet, 2019).
Malmö universitet tillägger dock att det vägledande förhållningssättet är samma för alla grupper, det handlar om att möta individen där den befinner sig.
34
6 Analys
Under denna rubrik presenteras analysen av uppsatsens empiriska material i tre underrubriker: vägledarnas arbetssätt, vägledarnas utmaningar och vägledarnas tankar om kunskap. Empirin kommer tillsammans med valda teorier besvara frågeställningarna:
- Vilka utmaningar ställs vägledaren inför i arbetet med dessa grupper av elever?
-Hur upplever studie- och yrkesvägledare att deras kunskaper efter avslutad utbildning stämmer överens med det befintliga behovet av vägledning av elever med speciella behov, d.v.s. i särskolan och elever med NPF- diagnoser?
Utöver det ovannämnda kompletteras analysen med tidigare nämnd forskning, styrdokument och svar på ställda frågor till universitet. Teoretiskt förankras undersökningen i delar av systemteorierna The System Theory Framework och The Therapeutic System som synliggör en individs olika inre värderingar och influenser som kan ha indirekt inverkan eller påverkan på vägledaren och dess arbetsmetoder. Teorierna belyser även behovet av vägledares helhetsperspektiv på individen för att kunna anpassa vägledningen och se individens möjligheter.
6.1 Vägledarnas arbetssätt
Utifrån undersökningens resultat visar det sig att vägledarna arbetar utefter de grundkunskaper de lärt sig under sin studie- och yrkesvägledarutbildning. Informanterna anpassar vägledning och material genom att förbereda och arbeta fram ett informationsmaterial vilket ska vara tydligt och förståeligt för eleven. Det framgår av resultatet att vägledarna anser att det behövs utökad kunskap om elever med speciella behov för att kunna anpassa vägledningen. Detta stöds av Undiyaundeyes tankar om att det är viktigt att vägledare har kunskaper om de olika diagnoser som förekommer hos individer med speciella behov för att kunna anpassa vägledningen. Anpassningen sker så att varje individ ska kunna utvecklas efter sina förutsättningar och kan bestå av exempelvis social träning och/eller olika inlärningsstrategier (Undiyaundeye 2013, 13–
35
15). Liknande slutsatser drar Skolverket (2013, 22) när de poängterar vikten av att vägledare har kunskaper om utvecklingsstörning och om vilka metoder som tydliggör och visualiserar för eleven. Studie- och yrkesvägledarna har olika syn på värdet av sina egna värderingar i vägledningssamtalet. Tre av informanterna, vilka alla har lång erfarenhet inom yrket, anser att de egna värderingarna är av betydelse för att kunna vägleda elever över lag, men särskilt med de elever med speciella behov då det innebär att se utanför boxen. Den fjärde vägledaren som har arbetat i vägledningsyrket i ca ett år har en annan syn på huruvida de egna värderingarna har någon betydelse. Hen menar att de egna värderingarna bör läggas åt sidan helt och hållet för att inte påverka eleven i sina beslut. Detta kan relateras till systemteorierna som tydliggör vikten av att inte vägledarnas egna värderingar påverkar samtalet med sökanden (Patton och McMahon 2006, 160).
Inför samtal med elever och deras föräldrar förbereder sig vägledarna med att tydliggöra information för att undvika missförstånd i kommunikationen dem emellan. Vikten av tydlig kommunikation stöds av Maltén (1998,13–15) som beskriver hur feltolkningar av information kan leda till kommunikationsmissar. För att kunna reflektera över elevens utveckling och bedöma huruvida eleven kan motivera sina val arbetar en av de intervjuade vägledarna utifrån en metod som bygger på ifrågasättande. Detta kan ses som ett reflekterande arbetssätt vilket innebär att både vägledaren och eventuellt eleven själv får syn på elevens utveckling och vilka influenser som påverkar hen. Det kan kopplas till att vägledaren lärt sig det systemtänk som beskrivs av Patton och McMahon (2013, 83) på följande vis:
Individuals who develop the skills of systemic thinking will be well positioned to construct their career identities. Career counselors who use systemic thinking in their practice will also be well positioned to assist clients better understand complex career situations. Further, career counselors who use systemic thinking can model it to clients and assist them to develop their capacity for systemic thinking (Patton och McMahon (2013, 83).
I de riktlinjer som författats av Skolverket (2013, 11–12) står det att eleven ska ges verktyg för att utvecklas och göra motiverande val. Riktlinjerna stöds av Specialpedagogiska Skolmyndigheten (2019) som påpekar att det är viktigt med stödjande och utmanande skolmiljö för att eleven ska utvecklas utifrån sina förutsättningar.
36
6.2 Vägledarnas utmaningar
Två av vägledarna ställs inför en utmaning när de ska sköta kontakten med skolskjutssamordnaren då elever sökt utbildning i annan kommun än hemkommunen. Det är inte alltid hemkommuner beviljar skolskjuts till annan kommun vilket kan leda till att eleven inte blir beviljad skolskjuts mellan kommunerna. Detta kan relateras till systemteoriernas miljömässiga system som beskrivs av (Patton och McMahon 2014, 250) för att det begränsar eleven i hens val men även för att vägledarna ser detta som en utmaning. Alla vägledarna anser sig stöta på utmaningar i sitt arbete i form av kommunikationsmissar med elever och föräldrar när vägledaren ska förmedla information vilken tolkas på fel sätt av mottagarna. Maltén (1998, 12– 15) beskriver och synliggör vad kommunikation är och hur kommunikationsmissar uppstår när information feltolkas. Dessa feltolkningar kan bero på att mottagarindividens influenser bidrar till att individen tolkar ett visst budskap på ett vist sätt vilket leder till kommunikationsmiss. Här ses ett samband med systemteorin The Therapeutic System som förklarar individens olika influenser vilka kan påverka eller påverkas av varandra i själva mötet (Patton och McMahon 2006, 159). I detta fallet innebär det att vägledaren förbereder information och individanpassar den utefter de samtal hen ska ha med elev eller vårdnadshavare för att det inte ska uppstå någon kommunikationsmiss. Enligt tidigare forskning kan det vara en utmaning att vägleda elever med speciella behov för att det krävs kreativitet för att anpassa så hen förstår (Undiyaundeye 2013, 15–17). Vägledarna upplever att det är en utmaning när de ska vara kreativa och fantasifulla för att förtydliga och visualisera material till elever med speciella behov så att de förstår. Här kan paralleller dras till Skolverkets rekommendationer om att det är viktigt att vägledare har kunskaper om vilka metoder som kan göra information tydlig för eleven vägledare (Skolverket 2013, 22). Ett sätt att tydliggöra information är att använda alternativ och kompletterande kommunikation vilket innebär att med hjälp av bilder, kroppsspråk och konkreta föremål göra information begriplig (Specialpedagogiska Skolmyndigheten 2019). Två av vägledarna anser att det är en utmaning i sig att studie- och yrkesvägledarstudenter och samhället har bristande kunskaper om elever med speciella behov då de menar att det skapas en rädsla för att arbeta och synliggöra dessa elevers potential. Detta kan relateras till Söderberg (2014, 13) som nämner att samhällets bristande kunskaper om individer med speciella behov kan bidra till att individen begränsas då dess möjligheter inte synliggörs. För att synliggöra individernas potential behövs
37
därför ett helhetsperspektiv hos både vägledare och i det övriga samhället. De influenser som, enligt systemteorierna, är betydelsefulla för en vägledare att känna till är exempelvis personlighet, färdigheter, begränsningar, intressen och hälsa. Informanterna nämner vikten av att se hela individen och detta kan kopplas till Patton och McMahons (2006, 157–164) systemteorier vilka visar på olika influenser som kan bidra till att få en helhetssyn av den enskilde och dess situation.
6.3 Vägledarnas tankar om kunskaper
Smart och Smart (2006, 29–30) uppmärksammar att det inte är många universitet som undervisar i hur vägledning med funktionshindrade går till med konsekvensen att vägledarna inte skaffar sig färdigheter till att se individen ur ett helhetsperspektiv. En sådan oförmåga kan leda till att vägledaren inte ser individens möjligheter utan endast dess hinder. Detta påstående styrks av informanterna vilka berättar om en oförmåga till helhetsperspektiv av elever med speciella behov och deras situation efter avslutade studier på studie- och yrkesvägledarutbildningen. Vägledarna menar att det saknades undervisning om specialpedagogik på studie- och yrkesvägledarutbildningen. De anser att de behövt mer kunskaper om elever med speciella behov för att kunna möta deras behov. Vidare anser de att det behövts mer kunskaper om diagnoser för att kunna anpassa vägledningen.
6.4 Sammanfattning
Under rubrikerna vägledarnas arbetssätt, vägledarnas utmaningar och vägledarnas tankar om kunskap har det på flera ställen visats på det helhetsperspektiv som krävs för att kunna hantera de utmaningar som uppstår. Detta perspektiv är viktigt för att kunna anpassa vägledningen så den blir förståelig för eleven. I undersökningen framkom att samtliga informanter anser sig ha otillräckliga kunskaper om elever med speciella behov efter sina avslutade studier på studie- och yrkesvägledarutbildningen. I analysen har vägledarnas olika arbetssätt lyfts fram i syfte att
38
synliggöra huruvida de har lärt sig tillräckliga kunskaper om elever med speciella behov under sin studietid. Detta har sedan analyserats med stöd i systemteorierna från Patton och McMahon (2014) vilka visar att både vägledarens och sökandes influenser inverkar på vägledningens utfall. Det framgår av analysen att det är av vikt att vägledaren har kännedom om olika influenser som kan påverka sökanden för att kunna skapa ett helhetsperspektiv. Detta för att kunna anpassa vägledningen med ett för sökanden förståeligt material. Det som även har framkommit i denna undersökning är att det krävs kunskap om olika diagnoser för att kunna bilda sig ett helhetsperspektiv om elever med speciella behov.
Det ställdes tre specifika frågor (se bilaga 2) till de tre universitet som bedriver studie- och yrkesvägledarutbildning. Alla tre universitet återkom med relativt korta svar om att det som efterfrågades finns.
• Stockholms universitet är osäkra på om de förnärvarande har specialpedagoger som undervisar men nämner att de haft det tidigare. De tillägger att studenterna möter specialpedagog på sin praktik.
• Umeå universitet har en kurs på 10 p i insatser för människor i behov av särskilt stöd. De nämner att de kan ha specialpedagog som gästföreläsare.
• Malmö universitet menar att det finns spår av temat i olika kurser och att det vägledande förhållningssättet gäller alla individer. Vidare påpekar de att det handlar om att möta individen där den befinner sig.
39
7 Diskussion
Syftet med undersökningen är att studera huruvida en grupp studie- och yrkesvägledare anser sig ha tillräckliga kunskaper för att möta behovet hos elever med speciella behov efter avslutade studier på studie- och yrkesvägledarprogrammet. För att undersöka detta skapade jag två frågeställningar: vilka utmaningar ställs vägledaren inför i arbetet med dessa grupper av elever? Hur upplever studie- och yrkesvägledare att deras kunskaper efter avslutad utbildning, stämmer överens med det befintliga behovet av vägledning av elever som har speciella behov, d.v.s. i särskolan och elever med NPF- diagnoser? I detta kapitel kommer jag diskutera undersökningens relation till tidigare forskning, metod och valda teorier. Slutligen ges mitt förslag till fortsatt forskning i ämnet.
Forskning av Moore och McNaught (2014), Undiyaundeye (2013), Smart och Smart (2006), Söderberg (2014), Specialpedagogiska Skolmyndigheten (2019) och Maltén (1998) synliggör tillsammans behovet av att vägledare har särskilda kunskaper om elever med speciella behov. Jag menar att det finns ett samband med tidigare forskning och resultatet av min undersökning då informanterna anser att det finns ett behov av särskilda kunskaper som kan bidra till ett helhetsperspektiv om elevens situation. Informanterna menar att helhetsperspektiv underlättat för dem att hantera utmaningar i sitt arbete. Vidare tyder undersökningens resultat på att vägledarna baserar sitt individanpassade arbetssätt på de grundläggande kunskaper i vägledning de lärt sig under sin studie- och yrkesvägledarutbildning. Resultatet visar även på att informanterna anser sig ha behövt undervisning under sin studietid i specialpedagogik för att kunna bemöta elever med speciella behov ur ett helhetsperspektiv. Jag är inte förvånad över resultatet då jag innan undersökningen ansåg att vi studenter på studie- och yrkesvägledarprogrammet borde haft undervisning om denna elevgrupp för att kunna hantera de utmaningar som kan uppstå.
Informanternas svar var entydiga i många frågor vilket jag anser ger denna undersökning trovärdighet på så vis som nämns i Larsen (2009, 80–81). Svaren i undersökningen är deltagarnas enskilda svar vilket innebär att de inte är generaliseringsbara eller applicerbara på alla studie- och yrkesvägledare. För att komplettera undersökningen skickade jag tre frågor till de tre universitet i Sverige som har studie- och yrkesvägledarutbildning. Frågorna var ämnade att ge
40
svar på specifikt innehåll i studie- och yrkesutbildningen som behandlade elever med speciella behov. Universiteten svarade lite olika, men jag upplever utifrån deras svar att de anser att de tillgodoser undervisning om denna elevgrupp. Jag är inte enig med universiteten då jag anser att det behövs mer specifika kunskaper för att arbeta med elever med speciella behov. Tre av intervjuerna förlöpte ganska smidigt men vid den fjärde intervjun stötte jag på en informant som inte utvecklade sina svar vilket ledde till att det blev svårt att ställa följdfrågor. Informanterna fick samma frågor och de tre vägledarna med erfarenhet av yrket hade utförliga svar. De tre vägledarna med erfarenhet upplevdes som säkrare i sin yrkesroll och sitt arbetssätt. Min tanke om detta är att det kan bero på att den fjärde informanten var relativt ny i yrket.
Jag kan se att det finns skillnader och likheter med tillvägagångssättet i min undersökning och i den tidigare forskningen. Det som skiljer sig åt mellan Söderbergs (2014) avhandling och min undersökning är att Söderberg (2014) har använt sig av en förstudie inför huvudstudien, och det gjorde inte jag. Likheter mellan min undersökning och Söderbergs (2014) är att vi båda använde oss av kvalitativ metod vilket innebar att vi gjorde intervjuer med deltagare. En ytterligare likhet är att vi båda utförde en telefonintervju.
Mot bakgrund av en samhällsutveckling inom vilken alltfler personer ges diagnoser, anser jag att det hade varit intressant att ta reda på huruvida de universitet som bedriver utbildning inom studie- och yrkesvägledning anser att de skulle behöva fördjupa sig mer i specialpedagogik och i kunskap om olika diagnoser. Mitt förslag till vidare forskning innefattar fortsatt forskning kring studie- och yrkesvägledningens verkan och effekt inom området individer med speciella behov.
41
8 Referenslista
Litteratur
Larsen, Ann Kristin. 2009. Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerup utbildning AB.
Maltén, Arne. 1998. Kommunikation och konflikthantering- en introduktion. Lund: Studentlitteratur AB.
Patton, Wendy och McMahon, Mary. 2006. Career development and systems theory: Connection
theory and practice. 2. uppl. Rotterdam: Sense Publishers
McMahon, Mary. 2013. Psycho- social Career Meta- capacities: Springer International Publishing Switzerland. DOI 10.1007/978-3-319-00645-1
Patton, Wendy och McMahon, Mary. 2014. Career development and systems theory: Connection
theory and practice. 3. uppl. Rotterdam: Sense Publishers
Internationella artiklar och doktorsavhandling som hämtats på internet
Moore, Marianne och McNaught, John. 2014. Virginia´s self-determination project: Assisting students with disabilities to become college and career ready. Journal of Vocational Rehabilitation 40: 247-254. Doi:10.3233/JVR- 140690. https://web-b-ebscohost- com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=bdae896f-af18-44e4-85db-
691c8ca563ed%40pdc-v-sessmgr01 (Hämtad 2019-02-28)
Smart, Julie F och Smart David W. 2006. Models of Disability-, Implications for the Counseling Profession. American Counseling Association, Journal of Counseling & Development. Vol. 84: 29–40.
42
https://web-b-ebscohostcom.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=174cf0e9-
918d-498a-9fb6-e9a57a48027c%40pdc-v-sessmgr06 (Hämtad 2019-02-28)
Söderberg, Elisabet. 2014. Grynnor och farleder i karriärvalsprocessen: Unga med rörelsehinder och deras handlingsutrymme. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.
Undiyaundeye, Dr. Florence. 2013. The duties of career counselors in adolescents and young adults with special needs. Merit Research Journal of Education and Review. Vol. 1(2): 011- 018.https://www.researchgate.net/publication/280013581_The_duties_of_career_counselors_in_
adolescents_and_young_adults_with_special_needs (hämtad 2018-05-11)
Styrdokument och myndighetsmaterial som hämtats på internet
SOU 2019:4. Utredningen om en utvecklad studie- och yrkesvägledning Framtidsval –
karriärvägledning för individ och samhälle: Elanders Sverige AB, Stockholm 2019
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/01/sou-20194/
(Hämtad 2019-06-07)
Skolverket. 2013. Allmänna råd med kommentarer om arbete med studie- och yrkesvägledning.
https://www.lr.se/download/18.57e260f51422dfbdf3f2a59/1384431027269/Förslag%20reviderin
g%20allmänna%20råd%20SYV%202013-10-21.pdf (hämtad 2018-05-08)
Skolverket. 2018. PM-Särskilt stöd i grundskolan läsåret 2017/2018.
https://www.skolverket.se/publikationsserier/beskrivande-statistik/2018/pm---sarskilt-stod-i- grundskolan-lasaret-2017-18?id=3952 (Hämtad 2019-06-10)
Skolverket. 2018. Fler elever i grundsärskolan läsåret 2017/2018.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/arkiverade-statistiknyheter/statistik/2018-03-22- fler-elever-i-grundsarskolan-lasaret-2017-18 (Hämtad 2019-06-10)
Skolverket. 2018. Statistik om särskild utbildning för vuxna läsåret 2017/2018.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/arkiverade-statistiknyheter/statistik/2018-03-22- statistik-om-sarskild-utbildning-for-vuxna-lasaret-2017-18 (Hämtad 2019-06-10)
Skolverket. 2018. Fler elever i gymnasiesärskolan läsåret 2017/2018.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/arkiverade-statistiknyheter/statistik/2018-03-22-