Sammanfattning samt tankar om vidare forskning

Lärarna jag intervjuat delar uppfattningen att fler och fler barn spelar TV- och datorspel i större omfattning än tidigare. Det jag kunnat se i min undersökning är att samtliga barn som intervjuats har erfarenhet av att spela TV- och datorspel och de har tillgång till både dator och minst en konsol för TV-spel i hemmet. Sju av de åtta barnen spelar regelbundet TV- och datorspel på sin fritid, hur ofta samt hur länge man spelar varierar. Det framgår dock att flertalet av barnen spelar varje dag. Resultatet av min undersökning tyder på att majoriteten av de barn jag intervjuat inte tycks spela så pass mycket i nuläget att de riskerar negativa påföljder ur hälsosynpunkt. I undersökningen finns dock även barn representerade där det finns

anledning att tro att spelandet utgör en hälsorisk och kan medföra negativa konsekvenser för barnet.

Undersökningens resultat indikerar tydligt att föräldrars ansvar är oerhört viktigt gällande förebyggande åtgärder för att minska negativa effekter från spelande. Att begränsa tiden för barns spelande samt att ansvara för att åldergränser följs är av stor betydelse. Endast två av barnen som deltagit i undersökningen berättar att de har fasta bestämda regler hemma som begränsar tiden för TV- och datorspelande. En intressant iakttagelse är att dessa två barn är dessutom, med undantag av två respondenter, de enda barn som intervjuats som inte spelar TV- eller datorspel varje dag. Resultatet visar också att flertalet av de barn som intervjuats tycks få spela spel som har en högre åldersgräns än åldersgruppen barnen befinner sig i. Därmed kan man dra slutsatsen att lärares åsikter om att föräldrar inte tar spelens åldergränser på allvar är befogade. Ännu en slutsats man kan dra speglas i följande uttalande från de båda lärarna: Spelandet kan absolut medföra positiva effekter, när det finns gränser för hur länge barnen spelar samt att åldergränser följs.

Att skriva detta arbete har på många sätt givit mig bredare kunskaper inom ämnet då jag tagit del av forskning, litteratur, samt tankar från barn och lärare genom mina intervjuer. Samtidigt har det dock troligtvis öppnat upp fler luckor med frågetecken än jag hade när jag började. Som talesättet lyder, ju mer kunskap man får desto mer kunskap inser man att man saknar. Det står dock klart att p.g.a. att detta ämne än så länge är så nytt så finns det ännu inte någon säker forskning eller kunskap att tillgå. Vilket är något som kan upplevas som frustrerande både av bl.a. lärare och föräldrar. Forskningen är fullt pågående inom detta område. Det finns mängder av artiklar och studier att läsa som rör effekter av TV- och datorspelande. Resultaten och åsikterna går dock isär, vissa studier kan påvisa negativa effekter inom ett område, kort därefter kan det dock lika gärna dyka upp en studie som visar på motsatsen. Samtlig litteratur jag tagit del av framhäver att mer forskning behövs när det gäller TV- och datorspels effekter på barn. Själv kan jag tycka att det vore intressant att i framtiden även intervjua föräldrar och få ta del av deras syn på saken. Jag ämnar fortsätta följa forskningen inom området, dels då jag anser att det kan komma till nytta för mig i min lärarroll, och dels p.g.a. eget intresse för ämnet. Detta arbete har definitivt väckt ett vidare intresse hos mig gällande TV- och datorspels påverkan på den som spelar. Slutligen vill jag framhålla något som även lärarna påpekade i intervjuerna; Om man ska se till hur utvecklingen sett ut så är spelen definitivt här för att stanna. Man kan inte stoppa utvecklingen. Givetvis ska barn få spela TV- och datorspel. Det är positivt att få sysselsätta sig med en aktivitet man tycker är rolig. Men det får inte ta över för mycket, då riskerar annat som är viktigt att bli lidande. Detta gäller ju inte bara spelande. För att knyta ihop det hela: Tv- och datorspel får gärna vara en del i människors liv, förutsatt att spelandet inte dominerar till den grad att det utgör ens liv.

REFERENSLISTA

Anderson, C-A. & Bushman, B-J. (2001). Effects of violent videogames on violent behaviour, aggressive cognition, aggressive affect, physiological arousal, and prosocial behaviour: A meta-Analytic of the Scientific Literature.

Psychological Science, (Vol. 12, No. 5, September 2001), s. 353-359. Annerstedt, C. Hansen, K. & Jagtöien, G-L. (2002). Motorik, lek och lärande.

Gyldendal Norsk Forlag och Multicare Forlag 2002.

Bengtsson, J. & Nilsson, E. (2008). Hälso- och livsstilsfrågor - en

undersökning om hur dessa uppmärksammas av sex gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa. C-uppsats. Online. Internet.

https://dspace.hh.se/dspace/handle/2082/2124

Sökdatum: 2008-12-29

Bremberg, S. & Lager, A. (2005). Hälsoeffekter av tv- och datorspelande. En

systematisk genomgång av vetenskapliga studier. Statens folkhälsoinstitut. Online. Internet. http://www.fhi.se/templates/Page____5199.aspx

Sökdatum: 2008-12-29

Brown, M. (1996). The Portrayal of Violence in the Media: Impacts and Implications for Policy. Australian Institute of Criminology, (No 55, June 1996), s. 1-6. Artikel. Online. Internet.

http://www.aic.gov.au/publications/tandi/tandi55.html

Sökdatum: 2008-12-29

Björk, M. (2008). Game Over! Game Over – En handbok för vuxna i närheten av

dataspelsgenerationen.  2008 Addera Förlag och Magnus Björk.

Brun, M. (2005). När livet blir ett spel. Mats Brun och Bokförlaget Langenskiöld. Ellneby, Y. (2005). Cyberungar eller vad barn verkligen behöver.  2005 Ylva

Ellneby och Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm. Fair Play 2002-2008. Online. Internet. http://www.fair-play.se/

Sökdatum: 2008-12-29

Folkhälsoinstitutet. (1996). Vårt behov av rörelse. En idéskrift om fysisk aktivitet och

folkhälsa.  1996 Folkhälsoinstitutet och Förlagshuset Gothia AB.

Fröjdh, D. (2008). Data och tv-spel. Data och tv-spels påverkan på ungdomar. Y-uppsats. Online. Internet.

http://kau.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:5503 Sökdatum: 2008-12-29

Jansson, C. & Resic, N. (2007). Elevhälsa i skolan – en studie av argument och

arbetsmetoder. C-uppsats. Online. Internet. http://hdl.handle.net/2043/5663

Sökdatum: 2008-12-29

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Larsson, L. Nordlund, A. & Rolander, I. (1997). Lek idrott hälsa – Rörelse och idrott

för barn. Liber AB. Stockholm.

Lantz, A. (2007). Intervjumetodik. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. Nintendo. (2007). Hälso- och säkerhetsinformationshäfte.  2007 Nintendo.

Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Raustorp, A. (2004). Att lära fysisk aktivitet. Uppsala: Kunskapsföretaget 2004. Andra upplagan.

Rydqvist, L-G. & Winroth, J. (2004). Idrott, Friskvård, Hälsa & Hälsopromotion. Sisu Idrottsböcker.

Skolverket. (2000). Kursplanen i Idrott och hälsa. Stockholm: Fritzes. Spelinstitutet 2006-2008. Online. Internet. www.nixgame.se

Sökdatum: 2008-12-29

Säfström, O. (2007). 250 TV-spel Från Action till Äventyr. Författaren och BTJ Förlag/BTJ Sverige AB, Lund 2007.

Tönnessen, E-S. (2007). Generasjon.com. Mediekultur blant barn og unge.  Universitetsforlaget 2007.

Utbildningsdepartementet. (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94. Stockholm: Fritzes.

Wilhelmsson, P. (2005). Friskare barn – Konsten att lyckas som förälder.  2005 Peter Wilhelmsson och ICA bokförlag, Forma Publishing Group AB, Västerås. Första utgåvan andra tryckningen 2007.

BILAGA 1

Intervjufrågor till barnen

1. Hur gammal är du?

2. Vad gör du helst på din fritid?

3. Brukar du spela TV-spel eller datorspel på din fritid?

(Vid ”nej” svar på fråga 3, hoppa direkt till de följdfrågor som finns under de ordinarie frågorna)

4. Hur ofta brukar du spela TV-spel eller datorspel och hur lång tid? 5. Spelar du helst TV-spel eller datorspel?

6. Vilka slags dator- eller TV-spel tycker du är roligast att spela?

7. Vad har ni för gränser hemma gällande hur ofta du får spela TV-spel eller datorspel, och hur länge du får spela?

8. Vad brukar du och dina kompisar göra när ni träffas på fritiden? 9. Vad är det roligaste med att spela TV-spel eller datorspel? Följdfrågor att användas vid eventuellt ”nej” på fråga 3:

1. Många barn väljer att spela TV- och datorspel på sin fritid, hur kommer det sig att du inte gör det?

2. Vad är dina kompisar intresserade av att göra på fritiden, och vad brukar ni oftast göra när ni träffas?

3. Varför tror du att många barn tycker att det är så roligt att spela TV- och datorspel?

BILAGA 2

Intervjufrågor till lärarna

1. Hur länge har du varit verksam som lärare?

2. Barn spenderar mycket av sin fritid stillasittande vid TV- och datorspel istället för att vara ute och röra på sig. Hur uppfattar du som lärare att det skett en förändring gällande barns fritidsaktiviteter?

3. Vad har du för tankar gällande det här med barns ökade intresse för TV- och datorspel? Med båda positiva och negativa effekter i åtanke.

4. Hur har du som lärare kunnat se att ökningen av TV- och datorspelande på fritiden eventuellt även fört med sig konsekvenser för barnen i skolan,

gällande inlärning, fysisk prestationsförmåga och den sociala biten? Även här med både positiva och negativa effekter i åtanke.

5. Vad anser du är viktig kunskap för dig som lärare för att kunna hantera eventuell problematik som kan uppstå i skolan kopplat till TV- och datorspel? 6. Vad för slags ytterligare kunnande om TV- och datorspel känner du att du

skulle behöva mer av om du fick möjlighet till kompetensutveckling rörande ämnet?

7. Har du några övriga kommentarer rörande innehållet i frågorna, eller något mer du vill tillägga gällande din uppfattning om TV- och datorspels påverkan på barn?