Sammanfattning
I denna uppsats har jag försökt skriva fram hur den kristna kyrkan representeras i tre svenska läromedel för gymnasieskolan inom ramen för läroplan GY11. Det innehåll som återfinns i läromedel ska vara så kallad ”metakunskap” – det vill säga reflektera vad samhället uppfattar som sann och önskvärd kunskap.139 Att denna metakunskap, i största möjliga utsträckning, är omsorgsfullt formulerad, historiskt och teologiskt korrekt är alltså viktigt.
Frågeställningen för denna uppsats har varit följande:
Hur beskrivs och representeras den kristna kyrkan i svenska läromedel för gymnasieskolan?
Metoderna som används för ecklesiologiska studier är många. Jag valt att ansluta mig till Jonas Ideströms Spåren i snön i den mening att jag letat efter ecklesiala föreställningar i läroböckernas innehåll – det vill säga formuleringar och innehållsliga urval som uttrycker författarnas föreställningar om vad kyrkan är och bör vara. För att kunna ”hitta kyrkan” i materialet har jag i sin tur använt mig av ett analysschema som finns tillgängligt under Metod-och-teori-avsnittet.
Jag har funnit att två av tre läroböcker tydligt gör gällande att kyrkan är en enhetlig gemenskap som övergår synliga institutioner. Enligt Robert Tuvesson tillhör alla som fått motta den helige ande kyrkan.140 Utöver detta har kyrkan också en synlig initiationsrit i form av dop.141 Dopet sägs inte uttryckligen skänka den troende den helige ande. Huruvida erhållandet av den helige ande och dopet hör ihop eller inte förblir oklart.
Enligt Mattsson Flennegård och Eriksson är kyrkan en enhetlig gemenskap som övergår synliga institutioner vilka skiljts åt på grund av att människor varit oeniga om hur kristendomens kärnbudskap skulle hanteras.142 Författarna uppvisar en essentialistisk syn på religionen och gör gällande att kyrkan är en gemenskap som sluter upp kring detta kärnbudskap. Förutom att sluta upp kring kärnbudskapet krävs att en individ låter sig döpas för att kunna räknas till kyrkan. Dopet innebär ett upptagande i den kristna församlingen och åstadkommer någon slags förändring, antingen i ontologisk eller juridisk mening. 143 Författarna använder begreppet ”församling” och
”gemenskap” på ett utbytbart sätt.
139Nationalencyklopedin, Läromedel,
https://www-nese.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/l%C3%A4romedel (2020-04-04)
140 Tuvesson 2015, s. 137–138.
141 Tuvesson 2015, s. 293–294.
142 Mattsson Flennegård och Eriksson 2013, s. 273; 307–308.
143 Mattsson Flennegård och Eriksson 2013, s. 300.
Björlin och Jämterud talar inte lika explicit om kyrkan som en gemenskap som övergår synliga institutioner. De lägger stort fokus på religionshistorisk bakgrund och redogör för mycket av innehållet på detta sätt. Författarna talar dels om att pingstundret brukar kallas ”kyrkans födelsedag” och signalerar således att alla de som erhållit den helige ande tillhör kyrkan.144 De talar också om kyrkan som något enhetligt när de skriver ”kyrkans försök att försöka begripa den tradition som överlämnats från apostlarna” i samband med redogörelsen för Kristi två naturer.145 Samtidigt talar de om att eleverna ska få möta ”de olika kyrkor som blivit resultatet av att kristna velat gå skilda vägar på grund av oenigheter av olika slag” vilket signalerar att en kyrkosplittring innebär ett genuint uppbrott kyrkor emellan.146 Författarna hävdar inte heller att kyrkan skulle vara en gemenskap som övergår institutioner på samma sätt som Tuvesson eller Mattsson Flennegård och Eriksson gör, vilket resulterar i att en annan ecklesiologi förmedlas till eleverna.
Läroböckerna tillägnar mycket utrymme åt Romersk-katolska kyrkan och västeuropeisk
”högkyrklighet”. Det mesta av bildmaterialet som används ser ut att komma från-, eller sägs explicit föreställa, Romersk-katolska kyrkan, Svenska kyrkan och kristna konstmotiv i västeuropeisk stil.
Den västeuropeiska högkyrklighetens estetik får alltså huvudsakligen representera ”kristendomen”
för eleverna. Romersk-katolska kyrkan och lutherska kyrkor (Svenska kyrkan) upplevs således få mest innehållsligt utrymme. Ortodoxa kyrkor presenteras i regel i samband med en redogörelse för hur ett kristet kyrkorum ser ut, så väl som i samband med kyrkans sju sakrament/mysterier.
Samtliga läroböcker beskriver ett ortodoxt kyrkorum och dess symbolik mer noggrant än vad som görs med övriga traditioners kyrkorum. Samtliga böcker berättar också mer detaljer om ortodoxa kyrkans riter än övriga traditioners riter. Varför ortodoxa kyrkans riter får mer utrymme förblir oklart. Vid närmare eftertanke leder detta innehållsliga urval till något av en exotisering av den ortodoxa kyrkan eftersom den beskrivs i termer av ”beteende” snarare än ”tro”. Icke-lutherska protestantiska kyrkor och ”frikyrkor” får mycket lite utrymme överhuvudtaget och framstår som mindre betydelsefulla kyrkotraditioner i marginalen.
I samtliga läroböcker framstår kyrkliga ledare och hierarker som kyrkans huvudsakliga identitetsbärare eftersom de talar om kyrkan i termer av vad den gör, är oeniga om och kommer överens om. Detta gäller särskilt i samband med den historiska bakgrunden där vanligt folks praktiker och tankar får mycket lite eller inget utrymme.
Romersk-katolska kyrkan får negativ representation två gånger. En gång av Robert Tuvesson i samband med en historisk notis om inkvisitionsdomstolar, där författaren gör gällande att kyrkliga ledare brukade våld på vanliga människor.147 Denna redogörelse saknar emellertid relevant information om hur en inkvisitions rättsprocess gick till och statsmaktens inblandning i en sådan.
144 Björlin och Jämterud 2013, s. 171–173.
145 Björlin och Jämterud 2013, s. 173.
146 Björlin och Jämterud 2013, s. 176–177
147 Tuvesson 2015, s. 145.
En andra gång av Mattsson Flennegård och Eriksson som hävdar att kristendom ”ofta förknippats med förtryck, maktmissbruk, stelbenthet och intolerans” samt att människor i alla tider ”skämts över påvens och prästernas storhet och inflytande och deras hot om helvetesstraff”. I samband med detta påstående finns en bild av en romersk-katolsk påve vilket binder påven och katolska kyrkan till innehållet i denna utsaga.148
Samtliga läroböcker talar om sakramenten som något som kyrkan gör men endast en av böckerna gör gällande att sakramenten kan vara mycket viktiga. Björlin och Jämterud berättar att sakramenten ”spelar en avgörande roll” för ortodoxa och katolska kyrkor.149 Ingen av läroböckerna berättar att sakramenten är nära förknippade med frälsningen i flera stora kyrkotraditioner.
Möjligtvis är detta en protestantisk tendens hos författarna själva.
Två av läroböckerna gör en koppling mellan Bibeln och Kyrkan. Tuvesson kallar Bibeln uttryckligen för en av Svenska kyrkans gudstjänstböcker och gör gällande att den har stor auktoritet bland kristna.150 Någon beskrivning av kyrkliga ledares roll för dess utformning finns ej vilket kan lämna eleven med intrycket att Bibeln är ett objekt vid sidan av kyrkan. Björlin och Jämterud däremot redogör kort för den långdragna process som skulle resultera i att kyrkan tillslut beslöt vilka böcker och brev som skulle läsas i gudstjänsterna och användas till undervisning. Här förmedlas kyrkans inblandning i bibelns kanon på ett helt annat sätt och det blir tydligt att Bibeln och kyrkan hör ihop.151
Ingen av läroböckerna talar om sakrament, riter, rum och konst som ”uttryck” för kyrka. En kyrkoreflektion som sträcker sig bortom en förklaring av hur begreppet brukar användas finns ej.
Slutsats
Den kristna kyrkan beskrivs huvudsakligen som en gemenskap som sluter upp kring försanthållandet av berättelsen om Jesus av Nasaret och dennes livsgärningar. Två av läroböckerna betonar att denna gemenskap övergår synliga kyrkoinstitutioner medan samma sak förblir osagt i en. Istället antyder den senare att det inte går att prata om kyrkan som en enhet, utan att de många kyrkotraditionerna som finns ska förstås som en mångfald av sätt att leva och organisera sig.
Kyrkan/kyrkor verkar alltså först och främst vara idégemenskaper från vilket allt annat en kyrka gör utgår. Kyrkan omtalas aldrig som något som ”uttrycks” i mellanmänskliga relationer, i konst eller artefakter.
Läroböckerna uttrycker att det finns två, inte nödvändigtvis relaterade, kriterier för att någon ska kunna sägas tillhöra kyrkan. Det första är att personen har fått erhålla den helige ande, det andra är att personen initierats genom dop.
148 Mattsson Flennegård och Eriksson 2013, s. 307–308.
149 Björlin och Jämterud 2013, s. 179.
150 Tuvesson 2015, s. 164.
151 Björlin och Jämterud 2013, s. 162.
Böckerna representerar kyrkan som liturgisk och organiserad som en hierarki, men det finns traditioner som avviker från denna huvudlinje. De hävdar att Gud verkar på ett särskilt sätt i kyrkan och i sakramenten som dess hierarker distribuerar, av vilket vi begriper att kyrkan är något önskvärt för kristna. Sakramenten verkar dock inte ha någon soteriologisk betydelse.
Ett representativt kyrkorum är fullt av symbolik. Dess estetik och konst är huvudsakligen västeuropeisk till stilen – det vill säga romersk-katolsk och luthersk. Den ortodoxa traditionens riter och symbolik är dock särskilt intressanta och detaljrika.
En viss tidigare kännedom om kyrkliga ledares auktoritet tas för given och förklaras inte.
Kyrkliga ledare kan förklara teologiska idéer för att vara ontologiskt sanna och auktoritativa för tron, men varför det är så och hur det går till förblir oklart.
Den romersk-katolska kyrkan verkar ha en historia av att bruka våld och missbruka sin makt på sätt som andra traditioner inte har.
Bibeln presenteras som kristendomens bok och står i ett oklart förhållande till kyrkan. Kyrkan använder bibeln för olika ändamål men den är samtidigt någonting distinkt från kyrkans tradition.
Endast en av tre läroböcker antyder dess koppling till kyrkliga ledares auktoritet.
´
Käll- och litteraturförteckning
Elektroniska källor
Brittanica academic, Church,
https://academic-eb-com.ezproxy.its.uu.se/levels/collegiate/article/church/82557 (läst 2020-04-04)
Brittanica academic, Christianity,
https://academic-eb-com.ezproxy.its.uu.se/levels/collegiate/article/church/82557 (läst 2020-04-04)
FN, Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna - Artikel 18,
https://fn.se/wp-content/uploads/2016/07/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf?fbclid=IwAR3nlF RzamNr2U6_DxbgkbWM1u4Bl5GKDqFqejSSM03ekFJaQL5zRjHW284 (läst 17-05-2020)
Friskolornas riksförbund, Värt att veta för dig som funderar på att starta en fristående skola,
https://www.friskola.se/starta-driva-2/starta-driva/vart-att-veta-for-dig-som-funderar-pa-att-starta-en-fristaende-skola/ (läst 16-05-16).
Gleerups, En människa, tusen världar, elevbok, https://www.gleerups.se/gymnasium-och-
vuxenutbildning/gymnasium-och-vuxenutbildning-religionskunskap/gymnasium-och-vuxenutbildning-religionskunskap-baslaromedel/en-manniska-tusen-varldar-elevbok-p40687470 (läst 18-05-2020).
Gotquestions.org, Is baptism necessary for salvation?, , https://www.gotquestions.org/baptism-salvation.html (läst 09-08-2020)
Gotquestions.org, What is the church?, https://www.gotquestions.org/what-is-the-church.html (läst 09-08-2020)
Liber, Söka svar 1–2, https://www.liber.se/serie/soka-svar-12-18478 (läst 26/12/2020)
Läromedelsförfattarna, Om oss, https://www.laromedelsforfattarna.se/om-oss/ (läst 05-11- 2020)
Nationalencyklopedin, Nidbild,
https://www-ne-se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/nidbild (läst 18-05-2020).
Nationalencyklopedin, Läromedel,
https://www-nese.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/l%C3%A4romedel (läst 2020-04-04)
Nationalencyklopedin, Religionskunskap,
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/religionskunskap (läst 29-12-2020)
Nordic Journal of Religion and Society, Broberg, Maximillian, Flensner, Karin Kittelmann. 2015.
Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden,
https://www-idunn-no.ezproxy.its.uu.se/nordic_journal_of_religion_and_society/2016/02/flensner_karin_kittelman n_2015_religious_education_in_co (läst 29-12-2020)
Skolinspektionen, Om oss, https://www.skolinspektionen.se/sv/Om-oss/ (läst 16-05-2020).
Skolverket, Det här gör Skolverket, https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/det-har-gor-skolverket (läst 16-05-2020).
Skolverket, Läroplan för gymnasieskola,
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan (läst 2020-11-16)
Skolverket, Skolans värdegrund och uppgifter,
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan (läst 16-05-2020).
Skolverket, Så använder du läroplanen, examensmålen och ämnesplanerna,
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/sa-anvander-du-laroplanen-examensmalen-och-amnesplanerna (läst 16-05-2020).
Skolverket, Ämne – Filosofi, https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-
program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubjec t.htm%3FsubjectCode%3DFIO%26lang%3Dsv%26tos%3Dgy%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee447 15d35a5cdfa92a3 (läst 16-10-2020).
Skolverket, Ämne – Religionskunskap,
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubjec t.htm%3FsubjectCode%3DREL%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3#anchor4 (läst 05-11-2020)
Ljudböcker och podcasts
Weidenkopf, Steve, The real story of the inquisition (digital MP3), Catholic answers press, San Diego, 2016
Tryckta källor
Akin, Jimmy, The Bible is a catholic book, Catholic answers press, San Diego, 2019
Aldrin, Emilia och Aldrin Viktor, Hur förmedlas kristendomen i läromedelstexter för gymnasieskolan? En ideologikritisk analys i Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education nr 2018:2. s. 23–
44, Karlstad Universitet, Karlstad, 2018
Berntson, Martin, Nilsson, Bertil & Wejryd, Cecilia, Kyrka i Sverige: introduktion till svensk kyrkohistoria, Artos, Skellefteå, 2012
Björlin, Ola & Jämterud, Ulf, Under samma himmel; religionskunskap för gymnasieskolan, Sanoma, Stockholm, 2013
Brodd, Sven-Erik, Ecclesiology i Encyclopedia of Sciences and Religions, redigerad av Oviedo, Lluis och Runehov, Anne, s. 656-660, Heidelberg, Springer Netherlands, 2013.
Hall, Stuart (red.), Representation: cultural representations and signifying practices, Sage, London, 1997
Halldorf, Joel, Ad fontes: festskrift till Olof Andrén på 100-årsdagen. Artos, Skellefteå, 2015.
Holmqvist Lindh, Carina, Representera och bli representerad: elever med religiös positionering talar om skolans religionskunskapsundervisning, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Pedagogiskt arbete, Karlstads universitet, Karlstad, 2016
Ideström, Jonas, Spåren i snön: att vara kyrka i norrländska glesbygder, Artos, Skellefteå, 2015 Justinus Martyren, Apologi för de kristna; Andra apologin; samt Justinus martyrium, Artos, Skellefteå, 2014
Lossky, Vladimir, Östkyrkans mystiska teologi. 2. uppl. Artos, Skellefteå, 2011 Matteuevangeliet i Bibel 2000, Libris, Stockholm, 2000
Mattsson Flennegård, Malin & Eriksson, Leif, Söka svar: religionskunskap 1, 3:e utök. uppl., Liber, Stockholm, 2013
Nilsson, Bertil, Tegborg, Lennart och Möller, Håkan (red.), Sveriges kyrkohistoria 1 - Missionstid och tidig medeltid, Verbum i samarbete med Svenska kyrkans forskningsråd, Stockholm, 1998
Romersk-katolska kyrkan, Katolska kyrkans katekes, 2. utg. i enlighet med den latinska utg. 1997, Catholica, Ängelholm, 2010
Tuveson, Robert, En människa, tusen världar: religionskunskap 1, 1. uppl., Gleerups, Stockholm, 2015