• No results found

En gemenskap som övergår synliga institutioner: Bilden av kyrkan i svenska läromedel efter GY11- en ecklesiologisk studie

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "En gemenskap som övergår synliga institutioner: Bilden av kyrkan i svenska läromedel efter GY11- en ecklesiologisk studie"

Copied!
53
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

En gemenskap som övergår synliga institutioner

Bilden av kyrkan i svenska läromedel efter GY11 - en ecklesiologisk studie

Teologiska institutionen

Kyrko- och missionsstudier D2 Vårterminen 2020

Författare: David Fredriksson Rapp Handledare: Ninna Edgardh

Examinator: Anita Yadala Suneson

(2)
(3)

Innehållsförteckning

Kapitel 1. Inledning ... 2

Introduktion ... 2

Bakgrund ... 3

Syfte och frågeställning ... 6

Metod och teori ... 7

Analysschema ... 8

Material ... 11

Tidigare forskning ... 13

Disposition ... 15

Kapitel 2. Analys och diskussion ... 16

En människa, tusen världar (2015) – Tuvesson, Robert ... 16

Sammanfattning av Tuvessons representation ...25

Under samma Himmel (2013) – Björlin, Ola och Jämterud, Ulf... 26

Sammanfattning av Björlin och Jämteruds representation ...33

Söka svar 1 (2013) – Mattson Flennegård, Malin och Eriksson, Leif ... 34

Sammanfattning av Mattsson Flennegård och Erikssons representation ...43

Kapitel 3. Sammanfattning och slutsats ... 44

Sammanfattning ... 44

Slutsats ... 46

Käll- och litteraturförteckning ... 48

Elektroniska källor ... 48

Ljudböcker och podcasts ... 50

Tryckta källor ... 50

(4)

Kapitel 1. Inledning

Introduktion

”Vad är den kristna kyrkan egentligen?” – denna fråga har kittlat teologer och troende kristna i århundraden. Kyrkan har beskrivits och förklarat i termer som mystisk gemenskap, som Kristi kropp på jorden, som en synlig institution, som Guds nya utvalda folk eller som en osynlig kropp av jesustroende som manifesteras när ”två eller tre” samlas i Jesu namn1. Ordet kyrka används samtidigt om kristna gudstjänstlokaler såväl som när människor talar om biskopar, präster och pastorer vilka undervisar och leder de troende. En sak är dock säker - kyrkan är en central del av kristendomen som vi känner den.

Kyrkan har studerats genom dess läromässiga utsagor, genom vad människor faktiskt tycker, tänker och gör ute i församlingarna såväl som genom dess konst, musik och heliga

föremål. Allt detta faller inom ramen för ecklesiologi - läran om kyrkan. Genom att studera dessa ting empiriskt både i nutid och historiskt framträder människors kyrkosyn och vad de tänker att kyrkan är och bör vara. Inte bara troende kristna och teologer besitter en kyrkosyn utan alla som i någon grad har en medvetenhet om kyrkans existens och verksamhet kan sägas ha en kyrkosyn.2

Föreställningen om kyrkan som teologiskt och empiriskt iakttagbart fenomen är mycket gammal och har bibliska rötter. Det grekiska ordet för kyrka - ekklesia - förekommer 114 gånger i Nya testamentets grekiska originaltext där det används om olika församlingar av jesustroende människor.3 Det är därför rimligt att säga att kyrkan är nära förknippad med försanthållande av den kristna tron. Den svenske professorn i kyrkovetenskap Sven-Erik Brodd menar att det vi idag talar om som ”kristendomen” i själva verket inte går att skilja från kyrkan eftersom ordet kristendom är ett sentida kategoribegrepp.4

När kristendomen (eller kyrkan) i sitt tidiga skede spreds från judarna i Levanten planterade den sig likt frön i jord i tre huvudsakliga kulturer: den västromerska latinska kulturen, den

östromerska grekiska kulturen samt i tawahedokulturen (det område på Afrikas horn som idag utgörs av Etiopien och Eritrea).5 I respektive kulturer inlemmade den vissa existerande

kulturuttryck och bildade lokala varianter som kom att se lite olika ut. Till Sverige kom kristendomen i sin västromerska, latinska variant strax innan år 1000.6

1 Föreställningen att kyrkan är något som manifesteras baseras på Matteusevangeliet 18:19-20: ”Vidare säger jag er: Om två av er här på jorden kommer överens om att be om något, vad det än är, så ska de få det av min Far i himlen. För där två eller tre är samlade i mitt namn, där är jag mitt ibland dem.”

2 Ideström 2015, s. 53.

3 Brittanica academic, Church, https://academic-eb-com.ezproxy.its.uu.se/levels/collegiate/article/church/82557 (2020-04-04)

4 Brodd 2013, s. 657.

5 Brittanica academic, Christianity, https://academic-eb-

com.ezproxy.its.uu.se/levels/collegiate/article/Christianity/105945 (2020-04-04).

6 Nilsson 1998, s. 42; 44–47.

(5)

Inledningsvis hade kyrkan svårt att etablera sig i Sverige och missionärerna stötte på stort motstånd.

Vanligtvis sägs kristendomens etablering i landet ha cementerats i och med att kung Olof

”Skötkonung” Eriksson lät döpa sig i Husaby i Västergötland i början av 1000-talet.7 Därefter skulle kyrkan komma att ha en mycket stark andlig och maktpolitisk ställning i landet i flera hundra år. I och med Västerås recess 1527 lät kung Gustav Vasa förstatliga Uppsalas katolska kyrkoprovins (som omfattade hela dåvarande Sverige och lite till) och bryta dess band med Påven i Rom. Detta var startskottet på Reformationen vilken skulle komma att bli en långdragen process som innebar att svenska folket omformades från katoliker till lutheraner.8

Som följd av en förhållandevis långt gången sekulariseringsprocess ser det svenska folkets relation till kyrkan och kristendomen idag väsentligt annorlunda ut. Den lutherska statskyrkan och staten skiljdes åt år 2000 och kristendomsundervisningen i svenska gymnasieskolor byttes mot ett sekulärt religionskunskapsämne år 1965.9

Vad vet egentligen svenska ungdomar om Sveriges och världens numerärt största religion?

Vad vet de om den kristna kyrkan? Det finns anledning att tro att många får större delen av sin kunskap om detta ämne från skolan.

Bakgrund

Den svenska förvaltningsmyndigheten Skolverket har ansvar för att styra och stödja den svenska förskolan, skolan och vuxenutbildningen. Skolverkets arbete utgår från regeringens instruktioner till myndigheten och dess huvudsakliga uppgifter är att:

- Sätta ramar för hur utbildningen ska bedrivas och bedömas genom att ta fram kursplaner, ämnesplaner, sätta upp kunskapskrav och ge svenska lärare och elevassistenter föreskrifter och allmänna råd.

- Ta fram statistik om förskolan och skolan samt ansvara för det svenska deltagandet i internationella studier.

- Erbjuda fortbildning för förskolans och skolans personal.

- Utfärda lärarlegitimationer.

- Administrera och fördela statsbidrag till verksamheter som är berättigade att söka sådant.10

7 Weijryd 2012, s. 25; 28.

8 Berntsson 2012, s. 119–120.

9 Nationalencyklopedin, Religionskunskap,

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/religionskunskap (29-12-2020)

10 Skolverket, Det här gör Skolverket, https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/det-har-gor-skolverket (16-05-16).

(6)

En ämnesplan är ett styrdokument som beskriver en gymnasiekurs syfte, innehåll, förkunskapskrav med mera. En ämnesplan är även ett juridiskt bindande dokument som beskriver vilken form av examination och undervisning en antagen elev kan förvänta sig vilket betyder att en lärarens arbete, läromedlens utformning samt hela kursens faktiska utförande måste förhålla sig till detta dokument.

Utöver detta innehåller en ämnesplan även föreskrifter om centralt innehåll som reglerar det ämnesinnehåll en elev ska få möta under en kurs.11 Skolans personal förväntas alltså studera och tillämpa ämnesplaner som berör deras yrkesutövning noga. Skolinspektionen, vilken är en annan statlig myndighet, granskar i sin tur att svenska skolor följer de lagar och regler som påbjuds av regeringen genom Skolverket.12 Sedan den nya skollagen trädde i kraft år 2011 tillämpas kursplaner och ämnesplaner på samma villkor också av alla friskolor i Sverige.13

När denna uppsats skrivs råder Läroplan (Gy11) för gymnasieskolan. Läroplan är namnet på det styrdokument som reglerar hela det svenska skolväsendet och varje enskilt ämnes värdegrund och uppdrag. Ämnesplaner (gymnasieskolan) och kursplaner (grundskolan) är i sin tur innehållsinriktade underkategorier, anpassade efter den övergripande läroplanen. Gy11 beskriver att religionskunskapsämnet har sin vetenskapliga förankring i religionsvetenskapen (det vetenskapliga studiet av religioner, deras bakgrund och utveckling) och är tvärvetenskapligt till sin karaktär. Undervisningen ska handla om hur religioner och livsåskådningar kommer till uttryck i ord och handling samt hur människor formulerar och förhåller sig till etiska och existentiella frågor.

I ämnet behandlas också trons och etikens betydelse för individers upplevelse av mening och tillhörighet.14 Skolämnet är således ett brett ämne som innefattar historiska studier, sociologi samt etik varav det sistnämnda delas med ämnesplanen för Ämne - filosofi.15 Att betrakta som unikt för ämnet, vid sidan av dess fokus på religion och livsåskådning, är formuleringen ”…hur religion och livsåskådningar kommer till uttryck i ord och handling.”16 Exakt vad detta innebär specificeras inte

11 Skolverket, Så använder du läroplanen, examensmålen och ämnesplanerna,

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/sa- anvander-du-laroplanen-examensmalen-och-amnesplanerna (16-05-2020).

12 Skolinspektionen, Om oss, https://www.skolinspektionen.se/sv/Om-oss/ (16-05-2020).

13 Friskolornas riksförbund, Värt att veta för dig som funderar på att starta en fristående skola,

https://www.friskola.se/starta-driva-2/starta-driva/vart-att-veta-for-dig-som-funderar-pa-att-starta-en-fristaende- skola/ (16-05-16). – ”kursplan” är namnet på grundskolans styrdokument och motsvarar gymnasieskolans

”ämnesplan”

14 För hela läroplanens föreskrifter för religionskunskap, inklusive centralt innehåll och syfte för ämnets tre gymnasiekurser, se: https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i- gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectC ode%3DREL%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3#anchor4 (16-05-2020)

15 Skolverket, Ämne – Filosofi, https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och- amnen-i-

gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectC ode%3DFIO%26lang%3Dsv%26tos%3Dgy%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3 (16-10-2020).

16 Skolverket, Ämne – Religionskunskap, https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan- program-och-amnen-i-

gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectC ode%3DREL%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3#anchor4 (05-11-2020)

(7)

vidare men signalerar att religionskunskapsämnet också har utrymme för beteendevetenskap och ritualstudier.

Vidare påbjuder läroplanen att undervisning i religionskunskap ska ge elever förutsättningar att utveckla följande:

- Förmåga att analysera religioner och livsåskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv.

- Kunskaper om människors identitet i relation till religioner och livsåskådningar.

- Kunskaper om olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap samt förmåga att analysera dessa.

- Förmåga att använda etiska begrepp, teorier och modeller.

- Förmåga att undersöka och analysera etiska frågor i relation till kristendomen, andra religioner och livsåskådningar.17

Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om hur människors moraliska förhållningssätt kan motiveras utifrån religioner och livsåskådningar. De ska ges möjlighet att reflektera över och analysera människors värderingar och trosföreställningar och därigenom utveckla respekt och förståelse för olika sätt att tänka och leva. Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att analysera och värdera hur religion kan förhålla sig till bland annat etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund.18

Citatet visar att ett av undervisningen syften är att elever ska utveckla respekt och förståelse för olika sätt att leva. Något som överensstämmer med läroplanens övergripande mål för samtliga skolämnen vilken påbjuder att ”utbildningen ska utformas i överrensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.”19

Det ingår alltså i skolans uppdrag att genom undervisningen forma elever till demokratiska medborgare. Religionskunskapsundervisningen kan därför vara en mycket betydelsefull del i detta uppdrag, inte minst eftersom tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet ska vara varje individs okränkbara rätt enligt FN:s vedertagna deklaration för

17 Skolverket, Ämne – Religionskunskap, https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan- program-och-amnen-i-

gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectC ode%3DREL%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3#anchor4 (16-05-2020)

18 Ibid.

19 Skolverket, Skolans värdegrund och uppgifter,

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan- gy11-for-gymnasieskolan (16-05-2020).

(8)

mänskliga rättigheter.20 Religionskunskapen behandlar och förklarar dessa ämnen så att elever bättre kan begripa sin egen och respektera andra människors livsåskådningar.

Den svenska skolans läromedel kan författas av vem som helst som är villig att förhålla sig till innehållet i Skolverkets läroplan. Läromedlen publiceras sedan i regel av särskilda förlag eller läromedelsavdelningar inom större förlag som specialiserar sig på denna typ av litteratur.21 De enskilda skolorna väljer sedan själva vilket läromedel som ska köpas in samt hur detta beslut skall fattas. Skolverket har idag inget granskande uppdrag gällande läromedel.

Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie är att tydliggöra vilken bild av den kristna kyrkan som framträder i kristendomskapitlen i religionskunskapens mest använda läromedel för gymnasieskolan sedan Läroplan Gy11. Genom att uppmärksamma både innehåll, språkbruk och, i mindre utsträckning bildmaterial, ämnar jag skriva fram och diskutera den bild som förmedlas till svenska

gymnasielever. Jag kommer således intressera mig för vad läromedelsförfattarna tenderar att lyfta fram och hur de talar om kyrkan när de skriver dessa böcker. Väljer de till exempel att lyfta fram särskilda kyrkliga institutioner eller rörelser framför andra, och hur talar de om dessa? Vilka ritualer, riter och praktiker beskrivs och hur? Hur beskrivs kyrkan i förhållande till kristnas liv - är kyrkan en i högsta grad relevant andlig gemenskap, en makthierarki som saknar nutidsrelevans eller ointressant? Den övergripande frågeställningen för denna studie kan således formuleras som följande:

- Hur beskrivs och representeras den kristna kyrkan i svenska läromedel för gymnasieskolan?

Genom att granska hur kyrkan representeras och beskrivs vill jag försöka skriva fram vilken kyrkosyn eller vilka olika kyrkosyner som förmedlas till svenska gymnasieelever. En studie av detta slag är intressant av flera skäl. Dels på grund av vad som framgår av min forskningsöversikt;

att sättet på vilket man talar om religion i svenska klassrum tenderar att vara sekulärnormativt.

Att vara religiös betraktas i regel som svårförenligt med att vara en modern, rationell och självständig individ. Det finns skäl att tro att detta skulle gälla särskilt organiserad religion och dess auktoriteter. Andra forskare har visat på att skolans undervisning ibland förfrämligar den egna traditionen för elever som har en religiös identitet.22 Det är också intressant därför att en individ som varken kommer i kontakt med eller studerar kristna traditioner på närmre håll inte

20 FN, Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna - Artikel 18, https://fn.se/wp-

content/uploads/2016/07/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf?fbclid=IwAR3nlFRzamNr2U6_Dxbgk bWM1u4Bl5GKDqFqejSSM03ekFJaQL5zRjHW284 (17-05-2020)

21 Läromedelsförfattarna, Om oss, https://www.laromedelsforfattarna.se/om-oss/ (05-11-2020)

22 För mer om detta, se forskningsöversikten.

(9)

nödvändigtvis är medveten om hur mycket uppmärksamhet som tillägnas kyrkan från kristet håll.

Återspeglas detta faktum, på något vis, i materialet? Jag avser också delvis konstruktivt argumentera för att delar av det centrala innehållet tydligare bör knyta an till kyrkan.23

Läroböcker utgör en norm för vad som betraktas som väsentlig kunskap. Deras syfte är att, vid sidan av att förmedla fakta, också förmedla metakunskap - det vill säga samhällets uppfattning om vad som bör betraktas som sann och önskvärd kunskap.24 Givet att kyrkan är och har varit en central del av kristendomen på många sätt är det angeläget att uppmärksamma just denna studies frågeställning i anslutning till undervisning om kristendom.

Metod och teori

För att kunna beskriva hur kyrkan representeras och beskrivs i svenska läromedel för gymnasieelever kommer jag ta mig an materialet med en beskrivande och tolkande ansats. Genom noggrann läsning av respektive boks kristendomskapitel samt eventuella kapitel tillägnade bibelns kanon, riter och högtider kommer jag att granska hur kyrkan framträder däri för att sedan diskutera hur detta kan uppfattas.

Denna ansats är inspirerad av teologen och docenten i kyrkovetenskap Jonas Ideströms bok Spåren i Snön – att vara kyrka i norrländska glesbygder - vilken är resultatet av ett forskningsprojekt som utfördes i form av kvalitativa fältstudier i tre norrländska församlingar i Svenska kyrkan. För Ideström innehåller eller uttrycker allt från konst, sakrala föremål, och högmässor till mötesgrupper och samtal med människor ecklesiala föreställningar. En närmare analys av dessa saker kan säga någonting om vad människor tänker att kyrkan är och bör vara.25

Begreppet föreställningar syftar på de olika sätt på vilket människor beskriver sitt eget och andra sammanhang. En föreställning ska inte förstås som något statiskt som på ett direkt sätt återger och avspeglar en yttre verklighet utan snarare som något som skapas under en process av tolkning.

Denna tolkningsprocess involverar information som inhämtas och filtrerats genom tolkarens egna värderingar och livserfarenheter. Därför påpekar Ideström att både personer som företräder kyrkan och andra som betraktar och förhåller sig till kyrkan hyser föreställningar om vad kyrkan är och bör vara.26 I fallet med läromedel kan vi konstatera att dessa mer eller mindre bidrar till att forma elevernas ecklesiala föreställningar. Läsaren - den svenske gymnasieeleven – kommer att ta till sig bokens information genom den tolkningsprocess som beskrivs ovan och således bilda sig ecklesiala föreställningar. Beroende på vilken förförståelse eleven har om kyrkan sedan tidigare kommer böckernas innehåll vara mer eller mindre betydelsefullt.

23 För mer om detta, se Metod och teori.

24 Nationalencyklopedin, Läromedel, https://www-

nese.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/l%C3%A4romedel (2020-04-04)

25 Ideström 2015, s. 53

26 Ideström 2015, s. 53

(10)

Jag uppmärksammar att det material och de arbetsfrågor jag avser besvara är betydligt snävare än det material och de frågor som ligger till grund för Jonas Ideströms studie vilken bland annat involverade deltagande observation, halvstrukturerade intervjuer och konstanalys.27 Min intention är att utläsa och skriva fram hur läroboksförfattarna till de tre läroböcker som ligger till grund för denna studie, genom språkbruk, innehållsliga urval och i mindre utsträckning också bildmaterial uttrycker ecklesiala föreställningar och således vilken kyrkosyn som förmedlas till läsaren.

Eftersom detta är en studie som ytterst handlar om representation vill jag slutligen säga någonting om varför representation är ett ämne värt att uppmärksamma. Ordet representation kan definieras som “åskådliggörande framställning eller exempel.”28 Att representera någonting är alltså att använda språk, symboler eller bilder för att via dessa överföra ett koncept till någon annan.29 Ordet koncept i sin tur kan definieras som en idé eller uppfattning om ett objekt eller fenomen ute i världen.30 Den kognitiva process som innebär att en agent bildar sig en idé om ett objekt eller fenomen ute i världen – eller den process genom vilken ett objekt eller fenomen ute i världen internaliseras och omvandlas till ett koncept – kallas konceptualisering. För att jag ska kunna berätta någonting om ett objekt eller fenomen krävs att jag 1) epistemiskt fångat in dess mest relevanta aspekter och egenskaper, 2) kognitivt bildat mig en idé om det (konceptualiserat objektet) och 3) med hjälp av språk, symboler, eller bilder överför mitt koncept av objektet eller fenomenet i fråga till dig. Av detta följer ytterst att representationer inte kan vara exakta återgivanden av en yttre verklighet utan endast subjektiva fragment av en yttre verklighet.

Desto större betydelse får dessa fragment för individer vars enda uppfattning om objektet eller fenomenet i fråga är just dessa fragment. Till exempel: När denna uppsats skrivs har jag aldrig varit i rymden eller upplevt första världskriget. Därför bygger min förståelse av dessa ting helt på konceptualiseringar av dem överförda till mig via språk, symboler eller bilder. Genom att granska representationer kan vi därför säga någonting om vilken helhetsbild som förmedlas av objektet eller fenomenet i fråga och i bästa fall även någonting om författaren som ligger bakom representationernas förförståelse av det.

Analysschema

För att “hitta kyrkan” i materialet har jag dels letat efter orden kyrka, kyrkan eller kyrkor i texterna och notera på vilket sätt de används och i vilken kontext. Genom att göra detta fann jag hur

27 Ideström beskriver sina arbetsfrågor som följande: ”Vilka är kyrkans framträdandeformer? I vilka sammanhang framträder kyrkan? Hur förhåller den sig till andra former av kollektiv som byar eller bygder? Vilka föreställningar om kyrkans identitet och uppdrag präglar kyrkans framträdandeformer? Vilka föreställningar om byarna eller bygderna bidrar till att forma kyrkan? Vilken roll spelar och kan kyrkan spela för livet i bygderna?” (Ideström, s. 223–224).

28 Nationalencyklopedin, Representation,

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/representation (17-05-2020)

29 Hall 1997, s. 16.

30 Nationalencyklopedin, Koncept, https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/koncept (29-12- 2020)

(11)

läroboksförfattarna explicit valt att beskriva kyrkan. Utöver detta menar jag att det också kan finnas implicit ecklesiologi, det vill säga innehåll som uttrycker föreställningar om kyrkan utan att använda ordet uttryckligen. Nedan kommer jag att redogöra för min förståelse av vilket typ av innehåll detta handlar om och i vilket jag har letat.

Beskrivningar av liturgi och riter – Ordet “liturgi” – av grekiskans leitourgi’a – betyder ursprungligen ”offentligt verk” eller ”tjänst som utförs av folket” eller som sker ”till förmån för folket”31 och används vanligtvis om gudstjänstcermonier och ritualer. Liturgi innebär en interaktion människor emellan. Denna interaktion sker mellan lekmän och företrädare för kyrkliga institutioner eller lekmän emellan och involverar på något sätt Gud. Som tidigare nämn finns en kristen förställning om att kyrkan kan vara något som manifesteras när två eller tre är samlade i Jesu namn.32 Detta innebär således att allt som kristna gör tillsamman, kan vara relevant för en ecklesiologisk studie. Jag kommer alltså titta på om läroböckerna uppvisar någon kännedom om detta sätt att förstå vad kyrkan är och i så fall hur de uttrycker denna kännedom. I denna uppsats förstår jag det som att alla uttryck för kollektiv tillbedjan av treenigheten innebär att samlas i Jesu namn och därför som en manifestation av kyrkan.

Saker som kristna ”gör tillsammans i Jesu namn” involverar riter vid livets olika skeenden som till exempel dop, begravningsceremonier såväl som de två, tre eller sju sakramenten. Knyts kyrkliga riter till kyrkan när de beskriv? Vem är delaktig och vad betyder de för de som deltar?

Bibelns kanon och kyrklig auktoritet – När det gäller Bibelns kanon har detta en koppling till både kyrkan som institution och dess gudstjänster. När mängden kristna skrifter växte blev det angeläget för den tidiga kyrkan att avgöra vilka skrifter som skulle betraktas som auktoritativa.

Ledstjärnan för denna process var förstås Jesus själv. Eftersom Jesus betraktade sig ha uppfyllt flera judiska profetior kom naturligtvis Septuaginta (den grekiskspråkiga kodex av hebreiska bibeln som hade använts av Jesu apostlar) att betraktas som auktoritativa texter. Vidare ansåg man att Jesus hade gjort sina apostlar till auktoritativa lärare och därför skulle också de skrifter som sades vara skrivna av apostlarna betraktas som auktoritativa. Även de män som apostlarna hade förtroende för betraktades som tillförlitliga vilket till exempel gjorde att aposteln Petrus kompanjon Markus respektive aposteln Paulus kompanjon Lukas kunde skriva sina evangelieböcker. Denna metod för att identifiera kristna skrifters trovärdighet och auktoritet gav den tidiga kyrkan generella riktlinjer, men producerade inte någon sluten kanon. Hur det vedertagna Nya Testamentet slutligen skulle antas infattar också kyrkliga ledares auktoritet.

När Nya testamentets författare ursprungligen skickade ut sina böcker och brev till de tidiga församlingarna var det underförstått att dessa var auktoritativa för tron. Aposteln Paulus och andra betraktade sig inte komma med förslag till de kristna församlingarna utan betraktade sig själva

31 Romersk-katolska kyrkans katekes 2010, Andra delen, § 1059.

32 För mer om detta, se fotnot 1.

(12)

förmedla auktoritativa föreskrifter om den kristna tron. Detta var fröet till det som senare skulle komma att utvecklas till kyrkan som institution.33

Under flera hundra år diskuterade kyrkliga ledare vilka böcker och brev som skulle ingå i Nya testamentet kanon. År 382 höll Patriarken av Rom (påven) Damasius ett kyrkomöte där Bibelns kanon diskuterades och där det kanon som idag delas av Romerska katoliker, Protestanter och Östortodoxa omtalas för första gången (deutrokanoniska böcker/apokryfer exkluderade). Samma lista av böcker skulle senare bekräftas av Konciliet i Hippo år 393, av Konciliet i Karthago år 397, i en skrift av Påven Innocent I år 405 samt av Konciliet i Karthago år 417.34 Nya testamentets kodex växte alltså fram över tid men cementerades genom att kyrkliga auktoriteter flera gånger uttryckt sitt godkännande. Bibeln är alltså en produkt av kyrkans tradition och samtidigt ett kanon som står i ömsesidig relation till kyrkan, i traditionen.

Bibelns böcker och brev betraktades också ursprungligen som liturgiska böcker. Justinus Martyren ger oss en inblick i hur en typisk kristen liturgi såg ut i den tidiga kristna kyrkan - ungefär 150 år efter vår tideräkning. I Apologi för de kristna beskriver han bland annat hur man “läste högt ur apostlarnas och profeternas memoarer”, varpå församlingen uppmanades ta till sig läsningen och applicera den på sina egna liv. I samma avsnitt beskriver han också kortfattat hur ett eukaristifirande gick till vilket visar att bibelläsning liksom eukaristifirande betraktades som liturgiska aktiviteter.35 Eftersom majoriteten av människor under denna tid, liksom långt senare i kyrkans historia, inte var läskunniga var gudstjänsten och liturgin den primära källan genom vilken de fick ta del av Bibelns innehåll. Givet den bibliska kanonens koppling till kyrkliga ledares auktoritet och dess plats i kyrkans gudstjänstliv bör kyrkan, om än kortfattat, få plats i en redogörelse för vad den kristna bibeln är.

Anledningen till att denna punkt finns med som ett av de innehållsliga urval i vilket jag kommer leta efter implicit ecklesiologi är först och främst konstruktiv. Jag är övertygad om att kännedom om Bibelns relation till kyrkan är värdefull metakunskap samt att detta kan ge eleverna djupare förståelse för både kyrkan och bibeln.

Beskrivningar av kyrkorum och liturgiska föremål – Medan begreppet kyrka debatteras och definieras flitigt inom akademin och bland kristna intellektuella används det mer fritt i vardagligt tal. De flesta är dock överens om att ordet kyrka utan problem kan användas om kristna gudstjänstlokaler. De kristna gudstjänstlokalerna, deras utsmyckning och de objekt som finns i dem blir således viktiga representationer av kyrkan. Enligt den ecklesiologi som gör gällande att kyrkan manifesteras genom kristen interaktion kan kyrkan manifesteras genom vad människor gör i

33 Akin 2019, s 108

34 Akin 2019, s. 111

35 Justinus Martyren, Apologi för de kristna 2014, s. 67.

(13)

kyrkorummet, vilket gör kyrkorummet till en brännpunkt där kyrkan framträder både i perceptuella representationer och genom människors interaktion med varandra – såväl som med själva rummet.

En lärobok som materiellt ting har endast kapacitet att förmedla visuella och verbala representationer och saknar därför andra perceptuella representationer av ett kyrkorum, så som säregna dofter, ljud eller hur det känns att röra vid saker. Likväl, genom att uppmärksamma hur materialet verbalt och med hjälp av bildmaterial beskriver kyrkorum har jag försökt komma åt hur kyrkan framträder perceptuellt. Inom ramen för detta faller också artefakter och objekt samt liturgiska klädedräkter som kan finnas i ett kyrkorum.

Jag har alltså valt att uppmärksamma hur författarna beskriver kyrkorum och liturgiska föremål för att se om även dessa ting kan vara ”uttryck för kyrka” vid sidan av människor och idéer. Kan rum och artefakter vara kyrkans identitetsbärare?

Material

Utbudet av läromedel för skolan är stort och omfattar numera allt från läseböcker till helt digitala resurser för informationssökning. Likaså är mängden förlag som ger ut material omfattande. När ett läromedel författas och säljs måste detta förhålla sig till den rådande kursplanen vilket gör att olika läromedel kan skilja sig markant sinsemellan.36 Detta gäller inte minst läromedel av olika ålder.

Även själva religionsämnet har genomgått en betydande förändring över åren. När skolgång blev allmän och obligatorisk i Sverige i mitten på 1800-talet drevs religionsundervisningen i den lutherska statskyrkans regi. Denna undervisning var av konfessionell karaktär och eleverna skolades till att bli goda lutherska kristna genom att studera trosbekännelser, psalmsång, böner och bibelkunskap. Sedan 1965 är religionsundervisningen icke-konfessionell vilket betyder att den inte har någon koppling till en specifik trosbekännelse eller konfession.37 Detta innebär vidare att ingen trostradition ska särbehandlas och att alla elever ska kunna känna sig delaktiga, oavsett livsåskådning. Denna modell för religionsundervisning är emellertid ovanlig internationellt sett eftersom de flesta länder antingen inte har något renodlat religionsämne i skolan (USA och Frankrike) eller har ett system där föräldrar väljer inriktning för sina barns religionsundervisning (Tyskland, Finland och Polen). Det finns också flera länder med obligatorisk religionsundervisning knuten till majoritetsreligionen (Grekland, Spanien, Pakistan med mer). I det senare fallet förekommer det i regel att elever som inte tillhör majoritetsreligionen i fråga istället studerar etik.

Samtidigt som den svenska modellen syftar till att inte särbehandla någon religiös tradition har kristendom en särställning i läroplanen av historiska skäl. Detta motiveras bland annat med att

36 Nationalencyklopedin, Läromedel, https://www-

nese.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/l%C3%A4romedel (16-05-2020)

37 Nationalencyklopedin, Religionskunskap,

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/religionskunskap (16-06-2020)

(14)

läroplanen ska ge elever medvetenhet om det svenska kulturarvet såväl som den etik som förvaltas av kristen tro och västerländsk humanism.38

För denna studie kommer jag använda mig av tre tryckta läroböcker. Samtliga av de utvalda läroböckerna är författade inom ramen för Gy11 – läroplan för gymnasieskolan 2011, vilken i skrivande stund är den rådande kursplanen, och har valts ut baserat på frekvent användning. För att kunna avgöra vilka böcker som faktiskt används i svenska gymnasieskolor har jag skickat ut mejlförfrågningar till ett antal gymnasieskolor i Uppsala, Stockholm och Örebro. Totalt skickades 60 mejlförfrågningar ut till yrkesverksamma religionskunskapslärare och studieadministratörer på både kommunala och privata skolor, med och utan yrkesprofiler. Jag valde att exkludera engelska och annanspråkiga skolor från detta utskick eftersom denna studie är inriktad på svenskspråkiga läromedel. Av de mejlförfrågningar som skickades ut besvarades 18 vilket motsvarar en svarsfrekvens på 30%. Svaren visade att respondenterna tillsammans använde sig av 6 olika läromedel varav jag kommer granska de tre som användes av flest:

1. Tuveson, Robert (2015). En människa, tusen världar: religionskunskap. 1. Stockholm:

Gleerups (5 användare)

2. Björlin, Ola & Jämterud, Ulf (2013). Under samma himmel Religionskunskap för gymnasieskolan. 1. Stockholm: Sanoma Utbildning (5 användare)

3. Mattsson Flennegård, Malin & Eriksson, Leif (2013). Söka svar: religionskunskap 1.

Stockholm: Liber (4 användare)

4. Binkemo, Lars & Brolin, Krister (2016). Jobba med Religion. Stockholm: Sanoma utbildning (2 användare)

5. Ring, Börge (2012). Religion - helt enkelt. Stockholm: Liber (1 användare)

6. Ring, Börge (2015). Religion och andra livsåskådningar: [religionskunskap 1 och 2].

Stockholm: Liber (1 användare)

Samtliga av dessa läromedel riktar sig till Religionskunskap 1 vilket är en obligatorisk kurs för samtliga gymnasieprogram. Enkätens syfte var att ge mig en indikation på vilka läromedel som svenska gymnasieskolor använder. Jag gör inte anspråk på att de sex läromedel som respondenterna

38Skolverket, Läroplan för gymnasieskola, https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan- program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan (2020-11-16)

(15)

visade sig använda är de mest använda läroböckerna i Sverige men min undersökning indikerar samtidigt att dessa läromedel är frekvent använda.

Tidigare forskning

Mängden forskning om undervisning och läromedel är omfattande. Inom just religionskunskapen fokuserar denna forskning ofta på representation, inte minst med Edward Said och dennes Orientalism som metodredskap. Många kandidat- och magisteruppsatser gör postkoloniala textanalyser av läromedel och jämför hur till exempel Judendom och Islam representeras i äldre läromedel kontra samtida. Representation av kristendom på denna nivå har studerats av bland annat Anna Abbervik som fokuserat på hur läromedlen framställer det kristna livet. På högre nivå har kristendom i gymnasieskolans läromedel studerats av framförallt Viktor Aldrin och Emilia Aldrin som gjort en ideologikritisk textanalys och fokuserat på vilken attityd till kristendom som framgår i läroboksförfattarnas språkbruk. De flesta studier av religionskunskapsundervisningen på högre nivå är dock inte avgränsade till just läromedel utan har fokuserat på elevernas uppfattning om- och attityd till undervisningen. De mest framträdande av dessa studier är utförda av Karin Kittelman Flensner respektive Carina Holmqvist Lindh. De omnämnda studierna presenteras kortfattat nedan.

Karin Kittelmann Flensner undersökte i sin ofta citerade avhandling Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden hur religionskunskapsundervisningen överlag ser ut i de svenska klassrummen. Genom flertalet inspelade och transkriberade deltagande observationer i tre stora kommunala skolor analyserade Kittelmann Flensner både lärare och elevers tal i klassrummen i form av en diskursanalys.39 Författaren identifierade fyra dominerande diskurser inom undervisningen. Den första, sekularistiska diskursen, karaktäriserades av att lärare och elever talade om religion som något från det förflutna. Att vara icke-religiös framställdes som något neutralt och positivt. Eftersom den sekularistiska diskursen betraktades som normal fanns det också en starkt rådande individualitetsnorm och således en negativ attityd mot att anta “ett helt livsåskådningspaket” bland eleverna.40 Den andra, andliga diskursen, karaktäriserades av att det fanns en öppenhet mot att det skulle kunna existera någon form av överempirisk verklighet samtidigt som det gjordes en distinktion mellan “religiositet” och “andlighet”. Religiositet förknippades med tro på specifika dogmer samt underkastelse av religiösa lagar och regler. Andlighet kunde i vissa fall förknippas med religiositet men associerades i större utsträckning med frivillighet och bejakande av den egna personen. Den tredje, svenskhetsdiskursen, karaktäriserades av att det fanns en

39 Nordic Journal of Religion and Society, Broberg, Maximillian, Flensner, Karin Kittelmann. 2015. Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden, https://www-idunn-

no.ezproxy.its.uu.se/nordic_journal_of_religion_and_society/2016/02/flensner_karin_kittelmann_2015_religious_e ducation_in_co (29-12-2020)

40 Ibid.

(16)

bred föreställning om att Sverige var ett kristet land. Det diskuterades huruvida det var de nedärvda traditionerna eller den religiösa praktiken som gjorde att landet var kristet. Den fjärde och sista diskursen är egentligen två; “en privat och en akademisk rationell diskurs.” Författaren observerade att det i vissa klassrum rådde en privat ton med mer personliga inslag när det talades om religion medan det i andra klassrum rådde en mer generell och skolorienterad sådan. Båda dessa diskurser, noterade hon, förekom parallellt i alla klassrum men i varierande grad.

Carina Holmqvist Lindh skrev en licentiatuppsats kallad Representera och bli representerad i vilken hon studerat hur gymnasieelever som själva definierar sig som religiösa upplever religionskunskapsundervisningen. Resultatet av denna studie visade på fyra olika diskurser i studieobjektens tal varav den mest framträdande, menade hon, var att eleverna tyckte att skolans religionskunskapsundervisning förfrämligade den egna traditionen. Ytlig faktaförmedling om årtal och geografiska platser kom att skymma väsentliga dimensioner av religion och religiöst liv - till exempel: “varför behöver människor frälsas? Vad har traditionen att säga om teodicéproblemet?

vad är syftet med att fasta? Eleverna uppfattade att frågor som dessa behandlades otillräckligt av både lärare och läroböcker.41 Holmqvist Lindh undersökte även huruvida eleverna lät sin religiösa identitet synas bland sina kamrater och lärare - till exempel genom att dela med sig av erfarenheter från situationer där deras tro ger dem mening. Resultatet av denna undersökning visade sig vara tvetydigt. De flesta elever uttryckte på ett eller annat sätt att det var svårt att vara religiös i skolan.

Samtidigt fanns det exempel på elever som var stolta över att visa upp denna väsentliga del av sina liv.42

Viktor Aldrin och Emilia Aldrin skrev en tidskriftsartikel där de undersökte hur bilden av kristendomen konstrueras i svenska läromedel för gymnasieskolan med särskilt fokus på ur vilket perspektiv texten betraktar religionen. Projektet beskrivs som en ideologikritisk textanalys som främst är inriktad på kapitelinledningar (men även avslutningar) eftersom en läsares uppmärksamhet är som störst vid läsning av dessa stycken. Författarna menar att den bild som skapas av en religion i olika kapitelinledningar till skolans läromedel är viktig för elevernas fortsatta förhållningssätt och förståelse för religionen.43 Författarna fann att det fanns en osäkerhet hos svenska läromedelsförfattare kring hur man skulle förhålla sig till just kristendom. Medan samhällets syn på- och relation till den kristna trostraditionen länge varit under förändring speglar till viss del även läroböckerna detta. I böckerna finns en ambivalens kring huruvida kristendom fortfarande är en gemensam kulturell norm eller numera främmande för majoriteten av unga svenskar. De fann samtidigt att flera läromedel använde sig av ord från den kristna begreppsvärlden

41 Holmqvist Lind 2016, s. 84–92

42 Holmqvist Lind 2016, s. 125–127.

43 Aldrin och Aldrin 2018, s. 24–25.

(17)

– till exempel “frälsning” – och förutsatte således vissa förkunskaper. I ett av de sex undersökta läromedlen förekom att språket var tydligt distanserande med en negativt värderande ton.44

Sökningar i portalerna ATLA, DIVA respektive Libris såväl som Google genererar i skrivande stund inga träffar på mitt uppsatsämne. Min uppsats ger därför ett bidrag till ett fält som, så vitt jag kan överblicka, inte studerats tidigare. Varken studier på kandidat-, magister-, master- eller högre nivå har granskat läromedel och fokuserat på kyrkan och kyrkosyn vilket motiverar till att skriva en sådan.

Disposition

Denna uppsats har en tematisk disposition.

Inledningsvis presenterar jag en bakgrund med relevant information rörande religionskunskapsämnet för gymnasieskolan; dess läroplan, ämnesplan samt hur dessa styrdokument utformas. Därefter följer en presentation av uppsatsens syfte och frågeställning följt av ett avsnitt om metod och teori. Under metod-och-teori-avsnittet finns ett analysschema där jag redogör för hur jag orienterat mig i materialet som ligger till grund för denna uppsats. Efter analysschemat följer även en presentation av materialet och hur detta valts ut. Det finns också ett avsnitt tillägnat tidigare forskning där jag redogör för några ofta citerade forskningsalster som på olika sätt granskat den svenska skolans religionskunskapsundervisning.

Under avsnittet Analys och diskussion finns uppsatsens huvuddel där jag tar mig an materialet utifrån analysschemat och frågeställningen. Detta avsnitt är uppdelat i tre delar – en del per bok – och består av citat, kommentarer och diskussion. Varje bokavsnitt avslutas med en kortare sammanfattning av mina fynd i punktform.

Efter Analys och diskussion följer en sammanfattning där det mest relevanta innehållet i de olika böckerna jämförs för att kunna skriva fram en indikation på hur den kristna kyrkan beskrivs och representeras i svenska läromedel. Därefter följer en kortare slutsats och en käll- och litteraturförteckning.

44 Aldrin och Aldrin 2018, s. 39–42.

(18)

Kapitel 2. Analys och diskussion

I detta kapitel kommer jag att gå igenom valda delar av de läroböcker som utgör materialet för denna studie. Böckerna kommer att behandlas i ordningen: flest till minst användare och innehållet kommer att behandlas i löpande text. Mängden relevant innehåll har också varierat böckerna emellan vilket gör att antalet sidor de olika böckerna tillägnas varierar något. I slutet av varje bokavsnitt finns också en kort sammanfattning.

En människa, tusen världar (2015) – Tuvesson, Robert

Bild via Gleerups.se.

Robert Tuvesson är en yrkesverksam gymnasielärare som undervisar i religionskunskap, svenska och engelska i Vänersborg. Denna bok beskrivs som ett heltäckande läromedel för kursen Religionskunskap 1 avsedd att användas på de högskoleförberedande gymnasieprogrammen.45

Bokens omslag föreställer en kristen präst från tawahedotraditionen iklädd en kåpa och en Qob – den etiopiska varianten av en Biretta (en liturgisk hatt som signalerar prästens dömande, undervisande och vägledande ämbete). Bakom honom syns ett rött förhänge utsmyckat med guld.

Till höger om prästen syns två målningar av Jungfru Maria och Jesusbarnet skymta fram genom en öppning i förhänget. Detta val av omslag gör att läsaren omedelbart möter en mycket färgstark skildring av kristendom i form av präst (kyrklig ledare) i en detaljrik liturgisk miljö, iklädd liturgisk klädsel.

45 Gleerups, En människa, tusen världar, elevbok, https://www.gleerups.se/gymnasium-och-

vuxenutbildning/gymnasium-och-vuxenutbildning-religionskunskap/gymnasium-och-vuxenutbildning- religionskunskap-baslaromedel/en-manniska-tusen-varldar-elevbok-p40687470 (18-05-2020).

(19)

I boken finns ett eget kapitel tillägnat Kristendom som omfattar 40 sidor. Utöver detta finns ett särskilt kapitel tillägnat “Livets faser” där initiationsriter, pubertetsriter, bröllopsriter och begravningsriter presenteras utifrån samtliga religiösa traditioner som boken berör.

Kapitlet Kristendom inleds med en redogörelse för Jesus av Nasaret som historisk gestalt och hans gärningar. Den klassiska passionshistorien följs av berättelsen om pingstundret:

Enligt texten Apostlagärningarna kom den heliga Anden över lärjungarna i Jerusalem 50 dagar efter påsk.

Det kallas för pingstundret. Anden gav dem kraft att sprida budskapet om Jesus död och uppståndelse.

Till minne av denna händelse firar kristna pingst, ”kyrkans födelsedag”. De kristna organiserade sig i en kristen församling och började missionera och bota sjuka i Jesus namn. Bland annat talade lärjungen Petrus i Jerusalem, något som ska ha fått omkring 3000 personer att bli kristna.46

Här använder författaren uttrycket “kyrkans födelsedag” om att den helige ande kom över lärjungarna. Efter att kyrkan hade “fötts” organiserade den sig i församlingar vilket signalerar att dessa ting hör ihop men samtidigt är distinkta från varandra. En sådan förståelse skulle göra gällande att

“kyrkan” utgörs av alla de som fått motta den helige ande medan “församlingen” avser mindre organiserade grupper av dessa.

Därefter beskriver författaren livet i de första kristna församlingarna utifrån Apostlagärningarna där det framgår att de kristna träffades i varandras hem på söndagar för att äta en måltid som innehöll bröd och vin samt att detta gjordes för att minnas Jesus sista måltid med sina lärjungar.47 Vidare skriver han:

Så småningom började de kristna bygga kyrkor där gudstjänstdeltagarna tog emot nattvardens bröd och vin vid altaret och där man utifrån missionsbefallningen genomförde dop.”48 Boken har ordförklaringar ute i sidornas marginal. Begrepp som “ärkestift”, “helgon”,

“pilgrimsfärd” och “sakrament” går att finna i sidmarginalen. Vad “nattvard” och “dop” tänks innebära mer ingående kommer dröja nästan 200 sidor – till kapitlet om Livets faser – innan läsaren får veta. En redogörelse för sakramentens soteriologiska betydelse finns inte alls i denna bok.

I samband med att boken berättar om aposteln Paulus berättas hur denne deltog i Apostlamötet i Jerusalem år 49: “Där fattade den kristna urförsamlingen beslut om att icke-judar som ville bli kristna inte behövde omskära sig och inte heller följa den judiska lagen”49 Här introduceras läsaren till föreställningen att kyrkliga ledare ägde en viss rätt att fatta beslut av denna sort. Jag noterar också att författaren använder begreppet “urförsamlingen” gällande den enhetliga grupp han tidigare kallat ”kyrkan” vilket inte överensstämmer med uppfattningen att “församling” är mindre

46 Tuvesson 2015, s. 137-138.

47 Tuvesson 2015, s. 138.

48 Tuvesson 2015, s. 139.

49 Ibid.

(20)

organiserade grupper av ”kyrkan”. Apostlamötet i Jerusalems bestämmelser var något som skulle komma att gälla hela - vad han tidigare signalerat att han menar med - “kyrkan.” Det kan alltså vara så att författaren använder begreppen på ett utbytbart sätt.

Från och med 100-talet började de kristna tillsätta biskopar vilka sågs som apostlarnas efterträdare, berättar Tuvesson.50 Därefter berättar han om kejsaren Konstantin och hur kristendomen kom att bli statsreligion i romarriket, om kyrkomötet i Nicaea år 325 där “den rätta tron” diskuterades samt hur den kom att sammanfattas i trosbekännelser.51

Från och med att kristendom blivit statsreligion i romarriket följer en lång historisk redogörelse för romarrikets uppdelning i Västrom och Östrom, med påven i väst och patriarken i öst och om kyrkliga ledares förhållande till statsmakterna. Under hela den historiska redogörelsen representeras kyrkan av vad dess högsta ledare gör och deras interaktion med världsliga makthavare. I samma veva förklaras också kristnandet av Sverige.52 Vanliga människors spiritualitet och praxis får mycket lite utrymme i denna sektion. Kortfattat nämn hur kyrkan och dess gudstjänster spelade en stor roll för människor under medeltiden. Det berättas att klostren hjälpte fattiga människor och att vallfärder var vanliga - till exempel till Jerusalem och Santiago de Compostela i Spanien.53

Vidare berättar författaren:

Under medeltiden hade den katolska kyrkan stor makt, såväl andligt som världsligt. Ibland uppstod maktkamper mellan furstar och kyrkans män. Människor som predikade en annan lära än den katolska kyrkans, så kallade kättare, utsattes för förföljelser. Särskilda kyrkliga domstolar, inkvisitionsdomstolar, inrättades från 1200-talet för att söka upp och döma kättarna. Ofta dömdes kättare till dödsstraff efter att ha torterats.54

Uttrycket “kyrkans män” syftar här på kyrkliga företrädare och används på ett polemiskt sätt.

Tuvesson låter kyrkliga företrädare vara kyrkans huvudsakliga identitetsbärare och i detta stycke framställs de som att de brukar våld på vanliga människor.

I och med detta finns en risk att läroboken bidrar till att reproducera en viss nidbild av den romersk-katolska kyrkans roll i det medeltida Europa. Den amerikanske kyrkohistorikern Steve Weidenkopf menar att det är viktigt att förstå att kyrkan var det europeiska medeltidssamhällets huvudsakliga sammanhållande kitt. Religionen var medeltidsmänniskans motsvarighet till

50 Tuvesson 2015, s. 140

51 Tuvesson 2015, s. 141; 140

52 Tuvesson 2015, s. 143.

53 Tuvesson 2015, s. 145.

54 Ibid.

(21)

vetenskap, deras filosofi, deras politiska system och deras identitet.55 Sekulära makthavare var mer eller mindre allierade med kyrkan och därför var kätteri detsamma som högförräderi och även ett sekulärt brott som bestraffades med döden.56 Inkvisitorer var kringresande, av påven godkända kyrkomän som upprättade tillfälliga kyrkodomstolar runt om i europeiska byar och städer och vars huvudsakliga uppgift var att få “kättare” att omvända sig genom botens sakrament. Under en inkvisitionsrättegång förekom i vissa fall tortyr med syfte att avkräva “kättaren” en omvändelse och ett bekännande för att, som man såg det, “rädda dennes själ.” Denna tortyr fick inte utföras av inkvisitorerna själva utan utfördes av en representant för den sekulära makten och användes inte som ett direkt straff för det faktum att personen hyste kätterska föreställningar. Om “kättaren” i fråga fortsatte vägra omvändelse överlämnades denne till en sekulär domstol som på sekulära grunder dömde personen för kätteri och verkställde en avrättning - ofta genom bränning på bål.57 Det är samtidigt viktigt att poängtera att denna procedur skiljde sig mellan kyrkans medeltida inkvisitionsdomstolar och den berömda spanska inkvisitionen vilken bedrevs i den spanska kronans regi istället för påvens.58 Ovan är alltså ett exempel på hur en verbal representation som saknar relevant information blir missvisande och riskerar reproducera en mycket vanligt nidbild.59

Vidare beskriver läroboken bakgrunden till reformationen med hjälp av berättelsen om Martin Luther och dennes starka reaktion, inledningsvis mot romersk-katolska kyrkans avlatsbrev.

Här berättas att Luthers idé var att texten var viktigare än kyrkans tradition.

Därför kallas den kyrka som uppstod ur hans lära “evangelisk.” Dop och nattvard är de enda av katolska kyrkans sju sakrament som nämns i Bibeln. Därför menade Luther att det bara var dessa två som Jesus själv inrättade. 60

Jag noterar att läroboken saknar en tydlig förklaring av vad som menas med “kyrkans tradition”

och mer exakt vilka system för kyrkligt styre Luther motsatte sig. Jag menar att detta är relevant eftersom Bibeln i sig själv är en produkt av kyrkans tradition. Likaså förklaras begreppet sakrament endast som “helig handling” med 24 ord i sidans marginal.61 Eftersom avsnittet inte heller innehåller någon information om vanliga människors upplevelser och andlighet under reformationstiden fortsätter kyrkan representeras av dess företrädare och deras interna dispyter.

55 Weidenkopf, 09:15-09:58.

56 Weidenkopf, 34:26–35:23.

57 Weidenkopf, 37:28–45:12.

58 Weidenkopf, 47:33–51:06

59 Enligt nationalencyklopedin definieras en nidbild som en ”starkt ofördelaktig (och illasinnad) bild av någon eller någonting.” Källa: Nationalencyklopedin, Nidbild, https://www-ne-

se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/nidbild (18-05-2020).

60 Tuvesson 2015, s. 147

61 Ibid.

(22)

Efter att ha gått igenom den historiska bakgrunden till reformationen i Sverige, den pietistiska rörelsen, konventikelplakatet och bildandet av svensk frikyrklighet är kristendomskapitlets religionshistoriska del över.62 Under den religionshistoriska delen finns inget tydligt utrymme för någon kyrkoreflektion utan kyrkan representeras huvudsakligen av sina historiska företrädare.

I samband med kristendomens etablering som statsreligion i romarriket slutar författaren också använda ordet “församling” och övergår till att uteslutande använda ordet “kyrkan.” Det verkar också vara i samband med detta skifte som vanliga människors engagemang för tron nästan helt försvinner ur representationen. Detta kan ge en bild av att den historiska kyrkan var en angelägenhet för prästerna - och framförallt för män - fram tills dess att den pietistiska rörelsen uppstod och vanligt folk började engagera sig för tron igen.

Några sidor framåt talar författaren om religionens betydelse för människors identitet. Under detta avsnitt går att läsa:

Den etniskt-religiösa identiteten kan ha större betydelse än den etniskt-nationella. Det är då viktigare vilken religion man tillhör än vilken nation man bor i. […]. Detta gäller till exempel för assyrierna/syrianerna i Sverige. De kom hit med start på 1960-talet på flykt från politiskt och religiöst förtryck […]. För vissa av dem får den syrisk-ortodoxa kyrkan, och gudstjänstspråket syriska (en arameisk dialekt), ännu större betydelse för den etniska identiteten jämfört med i ursprungslandet.63

I citatet ovan knyts religion till etnicitet vilket föreskrivs av läroplanen GY11. En specifik kyrkotradition (och inte bara den kristna tron generellt) presenteras som en identitetsmarkör för människor och en viktig kulturbärare. Här noterar jag att författaren avhandlar assyrier som folkgrupp och deras anknytning till sin särpräglade kyrkotradition vilket ger intrycket att det assyriska folket är dess identitetsbärare.

Vidare skriver författaren:

[…] om du vill bli fullkomlig så sälj allt vad du har och ge åt de fattiga; då får du en skatt i himlen” (matt 19:21). Redan tidigt i kyrkans historia visade sig detta ideal. Kyrkan bidrog till exempel till att slavarnas status blev bättre i romarriket. Kristna hjälpte dem som hade det svårt, till exempel änkor och barn utan föräldrar. Kristendomens intåg i Sverige bidrog till att slaveriet avskaffades här på 1300-talet. […] Än idag är omsorg, empati, generositet och solidaritet viktiga dygder i kristendomen. Kyrkor engagerar sig globalt för rättvisa och för att bekämpa fattigdom med olika typer av hjälpinsatser.64

62 Tuvesson 2015, s. 148–151.

63 Tuvesson 2015, s. 160.

64 Tuvesson 2015, s. 161

(23)

Här använder författaren begreppen “kyrkan/kyrkor” och “kristna” på ett utbytbart sätt vilket signalerar att det är underförstått att dessa ting är oskiljaktiga. Kristna är kyrkan men kristna är samtidigt olika kyrkor. Därefter följer ett stycke om religiösa ledares status inom kristna samfund.

När det gäller de religiösa ledarnas status och ställning inom kristendomen varierar detta stort mellan de olika kyrkosamfunden. I den romersk-katolska kyrkan är den högsta ledaren påven. Under sig har påven kardinaler och biskopar. Bland påvens uppgifter ingår att utnämna biskopar och kalla samman kyrkomöten. Enligt den så kallade ofelbarhetsdogmen är påven ofelbar när han yttrar sig officiellt i kyrkliga frågor. Påven väljs av den så kallade konklaven som består av de kardinaler som är yngre än 80 år. Kardinalernas uppgift är förutom att välja en ny påve när påvestolen står tom att ge påven råd i olika kyrkliga frågor. Biskoparna fungerar som ledare för sitt respektive stift. I svenska kyrkan är ärkebiskopen den högsta ledaren. […] Ärkebiskopen viger biskopar. Det finns sammanlagt 13 biskopar i Sverige som är ledare för varsitt stift. Till biskoparnas uppgifter hör bland annat att viga präster och inviga kyrkor.65

Här beskriver författarna endast hierakitunga, västkyrkliga episkopalkyrkor som Romersk-katolska kyrkan och Svenska kyrkan men utelämnar kyrkor som bygger på kongregationalism.

Författaren talar också kort om vilka böcker som ingår i Bibelns kanon samt apokryferna/de deuterokanoniska böckerna utan någon referens till kyrkan.66 Senare följer ett stycke om Gudstjänstböcker där det står: ”Svenska kyrkan använder som gudstjänstböcker Bibeln, den svenska psalmboken, Den svenska evangelieboken, En liten bönbok och Den svenska kyrkohandboken.”67 Detta är den enda av denna uppsats behandlade läroböcker som uttryckligen omtalar Bibeln som en gudstjänstbok.

Tuvesson övergår till att beskriva hur en kristen kyrkobyggnad och ett kyrkorum ser ut. Han låter oss veta att: “Kristna kyrkobyggnaders utseende varierar mellan olika kyrkotraditioner. En gemensam nämnare är ändå att altaret brukar vara i centrum. ”Det är det bord varifrån nattvarden delas ut till kyrkobesökarna och det symboliserar Guds närvaro.”68 Därefter beskrivs kortfattat särdragen med ett protestantiskt, romersk-katolskt respektive ortodoxt kyrkorum. Karaktäristiskt för ett protestantiskt kyrkorum är, enligt Tuvesson, att det finns en predikstol, ett altare och en dopfunt.

I samband med att ett protestantiskt kyrkorum beskrivs och förklaras ordet liturgi som ett begrepp för det som sker under en gudstjänt – “psalmsång, körsång, solistsång, förbön, predikan, välsignelse. Kollekt samlas ofta in. Nattvard delas ut i samband med mässa.”69 Karaktäristiskt för ett romersk-katolskt kyrkorum är att det finns vigvattenskålar, biktstolar, 14 korsvägstavlor och ett tabernakel där

65 Tuvesson 2015, s. 162–163.

66 Tuvesson 2015, s. 145–146

67 Tuvesson 2015, s. 164.

68 Tuvesson 2015, s. 166.

69 Tuvesson 2015, s. 167.

(24)

nattvardsbrödet förvaras – “vid det lyser en röd lampa som symboliserar Kristi närvaro.”70 Det romersk- katolska kyrkorummet och dess liturgiska praxis beskrivs mycket mer ingående än det protestantiska:

Till biktstolen går katoliken och bekänner sina synder för att få förlåtelse av en präst. Bikt bör ske minst en gång om året. Vigvattenskålen innehåller välsignat salt som välsignats av en präst. Där doppar katoliken fingrarna och gör korstecken vänd mot altaret. Det är en påminnelse om dopet. Helgonbilder finns till vilka man kan vända sig och be om förbön. ”De troende bugar ofta inför helgonbilden, kysser den och tänder stearinljus framför den. I samband med gudstjänsten används ofta rökelse. Rökelsen symboliserar dels hur Guds välsignelse sprids över gudstjänstbesökarna, dels hur deras böner stiger upp till Gud.71

Detta stycke beskriver saker som “katoliker gör” i interaktion med kyrkorummet och med den katolska prästen vilket gör det till ett uttryck för kyrka.

Om det ortodoxa kyrkorummet förklarar författaren att ikoner – heliga bilder där personerna som avbildats finns närvarande i ikonen – är det största kännetecknet:

Kyrkobesökarna gör korstecken inför ikonerna, bugar sig och kysser dem. Ofta finns en bildvägg med ikonmålningar, en så kallad ikonostas, som skiljer altarrummet från det rum där gudstjänstbesökarna står.

Koret med altaret symboliserar himlen medan församlingsdelen (skeppet) symboliserar jorden. Prästen rör sig i samband med huvudgudstjänsten, eller liturgin som den kallas i ortodoxa kyrkor, symboliskt mellan himlen och jorden genom de tre dörrarna i ikonostasen. En viktig tanke är att gudstjänstbesökarna i samband med liturgin blir delaktiga i Kristus försoningsoffer. De går fram till dörren där prästen delar ut nattvarden. Rökelse är ett viktigt inslag i liturgin liksom sång och recitation från de heliga texterna. Bikt förekommer också i ortodoxa kyrkor. Den som biktar sig står ofta framför en pulpet på vilken det står en bild på Kristus, ett kors samt en evangeliebok. Prästen står med vid pulpeten. Tanken är att han fungerar som ett vittne.72

Denna lärobok beskriver Ortodoxa kyrkans kyrkorum och dess liturgiska praxis mer noga än vad som görs med andra kyrkotraditioners. Även detta stycke beskriver vad “kyrkobesökare gör” i interaktion med kyrkorummet och med den ortodoxa prästenen vilket gör det till ett uttryck för kyrka. Eftersom ikoner förklaras vara heliga bilder där den avbildade personen finns närvarande i ikonen skulle även kyrkobesökares interaktion med ikoner kunna betraktas som en interaktion kristna emellan och således ett uttryck för kyrka. Jag noterar samtidigt att samma teologiska föreställningar gäller även för Romersk-katolska kyrkans helgonstatyer vilka omtalas i stycket ovan, även om inte boken nämner något om detta.

70 Ibid.

71 Tuvesson 2015, s. 167–169.

72 Tuvesson 2015, s. 167–169.

References

Related documents

Den förskjuts från ett perspektiv där det gemensamma är konstitutivt för individen och det individuella och där individen med utgångspunkt i den ge- mensamma skolan skall

Nielsen och Kvales synsätt (2000, 2003) får illustrera att det finns ett hot mot skolans existensberättigande, och särskilt i förhållande till yrkes- utbildning, när olika

Den viktiga frågan för den enskilde handlar inte bara om utveckling- en av kompetens, något som många gånger sker i arbetslivet utan också på vilket sätt dessa informellt

relativ försämring av partiaammanhålIllingen • Men - ooh det är värt att understrykas - det är en försämring, som väger mer eller mindre tungt beroénde på hur många, som

För att kunna göra detta på ett sätt som gör det möjligt för eleverna att urskilja de kritiska aspekterna och därmed utveckla kunnandet krävs dock att lärare

Formative assessment, assessment for learning, mathematics, professional development, teacher practice, teacher growth, student achievement, motivation, expectancy-value

På frågan om bilder väcker käns- lor och resonemang utifrån moraliska aspekter i större eller mindre ut- sträckning när den historiska kontexten saknas så fann jag att en möjlig

Dock kan det faktum att familjehemsföräldrarna upplever en förpliktelse till det placerade barnet och uppdraget även bidra till att de dels sätter barnets behov framför det