Sammanfattning och slutsats

Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur lärare upplever att de stimulerar sina elevers läsintresse och vilka arbetssätt de använder samt undersöka hur eleverna upplever sin läsning. Det som har framkommit i studien är att lärarna är väldigt medvetna om sitt eget förhållningssätt som en påverkan till elevernas lärande och utveckling, framförallt när det gäller läsning. När det gäller att stimulera läsintresse använder sig lärarna av liknande sätt men sättet de gör det på varierar mellan lärarna och från gång till gång. De arbetssätt som lärarna talar om är högläsning, tyst läsning, boksamtal och användandet av biblioteket. Dessa fyra arbetssätt vävs in i varandra och eleverna får öva på att lyssna, läsa och tala, viktiga faktorer för en positiv utveckling. Synen på klassrumsmiljön visade sig skilja lärarna åt och sammanfattningsvis framkom det att både klassrumsmiljön och klassrumsklimatet, enligt lärarna, påverkar elevernas läsintresse.

När det gäller hur eleverna upplever sin läsning har studien visat att de överlag har en positiv upplevelse av att läsa. En koppling mellan hemmiljön och elevernas upplevelse av att läsa kan utläsas i resultatet.

Våra slutsatser gäller bara sex lärares upplevelser samt 121 elevers upplevelse av sin läsning. Vi kan inte generalisera resultatet till något större utan våra slutsatser kan endast ses i detta sammanhang, men resultaten kan kanske ändå ge en vink om hur eleverna stimuleras till att läsa mer samt hur eleverna uppfattar sin läsning.

35

6.3.1

Vidare forskning

Under arbetets gång har det uppkommit nya tankar hos oss gällande framtida forskning i området. En kontinuerlig studie om läsintresset i Sverige tror vi skulle kunna bidra till ökad kunskap kring elevers läsvanor. Vi tycker att det vore intressant att göra en liknande studie på högstadiet för att se om läsintresset har en lika stor del i undervisningen och om eleverna upplever sin läsning lika positivt. Slutligen vore det även intressant att göra djupintervjuer med eleverna för att få en större medvetenhet om elevernas tankar kring läsning.

Under tiden detta examensarbete skrevs kom en rapport från Skolverket (2007), PIRLS 2006, som har undersökt läsförmågan i år 4 (10 åringar) i 45 länder. Sverige har på fem år sjunkit från de översta platserna till plats sju och man har från 1991 kunnat se en nedåtgående trend. En av förklaringarna anses vara att antalet elever som läser på fritiden har minskat, en annan är att färre elever får uppleva att ha läsande människor och böcker omkring sig. Frågan är om man ska följa trenden och låta samhällets utveckling spela in så pass mycket som den gör eller om vi ska gå emot och strida för att eleverna ska få en god läsutveckling? Vår uppfattning är att om läsförmågan ska bli bättre krävs stimulering av läsintresset. Detta är något som vi, som nyblivna lärare, måste kämpa för. Inget barn i Sverige ska behöva växa upp utan att någon gång ha blivit förtrollade av en bok, det berikar livet!

36

REFERENSLISTA

Almerud, P. (1997). Skolbiblioteket som arbetssätt. Stockholm: Kommunalförbundet.

Amborn, H & Hansson, J. (1998). Läsglädje i skolan: en bok om litteraturundervisning tillsammans med slukarålderns barn. Falun: En bok för alla AB.

Björk, M. & Liberg, C. (1996). Vägar in i skriftspråket. Tillsammans och på egen hand. Stockholm: Natur och Kultur.

Chambers, A. (1993). Böcker inom oss. Om boksamtal. Stockholm: Rabén & Sjögren Bokförlag.

Chambers, A. (1995). Böcker omkring oss. Om läsmiljöer. Stockholm: Norstedts Förlag AB.

Dominikovic, K. Eriksson, Y. & Fellenius, K. (2006). Läsa högt för barn. Lund: Studentlitteratur.

Ejeman, G., & Molloy, G. (1997). Svenska i grundskolan - metodboken. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Frost, J. (2006). Läsundervisning. Praktik och teorier. Stockholm: Natur och Kultur. Guthrie, J. Wigfield, A. Humenick, N. Perencevich, K. Taboada, A & Barbosa, P.

(2006). Influences of stimulating tasks on reading motivation and comprehension. Journal of educational research, (99), 232-245.

Hedström, H. (2006). Katarina Herrlin: Läsning handlar om lust och engagemang. Specialpedagogik, (6), 29-31.

Høien, T & Lundberg, I. (1999). DYSLEXI. Från teori till praktik. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.

Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete: i skola och behandling. Stockholm: Liber.

Johansson, B. & Svedner, P. (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen: undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB.

37

Kylén, J-A. (2004). Att få svar: intervju, enkät, observation. Stockholm: Bonnier Utbildning AB.

Langer, J. (2005). Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.

Lantz, A. (2007). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.

Lundberg, I & Herrlin, K. (2003). God läsutveckling. Kartläggning och övningar. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.

Lundqvist, U. (1995). Läsa Tolka Förstå: Litteraturpedagogiska modeller. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag AB.

Nationalencyklopedin. (2007) Sökord: Läsning. Online. Internet.

http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=247273&i_word=l%e4sning

Sökdatum: 2007-11-07.

Norberg, I. (2003). Läslust och lättläst: att förebygga och reparera lässvårigheter och bevara läslusten. Lund: Bibliotekstjänst AB.

Patel, R & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

På tal om böcker: Om bokprat och boksamtal i skola och bibliotek. (2005). Lund: BTJ Förlag.

Rosén, M. Myrberg, E. & Gustafsson, J-E. (2005). Läskompetens i skolår 3 och 4. Nationell rapport från PIRLS 2001 i Sverige. Göteborg: Göteborgs Universitet. Rosenhouse, J. Feitelson, D. Kita, B. Goldstein, Z. (1997). Interactive reading aloud to

Israeli first graders: its contribution to literacy development. Reading research quarterly, (32), 168-183.

Sandström Kjellin, M. (2004). Läsutveckling hos barn. Solna: Ekelunds förlag.

Skolverket. (2007). PIRLS 2006 Läsförmågan hos elever i årskurs 4- i Sverige och i världen. Stockholm: Fritze.

Stadler, E. (1998). Läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur.

Taube, K. (1995). Svensk läsundervisning i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket.

38

Taube, K. (2007). Läsinlärning och självförtroende – psykologiska teorier, empiriska undersökningar och pedagogiska konsekvenser. Smedjebacken: Norstedts Akademiska Förlag.

Thomsson, H. (2002). Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Tornéus, M. (2000). På tal om språk. En bok om språklig medvetenhet hos barn. Stockholm: Liber AB

Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Trost, J. (2007). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Utbildningsdepartementet. (1994). Kursplaner för grundskolan. Stockholm: Fritze. Utbildningsdepartementet. (1994). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de

frivilliga skolformerna. Stockholm: Fritze.

Wahlström, G. (1993). Gruppen som grogrund. Stockholm: Liber AB

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wilson, K & Trainin, G. (2007). First-grade students’ motivation and achievement for reading, writing, and spelling. Reading Psychology, (28:3), 257 – 282.

39