6 DISKUSSION
6.1 Att stimulera läsintresse
Hur upplever lärare att de stimulerar elevers läsintresse och vilka arbetssätt använder de, var två av våra frågeställningar. Något som kom fram var att lärarens förhållningssätt har stor betydelse. Lärarna framhåller vikten av att själva visa att läsning är något betydelsefullt vilket också Lundberg & Herrlin (2003) skriver om. Att vara lärare handlar i mångt och mycket om att vara en förebild och det har även visat sig i undersökningen att de flesta lärarna är måna om att vara det. När eleverna har tyst läsning sitter även läraren ner med en bok och läser.
Att skapa nyfikenhet hos eleverna är också något som framkom i intervjuerna. Detta står även i kursplanen i svenska och betonas av Sandström Kjellin (2004). Precis som Jenner (2004) skriver är nyfikenheten kopplat till motivation. Vi anser att detta är något som är väldigt viktigt att arbeta för då det i längden utvecklar elevernas intresse på alla plan. Kan det vara så att vi trots allt påverkar eleverna mer än vi tror?
Högläsning har visat sig vara en viktig del i barns utveckling, det betonas av bland annat Dominiković m.fl. (2006), Björk & Liberg (1996) och Chambers (1995). I vår undersökning framkommer att högläsning är något som alla arbetar aktivt med. Det som varierar är antalet tillfällen i veckan samt utformningen av högläsningen. Två av lärarna låter eleverna läsa högt för klasskamraterna och gör det i en trygg och ej utpekande miljö. Detta kopplar vi ihop med självförtroende som bland annat Taube (2007) och Wahlström (1993) skriver om. När en elev i skolan gör något som han får en positiv upplevelse av stärks självförtroendet och i längden blir han en tryggare elev. Positiva upplevelser är viktiga att skapa för alla då det stärker självbilden och tror eleverna på sin egen förmåga och upplever sin situation i skolan trygg då kan eleverna, enligt Wahlström (1993), använda hela sin kapacitet till inlärning. Vad vi inte får glömma är de elever som redan har bra självförtroende och tro att de lyckas hur som helst. Positiv respons är något som alla elever hela tiden måste få uppleva.
Något som vi fann intressant var det som framkom när det gäller val av bok till högläsningen. De flesta lärarna väljer böcker utifrån det som är aktuellt i klassen för tillfället medan en av lärarna skiljer sig från de andra genom att säga att det i de fall det inte är ämnet som styr är det hennes eget intresse som gör det. Vi anser att om valet inte
32
utgår från ett aktuellt ämne så bör det vara elevernas intresse som styr för att de ska få så stor behållning som möjligt av boken.
Likaså vid tyst läsning varierar utformningen, vissa läser regelbundet medan andra använder tyst läsningen när det finns tid över. Vi undrar varför detta sker när man som lärare vet att läsförmågan har gått ner de senaste åren? Är det inte bättre att schemalägga tyst läsning så att man får läsa längre stunder och få en chans att komma in i handlingen? Endast i en intervju betonar läraren att eleverna måste ges tid att läsa i skolan vilket också Chambers (1995) lyfter fram som betydelsefullt. Vi tror att tyst läsning allt för ofta används som utfyllnad. Detta är riskabelt då speciellt elever med svagt läsintresse sällan hinner komma in i handlingen och alltså inte hinner få en positiv upplevelse.
När det gäller val av bok vid tyst läsning får eleverna, enligt lärarna, oftast välja bok själva men alla lärarna framhåller att det i vissa fall krävs att de går in och styr. För att detta ska fungera krävs att läraren har skapat goda relationer till sina elever för att eleverna inte ska få en negativ upplevelse, vilket också en lärare påpekar. Taube (2007) talar om vikten av att acceptera eleven som den är och det tror vi är viktigt för att skapa goda relationer. Att valet av bok oftast sker av eleven själv bekräftas av de enkätsvar eleverna gav då de flesta upplever att de själva väljer bok. Lärarna lyfter fram att när eleverna tipsar varandra om böcker har det större genomslagskraft än när läraren gör det. Vi tycker att detta är något man bör ta vara på, att de som har ett stort läsintresse får dela med sig till sina kamrater. Precis som Chambers (1995) talar om vill vi, om vi får en positiv läsupplevelse, gärna dela med oss till andra. Vi tror att någon på ens egen nivå kan påverka vårt intresse mer än någon annan.
Något intressant som uppkom under bearbetningen av intervjuerna var att vi upptäckte att de flesta av lärarna inte anser sig arbeta med boksamtal samtidigt som de vidare i intervjun beskriver ett arbetssätt som stämmer överens med vad vi anser är boksamtal. Vi menar att boksamtal är ett sätt att bearbeta en läst bok genom att reflektera över och prata om bokens innehåll och den upplevelse den har gett. Detta är något som de flesta lärarna anser är viktigt och säger sig göra men boksamtal kopplar de ihop med specifika modeller. Det är lite synd att lärarna har föreställningen om att det ska vara på ett visst sätt för att vara bra, enligt deras sätt att beskriva hur de bearbetar böcker menar vi att de faktiskt gör det på ett utmärkt sätt. Endast en av lärarna använde sig av Chambers modell för boksamtal men hon framhäver att hon gjort den till sin egen och följer den inte till punkt och pricka, vilket Chambers (1993) framhåller att den inte behöver göras. Precis som när eleverna själva ska läsa högt är det viktigt att det vid boksamtal råder ett tryggt klimat. Eleverna ska, precis som Chambers (1993) betonar, känna att allt är värt att berättas.
Bibliotekets roll har visat sig vara större än vi från början förmodade. Alla lärarna använder biblioteket genom att göra besök samt ta hjälp av bibliotekarien för att ta fram böcker som klassen önskar. Enligt Ejeman & Molloy (1997) är detta funktioner som biblioteket har. Ett par av lärarna samarbetar med biblioteket med hjälp av bokprat, vilket även Nyström beskriver i boken ”På tal om böcker” (1995). Utifrån våra enkäter fick vi också reda på att de flesta elever får tag på sina böcker på biblioteket, vilket vi anser visar ytterligare på bibliotekets viktiga funktion för att stimulera elevers
33
läsintresse. Kanske skulle lärare kunna arbeta ännu mer tillsammans med biblioteket då det är där det finns alla slags böcker och enligt vår undersökning är det den främsta källan till böcker för eleverna.
Det som skilde lärarna åt var deras åsikter om klassrumsmiljöns betydelse för läsintresset. Hälften av lärarna ansåg att den hade stor betydelse medan andra halvan menade att den inte hade så stor betydelse. Taube (2007) och Chambers (1995) menar att det är viktigt att eleverna får vistas i en miljö där det finns stor tillgång till böcker och en variation av böcker. Detta menar vi är en miljö där möbleringen har stor betydelse för stimuleringen av elevernas läsintresse. När dessa lärare planerar sina klassrum är önskan att ha soffor i klassrummet. Detta kopplar vi ihop med Chambers (1995) då han menar att man i klassrummet ska ordna speciella platser som inbjuder till läsning. En av lärarna hade inte tillgång till en soffa men sade att eleverna löste detta ändå genom att hitta egna vrår i klassrummet.
En av lärarna som inte tycker att klassrumsmiljön har så stor betydelse betonar istället klassrumsklimatets påverkan på eleverna. Här menar hon att det betyder mer att det är lugn och ro och en god stämning i klassen än att möblerna står på ett visst sätt. Om detta skriver Norberg (2003), att i ett klassrum ska eleverna känna att de duger, känna sig accepterade och omtyckta då det är klimatet som är undervisningens grundpelare. En annan lärare tror att miljön är mer för oss vuxna än för elevernas skull. Vår övertygelse är att både miljön och klimatet har betydelse för elevernas läsintresse men också för deras lärande i stort.