Sammanfattningsvis har analysen av författarens grammatiska val visat att det icke- heteronormativa förhållningssätt som Wester (2013) sett i materialet främst speglas i ordval där författaren generellt använder begrepp som bryter heteronormen. Analysen har dock kunnat synliggöra att heteronormen i vissa fall upprätthålls genom ordval som förutsätter en heterosexuell parrelation. Det har också visat sig finnas en motsättning i kapitlet där tvåsamhetsnormen både bryts och upprätthålls genom författarens grammatiska val. Grammatiska mönster underbygger en värdering som normaliserar romantisk kärlek i relation till sex och en tradition av att koppla sexualdrift till kön.
Vad gäller pedagogiska praktiker och den sexualdiskurs som styrt sex- och samlevnadsundervisningen i Sverige, har analysen visat att synen på ungdomar som sexuella varelser är viktig i materialet som förutsätter att läsarna har eller kommer ha sex, själva och med andra. Man förutsätter också att läsarna är fyllda av funderingar och att de kan ha svårt för att prata om sex och sexualitet med vuxna och använder grammatiska strategier för att skapa en mer personlig och öppen text. Slutsatsen som kan dras är att det å ena sidan verkar finnas en ansats till normkritiska perspektiv genom att begränsande normer synliggörs och ifrågasätts, men att grammatiska mönster å andra sidan har visat sig underbygga ett andrafokuserat och toleranspedagogiskt förhållningssätt som riskerar att exkludera elever.
7 Diskussion
Att materialet visades byggt av olika förhållningssätt är väntat. Tidigare studier, bl.a. av Kumashiro (Bromseth & Darj 2010), har visat att arbete med normer ofta består av en kombination av olika förhållningssätt till den Andre. Därför är det inte överraskande att de grammatiska valen i Sex & sånt visar såväl normkritiska som toleranspedagogiska drag. Materialet är också nästan 10 år gammalt och kom ut fyra år innan Bromseth & Darj m.fl. (2010) satte namn på och arbetade ihop en metodbok om den normkritiska pedagogiken. Med det sagt kan tänkas att Sex & sånt när det kom låg i framkanten vad gäller normkritik. Att materialet också kom ut samma år som en ny lag stadgades för att stärka elevers skydd mot kränkningar och diskriminering säger kanske också något om den tid materialet är skapat i. Normkritik och förändringsstrategier ligger i tiden, och utvecklingen går fort. Sedan Sex & sånt kom ut har det också skett en skolreform och en del förändringar i styrdokumenten för sex- och samlevnadsämnet. Undersökningen av författarens grammatiska val i kapitel 4 Allt du vill veta om kärlek och sex har synliggjort grammatiska mönster som till viss del konstruerar olika sexualiteter och visat att materialet genomsyras av en mångfacetterad sexualdiskurs, vilket fungerar väl med det uppdrag för sex- och samlevnad som uttrycks i Lgr11. Heteronormen utmanas genom vissa ordval, men upprätthålls genom andra.
Det är viktigt att understryka att författarens medvetenhet av hur hon upprätthåller normer inte är självklar. Normer är så djupt rotade i kultur och samhälle att det kan som privilegierad kan vara svårt att få syn på dem och därför upprätthålla diskriminerande strukturer omedvetet genom språket (Hornscheidt & Landqvist 2014). Den gjorda undersökningen säger därför inte så mycket om författarens egna åsikter, som den gör om rådande maktstrukturer i samhället. När det gäller vilka normer som bryts och upprätthålls i läromaterialet måste man därför också se till kontexten. Att den undersökta texten är ett läromaterial skapad i en kontext och inom en specifik genre gör att den också har styrdokument att följa. Skolans värdegrund byggs ju också av en mängd normer och värderingar som läromaterial måste förhålla sig till. En del normer är bra, andra begränsande, men som Centerwall (2005) sett i den svenska sex- och samlevnadsdiskursen har det länge funnits ett syfte att skydda unga från sexualitetens
negativa sidor. Kanske är tvåsamhetsnormen en sådan. Traditionellt sett har ju sex varit något som ska hållas inom ramen för tvåsamheten, först inom äktenskapet, sedan i den romantiska parrelationen. I takt med att den episodiska sexualiteten2 blir vanligare har
också sex- och samlevnadsundervisningens uppdrag förändrats till ett friare och mindre moraliserande (Giddens 1995; Centerwall 2005). Att analysen av författarens grammatiska val har synliggjort mönster som tyder på en normalisering av sex i relation till romantisk kärlek kan tolkas på olika sätt. Antingen är det helt enkelt så starka normer att författaren inte själv är medveten om dem, eller så handlar det om ett syfte att skydda unga som kanske inte har så mycket erfarenhet av sex med andra och därför kan vara osäkra i sina sexuella relationer. Med detta följer dock en risk att moralisera och konstruera negativa uppfattningar om elever i klassrummet som antingen själva har episodiska sexuella kontakter eller lever inom familjekonstellationer som bryter mot tvåsamhetsnormen.
Funktionalitet i relation till sex togs upp handledningen för sex och samlevnad redan 1977 (Centerwall 2005), så det är inget nytt för den svenska sex- och samlevnadsundervisningen. Ändå verkar det finns något som skaver här. Att personer som möter funktionshinder andragörs och marginaliseras både som sexuellt aktiva och som sexpartners till personer som inte möter funktionshinder, tyder på en maktstruktur där personer med en viss typ av kropp privilegieras framför personer med andra typer av kroppar och där sexuella kontakter mellan dessa konstruerade grupper inte ses som naturligt. Sättet att behandla funktionalitet kan jämföras med vad Bromseth sett gällande homosexualitet, nämligen att det ofta görs till en etisk fråga i undervisningen (Darj & Bromseth m.fl. 2010:36). Då materialet inte hanterar homosexualitet på samma vis, i ett separat avsnitt, utan som en självklarhet vid information om kärlek och sexuella praktiker, kan man kanske tänka sig, eller i alla fall hoppas, att utvecklingen också tar hänsyn till funktionalitet och kommer behandla det på ett mer normkritiskt sätt i framtida material.
För att undersökningen skulle rymmas inom examensarbetets ramar har jag varit tvungen att avgränsa mig mycket och därmed tvingats bortse från viktiga perspektiv. Flera av de studier jag lyft i kapitel 2 och 3 (Centerwall 2005; Martinsson & Reimers m.fl. 2008; Epstein & Johnson 1998) har sett hur sexualitet konstrueras och lärs ut i
förhållande till flera skillnadsskapande kategorier som genus, klass, ras, etnicitet, funktionalitet och ålder. Eftersom jag gått in i analysen utan förutbestämda perspektiv visste jag inte vad jag skulle finna och jag var snabbt tvungen att avgränsa mig till några få mönster jag fann intressanta för syftet. Analysen i detta examensarbete har därför avgränsats till normer kring genus, funktionalitet och tvåsamhet. Det betyder inte att andra perspektiv inte finns eller är mindre intressanta. För framtida studier hade det därför varit intressant att ta in fler perspektiv och se hur läromaterial för sex- och samlevnad, eller andra ämnen för den delen, konstruerar sexualitet i förhållande till andra skillnadsskapande kategorier t.ex. klass och etnicitet.
Undersökningar av läromedel kan synliggöra intressanta saker, men man får inte helt bortse ifrån den faktiska undervisningssituation de verkar i. På många punkter är materialet kortfattat och man får utgå ifrån att lärare kompletterar och förklarar innehållet. Att Sex- och sånt är bland de vanligaste materialen att använda i sex- och samlevnadsundervisning behöver därför inte betyda att undervisningen som sådan har ett andrafokuserat förhållningssätt när det t.ex. gäller funktionalitet. Språket är en viktig faktor för hur normer upprätthålls eller utvecklas, men att läromaterial skrivs med ett ”felfritt” språk är inte den ensidiga lösningen för att förändra maktstrukturer och får inte bli ett självändamål.
Studien i detta examensarbete kunde visa att normer verkar i mer komplexa mönster än vad Westers (2013) granskning i skolverkets rapport kom fram till. Som lärare kan vi alltså inte helt lita på någon annans granskning, utan vi måste själva, med normkritiska ögon, granska och reflektera kring språket i klassrummet, både i tal och skrift, så att normer och maktstrukturer som upprätthålls genom det kan synliggöras och utmanas i undervisningen.
Med min undersökning hoppas jag att jag belyst hur normer och värderingar förmedlas genom text på ett sätt som inte alltid är uppenbart och hur viktigt det är att som lärare med ett normkritiskt förhållningssätt granska de texter vi sätter i händerna på eleverna. Jag hoppas också att mitt arbete kan inspirera lärare och lärarstudenter att utmana sig själva att utveckla sin kunskap om normer och maktstrukturer och hur dessa tar sig i uttryck i språket, så att den normkritiska pedagogiken snart kan bli den dominerande i den svenska skolan. I en skola för alla måste målet vara att hela tiden utmana normer så att det gemensamma ”vi” som skapas faktiskt inkluderar alla elever.
Litteraturlista
Ambjörnsson, Fanny (2003). I en klass för sig – Genus, klass och sexualitet bland
gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront förlag.
Ambjörnsson, Fanny (2006). Vad är queer? Stockholm: Natur & kultur.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2005). Textens mening och makt; Metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 2:a upplagan.
Lund: Studentlitteratur.
Brade, Lovise. et al. (2008). I normens öga – metoder för en normbrytande
undervisning. Stockholm: Stiftelsen Friends.
Bromseth, Janne & Darj, Frida (red.) (2010). Normkritisk pedagogik – Makt, lärande
och strategier för förändring. Uppsala: Uppsala universitet, Centrum för
genusvetenskap.
Butler, Judith (2007. Genustrubbel – feminism och identitetens subversion. Svensk översättning av Suzanne Almqvist. Göteborg: Daidalos.
Centerwall, Erik (2005). ”Med moralen som styrmedel” s. 25-33 i Hela livet: 50 år med
sex- och samlevnadsundervisning. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Centerwall, Erik & Olsson, Hans (2005). ”Heterofestival i skolan! - vad skolan och lärarna säger och gör har betydelse” s. 151-163 i Hela livet: 50 år med sex-
och samlevnadsundervisning. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Epstein, Debbie & Johnson, Richard (1998). Schooling sexualities. Buckingham: Open University Press.
Fairclough, Norman (1992). Discourse and Social Change. Cambridge: Polity Press. Fairclough, Norman (2010) Critical Discourse Analysis – The Critical Study of
Language. 2:a upplagan. Harlow: Pearson Education Limited.
Fairclough, Norman & Wodak, Ruth (1997), ”Critical Discourse Analysis”, i van Dijk, Teun A (red.) Discourse as Social Action. Discourse Studies 2. A
Multidisciplinary Introduction. London: Sage.
Giddens, A. (1995). Intimitetens omvandling: Sexualitet, kärlek och erotik i det
moderna samhället. Nora: Bokförlaget Nya doxa
Hedeboe, Bodil & Polias, John (2008). Genrebyrån – En språkpedagogisk funktionell
Holmberg, Per, Karlsson, Anna-Malin & Nord, Andreas (red.) (2011). Funktionell
textanalys. Nordstedts.
Holmberg, Per & Karlsson, Anna-Malin (2013). Grammatik med betydelse – En
introduktion till funktionell grammatik. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Hornscheidt, Lann & Landqvist, Mats (2014). Språk och diskriminering. Lund: Studentlitteratur.
Janouch, Katerina (2006). Sex & Sånt. Stockholm: Natur & Kultur.
Kumashiro, Kevin (2002). Troubling education. Queer actiivsm and Antioppressive
Pedagogy. New York/London: RoutledgeFalmer.
Martinsson, Lena & Reimers, Eva (red) (2008). Skola i normer. Malmö: Gleerup.
Elektroniska referenser
Lgr11 (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket. Tillgänglig på internet: <http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa- enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws
%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2575> [2015-02-13]
RFSU (Riksförbundet för sexuell upplysning) Artikel om sex och funktionalitet: Funkis
– sex i vardagen – så gör du! Publicerad 2015-01-20. (Senast uppdaterad: 2015-01-28)
Tillgänglig på internet: <http://www.rfsu.se/sv/Sex--relationer/Sexualitet-och- funktionsnedsattningar/Funkis- sex-i-vardagen---sa-gor-du/> [2015-03-03] Skolverket (2013). Sex- och samlevnadsundervisning i grundskolans senare år -
Jämställdhet, sexualitet och relationer i ämnesundervisningen. Årskurserna 7-9.
Tillgänglig på internet: <http://www.skolverket.se/om- skolverket/publikationer/visa- enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws
%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3124> [2015-02-23]
Wester, Maria (2013). En granskning av metodböcker i sex- och samlevnads-
undervisningen. ”Metoden får inte bli ett självändamål”. Tillgänglig på internet:
http://gratisiskolan.se/ma/wp-content/uploads/2013/08/En-granskning- av- metodböcker- i-sex-och-samlevnad.pdf [2015-02-12]