Vi har valt att sammanfatta och göra våra slutsatser genom att ha våra frågeställningar som underrubriker. Detta för att kunna förklara vad vi kommit fram till och vad vår empiri visat.
4.6.1 Vilka strategier används i två grundskolor mot kränkande behandling och
mobbning, och vilka för/och nackdelar ser lärarna med dessa strategier?
På de två grundskolor vi har gjort vår undersökning använder de sig av två olika metoder för att förebygga kränkande behandling. På den ena skolan används Olweus-metoden och på den andra EQ-metoden.
Olweus-metoden är inte bara en förebyggande metod utan till metoden finns även ett åtgärdsprogram ifall mobbning skulle finnas. Det vi funnit är att pedagoger och elever aktivt arbetar med metoden. Den finns ständigt närvarande och alla verkar förstå vad den har för syfte. Däremot har empirin, framförallt intervjun med pedagogen på skolan, visat en del kritik. Även i arbetslagets diskussioner är man kritisk till arbetet med Olweus-metoden. De upplever att den inte är skräddarsydd för deras skola, och deras särskilda problem, som en mångkulturell skola. Denna lite negativa attityd verkar påverka eleverna ibland. Man kan se liknande svar i deras enkäter om exempelvis filmen. Att nästan alla, pedagog och elever nämner den som dålig och gammeldags, kan knappast ses som en slump. Alltså påverkas eleverna till viss del av pedagogens negativa inställning. En annan kritisk synpunkt från framförallt pedagogernas sida är att det har varit en tung process att göra en synvända, att ändra tidigare arbetssätt ganska drastiskt och att verkligen vara tvungen att använda Olweus material i allt arbete mot kränkande behandling. Däremot är både rektor, pedagoger, elever och föräldrar väldigt nöjda med de nya rutinerna under rasterna. Att fler vuxna är utomhus, miljön på skolgården har förbättras och material såsom bollar, hopprep och annat har köpts in, för att eleverna ska göra konstruktiva saker på rasten istället för att bråka med varandra. Rektorn på Olweus-skolan tycker att arbetet mot mobbning har utvecklats positivt med hjälp av Olweus åtgärdsprogram, hon upplever att skolans personal är mer självsäkra och utbildade att klara av situationer som dyker upp. Däremot är hon medveten om att personalen har känt att arbetsbelastningen, som tillkommit tillsammans med Olweus-metodens implementering, varit tung. Detta ser hon som en negativ del i arbetet.
EQ-metoden är en metod man använder sig av för att förebygga mobbning eller kränkande behandling. Både pedagoger och elever arbetar aktivt med denna metod under skolans gång, och de flesta är positiva. Även föräldrarna är positiva till EQ, som de även har fått möjlighet att prova på en kväll på ett öppet hus som skolan hade. Både pedagoger och elever utvecklas i sitt tänkande, och hur man hanterar sina känslor på ett bra sätt i olika situationer. De pedagoger som är mindre positiva till EQ hävdar orsaken på osäkerhet, hur man ska arbeta med eleverna och att tiden inte alltid räcker till. Det krävs trots allt en del planering och fortbildning för att kunna genomföra lektionen på ett bra sätt för eleverna. En annan negativ faktor är även att den planerade EQ-lektionen tas från ett annat ämne. Detta känner lärarna att det inte alltid finns tid med. De elever som inte är nöjda upplever vi har svårt för att öppet prata om känslor i grupp. Man får intryck av att de helt enkelt tycker det blir en jobbig situation.
Den nya rektorn på EQ-skolan är väldigt nöjd med metoden. Hon kan inte se något negativt med arbetet och tycker att samarbetet fungerar väldigt bra med både elever och personal.
4.6.2 Vilka orsaker ser pedagogerna som de främsta då mobbning uppstår?
De pedagoger vi genom undersökningen har kommit i kontakt med är alla eniga. De anser att det är svårt att peka ut någon särskild egenskap på antingen mobbaren eller den mobbade. De tycker att de situationer de varit i kontakt med av mobbningskaraktär har varit unika. Däremot nämner de att det alltid har funnits en viss hierarki bland barnen i skolan. De menar vidare att det finns många barn idag som får för lite uppmärksamhet och vuxentid, därför gör de saker bara för att få synas och höras. De tycker också att samhället i sig har blivit hårdare. Det är allt vanligare med en tuff attityd i dagens samhälle. Bland annat Olweus tycker däremot att det finns olika personlighetsmönster hos både offret och utövaren. Offret är en person med dålig fysisk styrka och väldigt ängslig, medan mobbaren är stark fysiskt och aggressiv. Även uppfostringsmönstret skiljer sig åt enligt Olweus, offret har blivit överbeskyddat med mycket positiv fysisk kontakt, medan mobbaren har fått en inkonsekvent uppfostran och troligen blivit utsatt för fysiskt våld och tillåtande attityd gällande aggressivitet. Mobbaren har inte heller fått någon positiv fysisk kontakt (Fors 1993:21). I vår undersökning tyder det på att pedagogerna upplever det annorlunda än forskaren Dan Olweus. Vi får känslan av att pedagogerna inte vill peka ut någon särskild egenskap. Här märker vi att pedagogerna inte
samtycker med viss forskning inom området. Detta kan ses som problematiskt att forskare och pedagoger på plats inte utgår från samma ståndpunkter och upplevelser. Mer forskning som utgår från eleverna hade varit önskvärt.
4.6.3 Vad vet, och tycker, eleverna samt föräldrarna om arbetet mot mobbning?
I vår empiri går här att finna en del kritik från eleverna på Olweus-skolan. De verkar vara fullt införstådda med vad mobbning är och vad det innebär. De förstår skillnaden mellan att bara retas lite och regelrätt mobbning. Det framkommer också att eleverna känner att lärarna inte alltid uppmärksammar problem förrän man själv säger till. Detta kan bli problem för de elever som kanske inte vänder sig till läraren i rädsla för repressalier. På Olweus-skolan visar enkäterna bland eleverna att det förekommer en del mobbning men flera av eleverna tror inte lärarna vet om det. En elev svarar att om man går in på en rast och säger till så får man ingen hjälp förrän efter rasten och då av någon av de tre extra insatta personalen som ansvarar för rasterna. Man förstår av elevernas svar att de ganska ofta känner sig förbisedda av de vuxna, detta är i så fall ett allvarligt problem, då det är för eleverna som de vuxna har ansvar för. Av enkäterna framgår att ungefär hälften tycker att lektionerna de har med Olweus-metoden funkar bra. Medan resterande inte är nöjda. Många tar upp Olweus filmen som extremt löjlig. Under observationen på Olweus-skolan upplever man att det inte riktigt tas på allvar av eleverna. Läraren brusar upp och verkar känna sig pressad av situationen.
På EQ-skolan verkar eleverna vara väll insatta i vad mobbning innefattar, de har varken sett eller hört att det förekommer någon mobbning på skolan under vår undersökningsperiod. Överlag tycker eleverna att skolan arbetar bra för att förebygga mobbning medan någon känner att det inte händer något förrän man säger till, då får man hjälp. Här ser vi en likhet med Olweus-skolan. Däremot upplever eleverna här att de verkligen får hjälp om de behöver. Attityden på denna skola är överlag mer positiv till både metod och arbetssätt. De flesta är väldigt positiva till EQ-metoden och tycker det är roligt att arbeta med samarbetsövningar, känslor och dilemmafrågor, och att det är något som man kan ta med sig när det uppstår en situation. Några av eleverna tycker inte det är så roligt, det tror vi kan bero på att man har svårt för att visa sina känslor inför andra, att vara öppen, därför säger man att det är tråkigt. Under vår observation på EQ-lektionen kunde man inte direkt se några tecken på att eleverna verkligen tyckte det var tråkigt, men däremot lite blygsamhet när man skulle prata i gruppen.
Detta kan kanske avhjälpas över tid, att eleverna blivit alltmer trygga efterhand i sin grupp. En vidare undersökning hade kanske visat ett annat resultat.
Föräldrarnas inställning till EQ-metoden är positiv. De föräldrar som inte är så insatta i metoden vill gärna få mer kunskap. De flesta föräldrar upplever att det inte förekommer någon mobbning på skolan just nu, men att man vid mobbningssituationer på skolan ofta får informationen från andra barn och föräldrar och inte från skolan. Att föräldrarna får höra om sådana saker från andra håll än skolan är naturligtvis en brist som skolan bör se över. Samtidigt är intentionen från pedagogerna angående detta att man ska vara försiktiga i att gå ut med det för snabbt. Man vill hålla det inom de inblandade. Ett annat önskemål som framkommer från föräldrarna, men även från barnen, är att de önskar det fanns fler vuxna ute på skolgården. Det verkar i vårt resultat som om detta är ett genomgående önskemål. Att pedagoger, elever och föräldrar känner ökad trygghet under rasterna om det finns många vuxna utomhus. Detta framgår även i forskning vi tagit del av, vikten av att få så lite frizoner som möjligt för att motverka kränkande behandling och mobbning.