5. Diskussion
5.1 Sammanfattning och slutsatser
Syftet med studien är att undersöka och förklara hur ett fritidshem kan se ut vilket vi har valt att belysa genom en rundvandring på de två fritidshemmen som ingår i studien. Vi vill på det sättet ge en bild av hur platsen fritidshem kan se ut. Syftet är också att belysa hur
fritidsläraren ser på sin yrkesroll inom skola och fritidshem. Studien har gjorts utifrån följande frågeställningar:
Hur ser platsen fritidshem ut?
Hur uppfattar fritidslärare sin yrkesroll?
Hur ett fritidshem ser ut skiljer sig från verksamhet till verksamhet, det ena fritidshemmet är mycket sällan det andra likt i utformning av lokaler. Under våra observationer av
fritidshemmen tittade vi även efter om det fanns några större skillnader som kunde bero på fritidshemmens läge, ett fritidshem i en liten by och ett i en storstad. Den skillnad vi kunde urskilja och sammankoppla med läget var storleken på hela fritidshemmen. På fritidshemmet Månen i den lilla byn är alla årskurser tillsammans medan på fritidshemmet där vi besökte avdelning Solen har alla årskurser sin egen fritidsavdelning och lokaler på grund av att skolan är stor med ett mycket större antal elever.
Både Solen och Månen är integrerade med skolan och använder förskoleklassens lokaler för verksamheten. På avdelning Solen fick vi uppfattningen att det saknades planerad verksamhet och att barnen bara ägnade sin tid i verksamheten åt fri lek, medan fritidshemmet Månen har planerad verksamhet varje dag. Dock kan den planerade verksamheten få stå åt sidan vid sjukdom eller personalbrist berättar personalen. Vi noterade även att på fritidshemmet Månen används röda lite större prickar för att markera var ”endast vuxna” har tillträde, vilket
innefattade personalens toalett, personalens kapprum och ett antal lådor i de olika rummen där det förvaras material som barnen inte ska ha tillgång till utan vuxens närvaro eller tillåtelse.
36
Detta system kan ses som en maktaspekt mot barnen. Vi kan dock även se en mening med detta då barnen av olika anledningar inte kan ha tillgång till alla utrymmen och då är den röda markeringen ett sätt att nå alla barnen med den informationen.
Den andra frågeställningen i studien är hur uppfattar fritidslärare sin yrkesroll och slutsatsen vi kommit fram till är att alla tre informanter Gunilla, Maria och Mona känner sig relativt trygga i sin yrkesroll och ser den som ett viktigt komplement till skolundervisningen. Ett återkommande problem med yrkesrollen och yrkesidentiteten har varit att definiera och avgränsa yrkesinnehållet och kompetensen (Hansen, 1999). Maria tar upp att hon och hennes kolleger får för lite stöd från rektorn och att resurserna läggs främst på skolan och lärare. Vi ser att Gunilla, Maria och Mona arbetar alla tre med praktisk undervisning under skoldagen vilket brukar bli fritidspedagogernas uppgift. Maria och Mona har hand om bildlektioner och Maria har även idrott med den klass hon arbetar i. Gunilla arbetar praktiskt med matematik och svenska i förskoleklassen. Även i fritidshemmets verksamhet ansvarar Mona och Maria för bild och skapande och i Marias fall även för idrott och rörelse. Hansen (1999) skriver att ” [ä]ven om fritidspedagogen och läraren arbetar med samma barn, är lärarens uppgift mer ”intellektuell” medan fritidspedagogens är ”praktisk” med åtföljande lägre status” (Hansen, 1999). Vi har dock inte uppfattat under studiens gång att någon av fritidspedagogerna i studien känt att de har lägre status än lärarna. Gunilla är dock väldigt noga med att vid flera tillfällen påpeka att man ska skilja på yrkesrollerna. ”Man ska skilja på våra yrkesroller. Det är viktigt att man vet att fritidspedagog är en fritidspedagog, barnskötare är en barnskötare och grundskolelärare är en grundskolelärare”. I intervjuerna framkommer också en betoning på att vara viktig. Den egna yrkesidentiteten framhålls dessutom genomgående på ett sätt som kan tyda på att den inte uppfattas som självklar.
5.2 Metoddiskussion
Empirin i denna studie bygger på intervjuer med två fritidspedagoger och en snart färdig utbildad fritidslärare, alla tre har arbetat som fritidspedagoger under lång tid. Intervjuerna kunde gjorts annorlunda på så sätt att de skulle ha utförts under mer lugn och ro. Vi kunde känna att inspelningen av intervjun gjorde så att våra informanter blev lite tillbakadragna med sina svar. Det fick oss att undra över om vi fått andra svar om vi inte spelat in. Under
intervjun med Gunilla fick hon lämna under ett flertal tillfällen för att hjälpa till i
37
Intervjun med Maria var den första vi gjorde och den flöt på bra utan något som störde men både informanten och intervjuaren var väldigt nervösa så vi skulle kunna ha övat
intervjuteknik på varandra innan vi gick ut. Det kändes som att Mona höll lite tillbaka på sina svar då vi utförde intervjun i ett rum där annan personal var närvarande. Observationerna av fritidshemmen hade vi lagt upp bra och tagit rikligt med fotografier för att göra beskrivningen så verklighetstrogen som möjligt.
En del av forskningen är baserad på Skolverket och är kanske därför inte helt objektiv. Detta har vi varit medvetna om men källorna har trots detta valts att inkluderas då vi ansåg att de var relevanta för studien. Vi har haft svårt att få tag på en del böcker som vi har velat använda oss av i vårt arbete. Några av böckerna har vi inte kunnat hitta medan en del har vi stått i kö på, men har inte haft tur. Det har lett till att vi har använt oss mycket av hänvisningar istället för primärkällor.
5.3 Relevans för professionen
När man söker på fritidshemmet och fritidspedagogernas syn på sin yrkesroll kan man se att det finns väldigt lite forskning kring dessa ämnen. Vi valde att göra en studie om
fritidshemmet och fritidspedagogers syn på sin yrkesroll, eftersom vi ville öka kunskapen för läsaren av studien. Vi önskar att de får en inblick i hur ett fritidshem kan se ut om de aldrig har besökt ett fritidshem. Vår läsare av studien ska få möjligheten att se skillnaden mellan ett fritidshem i en by och fritidshem i en storstad. Vi vill även öka kunskapen vad gäller
fritidspedagogernas syn på sin yrkesroll, om hur de ser på sin roll i skolan och på
fritidshemmet. Förhoppningen är att vidare diskussioner kan leda till att yrkesrollen tydliggörs och att professionen stärks.
5.4 Fortsatt forskning
Under studiens gång kände vi att det hade varit intressant att gå djupare i fritidspedagogens olika yrkesroller i skolan och på fritidshemmet, vilket vi kunnat utveckla om studien hade fortlöpt genom att följa våra informanter både under skoltid och på eftermiddagen på
fritidshemmet. På så sätt hade vi fått en inblick i de skillnader som kan finnas i yrkesrollen i de två verksamheterna. Relationen mellan fritidspedagogen och läraren kunde även
38
undersökts djupare. Det hade även varit intressant att ta del av lärarnas syn på fritidspedagogerna och deras yrkesroll.
39
Referenser
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Andersson, Birgit (2013). Nya fritidspedagoger - i spänningsfältet mellan tradition och nya
styrformer. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2013 Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-65021
Arvastson, Gösta & Ehn, Billy (red.) (2007). Kulturnavigering i skolan. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning
Bell, Judith (2000). Introduktion till forskningsmetodik. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur Bergkvist, Jessica & Fuhrman, Helena (2012). Fritidshem. Inspiration, meningsfull
verksamhet. Stockholm: Natur & Kultur
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Calander, Finn (1997): Lärarna, fritidspedagogerna och kampen om den vita tavlan,
Pedagogisk forskning i Sverige nr.2, s. 105-118, ISSN 1401-6788
http://pedagogiskforskning.se/wp-content/uploads/2012/11/calander.pdf (2015-02-05)
Calander, Finn (1999). Från fritidens pedagog till hjälplärare: fritidspedagogers och lärares
yrkesrelation i integrerade arbetslag. Diss. Uppsala : Universitet
Calander, Finn (2001). Fritidspedagogen: läraren, barnavårdaren eller fritidsledare? En analys av utskick till medlemmarna i Sveriges Fritidspedagogers Förening 1969-1979. Forskning i Lärares Arbete. Rapport nr 10 . Uppsala universitet: Institutionen för lärarutbildning
Carlgren, Ingrid (2001). Fritidspedagogerna och skolans utveckling. Stockholm: Lärarförbundet
Dahl, Marianne (2014). Fritidspedagogers handlingsrepertoar: pedagogiskt arbete med barns
olika relationer. Diss. Kalmar: Linnéuniversitetet
Erdis, Mare (2011). Juridik för pedagoger. Lund: Studentlitteraturer
Haglund, Björn (2004). Traditioner i möte: en kvalitativ studie av fritidspedagogers arbete
40
Hansen, Monica (1999). Yrkeskulturer i möte: läraren, fritidspedagogen och samverkan. Diss. Göteborg : Univ. Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/7609
Hammarén, Nils & Johansson, Thomas (2007). Identitet, vilka är du? Stockholm: Natur och Kultur
Hippinen, Anneli (2011). En yrkesroll i förändring I: Pihlgren, Ann S. (red.). Fritidshemmet
fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i skolan. Lund: Studentlitteratur
Johansson, Inge (2011) Fritidshemspedagogik. Idé-ideal-realitet. Stockholm: Liber Lilja, Peter (2014). Negotiating teacher professionalism [Elektronisk resurs] : on the
symbolic politics of Sweden's teacher unions. Diss. Malmö : Malmö högskola, 2014
Tillgänglig på Internet: http://dspace.mah.se/handle/2043/17072
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Pihlgren, Ann S. (red.) (2011). Fritidshemmet, fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i
skolan Lund: Studentlitteratur
Rohlin, Malin (2012). Fritidshemmets historiska dilemman: en nutidshistoria om
konstruktionen av fritidshemmet i samordning med skolan. Stockholm: Stockholms
universitets förlag
Skolverket (2014). Allmänna råd – fritidshem. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2007). Allmänna råd – Kvalitet i fritidshem. Stockholm: Skolverket
http://www.linkoping.se/Global/Skola%20och%20barnomsorg/F%C3%B6rvaltning/gemensa mt/Fritidshem.pdf?epslanguage=sv (2015-02-06)
Skolverket (2011). Fritidshemmet- lärande i samspel med skolan. Stockholm: Skolverket
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2729 (2015-01-12)
Skolverket (2012). Fler elever i fritidshem men färre verksamheter. Stockholm: Skolverket
http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/nyhetsarkiv/2.7608/fler-elever-i- fritidshem-men-farre-verksamheter-1.171019 (2015-01-27)
41
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet (1990) Forskningsetiska principer. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (2014-12-29)
42