implementeringsprocessen fortskridit använde vi oss av underfrågorna: Kan det urskönjas några framgångsfaktorer och/eller hinder av särskild betydelse i kommunernas implementeringsprocesser av Beslutsstöd? Upplever
respondenterna att kommunernas mål med implementeringen och praktiserandet av Beslutsstöd uppnåtts?
Kan det urskönjas några framgångsfaktorer och/eller hinder av särskild betydels i kommunernas implementeringsprocesser av Beslutsstöd?
Motivation visade sig ha varit en betydelsefullfaktor i samtliga kommuner under inledningsfasen. Ett visst motstånd uppstod på grund av osäkerhet inför den förändring som den nya arbetsmetoden innebar. Det framkom även upplevelser av att arbetsmetoden var komplex och att arbetsmaterialet inte var klart. Detta ledde till att motivationen hos praktikerna inte var så hög i början, vilket vi tolkade hade kunnat utgöra ett hinder i implementeringsprocessen.
Ledningen visade sig ha varit en betydelsefull faktor under
implementeringsprocesserna angående motivationsarbete. Hur ledningen prioriterade Beslutsstöd har, särskilt under inledningsfasen, visat sig påverka praktikernas motivation till att arbeta efter arbetsmetoden. I Kommun A
upplevdes att Beslutsstöd endast var prioriterat i ord under inledningsfasen vilket vi tolkade som en negativ aspekt gällande praktikernas upplevda motivation. Motivationen ökade sedan bland praktikerna då prioriteringen från ledningens sida blev tydlig, vilket vi tolkade som en positiv aspekt. Respondenternas upplevelser i Kommun B skiljde sig åt vilket gjorde det svårt att säga huruvida ledningens förhållningsätt varit en framgångsfaktor eller hinder i förhållande till motivationen hos praktikerna under kommunens implementeringsprocess. I
57 Kommun C upplevdes ledningen inte prioritera implementeringen av Beslutsstöd, vilket vi tolkade som en negativ aspekt i förhållande till praktikernas motivation under implementeringsprocessen.
I samtliga kommuner kunde vi urskilja bakomliggande faktorer till den bristande motivationen och det motstånd som upplevdes av praktikerna under
implementeringsprocessen. Dessa faktorer har vi tolkat som hinder. I Kommun A ifrågasattes värdet och meningen med Beslutsstöd. Vi tolkade det som att
praktikerna inte såg någon fördel eller nytta med den nya arbetsmetoden i implementeringsstarten. Vilket vi tolkade grundade sig i att praktikerna inte upplevde ett behov av Beslutsstöd då de redan ansåg att de gjorde bedömningar enligt liknande struktur. I Kommun C framkom upplevelser om att
arbetsmaterialet inte var klart när kommunen skulle implementera det. Enligt vår tolkning kunde upplevelsen av ett ofullständigt material inneburit svårigheter i att uppfatta relevansen av arbetsmetoden. Det kunde också urskiljas att Beslutsstöd upplevts som en komplicerad arbetsmetod i Kommun A och B. Exempelvis på grund av att frågorna var svåra att formulera och strukturen på arbetsmetoden upplevdes som teoretisk och därmed tidskrävande. Vi tolkade det som att det i samtliga kommuner funnits upplevelser av arbetsmetoden som komplex och att det kan ha gjort att praktikerna haft svårigheter att se nyttan som arbetsmetoden kunde medföra. På så vis kunde dessa upplevelser gjort att motstånd uppstått vilket generat upplevelser av bristande motivation.
Genom respondenternas svar kunde vi urskilja en del faktorer som kan ha främjat motivationen hos praktikerna. Dessa faktorer tolkade vi kunde ha inneburit olika framgångsfaktorer för kommunerna i deras implementeringsprocess. I Kommun A upplevdes att motivationen ökade då en respondent insåg att kommunens
praktiker inte uppfyllde sitt ordinatörsansvar fullt ut. Både Kommun A och B upplevde att motivationen ökade efter att de anpassat Beslutsstöd till sin
verksamhet. Vi tolkade det som att arbetsmetoden då stämde bättre överens med kommunernas behov och förväntningar. I Kommun B kunde vi också urskilja att den sociala dimensionen bidragit till ökad motivation hos praktikerna. Detta genom att arbetsgruppen som redan hade börjat praktisera arbetsmetoden kunde framhålla fördelarna med Beslutsstöd till den enskilde. Även Kommunförbundet Skånes handledare framhölls ha bidragit till att motivationen ökat hos praktikerna. Information visade sig även ha varit en viktig faktor i kommunernas
implementeringsprocess. Vi tolkade det som att respondenterna från Kommun A både hade positiva och negativa upplevser angående om informationen från utbildningen varit tillräcklig för att praktikerna skulle känna sig säkra i att praktisera Beslutsstöd. Därför kunde det inte dras någon generell slutsats om huruvida dessa upplevelser inneburit ett hinder eller fungerat som
framgångsfaktor i Kommun A´s implementeringsprocess. I Kommun B hade samtliga respondenter positiva upplevelser av informationen från utbildningen i Beslutsstöd. Alla respondenter ansåg att informationen varit tillräcklig för att de skulle känna sig säkra i att praktisera Beslutsstöd. Vi tolkade respondenternas gemensamma upplevelse som en positiv aspekt och möjlig framgångsfaktor i kommunens implementeringsprocess. I Kommun C framkom att informationen praktikerna fått i utbildningarna varit förståelig. Dock har praktikernas upplevelse varit att Beslutsstöd varit komplext att utföra i praktiken, vilket vi tolkat kan ha påverkat praktikernas anammande av arbetsmetoden negativt och därmed utgjort ett hinder i implementeringsprocessen.
58 Det framkom att kommunerna har hanterat osäkerheten som uppstått i
praktiserandet av Beslutsstöd genom informationstillförsel på olika vis. Vår tolkning var att Kommun A beaktade problem och oklarheter under
implementeringsprocessen genom att arbeta mycket med problem och lösningar då frågor uppstått under implementeringsprocessen. Detta kunde ses som att kommunen försökt hantera osäkerhet angående Beslutsstöd genom ökad information för att besvara olika frågetecken. Vi tolkade detta agerande som en möjlig framgångsfaktor i Kommun A´s implementeringsprocess. Det framkom dock att det borde ha ordnats uppföljningstillfällen för hur praktikerna upplevde att implementeringen och praktiserandet av Beslutstöd utvecklades i det dagliga arbetet. Uppföljningstillfällena hade enligt oss även kunnat bidra med
informationsspridning vilket är en viktig faktor under en implementeringsprocess. Denna upplevelse tolkade vi kunnat ha utgjort ett möjligt hinder i
implementeringsprocessen. Samtliga respondenter i Kommun B har svarat att de ökat informationen i gruppen vid osäkerhet, exempelvis genom möten eller ytterligare utbildning. Syftet med kommunernas insatser tolkade vi ha varit att skapa trygghet i användningen. Vi tolkade det som att informationsbearbetning varit viktigt i Kommun B och att denna prioritering kan ha varit en
framgångsfaktor i kommunens implementeringsprocess.
I de tre kommunerna framkom olika upplevelser angående huruvida hemsidan har varit till hjälp under implementeringen av Beslutsstöd. Utifrån en respondent från Kommun A, en från Kommun B och respondenten från Kommun C tolkade vi det som att hemsidan har kunnat bidra till informationsgenerering och därmed kunnat minska osäkerheten under implementeringen och i användningsförfarandet av Beslutsstöd. På så vis tolkade vi det som att hemsidans information kan ha utgjort en positiv aspekt och möjligen varit en framgångsfaktor i kommunernas
implementeringsprocess, särskilt om fler praktiker inom kommunen också upplevt hemsidan som sådan. Det framkom både från Kommun A och B att en del
respondenter ställde sig tveksamma till hemsidan eller aldrig använt den, vilket vi tolkade vi som att hemsidan inte behöver ha utgjort någon större framgångsfaktor under kommunernas implementeringsprocess.
Tid har visat sig varit en viktig resurstillgång och därmed en betydelsefull faktor för kommunerna under deras implementering av Beslutsstöd. Kommun A
beaktade att det var nödvändigt att avsätta tid för genomgångar och diskussioner om Beslutsstöd. Vi tolkade det också som att kommunen intog ett succesivt tillvägagångssätt under inledningsfasen av implementeringsprocessen. Det framkom att även Kommun B valde ett succesivt tillvägagångssätt som strategi under implementeringen av Beslutsstöd. Vi tolkade det som att Kommun A och B´s succesiva övergång till det nya arbetssättet inneburit en möjlighet för kommunerna att pröva Beslutstöd i måttlig skala innan de avgjorde om de ville implementera Beslutsstöd i full skala. Vi tolkade detta tillväggångsätt som en framgångsfaktor under kommunernas implementeringsprocesser. I Kommun B framkom att ledningens restriktion om att införandet av Beslutsstöd skulle ske inom befintliga ramar medförde att det tog längre tid för kommunen att införa Beslutsstöd i praktikernas arbete än vad som planerats. Vilket vi tolkade som en negativ aspekt då detta skapade en viss tröghet som kan ha inneburit ett hinder i kommunens implementeringsprocess.
59 Möjligheten och förmågan till anpassning av Beslutsstöd visade sig vara en
betydelsefull faktor för kommunerna under deras implementering av Beslutsstöd. I samtliga kommuner framkom olika anpassningssvårigheter av Beslutsstöd under implementeringsprocesserna. Det visade sig att Beslutsstöd upplevts komplext av olika anledningar. En problematik som framkom av en respondent från Kommun A var att Beslutsstöd medförde mer arbete gällande att dokumentera i journalen. Vi tolkade det som att tröghet skapades i praktikernas dokumentationsprocess då Beslutsstöd inte var utvecklat som datastöd, vilket gjorde att dokumentationen blev mer tidskrävande då praktikerna blev tvungna att göra det manuellt. I Kommun A lyftes arbetsmetodens komplexitet upp ur ett patientperspektiv. Frågorna utifrån Beslutsstöd upplevdes vara svåra för patienterna att förstå. Detta kunde i sin tur enligt vår tolkning bero på att frågorna också upplevts som svåra för praktikerna att formulera på rätt sätt. Respondenten från Kommun C framförde upplevelser om svårigheter gällande att arbeta med Beslutsstöd i praktiken. Det framkom också att respondenten upplevde att materialet inte var färdigt och att datastödet saknades. I Kommun B framkom att Beslutsstöd upplevdes som en komplicerad arbetsmetod. Vi tolkade det som att dessa anpassningssvårigheter kan ha utgjort olika hinder under kommunernas implementeringsprocess.
Efter att Beslutsstöd anpassats till kommunernas verksamheter var det dock flera respondenter som uppgav att det gick lättare att arbeta med Beslutsstöd. Av svaren som respondenterna uttryckt kunde vi tydligt tolka att anpassning av Beslutsstöd av olika anledningar varit nödvändig och en framgångsfaktor i
implementeringsprocessen för åtminstone Kommun A och B. Faktorer som framkom av respondenterna i förhållande till hur kommunerna A och B anpassat Beslutsstöd var främst genom begränsningar och förenklingar av Beslutsstöd, samt utveckling av Beslutsstöd i form av datastöd i journalprogram. Vi tolkade det som att kommunerna A och B kompletterat, tagit bort och ersatt en del innehåll av Beslutsstödets delar i enlighet med kommunens tidigare erfarenheter, upplevelser och behov. Denna anpassningsförmåga tolkade vi kan ha varit en framgångsfaktor i kommunerna A och B då det borde lett till att praktikerna lättare anammat Beslutsstöd och att verksamheterna lyckats implementera Beslutsstöd. Avsaknad av datastöd betonades som ett hinder i Kommun C. I empirin framkom inget om huruvida Kommun C anpassat organisationen eller Beslutsstöd till varandra. Denna svårighet att anpassa Beslutsstöd till verksamheten i Kommun C, eller verksamheten till Beslutsstöd tolkade vi ha utgjort ett hinder i kommunens implementeringsprocess.
Följande faktorer har sammanfattningsvis framkommit som särskilt betydelsefulla i samtliga kommuners implementeringsprocesser: motivation, information, ett succesivt tillvägagångssätt och möjlighet till anpassning av Beslutsstöd till verksamheten eller vice versa. Därför tolkar vi det som att dessa faktorer bör ges extra uppmärksamhet under organisationers implementeringsprocesser.
Upplever respondenterna att kommunernas mål med
implementeringen och praktiserandet av Beslutsstöd uppnåtts? Vi har utgått ifrån Kontingensteorins ställningstagande om att det inte finns något bästa sätt att organisera en implementering. Det som fungerade i Kommun A behöver inte nödvändigtvis vara det tillvägagångssättet som skulle kunna fungera i Kommun C. Detta tolkade vi kunnat bero på kommunernas individuella inre och yttre kontexter och de förutsättningar som det medför. Exempelvis har vi i
60 anpassningssvårighet för kommunen att införa Beslutstöd i verksamhetens
befintliga journalsystem, vilket vi tolkat som ett hinder. Det har också
framkommit att Beslutsstöd inte har upplevts förståelig i praktiken och inte heller möjlig att anpassa och implementera i Kommun C. Respondenten uppgav senare i utvärderingen att kommunen inte använder sig av Beslutsstöd idag och att
kommunen därmed inte uppnått kvalitetsutveckling genom implementering av arbetsmetoden. Då implementeringsobjektets komplexitet kan påverka
implementeringsutfallet tolkade vi det som att den upplevda komplexiteten hos Beslutsstöd har haft betydelse för att kommunen inte anammat den nya
arbetsmetoden.Utifrån respondentens upplevelse om kommunens icke uppnådda mål i förhållande till vad den önskade uppnå med implementeringen av
Beslutsstöd blev vår tolkning att kommunens implementeringsprocess av Beslutsstöd inte har lett till ett lyckat implementeringsutfall för Kommun C. Då både Kommun A och B upplevde att de genom att implementera Beslutsstöd uppnått deras mål angående vad de önskade att implementeringen av Beslutsstöd skulle leda till, tolkade vi det som att implementeringsprocessen i de båda
kommunerna lett till ett lyckat implementeringsutfall. På så vis tolkade vi det som att kommunernas slutprestationer innebar en ökad kvalitet i praktikernas
förskrivningsarbete. Slutreflektioner
Det uppkom en del etiska ställningstagande i utvärderingen. Vi använde oss av citat för att redovisa empirin och för att säkra att våra tolkningar stämde överens med respondenternas ursprungliga upplevelser. Vi beaktade anonymitetsaspekten genom att ibland utesluta viss spårbar information som kunde kopplas till någon respondent eller annan aktör. Ett ställningstagande var att inte skriva ut namnet på en nämnd i kommunen, vilket framkom i ett citat. Ibland namngavs personers namn i svaren vilket vi heller inte skrev ut i utvärderingen. Vi gjorde avvägningen att det inte tillförde något väsentligt i förhållande till syftet. Vi skrev heller inte ut antalet arbetsterapeuter och sjukgymnaster som arbetar i kommunen, utan valde att räkna om det till procent och andelar. Detta för att vi ansåg att informationen riskerades kunna kopplas till vilka kommuner som deltog i utvärderingen. En fråga valdes att inte analyseras eftersom vi upptäckte att den blivit felformulerad och därför upplevts svår för respondenterna att besvara. En del frågor besvarades inte heller av samtliga respondenter. Det kan innebära att viss empiri har gått förlorad men huruvida det är fallet och hur det skulle kunnat påverka
utvärderingens resultat är svårt att spekulera i.
Utvärderingen syftade till att undersöka hinder, avvikelser, möjligheter och problem i implementeringsprocessen av Beslutsstöd, och analysera orsakerna till dessa. Det upplever vi att vi har lyckats urskilja genom vårt tillvägagångssätt. Vi upplever att vi lyckats hålla oss till syftet med utvärderingen och att vi har besvarat våra centrala frågeställningar. Däremot gör antalet respondenter att vi inte kan generalisera vår analys och resultatet till kommunerna som helhet.Olika faktorer som framkom betydelsefulla i utvärderingen har däremot tidigare också framkommit som betydelsefulla i den tidigare forskning och de teorier som vi tagit som hjälp i våra analyser och värderingar. Vilket vi tolkar kan ge reliabilitet för de faktorer vi framhåller som betydelsefulla i en implementeringsprocess. Vi upplever att våra tekniker har hjälpt oss att nå ett pålitligt resultat genom att vi förhållit oss till teorierna och tidigare forskning som valdes och hela vägen strävat
61 efter att tolka respondenternas ursprungliga nerskrivna empiri. Vi har också varit tydliga med när det är vi som tolkar något och när informationen kommer från en respondent, teori eller tidigare forskning.
62
REFERENSER
Böcker
Abrahamsson, B, & Andersen, J-A, (2000). Organisation: att beskriva och förstå organisationer. 3., [utök.] uppl. Malmö: Liber ekonomi
Ahrenfelt, B, (2001) Förändring som tillstånd. Lund: Studentlitteratur. Alvesson, M & Sveningsson, S (red.),( 2007). Organisationer, ledning och processer. Poland: Pozkal.
Eriksson-Zetterquist, U & Kalling, T & Styhre, A, (2006). Organisation och organisering. Malmö: Liber Ab
Morgan, G (1999). Organisationsmetaforer. Lund: Studentlitteratur Olsson, H & Sörensen, S (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber.
Rosengren, K-E & Arvidsson, P (2005). Sociologisk metodik. Malmö: Liber Svensson, P-G & Starrin, B (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur
Thylefors, I, (2007). Ledarskap i human service-organisationer. 1. utg. Stockholm: Natur och kultur
Vedung, E (2009) Utvärdering i politik och förvaltning. Malmö: Studentlitteratur AB
Antologi
Nilsen, P (2010) Inledning. I: Nilsen, P (Red) Implementering, teori och tillämpning inom hälso-& sjukvård. Upplaga 1:1 Poland: Pozkal, s 17-25 Nilsen, P. Roback, K & Krevers, B, (2010) Förklaringsfaktorer för
implementeringsutfall – ett ramverk. I: Nilsen, P (Red) Implementering, Teori och tillämpning inom hälso-& sjukvård. Upplaga 1:1 Poland:Pozkal, s 71 -89
PDF-filer
Halses B, (2010) Utvärdering av Beslutsstöd 2010.
http://www.kfsk.se/download/18.64075cf012c96962a7d800020718/Utv%C3%A4 rdering+Beslutsst%C3%B6d+2010.pdf (2012-09-21)
Halses B, Ljungh C (2008) Beslutsstöd för arbetsterapeuter och sjukgymnaster vid bedömning av insatser vid funktionsnedsättning
http://www.kfsk.se/download/18.69db0ca011e0a95db23800011293/Beslutsst%C3 %B6d+f%C3%B6r+bed%C3%B6mning+vid+funktionsneds%C3%A4ttning.pdf (2012-09-21)
63 Hjälpmedelsinstitutet (2010) Hälsoekonomi och kostnadsnytta, goda exempel och kloka beslut. Tankesmedja 2009-2010.
http://www.hi.se/Global/pdf/2010/103114-pdf.pdf . (2012-09-21)
Kommunförbundet Skåne (2008) Beslutsstöd vid ordination av hjälpmedel, En studie bland Skånes kommuner
http://www.kfsk.se/download/18.cd1771b11927f1f0c6800025331/Beslutsst%C3% B6d+-
+f%C3%B6rstudie+vid+bed%C3%B6mning+av+behov+av+hj%C3%A4lpmedel. pdf (2012-09-11)
Kommunförbundet Skåne (2012b) Beslutsstöd för arbetsterapeuter och sjukgymnaster vid bedömning av insatser vid funktionsnedsättning. Skattning/sammanfattande bedömning.
http://www.kfsk.se/download/18.290b4a82126532ee27080003033/4+Skattning.pd f (2012-09-21)
Kommunförbundet Skåne (2012c) Verksamhetsberättelse 2011.
http://www.kfsk.se/download/18.3f8418f6135cb065b35c1e8/Verksamhetsber%C3 %A4ttelse1++2011.pdf (2012-09-21)
DS Regeringskansliet, Socialdepartementet
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/19/18/516a2b36.pdf (2012-09-19) Sandman Lars (2008) Implementering av palliativt vårdprogram i livets slut, slutrapport
http://www.reko.vgregion.se/upload/REKO%20Sjuh%C3%A4rad/V%C3%A5rdp rogram/Palliativ%20v%C3%A5rd%20i%20livets%20slut/Rapporter/Slutrapport_i mplementering_palliativt_vardprogram.pdf (2012-10-01)
Socialstyrelsen (2005) Vilka processer inom samhällsutvecklingen påverkar möjligheterna att uppnå de handikappolitiska målen? - en omvärldsanalys.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9887/2005-107- 12_200510712.pdf (2012-09-21)
Vetenskapsrådet Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (2012-
12-26)
Internetsidor
Hjälpmedelsinstitutet 2011 http://www.hi.se/sv-se/System/Lattlast/-/Lattlast-om- Hjalpmedelsinstitutet/Om-hjalpmedel/ (2012-09-21)
Kommunförbundet Skåne (2012a)
http://www.kfsk.se/sidor/omkommunforbundetskane.70.html (2012- 09- 11) Nationalencyklopedin (2012a) http://www.ne.se/lang/ordination/276668 (2012- 12-13)
64 Sveriges Riksdag (2011) http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Forslag/Motioner/Hjalpmedel-for-personer-med-fu_GZ02So457/?text=true (2012-09-
19)
Socialstyrelsen ( 2007) Socialstyrelsens termbank
http://app.socialstyrelsen.se/termbank/QuickSearchBrowse.aspx (2012-09-21) Socialstyrelsen (2012a)http://www.socialstyrelsen.se/ledningssystem(2012-09- 19)
Socialstyrelsen (2012b) http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2011-9 (2012-09-19)
Vårdförbundet (2010) Förskrivningen av hjälpmedel är orättvis
https://www.vardforbundet.se/Vardfokus/Webbnyheter/2010/9/Forskrivningen-av- hjalpmedel-ar-orattvis/ (2012-10-02).
Lagar och Statens offentliga utredningar Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387 Socialtjänstlagen, 2001:453
Statens offentliga utredningar, 2009:36 Främja, skydda, övervaka – FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder.
Statens offentliga utredningar, 2012:33, Gör det enklare! Sveriges regeringsform, 1974:152
Broschyr
Kommunförbundet Skåne (2011). Beslutsstöd för arbetsterapeuter och
sjukgymnaster vid bedömning av insatser vid funktionsnedsättning. [broschyr]
Avhandlingar
Alexandersson, K. (2006). Vilja, kunna, förstå: om implementering av systematisk dokumentation för verksamhetsutveckling i socialtjänsten. (Doctoral dissertation). Örebro: Örebro universitetsbibliotek (2012 – 09- 21)
Tidskriftsartiklar
Gemma E. Carey and Annette J. Braunack-Mayer (2009) Exploring the effects of government funding on community-based organizations: 'top-down' or 'bottom-up' approaches to health promotion? Global Health Promotion, Vol. 16, Nr. 3, 45-52. Macaualay, M & Wond, T, (2010) Evaluating local implementation: An evidence- based approach. Policy and Society, Vol. 29, Nr. 2, 161-169.
Samulesson K, Wressle E, (2008) User satisfaction with mobility assistive devices: An important element in the rehabilitation process. Disability and rehabilitation. Vol 30. Nr 7, 551-558.
65 Stergiou-Kita M, (2010) Implementing Clinical Practice Guidelines in
occupational therapy practice: Recommendations from the research evidence. Australian Occupational Therapy Journal, 57, 76–87.
66
BILAGOR
67 Frågeformulär Beslutsstöd
Frågeformuläret ifylles enskilt. Du kan fritt anpassa hur mycket utrymme du behöver för svaret under varje fråga. Observera att vissa frågor bara behöver korta svar, medan andra kan besvaras mer utförligt. Om du inte vill eller kan besvara en särskild fråga kan du lämna den blank. Fråga 1-15 och 27-31 besvaras av samtliga. Fråga 16-21 besvaras av kontaktperson och praktiker (ni som använder Beslutsstöd i ert dagliga arbete). Fråga 22-26 besvaras av kontaktpersonen.
Du är anonym. Det innebär att du inte ska skriva namn. Svaren kommer användas i vår utvärdering av implementering av Beslutsstöd. Svaren kommer endast användas i det syftet. Det kommer inte framgå vilka kommuner som deltar. Utvärderingens övergripande syfte är att undersöka hur Beslutsstöd efter
utbildning från Kommunförbundet Skåne har implementerats i Er kommun och hur Ni arbetar med det idag. Utvärderingen är främjande och kan
förhoppningsvis bidra till en utveckling av Beslutsstöd. Därför är dina upplevelser