Vi har utifrån våra frågeställningar kring förskollärarnas föreställningar och agerande belyst att man som förskollärare bygger sin praxis utifrån olika teorier, föreställningar och erfarenheter man har sedan tidigare. Vi har genom vår triangulering av metoder kunnat göra tolkningar kring förskollärarnas föreställningar utifrån deras utsagor och fått syn på deras agerande i samlingen och kunnat jämföra och finna likheter och skillnader i deras tankar och handlingar utifrån detta.
Enligt det vi har sett av Mona och hennes föreställningar om barns utveckling och lärande är att hon intar en ledar- och förmedlarroll i samlingen, vilket tyder på att hon vill ge barnen
som barnen leds mot av henne. Det är det rätta svaret, produkten, som blir central. Genom detta förhållningssätt och den roll hon ger barnen får samlingen en skollik utformning. Mona lägger även stor betydelse i att ge barnen beröm och uppmuntran när de svarar eller gör rätt. I hennes förhållningssätt och sätt att lägga upp samlingen drar vi paralleller till de behavioristiska teorierna och det som Henckel (1990) beskriver som ”förmedlingspedagogik”. Vi drar i viss mån även paralleller till den sociokulturella teorin utifrån Monas användande av handdockan som verktyg i samlingen. Inom denna teori ses artefakter som betydelsefulla för utveckling och lärande.
Stinas föreställning är att barn utvecklas genom egen aktivitet och att samspel och egentid spelar stor roll i detta. Samspelet mellan barnen lyfts medan hon som förskollärare tar en mer tillbakadragen position. Samlingen utgår helt från barnens behov och intresse, och den fria viljan ser Stina som central. I kopplingen med Stina och de tre teoribildningar vi har utgått ifrån, kan man dra paralleller till både den utvecklingspsykologiska teorin som betonar vikten av att barnet själv får utforska och den sociokulturella teorin som betonar det sociala samspelet när det kommer till utveckling och lärande. I hennes uttalade föreställningar hittar vi mer spår av den sociokulturella teorin medan det i hennes handlande i samlingen finns mer av den utvecklingspsykologiska teorin.
Camilla handlar i sin samling utifrån en föreställning som ser på utveckling och lärande som beroende av det sociala samspelet. Hon intar i samlingen samma position som barnen vilket ger dem möjlighet att vara aktiva deltagare. Hon är följeslagare till barnen men samtidigt ligger hon steget före och skapar på så sätt nya utmaningar utifrån barnen och den situation de är i. Camilla betonar vikten av att barnen får tid och möjlighet att utforska och prova på själva, hon tar därför ett steg tillbaka men ger en hjälpande hand om det behövs. Camillas uttalade föreställning kopplar vi till den utvecklingspsykologiska teorin som betonar vikten av att barnet själv får utforska, men även till viss del den sociokulturella teorin som betonar det sociala samspelet när det kommer till utveckling och lärande.
En slutsats vi har dragit är att de föreställningar de tre förskollärarna har om barns utveckling och lärande i hög grad påverkar valet av innehåll i samlingen, dess utformning och den position man ger sig själv och barnen. En annan slutsats är att det inte alltid är de föreställningar som kommer fram i förskollärarnas utsagor som syns i handling, vilket tyder på att en diskussion och reflektion kring vilka föreställningar som styr verksamheten är av betydelse.
Vi har även sett mönster i samlingarna utifrån de sex faktorer som Rubinstein Reich (1993) anser påverkar samlingen. Även om de har förändrats i och med införandet av läroplanen och allmänna förändringar i samhället, så är de fortfarande aktuella. Dessutom har vi utifrån vårt didaktiska perspektiv i kombination med triangulering av metoder funnit mönster kring hur motiven för de olika valen kring samlingen kan skilja sig åt.
5Diskussion och kritisk reflektion
Vi har genom denna studie beskrivit tre förskollärares föreställningar om barns utveckling och lärande utifrån samlingen, vilket var vårt syfte. Det har varit lärorikt för oss att få syn på och kunna sätta oss in i olika sätt att tänka och handla i mötet med barn och vi har märkt hur mycket ens föreställningar och det förhållningssätt man har påverkar verksamheten och alla som ingår i den. Vi har även fått bekräftat för oss att det är betydelsefullt för ens egen praktik och professionella utveckling att man tittar på sitt eget handlande utifrån ett annat perspektiv för att på så sätt få reda på vilka föreställningar det i själva verket är som styr ens handlande.
Vi tycker att vi har haft ett innebördsrikt empiriskt material att utgå ifrån, även om det kunde ha varit mer djupgående. I intervjuerna kunde vi till exempel ha frågat mer om förskollärarnas bakgrund, uppväxt och utbildning för att få en bättre insyn och mer grund i beskrivningen av deras sätt att handla och de föreställningar de gav uttryck för. Vi kunde även ha observerat fler samlingar med varje förskollärare och haft mer tid till intervjuerna. Efter omständigheterna anser vi ändå att vi har fått ut tillräckligt för att kunna beskriva det tre förskollärarnas föreställningar utifrån de observerade samlingarna, vilket vi hela tiden haft som syfte. Vi vill poängtera att vi inte har varit ute efter att generalisera de tre förskollärarna och deras föreställningar, utan vår fokus har varit att beskriva hur man utifrån en samling kan beskriva vilka föreställningar förskolläraren säger sig ha, och få syn på de föreställningar som kommer fram i förskollärarnas agerande. Vi är medvetna om att vårt val av teoribildningar har styrt vår tolkning av vårt empiriska material och att ett annat val av teoribildningar hade gett ett annat resultat, då detta hade styrt vår fokus åt ett annat håll. Valet av teoribildningar har varit en fördel på så sätt att det i viss mån har möjliggjort alternativa sammansatta tolkningar av förskollärarnas föreställningar.
Metoderna vi har använt oss av har varit bra och de har kompletterat varandra, vilket har gett oss ett mångsidigt empiriskt material. När vi genomförde intervjuerna utgick vi bland annat från den filmade samlingen och samtalade med förskolläraren kring det vi såg. Vi hade bestämt i förväg att förskolläraren själv skulle stoppa och kommentera filmen när hon ville, men då denna metod var ny för både oss och de intervjuade, blev det inte så. Även om vi pratade en del utifrån filmen gled vårt samtal ibland in på andra frågor då vi eller förskolläraren tog upp något annat kring verksamheten.
Då vår studie har visat på vikten av att man som förskollärare bör medvetandegöra sina föreställningar då de i hög grad påverkar inte bara samlingen utan även hela verksamheten, vill vi understryka betydelsen av frågan Varför?. Enligt våra resultat, som bland annat visar att ens uttalande föreställningar inte alltid stämmer överens med ens agerande, kan Varför- frågan hjälpa till att synliggöra vilket syfte man har med sin verksamhet och de föreställningar som verksamheten grundas på. Med denna studie hoppas vi kunna uppmuntra förskollärare och andra pedagoger att reflektera och synliggöra de föreställningar som i själva verket lägger grunden för deras praktik.
Efter ett samtal med en av förskollärarna kom vi in på vikten av att man i arbetslaget har en likartad syn på barn och utveckling, och hur man tillsammans i arbetslaget bör ha en kontinuerlig diskussion och reflektera över de föreställningar som styr verksamheten. Detta har fått oss att börja fundera på hur viktigt det är och hur mycket det kan påverka om man i arbetslaget har likartade föreställningar om barn eller inte, och om man i så fall kan ta fasta på de olika föreställningarna och bygga verksamheten utifrån dessa. Kanske är det befogat att låta barnen, deras behov och intresse styra vilka arbetssätt som lämpar sig bäst i den aktuella situationen. Kanske är det befogat att ta ett flerteoretiskt avstamp men samtidigt, om situationen kräver det, kunna använda sig av exempelvis ”förmedlingspedagogiska” inslag oavsett vilken teoribildning som är rådande för tillfället? Detta skulle kunna vara grunden för en ny studie.
En annan sak att undersöka skulle kunna vara samlingens roll i förskolan efter de eventuella förändringarna i läroplanen. I förslaget till förändringar i läroplanen läggs en större tyngd på en ämnesinriktad verksamhet, där bland annat matematik och språk får en tydligare roll. Det hade varit intressant att utifrån detta titta på samlingens betydelse och vilken utformning den får och jämföra detta utifrån samhälleliga förändringar i ett historiskt perspektiv.
Referenslista
Blay, Josepha A. & Ireson, Judith (2009). Pedagogical beliefs, activity choice and structure, and adult-child interaction in nursery classrooms. Teaching and Teacher Education, 25, 1105 - 1116. Tillgänglig 2009-11-10,
http://www.sciencedirect.com
Doverborg Elisabet, Pramling Ingrid & Qvarsell, Birgitta (1987). Inlärning och utveckling -
barnet, förskolan och skolan. Stockholm: Utbildningsförlaget.
Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Henckel, Boel (1990). Förskollärare i tanke och handling. En studie kring begreppen arbete,
lek och inlärning. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.
Jank, Werner & Meyer, Hilbert (1997). Nyttan av kunskaper i didaktisk teori. I Michael Uljens (Red.), Didaktik – teori, reflektion och praktik (ss. 17 – 34). Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen –
undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. Malmö: Gleerups.
Lenz Taguchi, Hillevi (1997). Varför pedagogisk dokumentation? Om barnsyn, kunskapssyn
och ett förändrat förhållningssätt till förskolans arbete. Stockholm: HLS Förlag.
Nordlund, Ola & Rönnberg, Sten (1984). Att forska i utbildning, vård och samhälle – en
introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Pajares, M. Frank (1992). Teachers’ Beliefs and Educational Research: Cleaning Up a Messy Construct. Review of Educational Research, 62(3), 307-332. Tillgänglig 2009-11-10,
http://www.jstor.org/stable/1170741
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra
Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2003). Det lekande lärande barnet –
i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber AB.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (1999). Lärandets grogrund – perspektiv och
förhållningssätt i förskolans läroplan. Lund: Studentlitteratur.
Rubinstein Reich, Lena (1993). Samling i förskolan. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
Simeonsdotter Svensson, Agneta (2009). Den pedagogiska samlingen i förskoleklassen. Barns
olika sätt att erfara och hantera svårigheter. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Skolverket (2006). Läroplan för förskolan – Lpfö 98. Tillgänglig 2009-12-07, http://www.skolverket.se/publikationer?id=1067
Skolverket (2009-09-30). Redovisning av uppdrag om Förslag till förtydliganden i läroplanen
för förskolan. Tillgänglig 2009-12-07,
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2263
Steinberg, John (2004). Världens bästa fröken. När modern pedagogik fungerar. Solna: Ekelunds Förlag AB.
Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Zetterström, Bo-Olof (1988). Samhället som föreställning. Om studerandes ideologiska
formning i fyra högskoleutbildningar. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet.
Östman, Leif (2000). Didaktik och didaktisk kompetens. I Carl Anders Säfström & Per Olov Svedner (Red.), Didaktik – perspektiv och problem (ss. 66 – 76). Lund: Studentlitteratur.
Bilaga
Frågeformulär till förskollärarna inför samlingen.
Frågor kring planering av samling på XXX förskola
Vi vill att ni utgår från samlingen som vi ska observera när ni besvarar följande frågor.
• Hur kommer det sig att ni använder samling som metod i den pedagogiska verksamheten?
• Vad ska din samling handla om? Varför ska den handla om just detta?
• Vilka barn ska vara med på samlingen? Varför ska just de barnen vara med på samlingen?
• Vilken utformning ska samlingen ha? Varför just denna utformning? • När ska din samling äga rum? Varför ska samlingen äga rum just då? • Övriga tankar kring samlingen