Syftet med denna undersökning är att empiriskt studera den svenska swapspreadens förklaringsfaktorer. Då ett ränteswapkontrakts tid till förfall kan ha en inverkan på förklaringsfaktorernas relation till swapspreaden undersöks tre löptider; 2, 5 och 10 år. Undersökningsperioden sträcker sig från augusti 1999 till juni 2003.
Resultaten visar att ett flertal faktorer påverkar swapspreaden. Proxyvariabeln för differensen mellan STIBOR och reporäntan för general collateral har en signifikant positiv relation till swapspreaden med 2 års löptid. Detta implicerar att statspappers relativa likviditet på räntemarknaden primärt påverkar prissättningen av ränteswapkontrakt med kortare löptider. Resultaten kan även tolkas som att swapspreadens kortare löptider till viss del påverkas av den kortsiktiga kreditrisken i banksystemet. Riskpremien på marknaden för kommersiella obligationer uppvisar en signifikant positiv relation till swapspreadens samtliga studerade löptider. Resultatet ger en tydlig indikation på att sambandet är giltigt i samtliga segment på avkastningskurvan. Lutningen på avkastningskurvan för statspapper och swapspreaden har överlag ett negativt samband. Detta antas i första hand bero på att avkastningskurvans lutning inverkar på jämviktsförhållandet mellan utbud och efterfrågan på ränteswapmarknaden. Den korta räntenivån i ekonomin har en positiv relation till den 2-åriga swapspreaden. Sambandet kan förklaras med att en sjunkande kortränta normalt leder till en ökad efterfrågan på kommersiella låneinstrument med kortare löptider. Den historiska volatiliteten på räntemarknaden har ingen inverkan på swapspreaden. Detta resultat kan implicera att eventuella differenser i genomsnittlig kreditvärdighet på ränteswapmarknadens köp- respektive säljsida är obetydliga. Kursutvecklingen på aktiemarknaden är inte relaterad till swapspreaden. Resultatet skulle kunna tolkas som att en förändrad riskaversion på de finansiella marknaderna inte inverkar på swapspreaden. En alternativ tolkning är dock att aktiemarknadens värdeutveckling är en otillräcklig approximation för osäkerhet på de finansiella marknaderna hänförlig till investerares riskaversion. Avslutningsvis kan ingen relation observeras mellan den inhemska valutans värde och swapspreaden. Resultatet implicerar att den svenska kronans värdeutveckling inte nämnvärt påverkar ränteswapmarknadens förväntningar avseende Riksbankens framtida räntebeslut.
REFERENSER
Apedjinou, K. M., 2003, What Drives Interest Rate Swap Spreads?, Columbia Business School, working paper.
Bank for International Settlements, 2003, OTC Derivatives Market Activity in the Second half
of 2002, (BIS, Schweiz).
Berg, S., 2002, Swapspreadens förklaringsfaktorer; en teoretisk och empirisk undersökning, kandidatuppsats i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
Blanchard, O., 2003, Macroeconomics, (Prentice-Hall, USA).
Brown K., Harlow W. och Smith D., 1994, An Empirical Analysis of Interest Rate Swap
Spreads, Journal of Fixed Income, mars, sid. 61-78.
Brown, R., In, F. och Fang, V., 2002, Modeling the determinants of swap spreads, Journal of Fixed Income, juni, sid 29-40.
Cartledge, P. C., 2001, The Handbook of Financial Mathematics, (Euromoney Books, Storbrittanien)
Collin-Dufresne, P., Goldstein R. S. och Martin J. S., 2002, The Determinants of Credit
Spread Changes, Journal of Finance, 56, sid. 2177-2207.
Collin-Dufresne, P. och Solnik, B., 2001, On the Term Structure of Default Premia in the
Swap and LIBOR Markets, Journal of Finance, 56, sid. 1095-1115.
Cooper, N. och Scholtes C., (2001), Government bond market valuations in an era of
dwindling supply, BIS Papers nr. 5, oktober, sid 147-169.
Cortes, F. 2003, Understanding and modelling swap spreads, Bank of England Quarterly Bulletin, vintern, sid. 407-416.
Duffie, D. och Huang, M., 1996, Swap Rates and Credit Quality, Journal of Finance, 51, sid. 921-949.
Fabozzi F. J., Modigliani F. G. och Ferri M. G., 2002, Foundations of Financial Markets and
Instituitions, (Prentice-Hall, USA).
Grinblatt, M., 2001, An Analytic Solution for Interest Rate Swap Spreads, International Review of Finance, nr. 2:3, sid. 113-149.
Grinblatt, M. och Titman S., 1998, Financial Markets and Corporate Strategy. (Irwin/McGraw-Hill, USA).
Gujarati, D., 2002, Basic Econometrics. (McGraw-Hill, USA).
He, H., 2000, Modeling Term Structures of Swap Spreads, Yale School of Management, Yale University, working paper.
Huge, B. och Lando, D., 2000, Swap pricing with two-sided default risk in a rating-based
model, University of Copenhagen, working paper.
Hull, J. C., 2000, Options, Futures and other Derivatives, (Prentice-Hall, USA). Hässel, L., Norman M. och Andersson, C., 2001, De finansiella marknaderna i ett
internationellt perspektiv, (SNS Förlag, Kristianstad).
In, F., Brown, R. och Fang, V., 2003, Modeling volatility and changes in the swap spread, International Review of Financial Analysis, 158.
Litzenberger, R. H., 1992, Swaps: plain and fanciful, Journal of Finance, 47, sid. 597-620. Liu, J., Longstaff F. A. och Mandell R. E., 2000, The Market Price of Credit Risk: An
Empirical Analysis of Interest Swap Spreads, National Bureau of Economic Research, Inc,
NBER working paper nr. 8990.
Lybeck, J. A. och Hagerud G., 1996, Penningmarknades instrument, (Rabén Prisma, Falun). MacKinnon, J. G., 1991, Critical Values for Cointegrating Test in Long-Run Economic
Relations, publicerad i: Readings in Cointegration av R. F. Engle och C. W. J. Granger,
(Oxford University Press, Storbrittanien).
Mozumdar, A., 1999, Default Risk of Interest Rate Swaps: Theory and Evidence, Pamplin College of Business, Virginia Tech, working paper.
Prendergast, J. R., 2000, Predicting the Ten-Year LIBOR Swap Spread: The Role and
Limitations of Rich/Cheap Analysis, Journal of Fixed Income, december, sid. 86-99.
Ragnartz, C. och Östberg, J., 1997, Den svenska repomarknaden, Penning- och valutapolitik, Tidskrift utgiven av Sveriges Riksbank, 3/4, sid. 5-25.
Sorensen, E. och Bollier T., 1994, Pricing Swap Default Risk, Financial Analysts Journal, maj-juni, sid. 23-33.
Suhonen, A., 1998, Determinants of Swap Spreads in a Developing Financial Market:
Evidence from Finland, European Financial Management, vol. 4, nr. 3, sid. 379-399.
Westin, D., 2002, An Empirical Analysis of the Swedish Swap Spread, magisteruppsats i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
APPENDIX
Appendix 1. Korrelationsmatris för den empiriska modellens proxyvariabler (förstadifferenser).
STIBOR-GC Riskpremie Lutning (L) Lutning (M) Lutning (K) Räntenivå Volatilitet Aktiemarknad Valuta
STIBOR-GC 1,00000 Riskpremie 0,07539 1,00000 Lutning (L) 0,05052 0,06417 1,00000 Lutning (M) 0,00177 -0,24155 0,19270 1,00000 Lutning (K) 0,28056 0,03247 -0,37678 -0,10629 1,00000 Räntenivå -0,13400 -0,01540 -0,36674 -0,15815 0,21023 1,00000 Volatilitet 0,02607 0,06072 -0,00645 0,01353 0,00694 -0,02198 1,00000 Aktiemarknad -0,05110 -0,06852 -0,11117 0,00915 0,17355 0,15565 0,03826 1,00000 Valuta 0,08485 0,09060 0,02896 0,03994 0,02560 -0,05846 0,00888 -0,22215 1,00000
ORDLISTA
Avkastning
Skillnaden mellan insatsen och placeringens värde när pengarna betalas tillbaka. Den årliga avkastningen på ett värdepapper som behålls till förfall är detsamma som den avtalade räntan. Ofta anges avkastningen i procent av insatsen per år.
Avkastningskurva
Är en grafisk framställning av beräknad effektiv avkastning på jämförbara värdepapper med olika löptider. Beskriver förhållandet mellan ränta och återstående löptid vid en viss tidpunkt.
Bank for International Settlements (BIS)
Är en internationell centralbank med säte i Basel och med centralbanker, bland andra Riksbanken, som delägare. Internationella regleringsbanken fungerar bland annat som en centralbankernas bank med inlåning från och kortfristig utlåning till dessa.
Bostadsobligation
Obligation utgiven av bostadsinstitut.
Centralbank
En institution som har monopol på att ge ut sedlar och mynt i ett visst område och som fått i uppdrag att sköta penningpolitiken i det området. Riksbanken är Sveriges centralbank.
Certifikat
Instrument för kortfristig upplåning på penningmarknaden.
Clearing
Betalningsutjämning, kvittning av ömsesidiga fordringar mellan banker.
Depositmarknad
En lånemarknad utan underliggande papper med tidsbunden inlåning, där högsta tidsgränsen är ett år. Depositmarknaden är framför allt en del av handeln mellan bankerna.
Derivatinstrument
Finansiellt instrument vars pris är beroende av ett annat slags värdepapper. Ett syfte med derivatinstrument är att hantera kurs- och ränterisker. De vanligaste derivatinstrumenten är optioner, terminer och swapar.
Diskontera
Att räkna ut ett likvidbelopp så att mellanskillnaden mellan likvidbeloppet och det nominella beloppet motsvarar räntan på placeringen.
Duration
Durationen mäter obligationens räntekänslighet och därmed risken i placeringen och anges oftast i antal år. Duration kan också ses som obligationens genomsnittliga återstående löptid.
Fixing
Ett pris som fastställs (fixeras) vid en viss tidpunkt. Fixing sker vanligtvis officiellt.
FRN (Floating rate notes)
Är en form av skuldebrev, ofta i form av förlagslån med en räntejusteringsklausul. Räntan justeras i förhållande till exempelvis STIBOR med korta intervaller, vanligen 3 eller 6 månader. Eventuell marginal i förhållande till STIBOR är fast under lånets löptid.
Företagsobligation
Obligation utgiven av företag.
Kort ränta
Ränta på lån med kortare löptid än ett år.
LIBOR
Förkortning för London Interbank Offered Rate. Den ränta som bankerna tar för att låna ut till andra banker. Används som norm i Europa.
Likvidbelopp
Det belopp som betalas vid köp av exempelvis ett räntebärande papper.
Likviddag
Den dag då likvidbeloppet betalas.
Lång ränta
Ränta på lån med längre löptid än ett år.
Löptid
Tiden som återstår till dagen då lånet återbetalas.
Market-maker
Den som åtagit sig att fortlöpande notera köp- och säljkurser på visst/vissa värdepapper och därmed hålla en marknad. (Svenska: marknadsgarant.)
Marknadsgarant
Se market-maker
Marknadsvärde
Det värde ett värdepapper har om det säljs i förtid. Marknadsvärdet påverkas av det aktuella ränteläget och den återstående löptiden.
Motpart
Den andra parten i en finansiell transaktion.
Nominell ränta
En placering till nominell fast ränta ger vid löptidens slut ett förutbestämt belopp i kronor. Den nominella räntan består dels av den reala räntan och dels av en inflationskomponent. Räntan uttrycks i procent av det nominella beloppet.
Nominellt belopp
Det fasta belopp som placeraren får på förfallodagen.
Obligationsmarknad
Marknaden för värdepapper med löptider längre än ett år.
Penningmarknad
Marknaden för värdepapper med löptider på upp till ett år. Statsskuldväxlar handlas på penningmarknaden.
Penningpolitik
Riksbankens agerande för att påverka räntenivån och i slutändan inflationstakten.
Reporänta
Riksbankens viktigaste styrränta, som används för att påverka de korta marknadsräntorna. Reporäntan är den ränta bankerna får eller får betala när de placerar eller lånar pengar i Riksbanken på sju dagar.
Räntebindningstid
Den period under vilken räntan på ett lån är bunden. För statsskuldväxlar och de flesta statsobligationer är räntebindningstiden lika med lånens resterande löptid.
Räntepunkt
Definieras som en hundradels procent. 50 punkter är 0,5 procentenheter.
Rörlig ränta
Räntan varierar beroende på det allmänna ränteläget.
Statsobligation
Samlingsbegrepp för de obligationer som Riksgäldskontoret ger ut.
Statspapper
Beteckning på värdepapper som Riksgäldskontoret har gett ut för statens räkning. Statspapper kan både vara statsobligationer och statsskuldväxlar.
Statsskuld
Summan av statens skulder till personer och företag i Sverige och i utlandet.
Statsskuldväxel
Ett löpande skuldebrev som Riksgäldskontoret ger ut. Löptiden är normalt upp till ett år.
STIBOR
(Stockholm Interbank Offered Rate). De räntor som bankerna betalar när de ska låna av varandra på andra löptider än över natten.
Termin
Ett köp där köpekontraktet anger en viss tidpunkt i framtiden (till exempel efter tre eller sex månader) då terminen ska levereras och det pris som då ska betalas.
Volatil
Rörlig, flyktig, instabil. Volatilitet betecknar standardavvikelsen på årsbasis. Ett mått på hur värdet på ett instrument fluktuerar (växlar, varierar).