Syftet med denna studie är att spegla några lärares erfarenheter av oron kring att tala i klassrummet hos elever i åk 4–6. Vidare syftar studien till att lyfta fram hur lärarna uppger att de arbetar med de elever som visar oro inför de muntliga momenten inom svenskämnet och hur lärarna ser på bedömningen för talrädda elever. I studiens används fyra frågeställningar och genom att analysera informanternas svar mot det sociokulturella perspektivet och diskutera resultatet mot tidigare forskning och bakgrund kan jag konstatera att frågorna är besvarade och kan sammanfattas på följande sätt:
Talrädsla kan yttra sig på en mängd olika sätt i klassrummet, dels genom att eleverna inte räcker upp handen, undviker att svara och göra klart uppgifter, får ångest eller panik.För att utveckla talrädda elevers förmåga bör man förse eleverna med en byggnadsställning, inom det sociokulturella perspektivet kallas detta för scaffolding. Detta innebär att man låter eleverna få göra muntliga framställningar i mindre grupper, för att sedan successivt öka gruppstorleken, öva mycket, förse eleverna med stödmallar eller fraser och viktigaste av allt – skapa goda relationer till eleverna. Man kan utveckla talrädda elever muntliga förmåga, men det måste ta tid. Ger man dem inte den tiden de behöver så kan man riskera att de stannar av i utvecklingen eller till och med går tillbaka i utvecklingen. Lärarna anser till viss del att bedömningen och betygssättningen är enkelt, men att det är svårt att höja talrädda elevers betyg, eftersom den muntliga förmågan bidrar till att betyget ibland sänks.
I uppsatsen dyker en befogad fråga upp, nämligen om talrädda elever missgynnas i sin utveckling och man kan se på det på olika sätt. Ja, talrädda elever kan missgynnas i sin utveckling. Men bara om man inte låter dem få öva mycket och länge, också om man som lärare inte förser dem med material som gör att de kan delta. Nej, talrädda elever missgynnas inte i sin utveckling om lärarna vidgar sina vyer och låter eleverna få göra muntliga framställningar i sammanhang där eleverna kan känna sig trygga, förser dem med stöttning i olika former och bygger en god relation till dem.
40
12. Vidare forskning
Eftersom det saknas en del forskning gällande talrädsla för de yngre åldrarna hade det varit intressant att utföra denna undersökning med lågstadielärare för att se om lärarna på lågstadiet kan se tendenser till talrädsla redan i årskurserna f–3. Det skulle också vara intressant att genomföra studien utifrån ett elevperspektiv och se om lärarnas uttalande gällande talrädsla överensstämmer med elevernas syn talrädsla.
41
Källförteckning
Axelsson, U. (2011). Talängslan: förstå, utmana och förändra. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Back, C. Berterö, C. (2019). Interpretativ fenomenologisk analys. I: Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2019). Handbok i kvalitativ analys. Upplaga 3 Stockholm: Liber
Boyce, J., Alber–Morgan, S. & Riley, J. (2007). Fearless public speaking, oral presentation activities for the elementary classroom. Childhood education international. 83(3):142–150. ISSN:00094056. https://search–proquest–com.www.bibproxy.du.se/docview/210392328?pq– origsite=360link Hämtad: 20 april 2020.
Bring, O. (2018). Debatt: betygen måste bli rättssäkra. Skolvärlden, 17 december.
https://skolvarlden.se/artiklar/debatt–betygen–maste–bli–rattssakra. Hämtad: 7 maj 2020.
Butler, G. (2007). Fri från blyghet och social fobi med kognitiv beteendeterapi. Stockholm: Viva.
Cederberg, A. (1996). Retorik och berättande. (1. uppl.) Stockholm: Natur och kultur.
Faye Kircher, W & Neer. M. (2009). Apprehensives´ perception of classroom factors influencing their class participation. World communication association in affil. 6(1): 70–77. DOI:10.1080/08824098909359836.
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/08824098909359836. Hämtad: 24 april 2020.
Jaasma, M. (2009). Classroom communication apprehension: Does being a male or female
make a difference? Communication reports. 10(2):219–228.
DOI:10.1080/08934219709367677.
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/08934219709367677. Hämtad: 21 april 2020.
Jepson Wigg, U. (2019). Att analysera livsberättelser. I: Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2019). Handbok i kvalitativ analys. Upplaga 3 Stockholm: Liber.
Kihlström, S. (2007). Fenomenografi som forskningsansats. I: Björkdahl Ordell, Susanne, Dimenäs, Jörgen & Davidsson, Birgitta (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket –
vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber
Kihlström, S. (2007). Uppsatsen – examensarbete. I: Björkdahl Ordell, Susanne, Dimenäs, Jörgen & Davidsson, Birgitta (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket – vetenskapligt
förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Larsen, A.K. (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
42 Malmqvist, J. (2007). Analys utifrån redskapen. I: Björkdahl Ordell, Susanne, Dimenäs, Jörgen & Davidsson, Birgitta (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket – vetenskapligt
förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber
Miranda, M. (2007). Find your voice: eliminate classroom phobias. Community College
Enterprise. 13(1):7–22. ISSN:1541–0935. https://www.schoolcraft.edu/pdfs/cce/13.1.7– 22.pdf Hämtad: 21 april 2020.
Pusztai, I. (2012). Mod att tala: 160 övningar i retorik. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Raja, F. (2017). Anxiety level in students of public speaking: causes and remedies. Journal of
Education and Educational Development. 4(1)94–110. ISSN:2310–0869.
https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1161521.pdf Hämtad: 21 april 2020.
Sandin, D. (2016). Fokus på elever med talrädsla. Skolvärlden, 18 mars. https://skolvarlden.se/artiklar/att–tala–eller–inte–tala–det–ar–fragan. Hämtad: 28 april 2020.
Sandin, D. (2017a). Så hjälper du elever med talrädsla. Skolvärlden, 29 maj. https://skolvarlden.se/artiklar/sa–hjalper–du–elever–med–talradsla. Hämtad: 28 april 2020.
Sandin, D. (2017a). Talrädsla i skolan: att förstå och hjälpa elever som inte gillar att tala. (Första upplagan). Stockholm: Gothia fortbildning.
Skollag. (2019). Skollag (2010:800). https://www.riksdagen.se/sv/dokument– lagar/dokument/svensk–forfattningssamling/skollag–2010800_sfs–2010–800. Hämtad: 28 april 2020.
Skolverket. (2013). Bedömningsmatris för muntlig färdighet, svenska och svenska som
andraspråk, ämnesprov i årskurs 6.
https://www.skolverket.se/download/18.5dfee44715d35a5cdfa9869/1516017574929/muntlig –formaga–matris.pdf. Hämtad: 28 april 2020.
Skolverket. (2014). Skolverkets allmänna råd med kommentarer, Arbete med extra
anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
https://www.skolverket.se/getFile?file=3299. Hämtad: 28 april 2020.
Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2018. [Stockholm]: Skolverket.
Skolverket. (2020a). Anpassa prov i grundskolan.
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/nationella–prov–i– grundskolan/anpassa–prov–i–grundskolan#h–
43 Skolverket. (2020b). Undantagsbestämmelsen vid betygssättning.
https://www.skolverket.se/regler–och–ansvar/ansvar–i–skolfragor/undantagsbestammelsen– vid–betygssattning. Hämtad: 28 april 2020.
Svirsky, L., Thulin, U. (2006). Mer än blyg: om social ängslighet hos barn och ungdomar. Stockholm: Cura.
Szklarski, A. (2019). Fenomenologi. I: Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2019).
Handbok i kvalitativ analys. Upplaga 3 Stockholm: Liber.
Säljö, R. (2014b). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I:Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. (3., [rev. och uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Säljö, R. (2014a). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Tholander, M. & Cekaite, A. (2019). Konversationsanalys. I: Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2019). Handbok i kvalitativ analys. Upplaga 3 Stockholm: Liber.
Thurén, T. (2019). Vetenskapsteori för nybörjare. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Uppsala universitet. Nationella prov i svenska och svenska som andraspråk, Ämnesprov åk 6. https://www.natprov.nordiska.uu.se/anpassning/ap6/. Hämtad: 28 april 2020.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva).
Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God– forskningssed_VR_2017.pdf. Hämtad: 25 maj 2020.
Öst, L. (2006). Diagnos, förekomst och konsekvenser. I: Svirsky, L., Thulin, U (red.) (2006).
44
Bilaga 1
2020–05–27