4 Tillvägagångssätt och empirisk studie
5.4 Sammanfattning och slutsatser
Utifrån våra frågeställningar har vi fått många svar av de pedagoger som vi intervjuade. Dessa tycker vi att överensstämmer med litteraturen som vi tagit upp i arbetet.
Pedagogernas svar är sinsemellan rätt lika. Ett ord som dök upp väldigt många gånger under intervjuerna var vikten av att ha struktur. Detta var även någonting som den vuxna kvinnan poängterade. De menade att speciellt barn med ADHD/DAMP mår bra av att det finns struktur på arbetsdagen, men att även de andra barnen mår bra av detta. Danielsson & Liljeroth (1987) anser precis samma sak. Struktur menar de finns även i rum, tid och mellan personer, inte bara i arbetssättet eller utförandet av arbetsuppgifter.
Den uppfattning vi fick under våra intervjuer med pedagogerna var att de arbetar mer utifrån det kategoriska perspektivet än ur det relationella perspektivet. Pedagogerna
tyckte att det var bra med diagnostisering för då kunde de arbeta med barnet utifrån den problematik som barnet har. De har samma syn som Gillberg (Tham, 2001), som menar att barnet är bärare av en sjukdom som måste behandlas. Kärfve menar att
ADHD/DAMP inte finns utan att det är den sociala miljön som barnet vistas i som inte är anpassad utifrån barnets behov som skapar problem. Kärfve menar att om man förändrar den sociala miljön så har inte barnet de svårigheter som anses vara ADHD/DAMP. Även om pedagogerna gjorde vissa förändringar i miljöerna runt omkring barnet så utgick pedagogerna ifrån att barnet hade en svårighet eller en sjukdom och på så sätt kan man inte påstå att de tillhör det relationella perspektivet.
Vi tycker dock att det finns lite forskning om utformningen av läromiljö för barn som har ADHD/DAMP eller liknande problematik. Vi trodde i inledningsskedet av arbetet att det skulle finns mycket mer forskning kring detta. Överlag så finns det väldigt mycket skrivet om ADHD/DAMP men just området läromiljö och arbetsmiljö verkar vara ett mindre utforskat område. Vi tror att detta kan bero på att varje barn med ADHD/DAMP har väldigt individuella behov. På så sätt blir även utformningen av läromiljö och arbetsmiljö individuell. Detta var också något som pedagogerna berättade. De berättade att man måste pröva sig fram till vilket sätt som passar barnet i fråga. Detta har vi även uppmärksammat i den litteratur vi använt oss i detta arbete. Gillberg (1996) poängterar att man ofta får pröva sig fram för att hitta det arbetssätt som passar den enskilda individen.
6 Diskussion
Syftet med arbetet var att undersöka hur man i skolan arbetar med barn som har ADHD/ DAMP. Vi tycker att det har varit en fördel att använda våra partnerskolor i insamlingen av det empiriska materialet. Det har gjort att vi känt oss bekväma i vår roll och de pedagoger vi valde att intervjua visste vilka vi var.
Detta kapitel är uppdelat i två delar. Först kommer metoddiskussionen, där vi reflekterar över insamlingen av det empiriska materialet. Sedan följer resultatdiskussionen, här reflekterar vi över det som intervjuerna resulterade i.
6.1 Metoddiskussion
När vi tittar tillbaka på vårt arbete tycker vi att det var bra att vi var två under arbetets gång. Vi har kunnat diskutera många olika tankar som uppkommit på vägen. Vi har fått mycket ny och nyttig information. Denna information kommer vi att ha stor nytta av i framtida yrkesmässiga uppdrag. Detta på grund av att vi vet att vi kommer att stöta på barn som har någon form av problematik.
Vi anser att intervjuerna med pedagogerna fungerade bra och vi fick ingående svar på våra frågeställningar. I ett mera omfattande arbete skulle vi ha velat göra fler intervjuer med fler pedagoger för att se om resultaten hade varit lika samstämmiga eller om vi hade kunnat se skillnader i deras arbetssätt och tänkande.
Det har även visat sig vara bra att vara två vid intervjuerna. En av oss har alltid haft huvudansvaret för genomförandet av intervjuerna. Den personen har ställt frågorna samt en del spontana följdfrågor. Den andra personen har kunnat reflektera över det som sagts och på så sätt också kunnat ställa följdfrågor. Vi hade inte innan intervjun skrivit ner några följdfrågor utan följdfrågorna bestod av tankar som uppstod hos oss under intervjuernas gång. På så sätt tycker vi att vi fick bra och öppna intervjuer.
Följdfrågorna har visat sig vara lika viktiga som de frågor vi utgått ifrån. Följdfrågorna finns inte med i bilagorna av intervjufrågorna. Vi har haft stor hjälp av diktafonen som vi använde oss utav under alla intervjuer. Utan den hade mycket information gått till spillo.
Det som vi nu i efterhand har reflekterat över är att vi skulle ha gjort intervjuer eller enkät undersökningar med föräldrar till barn som har ADHD/DAMP. Detta för att få ytterligare ett djup i arbetet som handlar om föräldrasamverkan. Detta skulle dock ha inneburit svårigheter eftersom uppgifter om barn är sekretessbelagda och på så sätt hade det varit svårt att hitta föräldrar till barn som har ADHD/DAMP. Nu har vi endast pedagogernas tankar om samarbetet mellan skolan och hemmet att utgå ifrån.
Som vidare forskning skulle vi vilja fördjupa oss ytterligare i arbetet med barn som har diagnosen ADHD/DAMP. Under detta arbetes gång har vi många gånger stött på ordet resurs. Många av pedagogerna yttrade sig om att de inte har tillräckligt med ekonomiska resurser för att ge den undervisning de skulle vilja ge dessa barn med ADHD/DAMP. De menade att det skulle behövas mindre elevgrupper, flera grupprum och väl avskilda platser där elever som har behov av att arbeta avskilt skulle kunna vistas. Det skulle vara intressant att titta närmare på detta för att se hur pengar fördelas till skolorna och hur de används.
6.2 Resultatdiskussion
Genom de genomförda intervjuerna har vi fått svar på våra frågeställningar. Vi har i hela arbetet använt oss av tre begrepp. Dessa begrepp är läromiljö, arbetsmiljö och samverkan mellan pedagoger och föräldrar.
Om man först ser på läromiljön och hur den bör utformas så påpekades det att den skall utformas individuellt utifrån varje barns behov. Alla pedagoger hade många tips på hur man på bästa sätt utformar en bra läromiljö, men samtidigt påpekades det att det inte går att göra generaliseringar om vad som fungerar och vad som inte fungerar. Detta
att arbeta strukturerat med dessa barn är speciellt viktigt. Dessa två orden, individuell och struktur, har genomsyrat delar av våra intervjuer.
Struktur är även någonting som förekom under intervjuerna när vi samtalade om arbetsmiljön i klassrummet. Pedagogerna ansåg att barn som har diagnosen
ADHD/DAMP jobbar bäst när de får hjälp att strukturera sitt arbete. Duvner (1997) menar att struktur är någonting som alla barn mår bra av och att det inte är någonting som behöver vara specifikt för barn med ADHD/DAMP. Struktur finns i tid, rum, personal och arbetsätt. Vidare menar författaren (a.a.) att strukturen måste finnas i uppgifterna som man ger barnen. Barnen måste få tydliga instruktioner om vad de skall göra och när de ska vara klara. Detta poängterade pedagogerna när vi pratade om hur man lägger upp arbetet i klassrummet. De menade att det var viktigt att man förklarar tydligt för eleverna vad de ska arbeta med, och att de ska bli klara med uppgiften för att man ska kunna gå vidare och arbeta med nästa uppgift.
Att ha föräldrarna ”med på tåget” upplevde pedagogerna som ett måste om barnen skall få ut så mycket som möjligt av sin tid i skolan. Om man har föräldrarna emot sig kan detta försvåra arbetet för pedagogerna men även för barnen. Även här dyker ordet struktur upp. Pedagogerna menade att om man inte har föräldrarna med sig kan det bli svårt att strukturera upp tillvaron för eleverna. Strukturen är lika viktig både i hemmet och i skolan. Om föräldrar och skola kan samarbeta kan det underlätta för barnet i fråga. Pedagogerna och den intervjuade kvinnan tyckte att det ställs mera krav på föräldrar som har barn med diagnosen ADHD/DAMP än på andra föräldrar. Om skolan och föräldrarna har ett bra samarbete kan föräldrarna vända sig till skolan för att få hjälp med att förstå barnets situation. I Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell utgör skolan och familjen mikrosystemet. Mikrosystemet hjälper barnet att skapa länkar med sin närmiljö och på så sätt hjälpa till att skapa trygghet hos barnet. Vi förstår nu bättre vikten av ett bra samspel mellan skola, pedagoger och föräldrar.
Utifrån den litteratur vi bearbetat och genom våra intervjuer så upplever vi att man måste ge skolorna mera resurser för att kunna utforma en bra läromiljö. Men vi upplever också att det finns vissa brister i lärarutbildningen. Vi tycker att specialpedagogik är någonting som skulle vara ett obligatoriskt moment i utbildningen. På så sätt skulle alla
pedagoger ha en grundläggande kunskap om barn i behov av särskilt stöd. Vi vill dock poängtera att det inte betyder att man är expert inom området specialpedagogik, men med tanke på hur många elever som är i behov av särskilt stöd så skulle detta enbart vara positivt med grundläggande kunskap och förståelse. Detta i sin tur skulle medföra att man tidigare kan uppmärksamma om det finns speciella behov och åtgärda detta så tidigt som möjligt.
Referenser
Andersson, Bengt-Erik (1997). Utvecklingsekologi. Studentlitteratur. Lund
Andersson, Bengt-Erik (2000). Svenska småbarns familjer. Studentlitteratur:Lund
Bryman, Alan (2001). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB
Danielsson, Lennart & Liljeroth, Ingrid (1987). Vägval och växande -
specialpedagogiskt perspektiv. Utbildningsförlaget. Stockholm
Duvner, Tore (1997). ADHD, impulsivitet, överaktivitet, koncentrationsvårigheter. Liber AB
Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001). Barn och ungdomspsykologi. Studentlitteratur. Lund
Gillberg, Christopher (1996). Ett barn i varje klass om DAMP, MBD, ADHD. Cura AB
Green, Ross W (2001). Explosiva barn. Cura AB
Gunnarsson, Bernt. (1999). Lärandets ekologi. Lund: studentlitteratur
Honos- Webb, Lara (2005). Så lyfter du fram styrkorna hos barn med ADHD. Brainbooks
Imsen, Gunn (1992). Elevens värld. Introduktion i pedagogisk psykologi. Studentlitteratur. Lund
Kärfve, Eva (2000). Hjärnspöken. Damp och hotet mot folhälsan. Stockholm. Brutus Östlings Bokförlag Symposion AB
Larsson Swärd, Gunnel (1999). Åtgärdsprogram för barn i behov av särskilt stöd. Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist, Gunilla (red) (1999). Vygotskij och skolan. Lund. Studentliteratur. Lärarförbundet (2004). Lärarens handbok. Stockholm: Lärarförbundet
Myndigheten för skolutveckling
Elever som behöver stöd men får för lite (2005)
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1899
(tillgänglig 2008-11-08)
RBU:
Barn & ungdom med ADHD
http://www.rbu.se/fileserver/RBU_ADHD_int.pdf (tillgänglig 2008-11-13) Riksförbundet Attention: Fakta om ADHD/Damp http://www.attention-riks.se/index.php/adhd-damp-/86-adhddamp-fakta.html (tillgänlig 2008-11-13)
Selander, Staffan(red) (2003). Kobran, nallen och majjen: Tradition och förnyelse i
svensk skolan och skolforskning. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm
Socialstyrelsen:
Kort om ADHD som barn och vuxna.
http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2002/2131/Sammanfattning20041107.htm (tillgänglig 2008-10-28)
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?
nid=3911&dok_id=SFS1985:1100&rm=1985&bet=1985:1100
(tillgänglig 2008-10-28)
Teeter, Phyllis Anne (2004). Behandling av ADHD ett utvecklingspsykologiskt
perspektiv. Studentlitteratur.
Tham, Amelie (2001). Kriget om bokstavsbarnen. Pedagogiska magasinet, 4. 62-67. Trost, Jan (1997). Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur Lund.
Vetenskapsrådet:
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning
http://www.vr.se/download/18.427cb4d511c4bb6e38680002601/forskningsetiska_princ iper_fix.pdf
Bilaga 1
Intervjufrågor till pedagog
1. Vad har du för utbildning?
2. Tycker du att du har tillräckligt med specialpedagogiska kunskaper för att hjälpa barn i behov av särskilt stöd?
3. Hur har du förvärvat dina specialpedagogiska kunskaper? 4. Har du stött på många barn som har diagnosen ADHD/DAMP? 5. Vilken sorts läromiljö anser du passar barn med ADHD/DAMP? 6. Hur jobbar ni med barn som har ADHD/DAMP i arbetslaget? 7. Tycker du att det tillräckligt med resurs i skolan?
Bilaga 2
Intervjufrågor till pedagog på specialskola
1. Vad har ni för utbildning? 2. Hur många elever har ni?
3. Hur många av era elever har ADHD/DAMP? 4. Hur ser en arbetsdag ut för er?
5. Vad tycker ni om diagnostisering?
6. Varför hamnar ett barn på ett skoldaghem?
7. Har ni samma mål uppsatta som en "vanlig" grundskola har?
8. Hur ser andelen flickor/pojkar ut på skolan samt flcikor/pojkar med ADHD/DAMP? 9. Hur ser undervisnigsmiljön ut?
10. Vad ska man tänka på när man jobbar med ett barn som har ADHD/DAMP? 11. Varför har ni/du börjat jobba på ett skoldaghem?
Bilaga 3
Intervjufrågor till specialpedagoger
1. Hur länge har du jobbat som specialpedagog? 2. Vad fick dig till att läsa till specialpedagog?
3. Tycker du att antalet barn med ADHD/DAMP har ökat?
4. Ser du någon skillnad mellan antalet diagnostiserade pojkar och flickor? 5. Hur jobbar du med barn som har ADHD/DAMP?
6. Hur ser samarbetet ut mellan dig och klassläraren? 7. Hur viktigt är det att föräldrarna är med?
8. Vad tycker du att man måste tänka på som pedagog när man undervisar barn med ADHD/DAMP?
9. Hur utformar ni läromiljön för dessa barn?
Bilaga 4
Intervjufrågor till vuxen kvinna med diagnosen ADHD.
1. När fick du din diagnos? 2. Vad är ADHD för dig?
3. Hur upplevde du skolan innan och efter din diagnos?
4. Hur tycker du att pedagogerna har bemött dig under din skoltid? 5. Var samarbetet mellan skolan och föräldrar viktigt för dig? 6. Hur ser en bra läromiljö ut för dig?
7. Hur viktig tycker du att pedagogens roll är för barnets utveckling? 8. Hur ser ditt liv ut nu?
9. Hade det sett annorlunda ut om du inte fått din diagnos? 10. Tycker du att det är bra med diagnostisering?