Tonart och tonförråd
Båda använder sig av att ta reda på tonarten och sjunga igenom tonförrådet för att förstå noternas inbördes förhållande.
Röstanpassning och transponering
Båda väljer att sjunga i en tonart som är bekväm för deras röst.
Rytm och puls
Båda håller pulsen någonstans i kroppen, oftast i foten.
Skillnader mellan NM och NK
NM:
Penna
NM gör anteckningar för att memorera svårare partier.
Referenston,
Han tar ut en passande grundton som inte behöver vara den noterade.
Oförutsägbarhet och avvikelser
NM vill emellanåt ta andra vägar än den noterade melodin.
Rast och paus
Han tar paus och fikar lite.
Känsla och atmosfär
För att minnas texten försöker NM ta reda på vilken atmosfär texten innehåller.
Inlärningsmetod – motivation
För att inte bli less på inlärningen av sången försöker NM hålla sig till en viss metod. NK:
Text och melodi
NK arbetar största delen med att lära sig melodi, rytm och text samtidigt.
Blick
Blicken är riktad uppåt för att inte kolla i notpappret.
Sångtext i ett sammanhang
Ett sammanhang för sångtexten behövs för att hon ska kunna lära sig den utantill.
Likheter mellan GM och GK Textpapper
Båda använder sig av textpapper och använder det även som ett slags notpapper för att förtydliga melodirörelser och pauser.
Lyssning - härmning,
Båda använder sig av imitations-metoden, d v s lyssnar på en fras som sedan härmas.
Igenkännande
Båda tycker att igenkännande av en melodifras eller musikstil bidrar till att underlätta inlärningen.
Skillnader mellan GM och GK
GM:
Instrument
Gitarren använde GM för att sätta ackord till sången, ta ut melodi och starttoners placering.
Melodi först
GM försöker först och främst lära sig melodin.
Rast och paus
För att få distans till arbetet tar GM rast emellanåt.
Vissling
Eftersom tonarten inte var bekväm för röstläget visslade GM melodin i stället.
Första frasen
Första frasen är viktig för att lära sig resten. GK:
Enbart text
För att lättare kunna memorera texten arbetar GK enbart med texten och dess känslostämning.
Text och melodi
Hon arbetar däremot mest med både text och melodi samtidigt.
Slutna ögon
För att koncentrera sig bättre och hitta känsla och minnas text så blundar GK då och då när hon sjunger.
Lokal och akustik
Rummets utseende och akustik bidrar till inspiration.
Likheter mellan samtliga NM, NK, GM och GK Helhet
Samtliga börjar med att lyssna alternativt se över sången i sin helhet innan de börjar dela upp arbetet. Ingen fortsätter dock enbart med detta utan alla delar mer eller mindre upp sången i delar som tränas var för sig.
Fysisk aktiviet
Att röra på sig genom att gå omkring, ömsom sitta ömsom stå var något alla fyra gör.
Alla har även behov av att antingen sätta musiken i kroppen genom att stampa pulsen med foten, knacka rytmer i bordet med fingret, känna melodins rörelse i tungan, visa melodirörelser med handen, spela melodin på ”luftklaviatur” m m, eller att röra på sig under inlärningstiden.
Bilder
Alla fyra gör någon slags inre visuell föreställning/-ar av sången under inlärningen, t ex konkreta bilder, känslobilder utifrån texten, bilder utifrån melodirörelse och musikstil.
Problemisolering
Samtliga satsar på att enbart arbeta med enstaka partier som var svårare än det övriga att lära sig.
Melodi först
NM, NK och GM tränar först melodin utan text. GK tar visserligen alltihop på en gång, men det är melodin som är det viktiga att lära sig och som sedan sitter i längst.
Likartade problem hos samtliga NM, NK, GM och GK
Samtliga blandade ihop meloditeman i sången med liknande, för dem igenkännbara melodier. Texten var också svår att memorera, f a för GM och GK.
Likheter mellan någon inom G och N Instrument
NM, NK och GM använder sig någon gång under inlärningen av ett instrument som hjälpmedel.
Penna
NM, GM och GK använder sig av penna för att skriva in stödanteckningar i form av pilar, bågar, streck, bokstäver som minneshjälp.
Referenstoner
NM, GM och GK har vid inlärningen en eller flera referenstoner från vilken/vilka de hänger upp melodin på eller utgår för att se om melodin rör sig ovanför eller nedanför denna/dessa.
Rast, paus
NM och GM tar paus från arbetet och kopplar bort sången för en stund.
Vissling
NM och GM visslar i början av inlärningen i stället för att sjunga melodin.
Känsla och atmosfär
För NM och GK är det viktigt att skapa känslor eller atmosfärer kring texten för att minnas den.
Text och melodi
För både NK och GK kan texten hjälpa till att minnas melodin. Båda tränar också mest på att sätta text och melodi samtidigt.
Enbart text
NM, NK och GK tränar texten för sig för att memorera den ordentligt.
Oförutsägbarhet, avvikelser
NM, GM och GK minns någon melodirörelse (t ex iron ships) p g a att den landar på en oförutsägbar ton.
Skillnader mellan NM/NK och GM/GK
NM/NK:
Tonart och tonförråd
Båda tar ut tonart tonförrådet för tonarten.
Röstanpassning och transponering
De anpassar tonarten till sina respektive tonlägen.
Rytm och puls
Båda är också noga med att sjunga rytmiskt efter en bestämd puls, trots att står angivet i notbilden. GM/GK:
Textpapper
Båda använder sig flitigt av textpappret och gör anteckningar där.
Lyssning – härmning
Båda lyssnar på fraser och härmar därefter.
Igenkännande
Båda placerar sången i ett irländskt folkvisefack, vilket bidrar till att lära sig den.
Strategier och verktyg som enbart M eller K använder sig av
Uppsatsen har inte avsikten att titta på deltagarnas strategier utifrån ett genusperspektiv men det kan ändå vara intressant att notera dessa, inom könen, gemensamma strategier.
GM och NM:
Vissling
Sången visslas i stället för att sjungas i början av inlärningen.
GK och NK
Text och melodi
Den strategi som både GK och NK använder sig av är att träna text och melodi samtidigt under större delen av tiden.
Skillnader i individuellt olika strategier och verktyg mellan NM, NK, GM och GK