Noter och/eller gehör?: sångares olika sätt att lära sig en sång

Full text

(1)2004:017. C-UPPSATS. Noter och/eller gehör? Sångares olika sätt att lära sig en sång. ULRIKA ANDERSSON. MUSIKHÖGSKOLAN I PITEÅ Musikpedagogik Vetenskaplig handledare: Lena Vesterlund 2004:017 • ISSN: 1402 – 1773 • ISRN: LTU - CUPP - - 04/17 - - SE.

(2) Abstrakt I undersökningen beskrivs fyra sångares tillvägagångssätt vid inlärning av en okänd sång. Två stycken med utgångspunkt från en notbild (notläsning) samt två stycken med utgångspunkt från En cd-inspelning (gehör). Följande forskningsfrågor har varit övergripande: Vilka likheter och vilka skillnader finns det mellan de två informanterna inom respektive inlärningsmetod i valet av strategier och verktyg? Vilka likheter och vilka skillnader finns det mellan de två inlärningsmetoderna i valet av strategier och verktyg? Resultatet visar på likheter i strategier: samtliga deltagarna börjar med att lyssna alternativt se över sången i sin helhet innan de börjar dela upp inlärningen i mindre delar som de repeterar. Att röra på sig genom att ömsom sitta, ömsom stå var också genomgående för alla fyra. Likaså att göra sig någon slags visuell föreställning av sången i form av konkreta bilder, känslobilder utifrån texten, bilder utifrån melodirörelse och musikstil. Samtliga lägger fokus på melodin och anser denna vara viktigast, vilket också förklaras med att det är melodin som sitter längst i minnet. Den genomgående skillnaden ligger i utgångspunkten för inlärningen: att använda sig av noter eller inspelning. De notläsande sångarna använder sig av den reella lyssningen, d v s den de själva åstadkommer för att befästa sångens gestalt. Gehörssångarna organiserar upp det de hör för att hitta system och struktur i kompositionen. Nyckelord: Sångare, sånginlärning, tusengångermetoden, tonplatssiffror, gehör, notkunskap, muntlig kultur, skriftlig kultur, schemata, mentala kartor, minneskategorier, sociokulturell inlärning, medvetenhet, emotionell intelligens, virtuell intelligens..

(3) 1. INLEDNING Året var 1973, jag var omkring 6 år och satt i vårt vardagsrum vid vår grammofon som var kopplad till pappas stora Telefunken-radio. Anita Hegerland sjöng: ”På en gata i Torino kan du se en gammal man, det är clownen Albertino, ingen är så snäll som han…” Jag kunde varenda sångtext på Anitas skiva! Jag målade upp bilder hur Albertino, räddaren, blev vän med alla och skapade fred på vår jord. Det var stort och mäktigt att sjunga den sången. Sångerna från skivan sitter fortfarande. Jag och min närmaste syster (som var lika tokig i Anita) fick bevis på detta när vi träffades i somras. Anita H var på tapeten igen och i familjens sommar-cd strömmade ”Mitt sommarlov” ut ur högtalarna. Vi sjöng med utan problem och clownen Albertino fanns kvar i minnet. Tillbaka till 1973. Min äldsta syster hade lånat en hög LP-skivor av en kompis. Bland dem var The Osmond brothers mina favoriter: ”Ajäd ö göl, Donna oassö nejm… Oooo Donna, Oooo Donna…” sjöng jag med, om och om igen spelades låtarna. Vad de handlade om visste jag inte, men de var så bra! En dag, något år senare satt jag vid pianot och klinkade. Mina systrar hade börjat spela piano ”på riktigt” (d v s via Agnestigs röda, gröna och gula pianoböcker) så ville jag naturligtvis också lära mig. Mycket hellre än att träna blockflöjt. Den senare slog jag förresten sönder en söndagskväll, då jag inte kunde lära mig läxan. (Däremot spelar jag gladeligen blockflöjt nu i vuxen ålder.) Böckerna låg på pianot och vips, så hade jag lärt mig Gröna faran och Askungen på bal! Vilken känsla, att kunna spela utifrån dom där prickarna som fanns i böckerna, ja de fanns i alla möjliga böcker! Jag förstod att om jag lärde mig behärska dem så skulle hela den musikaliska världen ligga framför mina fötter! Eller? Anita Hegerland fanns länge kvar som en favorit. Hennes klara fina röst klingade i öronen. Jag ville så gärna sjunga och spela som hon gjorde! Hur går det till: att kunna spela en sång som man tycker om? Jag trevade med fingrarna på pianot, och plötsligt så spelade jag ett ackord som lät som det de spelade i sången! Jag började sjunga, kompade D-dur i grundläge med högerhanden och bastonen i vänster. Hm, se’n då… Allteftersom insåg jag, att precis som på gitarren (som mamma och mina systrar också hade börjat spela), så kunde jag kompa på pianot och det lät som på skivan! Att ta ut sånger från inspelningar har jag gjort sedan dess. Men ska sanningen fram så tyckte jag ofta att det var ganska jobbigt, framförallt innan vi fick kassettbandspelare. Tur att jag hade äldre systrar som kunde lära mig. Eller också så fanns det emellanåt noter och ackord på sången, vilket förenklade en hel del. Det skulle faktiskt ta ganska lång tid, upp i gymnasieåldern, innan jag regelbundet använde mig av att ta ut sånger från inspelningar, och ännu längre tid innan jag förstod att ”planka låtar” var ett vedertaget sätt som jag kunde använda mig av och t o m utveckla knep och strategier för att det skulle gå fortare...!. Hönan eller ägget? Vilket kom först? Musiken eller musikteorin? De flesta är klara över svaret: musiken förstås. Men varför läggs så stor vikt på att sätta ord, tecken, förklaringar m m, på hur musik låter? Är det inte bara att sjunga och spela på utan att fundera varför det låter som det gör?. 1.

(4) I mina tidiga spelår finns fortfarande minnen av hur jag pendlade mellan hopp och förtvivlan över att få med alla prickar i båda händerna. Samtidigt fascinerades jag av att man kunde få ut musik av ett papper med streck och prickar. Men varför vill jag ändå helst höra musiken när jag sitter där med notbilden framför mig och den borde räcka för att jag ska få en uppfattning om sångens gestalt? Varför pendlar jag själv mellan dessa två inlärningssätt? Vilket känns lättast? Vilket går fortast? Finns det skillnader i uttryck och spelsätt beroende på hur en inlärning går till? När jag bestämde mig för att skriva en uppsats om sångares olika tillvägagångssätt för att lära sig en sång fanns många frågor av detta slag i bakgrunden. Vad är skillnaden mellan att ha ett bra gehör och vad betyder det att vara bra på noter?. Personliga erfarenheter Jag tycker mig ha observerat: -. Att instudering av en sång i körverksamhet ofta görs via noter. Att förändringar dock har skett den senaste tiden, framförallt inom folkmusikaliska körsammanhang som gospel, afrikanska sånger, andra etnoinspirerade sångensembler. Att man även inom mer notinriktade körsammanhang börjar inse värdet av att frångå notbilden. Ofta lär man sig dock fortfarande materialet via noter för att sedan lära sig det utantill. Att många körsångare ”läser noter” fastän de inte till fullo vet noternas betydelse eller har musikteoretisk utbildning. Att gehörsminnet ofta är lågt hos notvana sångare. Att textpappret är mycket betydelsefullt som minneshjälpmedel för gehörssångare. Att många sångare, inklusive jag själv gör kurvor, pilar m m i textpappret för att minnas hur melodin gick, var betoningar fanns på vissa ord etc. Att noter har en förmåga att binda en sångare så att han/hon slutar lyssna. Att utan lyssningserfarenheter så finns inga referenser, alltså finns inte musiken…? Att jag finner det oerhört bekvämt och smidigt att kunna tillgodogöra mig musik via noter, både som minnesfunktion och i effektivitetshänseende Att jag också via noter har möjlighet att lägga min egna tolkning utifrån notbilden. Att jag tycker mig kunna tillgodogöra mig så mycket mer både i fråga om uttryck och sång- och spelsätt utifrån noter. Att jag även kan tillgodogöra mig nya musikteoretiska kunskaper utifrån en inspelning.. 2.

(5) 2. SYFTE Syftet med undersökningen är att beskriva fyra sångares tillvägagångssätt när de ska lära sig en okänd sång med utgångspunkt från två olika inlärningsmetoder: 1) Notbild (notläsning) 2) Cd-inspelning (gehör) Följande forskningsfrågor har varit övergripande: Vilka likheter och vilka skillnader finns det mellan de två informanterna inom respektive inlärningsmetod i valet av strategier och verktyg? Vilka likheter och vilka skillnader finns det mellan de två inlärningsmetoderna i valet av strategier och verktyg?. 3. BAKGRUND Terminologi. Jag väljer att här redogöra för några i uppsatsen vanligt förekommande begrepp samt en förklaring på vilken innebörd som används i undersökningen.. Muntlig och skriftlig kultur Lilliestam (1995) redogör för Ongs och Lords sätt att beskriva olika kulturer. Här är en, av mig, komprimerad beskrivning: Muntlig kultur: Där saknas skrift. För att förmedla verbal och ljudande information används ljud och hörsel. Syn och andra sinnestintryck kompletterar hörseln genom att förtydliga informationen. Gestik, kroppsrörelser, mimik, tonfall, röstklang, miljö m m är kontext till den talade informationen. Sånger, berättelser och annan kunskap upprepas och lärs vidare från den ene till den andre. Det mänskliga minnet blir gränsen för t ex hur stor repertoar en sångare kan ha. En musiker/sångare reproducerar inte musik utan återskapar t ex en sång med hjälp av vissa minnestekniker. Skriflig kultur: Skriftspråket blir ett slags memoreringsverktyg och utökar den mänskliga minneskapaciteten både i utrymme och i tid. I det skriftkulturella, inte minst i musikvetenskapliga sammanhang, är den självklara utgångspunkten att det finns ett musikverk. Ett verk är skrivet av någon som inte behöver vara den som framför det. En skriven text kan läsas flera gånger och man kan redigera den. Lilliestam lyfter fram vårt västerländska musiktänkande som är oerhört notcentrerad. Vi tänker musik i noter. Musik tas inte på allvar såvida den inte är nedtecknad. Gehör, gehörsmusik I Sohlmans lexikon (1977) beskrivs ordet gehör såhär: från det tyska ordet Gehör = hörsel: …förmågan att med blotta örat korrekt uppfatta en bestämd musikalisk struktur (en melodi, ett rytmiskt mönster, en ackordföljd m m) och kunna ådagalägga detta på ett konkret sätt. (s 83). Med andra ord skall man kunna återge den musik man hör genom sång eller spel.. 3.

(6) Nyström (1996) ger dock termen gehör en inte fullt så praktisk betydelse. Gehör inbegriper endast den inre bild eller föreställning som växer fram inom oss då vi hör musiken klinga. Reimers (1993) tar upp skillnaderna mellan språken. I tyska läroböcker är det lyssnandet (och analysen) som åsyftas (Gehörausbildung). Det svenska ordet gehör har en vidare betydelse, ett praktiskt musicerande (sång och spel) utan noter. Men för många är ordet enligt Reimers mer i likhet med engelskans ”sight reading”, d v s att kunna sjunga eller spela utifrån det man ser, t ex notbilden. Ett begrepp med vidare, mer allmän betydelse som Reimers skriver om är Pratts ”aural awareness” (auditiv medvetenhet) som enligt min bedömning skulle kunna motsvara Nyströms beskrivning om en klingande inre föreställning. Lilliestam redogör för begreppet gehörsbaserad musik eller gehörsmusik (eng oral/aural tradition) (1995) som ett samlingsnamn för memorering, uppförande och inlärning, men även komponerande av musik utan noter. Begreppet gehör har i den uppsatsen samma betydelse som Sohlmanns förklaring. Står gehör i kombination med ett annat ord, t ex gehörssångare, så avses att sångaren använder sig av gehör för att lära sig en sång, d v s både gör sig en inre föreställning och spelar/sjunger. Noter, notbild, notläsning I Sohlmans lexikon (1977) finns inte noter som begreppsförklaring, däremot notering/notation: Allmänt sett uppteckning av musik med hjälp av visuella symboler, ss bokstäver, siffroro o a ideogram, grafiska framställningar eller andra tecken etc. (s 759). Reimers (1993) lyfter liksom Sohlman att termern ”gehör” och ”notkunskap” inte är absoluta. Det går inte att exakt gemensamma förklaringar på dem. Notkunskap kan vara allt från kunskapen om de grafiska symboler för tonhöjd och tonlängd till vilka grepp man skall ta på ett instrument (tabulatur). I denna studie innebär dock begreppet traditionell västerländsk notskrift (Sohlman): D v s det notstystem som dominerat inom västerländsk musikpraxis under hela den dur(molltonala epoken. (s 759). Nyströms (1996) beskrivning av en notläsare är en person som utifrån ett notblad framföra den noterade musiken strax efter det att han/hon har fått det i sin hand. Han beskriver processen på följande sätt (s 11):. 4.

(7) A vista eller a prima vista, är ett använt begrepp och betyder (Sohlmann): a (prima) vista = (it) vid (första) anblicken (Sohlmanns musiklexikon) (s 117). Uppsatsens användning av begreppen noter, notbild eller notläsning är detsamma som Nyströms beskrivning och inkluderar då även sångtexten. Spela eller sjunga efter noter Johansson (2002) tar upp skillnaden mellan att spela ett instrument och att sjunga då det gäller att framföra musik på gehör eller efter noter. Att korrekt spela noterad musik med hjälp av ett instrument är enklare än att sjunga detsamma. Däremot är det tvärtom vad gäller att spela eller sjunga på gehör.. Inlärning av musik via en notbild – några metoder. Jag har tittat på några olika, någorlunda aktuella pedagogiska material för att bli en bättre notläsare och studerat deras upplägg och vägar att få eleven bli en bättre notläsare. Här är tre stycken:. A vista-teknik, Hur du blir en bättre notläsare. Holmström (1997) utgår i sitt material om att bli en bättre notläsare ifrån att, liksom en god läsare av det vanliga skriftspråket se hela ord, inte varje bokstav i taget: Att se noter som bilder eller ord. Holmström betonar vikten av att kombinera lyssnande och notbild, annars är risken att det blir som författarens upplevelse av japanerna och deras engelska: De (japanerna) kan fler engelska ord än de flesta nordbor men de vet inte hur de ska uttalas, de har inte lärt sig språket på gehör! (s 7). Prima vista, Att sjunga efter noter – från grunden. Nyström (1996) sätter upp tio strategier för att bli en bättre notläsare (mer detaljerad genom gång på sid 107 ff): -. Att tänka noter: d v s träna upp det ”inre lyssnandet” utifrån notbilden. Att sjunga utifrån tonplatssiffror: d v s sjunga utifrån en dur- eller mollskala där grundtonen är nr 1. Att etablera en grundton: d v s göra en ton till ett ”stabilt centrum i en ny tonalitet”. Stegvis rörelse och språngfyllnad: att använda sig av tryggheten i att kunna sjunga stegvisa melodiska rörelser för att fylla ut melodiska språng. Att hitta första tonen – stegmetoden (se ovan). Fasta referenstoner: öva upp en vana att lagra grundtonen i minnet och använda den som utgångspunkt. Tillfälliga referenstoner: att lagra en ton som behövs för att hitta rätt senare. Ackordiska melodirörelser: utnyttja ackordens toner för att hitta rätt i melodiska språng. Kromatiska melodirörelser: att utgå från tonartsstegen för att hitta toner som inte till hör tonarten. Intervall: att tänka ut vilket intervall det är för att hitta nästa ton.. Detta är ett av få material som inkluderar CD-skiva som hjälpredskap.. 5.

(8) Musiklära, Gehörsträning, Visharmonisering. Eriksson (1987) ger ingen förklaring på vad som menas med gehörsträning och använder sig inte av en specifik idé om hur läsaren kan tillgodogöra sig innehållet. Men av överskriften tolkar jag att författarens intentioner är att ge läsaren verktyg för att strukturera sin inre föreställning av hur musiken. Han betonar i förordet vikten av att kunna skilja på dur och moll.. Gehörsbaserade metoder vid inlärning av musik Varianter på lyssning - härmning Ett gammalt, traditionellt sätt att lära sig låtar är att härma, imitera en musiker som spelar stycket om och om igen. Att nöta in spelet auditivt, visuellt och fysiskt genom att uppfatta hur läraren rör sig, behandlar instrumentet, uttrycker musikstycket etc. Schenk (2000) citerar Millmans (1994) åsikter om imitation: Jag är övertygad om att imitation är den i särklass bästa metoden för inlärning eftersom den fungerar på ett omedvetet plan(…) som om en kropp lärde sig något direkt av en annan utan att intellektet kom i vägen. (s 39). Schenk tar vidare upp olika musiktraditioners inlärningssätt som grundar sig på imitation och att skaffa sig musikaliska förebilder. Han citerar ur professor Campbells bok ”Lessons from the World” där termen ”Tusengångermetoden” får beskriva den härmande inlärningsprocessen. Lords stadier vid inlärning Hur går en gehörssångare (”illiterate singer”) tillväga när han/hon lär sig enligt muntlig tradition? Lord (2:a utgåvan, 2000, se även Lilliestam, 1995) delar in processen i tre stadier. Först så sitter sångaren bredvid och lyssnar medan traderaren sjunger. Under tiden tar han/hon in musikaliska parametrar. Därefter prövar han/hon för sig själv och eventuellt med instruktioner från utövaren, ur det som finns i minnet. Sedan, efter att ha tränat in tekniker och material vågar han/hon framföra det inlärda inför publik. Mentala kartor och schemata Lilliestam (1995) använder sig av ett begrepp som han kallar ”mentala kartor”. Dessa kartor är bilder, föreställningar eller representationer som skapats när vi hör en speciell musik. Dowling (1986) tar upp ett likartat begrepp, ”schema” eller ”schemata”. Det finns två aspekter utifrån musiken som fångar vår uppmärksamhet. Det ena är något i musiken som sticker ut mer än resten p g a det tonala läget, speciella klangen, ljudstyrkan etc. T ex ett trumpetsolo. Det andra är kännetecken som har med vårt musikaliska kunnande, förtrogenhet att göra. Dowling kallar det ”schemata”. Lord använder sig av samma begrepp med i stort sett samma betydelse. Han lyfter dock fram dessa schematas betydelse för att kunna ta emot den enorma mängd stimuli som vi hanterar varje dag. Det behövs väl utvecklade minnesprocesser och flexibla erfarenhetsmönster (”schemata”) för att vi ska kunna minnas, förstå, tolka och agera på musiken.. 6.

(9) Synen på inlärning hos olika forskare Lilliestams minneskategorier Lilliestam (1995) redogör för för fyra sätt att memorera musik: Auditivt minne: att minnas hur en sång eller musikalisk rörelse låter. (s 45) Synminne: att minnas hur någonting ser ut, t ex pianots vita och svarta tangenter, gitarrens ackordgrepp eller skal-gångar. (s 45) Kinestetiskt (Motoriskt minne) och taktilt minne (beröringsminne): att minnas hur något känns när man spelar eller sjunger. (s 45) Verbalt (ord-/muntligt) minne: att minnas genom verbala begrepp som: jazzvals i Cm. Här används olika begrepp beroende på vilka musikteoretiska förkunskaper som finns. (s 48). Lilliestam menar att dessa sätt även fungerar för inlärning av noterad musik. Musikaliska referenser Dowling (1986) tar upp den stora roll en utövares musikaliska referenser spelar och jämför med att behärska ett språk: Knowing a language means knowing (implicity) an elaborate rule structure for the interpretation of speech sounds – parsing them into temporal units and interpreting their meaning. (s 3-4). Säljö (2000) lyfter också fram vikten av förtrogenhet i sammanhang och bakgrund för att kunna förstå och tolka texter. Var sker lärandet? - Sociokulturell inlärning Enligt Säljö (2000) sker lärandet när människor påverkas av varandra, vilket vi gör hela tiden överallt. Säljös beskriver begreppet sociokulturellt lärande knutet till hur vi tänker och agerar i allmänhet. Utgångspunkten är vår biologiska läggning med de fysiska och mentala resurser vi har. Upplevelsens pedagogik Ordet känsla (och även upplevelse) dyker upp här och var i undersökningens intervjuer. Vad menar deltagarnana när de säger: ”Jag fick en känsla av något irländskt.”? Enl Norstedts PLUS – Ordbok + Uppslagsbok (1997) betyder: Känsla –. 1) (kroppslig) upplevelse som uppkommer av yttre eller inre förnimmelse. 2) Personligt, naturligt och spontant uppkommande sätt att värdera eller förhålla sig till någon eller något. (s 609). En pedagogik som länge använts inom dramapedagogutbildningar är upplevelsepedagogiken. Målet är att aktivt använda upplevelser vid inlärning. Vad är en upplevelse?: Norstedts PLUS igen: Upplevelse – Uppleva –. något man upplevt 1) Vara med om något som direkt berörd part. 2) Uppfatta och värdera på ett känslomässigt plan (d v s inte rationellt; vanligen utan att bilda sig en klar åsikt) (s 1224). 7.

(10) Nicolaisen (1982) citerar Laing, dramapedagog och frontfigur för upplevelsepedagogik: Till och med fakta blir någonting uppdiktat utan adekvata sätt att se dessa ’fakta’. Vi behöver inte teorier utan mera den upplevelse som ligger till grund för teorin. Vi är inte tillfredställda med tro i form av en osannolik, irrationellt hållen hypotes: Vi kräver att få uppleva ’beviset’. (Förord). Att tillägnandet av musik är i hög grad fråga om en upplevelse menar Laing (1982) hänger ihop med att musik liksom upplevelser är något som händer just nu. Laing (1982) skriver vidare om behovet av en personlig upplevelse och ett igenkännande för att förstå fakta. Det vi inte vill eller kan känna igen förstår vi inte heller. Levande kunskap I sin bok om kunskap och okunskap i handling lyfter Molander (1996) fram hur den praktiska förmågan ansetts mindre värd än den intellektuella, teoretiska. Istället för att särskilja på teoretisk och praktisk kunskap använder han begreppet ”Den levande kunskapen”. Kaos och entusiasm Matti Bergström (professor emeritus i fysiologi vid Helsingfors Universitet, samt docent i bioelektronik vid Helsingfors Tekniska Högskola, läkare och hjärnforskare) lyfter fram kaos som nödvändigt för att stimulera den inneboende kreativiteten och förmåga till utveckling i varje individ. Inuti hjärnan kämpas kaoskraften mot ordning, en kamp mellan medvetenhet och information. Vidare förklarar Sandquist Bergströms teorier om entusiasm som maximalt medvetandegrad i en artikel i studenttidningen Vertex (1996, nr 9): Efter födseln stegras medvetandet. Först bara är man. Sedan kommer intresset. Ett slags oriktat medvetande. Om medvetandegraden stegras ytterligare blir resultatet den riktade nyfikenheten. Vid maximal medvetandegrad hittar vi entusiasmen. (s 13). Att vara entusiastisk inför inlärning lyfter Bergström m a o fram som rent av nödvändigt. Medvetande Medvetande enligt Norstedst svenska ordbok: 1) (förmåga till) själslig verksamhet varigenom omvärlden uppfattas och analyseras. 2) tillstånd som möjliggör uppfattning av omvärlden (s 695). Alexandersson beskriver i sin avhandling ”Metod och medvetande” vad lärare erfar i den egna undervisningen. Han redogör för relationen mellan handling och tanke (1994) om vårt medvetande:. När något framträder i vårt medvetande (när vi erfar något) sker detta i en värld som är historisk, kulturell och social men samtidigt är vi som människor historiska, kulturella och sociala varelser. Det är genom världen vi känner oss själva; vi är i världen. (s 54). Medvetandet strukturerar våra upplevelser och erfarenheter utifrån vad vi tidigare varit med om.. 8.

(11) 4. METOD Utgångspunkten för min undersökning är min och deltagarnas egna syn på inlärningen av en sång och därmed också notläsning och gehörsinlärning. Därför valde jag att göra en kvalitativ studie. Ambitionen var att försöka ”tolka meningsfulla relationer” (Kvale 1997), d v s att försöka skapa en situation som gör att försökspersonerna vågar öppna sig och dela med sig av erfarenheterna kring uppgiften. Därav anledningarna till videoupptagningen, ett minnesredskap som var till för deltagarnas egna reflektioner, inte som en dokumentation av observationen.. Deltagare och Urval. Jag tillfrågade fyra sångare, hälften med goda erfarenheter från att lära sig sånger utifrån noter och hälften med goda erfarenheter av att lära sig sånger på gehör. De med god gehörsvana skulle lära sig sången på gehör (genom att använda en cd-spelare för att lyssna på sången). De med god notläsningsvana skulle lära sig sången via noter. Anledning till att de inte fick välja utgångsverktyg var att jag ville ta reda på hur en van notläsande sångare använder noterna och hur en van gehörssångare använder inspelningen för att lära sig sången. Deltagarna valdes utifrån följande kriterier: - Trygghet och självförtroende i sin roll som sångare. - Två stycken vana notläsande sångare och två stycken vana gehörssångare med jämn könsfördelning Vad gäller det första kriteriet så utgick jag från min, samt deltagarnas egna uppfattning om sig själva som sångare. Sångrösten betraktas hos de flesta som mycket personlig, en del av ens identitet, därför var risken att denna observation kunde bli extra känslig. Samtliga fick information om hur undersökningen skulle gå till med betoning på att det eventuellt skulle kunna kännas personligt utsatt. Det sista kriteriet använde jag mig av för att få så brett urval av olika typer av sångare som möjligt och att få balans mellan de två utgångslägena: noter alternativt cd. Tre av de fyra känner jag ganska väl, två stycken är goda vänner och dessutom gifta med varandra, en är f d student, den fjärde personen hade jag aldrig träffat men däremot är hans syskon goda vänner till mig. Jag funderade på om det var positivt eller negativt att använda mig av människor jag känner. Positivt: Vi har en social kommunikation som fungerar. Vi har hört varandras röster innan. De känner också till en del av mina övriga kompositioner. Negativt: Kanske vågar de inte vara ärliga i vad de ansåg om kompositionen och svårigheter som den bidrog till.. Material Sången Deltagarna har olika bakgrunder, även om de alla har västerländsk musiktradition i botten, d v s de kan skilja på dur och moll, så har de sina olika fördjupningar inom blues, rock, pop, klassisk musik etc. När jag planerade sångens struktur så ville jag framförallt att de i stort sett skulle ha samma utgångsläge och möjligheter att lära sig sången när de tog sig an uppgiften.. 9.

(12) Jag personligen sjöng in sången, min tolkning finns i inspelningen även om ambitionen var att sjunga sången så avskalat som möjligt. Noterna försökte jag att skriva utifrån inspelningen, utan att ta med så många detaljer vad gäller tolkning och uttryck. Sången fick därför: - ett traditionellt västerländskt tonförråd där tonarten relativt tydligt är C-dur (även om starttonen är e) och omfånget a – c1. - en engelsk text som inte är för konkret. Jag hade svårigheter att hitta en svensk text som inte var för tydlig i sitt budskap och karaktär. Samtidigt kände jag mig inte kapabel att själv skriva en text. Alla fyra deltagarna är dock vana vid engelska texter. - ingen taktart. - varken några melodiskt eller rytmiskt tematiska upprepningar, men dock ett igenkännbart tonförråd. - sparsamt med angivelser om karaktär, dynamik och andra konstnärliga instruktioner. - karaktären av något som jag själv tycker påminner om en irländsk folkvisa. En fråga jag brottades med när jag skulle spela in var: Vad är en avskalad version? Varför vill jag använda mig av en sådan? Hur jag än gör så lägger jag in mitt personliga sångsätt och uttryck i inspelningen. Sången så avskalad som jag tyckte var möjligt, vilket nog var bra eftersom den visade sig relativt svår att lära sig. Fortfarande funderar jag emellertid på om det finns ytterligare argument för den avskalade versionen., förutom att underlätta vid inlärning. Metod för datainsamling - observation och intervju Att försöka skapa en trygg och öppen atmosfär kändes möjligast genom att försöka skapa ett samtal kring undersökningen där jag själv dels lät försökspersonen reflektera fritt, men samtidigt kunde styra innehållet med genomtänkta frågor kring syftet, (Stenbäck 2001): Att intervjua gör det möjligt för oss att samla information om hur människor uppfattar sin omvärld. Intervjusituationen kan påminna om ett vanligt samtal, men den skiljer sig på så sätt att den har ett särskilt syfte och en genomtänkt struktur. (s 39). För att få en klar bild av syftet valde jag att göra undersökningen i två steg: 1. Observation Sångaren fick i uppgift att studera in en sång på ett av följande två alternativ, av mig förutbestämt: via noter eller via lyssnande. Denna del spelades in på video, jag själv satt under tiden och förde anteckningar på följande sätt: a) att beskriva det jag såg, b) att tolka det jag såg. Jag ville också finnas tillgänglig för att svara på frågor om så skulle behövas. 2. Intervju I samband med observationen genomfördes också ett intervjusamtal där försökspersonerna fick titta på videoinspelningen och själva berätta hur de uppfattade sitt sätt att gå tillväga under observationen. Stenbäck (2001) redovisar sina erfarenheter och argument av valet observation i kombination med intervju. Efter en studie där intervjun kombinerades med en videoinspelning så beslöt Stenbäck sig för att fortsätta på samma sätt. Eftersom situationen påminde om min undersökning så bestämde jag mig att pröva hennes tillvägagångssätt. Detta skulle också kunna hjälpa mig att, enligt Kvale (1997) försöka: …fånga olika personers uppfattningar om ett ämne och ge en bild av en mångsidig och kontroversiell mänsklig värld. (s 14). 10.

(13) Ett arbetssätt som Stenbäck (2001) använder sig av är stimulated recall. Uttrycket härstammar från ordet stimulus som betyder retning. Celler i ett sinnesorgan reagerar av något som ”retar” dem. Recall betyder i vanligt hänseende att återkalla eller minnas något. Denna teknik har använts då man i efterhand vill gå tillbaka för att koncentrera sig på något som den intervjuade fokuserat mycket på. Jag beslutade att pröva denna metod. Intervjun Intervjun varade i ca 1-1 ½ tim. Den såg i stort sett ut som följande: -. Informanten beskrev hur han/hon gick tillväga Jag själv fyllde på med frågor kring inlärningen av sången. Vi tittade på delar av videoinspelningen. Informanten fick ytterligare en chans att komplettera och/eller förtydliga sin beskrivning. Jag ställde frågor om deras musikaliska bakgrund, begreppen gehör, noter och musikalitet. Avslutningsvis bad jag informanten att sjunga igenom sången ytterligare en gång.. Genomförande och metodologi Jag gjorde musik till en befintlig text. Sången fick endas en formdel. Textspråket blev engelska, författaren, en brittisk, kvinnlig sekelskiftespoet. Tonförrådet består i stort sett av C-durs skala, förutom i en fras där även tonen Bb förekommer. Jag började med att spela in sången a capella för att sedan skriva ner den i noter utifrån hur jag tolkade inspelningen. Karaktären uppfattades som irländsk folkton såväl av mig som deltagarna. Observationen Tidpunkt för samtliga var juni 2003, eftermiddagar. Lokalen var en normalstor musiksal utrustad med akustiskt piano, synt, akustiska gitarrer, elgitarrer, elbas, trumset, diverse slagverks-instrument samt cd-spelare. Fönster fanns i taket, m a o såg man inte ut i ”verkligheten”. Samtliga arbetade, trots fria tidsmarginaler, utan hjälp av mig ca 1 ½ tim med att lära sig sången. Några frågor kring texten, ordförklaringar, om man fick använda penna m m dök upp. Videokameran stod i ett hörn av rummet, jag satt vid sidan om och förde observerande och tolkande minneanteckningar. Målet var att de till slut skulle sjunga sången utantill. Fallstudie i kombination med beskrivning och tolkning Jag har försökt att beskriva deltagarnas individuella arbetsgång och sedan låtit dem själva förklara sitt handlingssätt. Fallstudie innebär enligt Merriam (1994) att man som forskare väljer att djupare studer en speciell situation och undersöker hur deltagarna tolkar denna. Merriam (1994): Fokus ligger på process snarare än på resultat, på kontext snarare än på specifika variabler och på att upptäcka snarare än på att bevisa. (s 9). 11.

(14) Jämförelse av strategier och verktyg – gemensamma begrepp Merriam (1994) tar även upp vikten av att kunna organisera all information som insamlats för att kunna ge en bild av de olika angreppssätten till uppgiften. För att kunna jämföra de fyra med varandra försökte jag därför hitta gemensamma begrepp på de verktyg som deltagarna använder sig av, samt titta på likheter och skillnader mellan de fyra. Resultatet blev både beskrivande, tolkande och värderande (Merriam).. Bortfall Stimulated recall som i stort sett övergavs Idén om att jag tillsammans med deltagarna efteråt skulle titta på videofilmen med avsikten att minnas mer av vad som hände, samt att deltagaren skulle ha en chans att se sitt lärande utifrån, fyllde inte riktigt sin funktion. Det kändes som att intervjun låg för tätt inpå arbetet (direkt efteråt). Minnet om vad som hänt var fortfarande färskt hos oss båda. Vid ett par tillfällen underlättade videofilmen dock till att hitta nya infallsvinklar på det som hänt. Jag själv har gått tillbaka till filmerna vid ett par tillfällen för att kolla upp mina egna anteckningar.. 5. RESULTAT Presentation av deltagarna Nedan följer en presentation av de fyra deltagarna utifrån musikalisk bakgrund, sånginlärning förr och nu samt musikaliska begrepp, information som framkommit under intervjuerna. Jag har valt att kalla dem utifrån undersökningens två utgångspunkter, d v s: NM = Notläsande Manlig sångare NK = Notläsande Kvinnlig sångare GM = Gehörsbaserad Manlig sångare GK = Gehörsbaserad Kvinnlig sångare Musikalisk bakgrund NM (23 år) NM är uppväxt i EFS-tradition med frekventa inslag av körsång och orkesterspel i sin kyrka. Där både sjöng och spelade han (piano och trombon). Tillsammans i familjen har de samlats kring pianot och spelat och sjungit. De äldre syskonen har lärt honom en del när det gäller att sjunga, hur han kan göra för att få det att låta på olika sätt. Gymnasietiden präglades mest av orkesterspel. Han läste även musikteori. Här lärde han sig siffermetoden (d v s sjunga på tonplatssiffror, se Nyström) som hjälp till att lära sig sjunga a vista. I övre tonåren flyttade NM till Stockholm för att studera musik, där fortsatte han med att spela flera instrument, bl a trombon i brassband, piano och här började han sjunga på allvar. Han tog även några sånglektioner för en lärare, vilket var nytt för honom. Vidare så utvecklade NM sin sångröst genom att lyssna mycket på musikalen Chess och Tommy Körberg och tog ut det sätt och uttryck som användes. Sedan lyssnade han på en sångare vid namnet Lars Arvidsson som bildade jazzgruppen Trio Lirico och spelade in en skiva. Gitarroch sångduon, Stefan Jämtbäck och Ulla-Karin Börjesdotter har också influerat honom mycket. Annars är det i och med körsången som han har tränat sin sångröst. Nu är han aktiv både som sångsolist och körsångare (bl a i operakören i Umeå).. 12.

(15) NK (38 år) I NK:s familj har man alltid spelat och framförallt sjungit, de flesta i kör. Det fanns ett piano i hemmet. NK satte sig och började spelade och kunde inte sluta. Det var varken någon som uppmuntrade henne eller sa åt henne att hon störde. NK:s pappa spelade också piano, men slutade när NK började spela. Hon har på något sätt känt att hon måste hålla på med musik, att det var och är en nödvändighet. Hon och hennes tvillingsyster brukade sitta framför pianot och ta ut sånger som de hört från radio och inspelningar. I tidiga tonåren började NK spela kyrkorgel, vilket sedan ledde till att hon anlitades till att spela på begravningar och gudstjänster. Hon vikarierade som kantor och pianolärare redan i 16-årsåldern. Hon hade då även hand om barn- och kyrkokör. Senare, under 80-talet tog hon kantorsexamen på en sommarkurs i Umeå, som senare ledde till kyrkokantorsexamen på distans på Musikhögskolan i Stockholm. Efter detta fortsatte hon att arbeta som kantor tills hon började på musiklärarutbildningen på Musikhögskolan i Piteå. Att hitta melodier och toner utifrån noter lärde sig NK ganska lätt i tidig ålder. GM (39 år) I GM:s familj har det alltid spelats musik. GM:s pappa spelar dragspel och tillsammans med GM på gitarr har de spelat in en del kassetter. Den vokala karriären började framför spegeln till låtar av KISS. På den ensträngade gitarren som fanns i hemmet tog GM ut Smoke on the water och insåg då att det inte var så svårt för honom att ta ut låtar på gitarren. GM och hans kompisar anmälde sig till en gitarrkurs (åk 5), musikläraren lärde dem några vanliga rockackord och vanliga bluesrundor. De startade ett rockband och gjorde sina egna låtar i vilka GM var bidragande faktor. Allteftersom tiden gick så spelade GM i diverse rock- och dansband som turnerade runt i ca 10 år GM har alltid haft lätt för att ta ut låtar på något instrument/röst utan att behöva lära sig noter. Men för att försöka ”tvinga” sig att bli notläsare så började GM spela klarinett. Detta hjälpte ändå inte, GM hade snart lärt sig att hitta melodierna utan noter. Det egna musikaliska skapandet har alltid varit viktigt för GM. Han har alltid gjort musik, så även hans far. Han tycker att han har hittat sin nisch, att göra ”musiksnuttar”: jinglar och vinjetter m m. GM har en egen studio i hemmet, där han jobbar på frilansbasis med musik- och ljudproduktioner för cd-rom spel, reklamkampanjer, dansband m m. GM har aldrig sett sig som yrkesarbetande musiker, han har alltid haft föreställningen att hans musicerande är en hobby, oavsett inkomststorlek. GK (23 år) Det har alltid funnits mycket sång i GK:s familj. Hon har sjungit med sina systrar och hennes mamma sjöng mycket för henne när hon var liten. Hon tyckte inte om det, vet inte riktigt varför. Vid 9-årsåldern börjar hon sjunga i barnkör för att senare gå över till ett antal flickkörer. Där kände hon sig inte hemma, tyckte inte att ledarna tog henne på allvar, inte undersökte vilka resurser hon hade. Då visste hon inte om att hon var bra på att sjunga. Någon gång under tonåren sysslade hon inte med musik över huvud taget mer än att lyssna. Då hittade hon sin egna musikstil, fick många influenser av sin bror. En låt av Atomic Swing var GK:s första riktigt egna musikval. GK gick musikestetiskt program på gymnasiet. Trummor var huvudinstrumentet i början, vilket GK senare växlade till att satsa mer på sången. På musikprogrammet träffade hon kompisar som spelade och de bildade ett band. Självförtroendet började växa, människor upptäckte att hon hade en bra sångröst. Hennes sånglärare stöttade henne och gav feedback. Han fick henne också att upptäcka huvudklangsrösten och börja sjunga klassisk repertoar, vilket hon inte sysslar med idag. Efter att ha flyttat till Umeå, spelat med andra musiker och lärt känna nya människor samt bl a gått kursen Skapande Musik vid Umeå Universitet, så tycker hon att hon blivit mer musikaliskt självständig både som musiker och kompositör.. 13.

(16) Kan du noter? Varför? Varför inte? NM Noter har NM kunnat innan han började läsa. I alla fall tonerna, rytmläsandet kom senare. Han spelar och har spelat mycket i orkester samt sjunger och har sjungit mycket i kör där han använder sig av noter. NM tycker att han läser noter mer som en sångare än som en instrumentalist, d v s inte så exakt som man behöver när man t ex spelar i en orkester. NK NK har lärt sig noter som barn och har sedan början haft lätt att ta ut melodier från noter. Började tidigt spela både klassiska stycken på piano samt spela orgel, vilket innebar mycket notläsande GM GM hade alldeles för lätt för att ta ut melodier utan noter, vilket gjorde att han inte tyckte det var meningsfullt att lära sig noter. Hans musikstil krävde inte noter. GK GK har lärt sig och arbetat med notläsning både för trummor och sång, då framförallt när hon sjöng klassiska stycken för sin sånglärare. Under flickkörstiden användes även noter, men GK brukade inte bry sig om dem utan lärde sig sångerna genom att lyssna och härma, vilket hon fortfarande gör än idag. Var och hur började du lära dig sånger? NM Hemma och i barnkören. I barnkören fick man lära sig en strof, både text och melodi samtidigt. Text och musik var ett. Denna nötte man tills både melodi och text satt ordentligt, sedan gick man vidare till nästa strof. På samma sätt som gospelkörer arbetar. I början var det mest unisona sånger för NM. Texten var mest till för att det var roligt att sjunga text. I högstadiet började han att sjunga stämmor. NK NK är van att sitta och ta ut sånger via pianot, både utifrån gehöret (lyssning) och utifrån noter. Hon och hennes tvillingsyster satt ofta vid pianot och systern bad NK spela en massa sånger de lyssnat på. NK tycker att hon själv är ganska envis när det gäller att ta ut sånger och därför har hon blivit bra på det. GM Det började med Smoke on the water på den ensträngade gitarren, GM hade hört den på skiva. Tidigare, när han skulle lära sig låtar till cover-banden lärde han sig via en inspelning. Där han tog en del i taget, vers 1, vers 2, stick, refr, vers 3 o s v. Till sist, när varje del satt, så tog han alltihop. GK GK har lärt sig många sånger genom sin mamma som sjöng och spelade piano för henne när hon var liten.. 14.

(17) Nuvarande vanligaste inlärningssätt NM Ungefär som i uppgiften, med en strategi som motiverar honom att lära sig sången och göra den till sin egen, med eget uttryck. Om NM lär sig en sång på gehör så bryr han sig inte om att använda något särskilt system, som han gör när han lär sig via noter. Han är inte riktigt säker på hur han gör, tror att han lyssnar igenom sången många gånger för att uppleva känslor och atmosfär. Texten finns då oftast nerskriven. Text är lättare att lära sig i kombination med musik än att enbart lära sig utantill. Det är viktigt att texten har en rytm, t ex när man enbart skall lära sig en text utan melodi (en dikt t ex). Texten får olika funktion för olika sångstilar, t ex i operakören då NM emellanåt sjunger texter på språk han inte behärskar så blir texten som en annan sorts melodi: Så när man sjunger på ett främmande språk så är det snarare så att jag sjunger nästan, kan man säga, två meldoier. Det ena är vokabuleringen som är en melodi. Det andra är själva tonerna som är den första melodin. …då kan den ena lika gärna hjälpa den andra som tvärtom. Men om jag ska sjunga en text som jag förstår, då innehåller den så mycket information så då går det inte att göra så. (…) Så melodin ger texten, men texten ger karaktären, ifall jag förstår texten.. NK Ofta sitter NK vid pianot både med eller utan noter. Men ska hon sjunga en sång a capella så lär hon sig hellre sången utan piano. Hur hon lär sig beror också på vilken sorts sång det är. T ex kräver en gospellåt att man använder pianot för att kompa sig själv med under inlärningen. Finns det inspelning på sången vill NK hellre lära sig den på gehör än utifrån noter. Arbetet som musiklärare, körledare och kantor har inneburit att NK måste lära sig många sånger, både via noter och via inspelningar. M a o är såninlärning något hon ofta sysslar med. Texten kan både ha en positiv och en negativ funktion när man ska lära sig en sång, tycker NK. Ibland går det mycket bra att lära sig en text direkt när man lär sig melodin och ibland är den bara i vägen. I den här uppgiften så var texten mer i vägen än en hjälp. När texten är till hjälp, då är det härligt att sjunga orden, den lyfter sången, den har några ord som är mycket enkla att minnas – en hook, det går lättare att sjunga. NK tycker det är värre att lära sig en svår text än en svår melodi. Melodin är lättare och känns mer okej att ändra om det inte passar, medan man ofta inte ändrar ord i en text. Ibland tar hon dock bort ord. Annars är det bara att nöta, nöta, nöta. Vidare så påpekar NK att det i allmänhet är viktigt för henne att ta med kroppen i musiken. GM Skillnad förr och nu när GM ska lära sig en låt är att han nu har mer grepp om musikaliska samband som t ex ”grundstenarna i det västerländska musikbygget” som t ex olika ackords samhörighet. Tidigare fick han leta mer och kunde inte se principerna för olika system som t ex ackords uppbyggnad, tonarter m m. GM lär sig inte så många låtar nu längre, eftersom han håller på med att göra egen musik. Men det som är viktigt för GM är att lyssna framförallt på melodin och att försöka lära sig den. Texten bryr han sig inte om i början, den är oftast underordnad när han ska lära sig en sång. När GM själv skriver ner en text för att ha som minneshjälp, så skriver han bokstavligt ut som det ska låta när han sjunger. T ex So i ” So I build songs…” skulle kunna skrivas: ”So o …” Röstläget är avgörande för hur bra det går att lära sig en låt. Hade GM haft en dator vid inlärningstillfället hade han spelat in melodin och transponerat den i datorn. Nu var transponering inget alternativ förrän han hade lärt sig melodin ordentligt.. 15.

(18) GK Antingen lär sig GK en sång via cd eller live. Hon lyssnar om och om igen, försöker hitta känslan i musiken, fokuserar på melodin, försöker kopiera texten i huvudet. Hon behöver ha någon som sjunger sången, antingen live eller på inspelning. Men ibland så fastnar sånger direkt, första gången hon hör dem. Citat om hur hon tänker och agerar när någon sjunger sången för henne: …och då försöker jag se vad den här personen som sjunger den: Vad har hon för attityd, vad har hon för känsla, kan jag göra om den till mitt eget, tycker jag att det är bra eller dåligt, försöker jag imitera eller gör jag någonting, försöker jag hitta min egen karaktär i låten?. Ett annat sätt för GK är att spela in repetitioner som man sedan kan gå tillbaka till och lyssna på igen för att minnas och för att vidareutveckla t ex stämmor. För att minnas texten behövs mycket känsla. GK tror också att texten gör att hon minns melodin, trots att hon fokuserar mer på att minnas melodin än texten. Även om hon tror att texten bidrar till att minnas melodin så tänker hon inte så mycket på innebörden i den, mer på enstaka ord. Det är lättare att memorera en sång om GK gillar melodin och förstår texten. Så på något sätt hör text och melodi ihop. Vid snabb inlärning pluggar GK in texten, samtidigt som hon försöker hitta känslan för sången. Hon har på senare tid blivit bättre på att ta in textens innehåll, men fortfarande är det melodin som hon hänger upp minnet på. Hon tror själv att det beror på att hon tidigare mest har sjungit klyschartade texter. Då fokuserade hon sig mer på känslor som t ex aggressivitet, sexualitet och upproriskhet. GK är osäker på vad som är effektivast: att lära sig live eller via en inspelning. Med en inspelning kan hon träna när det passar henne själv.. Kort sammanfattning Likheter mellan NM och NK: - Tillhör familjer där musiken varit ett viktigt inslag som aktivitet. - Körsångarbakgrund - Kyrklig bakgrund - Musikutbildade - Spelar fler instrument än enbart sången. - Aktiva i musikaliska sammanhang där noter är dominerande. - Använder sig av båda inlärningssätten: noter och gehör - Kan tolka en notbild utan hjälp av annat instrument än rösten - Lärt sig noter som barn - Var och hur sånginlärningen gick till (i hemmet) - Båda lägger mest fokus på melodin vid inlärningen, rytmen justeras i efterhand. Skillnader mellan NM och NK: - Ålder (NM 23, NK 38) - Var och hur sånginlärningen gick till (NM i barnkören, NK vid pianot) - Textens roll och betydelse vid inlärningen. - Sättet att läsa noter (NM använder sig av siffermetoden, NK har ingen specifik metod). 16.

(19) Likheter mellan GM och GK: - Tillhör familjer där musiken varit ett viktigt inslag som aktivitet. - Sjungit och spelat i rockband - Komponerar egen sång och musik - Spelar fler instrument än enbart sången. - Inlärning sker via lyssnandet, på gehör. - Melodin är den parameter som inlärningen hängs upp på. Texten är underordnad. Skillnader mellan GM och GK: - Musikutbildning (GM har ingen, GK har gått musikestetiskt program på gymnasiet samt kursen Skapande Musik 20 p vid Umeå Universitet) - Ålder (GM 39, GK 23) - Notkunskap (GM khar i stort sett ingen notkunskap, mer än att han vet att de visar tonhöjd och längd. GK har något större kunskap om noter även om hon inte använder dessa.) - Var och hur sånginlärningen gick till (GM: hemma via inspelning och i rockbanden. Numera använder GM datorn för att lära sig. GK: genom mamma, i barnkör och i band, på gehör. Senare även via noter på musikgymnasiet. För GK är känslan för och i sången väldigt viktig för inlärningen.) Likheter mellan NM/NK och GM/GK: - Alla kommer från familjer där musiken är ett viktigt inslag. - Alla spelar andra instrument än sångrösten. - Alla använder inlärning på gehör. - Alla har prövat på notläsning med varierande resultat. - Alla har lärt sig sånger i hemmet. - Medelåldern för de båda grupperna är nästan exakt. Skillnader mellan NM/NK och GM/GK: - För GM/GK är egna sånger och musikaliska kompositioner ett viktigt inslag i musicerandet. NM/NK påtalar inte detta vid intervjutillfället. - GM/GK har inte kyrklig bakgrund, i motsats till NM/NK.. Tillvägagångssätt Först följer en kronologisk sammanfattning som jag har gjort utifrån mina anteckningar. Resten är från deltagarnas egna reflektioner i intervjun efteråt. De har läst och kommenterat dessa liksom resten av intervjumaterialet. Sammanfattning av inlärningsprocessen NM 1) Sätter sig ner, tittar i notpappret, ägnar en lång stund till att gå igenom sången tyst för sig själv. Stampar pulsen med foten. 2) Tar pennan, går till pianot och tar ett c1. 3) Börjar vissla melodin, tar om vissa partier, antecknar emellanåt. 4) Fortsätter vissla tills melodin har satt sig. 5) Prövar att sjunga med text, vilket funkar nästan utan problem. Tempot är betydligt snabbare än det som står angivet. 6) Tränar olika övergångar mellan fraser, då för att sätta rytmer, toner och text. NM går omkring medan han tränar. 7) Spelar igenom melodi och rytm på pianot för att kontrollera att han lärt sig korrekt.. 17.

(20) 8) Börjar sjunga från början, fastnar på ett par ställen. 9) Ber om notställ, värmer upp rösten en smula, sjunger tonartens tonförråd. Sjunger igenom hela sången med fullröst. 10) Fikar lite vatten och macka. 11) Sjunger igenom hela igen utan problem. 12) Blir tyst en lång stund för att bearbeta innehållet i texten. 13) Frågar om textförfattaren och hur jag tolkar textens innehåll. Vi diskuterar olika tolkningar. 14) Sjunger igenom sången med text och melodi nästan utantill. Tar om från början igen, fastnar på vissa ställen som repeteras (…iron ships och Let it be…). Repeterar övergångar: ”…whips, so I build songs…”, ”…song, if it’s sometimes…” 15) Tar om från början, stakar sig på vissa toner. 16) Går omkring och sjunger sången i stort sett med rätt melodi, rytm och text. Vilka problem uppstår? Hur löses de? NM tycker att det är svårt att minnas texten då sången är så kort, att det är svårt att hinna få grepp om innehållet. Då är det lätt att sjunga fel text. Tonen d1 kommer på en del kluriga ställen, där melodin gör stora språng (”Then I could ma-ake a lovely thing…” och ”Let it be…”). För att komma rätt så försöker NM memorera de ställen där d:et kommer, t ex ”…make a lovely thing…” Vissa av rytmerna känns också främmande för NM. Han vill gärna ändra dem till att sjungas på ett för honom familjärt vis. På vissa ställen vill NM ta en annan melodisk väg än den som är i notbilden, en som ligger närmare hans egen föreställning om hur melodin skall se ut. Tempo, andningar och uttryck NM lägger märke till att det finns angivelser om tempo och uttryck, men följer dem inte. Dessa tar han med när han har lärt sig grunderna, d v s text, melodi och rytm ordentligt. Däremot försöker han följa andningsangivelsen. Noterar att det stod tempo 55 och rubato, men väljer att inte ta hänsyn till dem medan han lär sig sången. Tycker att det hör till uttrycket och vill först lära sig sången utan andra attribut än melodi, rytm och text. Andra reflektioner NM tycker uppgiften var svår men inte omöjlig. Det gäller att hitta en strategi som motiverar honom att fortsätta och inte ge upp. NM anser det mycket viktigt att använda sig av ett inlärningssätt som består av tydliga mål och avgränsade uppgifter, t ex inte för många intryck och saker att lära sig på en gång. Detta för att inte tröttna på sången och ev få en bild av den innan han har lärt sig den. Därför väljer han att inte sjunga sången för tidigt, utan vissla den i stället. Det är också mycket viktigt för honom att lära sig en sång utantill: Annars blir det inget kul och sjunga. Jag tycker inte om att titta i noter.. NK 1) Sätter sig ner, tar ut tonarten (som inte är C, utan en egen vald tonart) genom att sjunga tonikans tonförråd. 2) Börjar nynna melodin, sätter tonerna nästan helt och hållet första gången. 3) Frågar om några ords betydelse. Jag har glömt att skriva in dem på pappret. Jag förklarar dem för henne. 4) Repeterar och lär in fras för fras med text och melodi. 5) Arbetar med rytmen till en puls, högre än det angivna. 6) Tar om från början, börjar använda fingret och knackar rytmen i bordet. Nu sitter melodi och text utifrån notpappret.. 18.

(21) 7) Använder synten (som hon transponerat ner L3) och spelar igenom sången för att kontrollera att hon lärt sig rätt melodi.. 8) Fortsätter utan synt, dirigerar med ena handen medan hon sjunger melodi och text. 9) Börjar träna utantill. Sneglar då och då i pappret för att kolla text och framförallt rytm. 10) Tar om vissa partier som inte fastnat riktigt (”..goads and whips..”, ”..iron ships..”, ”…sometimes…”). 11) Går igenom enbart texten genom att läsa den rytmiskt. Tittar uppåt, trummar rytmen med fingret i bordet. 12) Fortsätter med både melodi och text. Foten stampar pulsen. 13) Sjunger upp sången, glömmer text. Sjunger upp igen, fastnar på sista strofen. Tar om slutet. 14) Sjunger upp igen, stannar efter ett tag då delar av texten försvunnit. Tittar ner i pappret, går igenom sången från början till slut. 15) Sjunger upp igen. Fastnar i text och rytm på ett par ställen. Sjunger upp igen. Takterar pulsen i handen. Sången känns enligt NK klar då flera mindre parametrar som pauser, text, frasslut, upptakter började sitta. Vilka problem uppstår? Hur löses de? De olika rytmerna (inga återkommande rytmer) samt att det inte finns en given taktart gör sången svår. Texten känns inte heller självklar. Den innehåller en del ovanliga ord och är poetisk, m a o inte så konkret. NK vill emellanåt byta ut ord som t ex ”Let there be something for my soul” istället för ”Let it be something for my song.” Ordkombinationen ”…But I a-am…” är svår att sjunga (uppåtgående melodirörelse tillsammans med flera toner på samma stavelse). För att klara av att minnas texten (som emellanåt innehöll ovanliga ord) så skapar NK separata bilder till vissa partier, t ex I am stung with goads and whips… blir en gadd/ett bi/en piska, I build songs like iron ships… blir en bild av vågor (se vidare text…). Eftersom NK tar en del i taget (se ovan) och studerar in, känner hon att hon egentligen inte fick något grepp om hela sången. Sången går i för högt läge, därför transponerar NK direkt ner den till A-dur. Tempo, andningar och uttryck NK noterar inte de angivelser som finns till noterna. Hon repeterar med en fast puls som var högre än den angivna. Andra reflektioner NK tycker att sången var ganska klurig att lära sig utantill, d v s både text och melodi, samt rytmer. Det tar tid att få en uppfattning om sångens struktur och innehåll. NK är något stressad när hon genomförde uppgiften. Hon funderar efteråt om det kanske hade varit smartare att t ex bara ha tagit texten för sig, att det kanske hade gått fortare om hon tänkt igenom hur hon skulle ha gått tillväga istället för att bara sätta igång. GM 1) Sätter sig ner, lyssnar igenom låten två gånger. 2) Tar en gitarr, låter cd: n gå, tar om 1:a frasen ett par ggr och imiterar på gitarr. 3) Lyssnar igenom i stort sett hela sången och börjar nynna melodin.. 19.

(22) 4) Prövar att ta ut harmonier på gitarren. Inser att det inte finns någon given ackordföljd. Men GM hittar de flesta passande ackorden. Slutar dock spela gitarr. Frågar om det är meningen att han ska sjunga det här…! 5) Funderar på vilket läge han ska sjunga i. Prövar både med fullröst och falsett. Tonarten ligger inte i ett för GM bekvämt röstläge. 6) Nynnar melodin i falsett tillsammans med gitarren. Börjar använda pennan. Repeterar vissa fraser i mitten på sången. 7) Visslar melodifraserna. 8) Lyssnar igenom hela sången igen, spelar lite på gitarren, antecknar, sitter tyst en stund. 9) Lyssnar på hela, sjunger med. 10) Sitter tyst och tittar i pappret. Repeterar fras för fras. 11) Visslar igenom hela sången, får med ansatser och uttryck. 12) Sjunger hela sången i falsett till cd:n. Kommenterar frustration över att han inte kan hitta tillbaka till början efter att ha sjungit sista strofen. 13) Nu sitter melodin utan text. Börjar träna texten till cd:n. Sjunger sedan sången nästan korrekt, med några små variationer. 14) Kommenterar saknaden av beat. 15) Sitter tyst igen. Går igenom text och melodi tyst för sig själv. 16) Lyssnar och sjunger till cd:n igen. Säger att han måste få starten. 17) Sjunger själv från början, fastnar på mellanfraserna. Tränar övergångar. 18) Tar en paus, småpratar lite, visslar igenom melodin. Börjar spela andra melodislingor på gitarren. 19) Lyssnar igenom cd:n igen. Tittar framför sig. 20) Sjunger hela sången från början till slut med rätt melodi och med nästan rätt text. Vilka problem uppstår? Hur löses de? GM känner sig ganska pressad p g a tid, kamera och att vara observerad, m a o den konstruerade situationen påverkar GM en hel del. Sången blir också extra svår att lära sig eftersom den ligger i ett för GM ovanligt register. Det är svårt att känna igen ”Q-punkterna” (d v s referenstoner att hänga upp melodin på) i det ovanliga röstläget. Att transponera är inte en lösning, förrän sången är inlärd. GM växlar mellan att sjunga i falsett, fullröst alternativt vissla. Att minnas första frasen efter att ha sjungit igenom hela sången är klurigt. Vissa melodifraser är också förvillande lika andra sångers melodier. Den ojämna pulsen bidrar till osäkerhet, likaså var pauserna ligger. Texten är också ett svår att minnas. Tempo, andningar och uttryck GM försöker få med så mycket som möjligt från inspelningen, i form av uttryck, tempoväxlingar m m, tror att meningen med uppgiften är att komma så nära originalinspelningen som möjligt. Andra reflektioner GM börjar med tänka på hur han ska gå tillväga, vilket han inte brukar. Koncentrerar sig mycket i början för att försöka räkna ut melodin matematiskt, strategiskt, som att hårdplugga inför ett prov. Tycker inte att han använder sig av sitt gehör. Försöker släppa det matematiska, låta cd:n gå och lyssna på helheten. GM delar upp sången i tre delar, två rader i varje del. Försöker lära sig början ordentligt, eftersom då brukar det vara lättare att lära sig resten. När han kommer till slutet av sången och ska börja om är det dock svårt att minnas första frasen. Det är en ganska svår uppgift tycker GM. Den konstruerade situationen känns inte så bekväm, texter är något han har svårt för att lära sig utantill. Avsaknaden av regelbunden puls/beat, ovanligt röstläge gör det svårt att hitta säkra röstliga ”Q-punkter”. GM påpekar också att det inte är så ofta han lär sig en sång så exakt som han försöker göra här.. 20.

(23) GK 1) Sätter sig ner och lyssnar igenom sången. Prövar att sjunga första strofen. 2) Frågar om hon får byta tonart. . 3) Fortsätter dock i samma tonart. Imiterar fras för fras under det att inspelningen går. 4) Testar att sjunga hela sången. 5) Sjunger igenom hela till cd:n igen. 6) Övar fras för fras genom att först lyssna och sedan träna utan inspelningen. 7) När frasen har fastnat lyssnar hon på den igen och rättar till eventuella fel. 8) Under tiden frågar hon om hon får ta i, sjunga starkare, d v s ändra uttryck. 9) Tar hjälp av en penna och ritar kurvor på vissa ord. 10) Tränar övergångar mellan några av fraserna. 11) Börjar behärska hela sången. Lyssnar igenom hela sången ett par gånger. 12) Testar nu för första gången att sjunga hela sången utantill 13) Läser texten tyst för sig själv. 14) Blundar och sjunger hela sången utantill, avbryter, börjar om igen. 15) Lyssnar igenom hela sången ytterligare en gång. Fortsätter sedan att blunda och sjunger hela sången. 16) Byter till en lägre tonart, ca L3 och sjunger igenom sången ytterligare en gång. Vilka problem uppstår? Hur löses de? GK tar tid på sig att bli van vid tonförrådet och harmoniken. Härleder melodin till irländska influenser. Försöker hitta en känsla för melodin och uttrycket. Jobbar med att ta till sig sångerskans sätt att sjunga, t o m i uttalet. Att få det låta irländskt. Vissa melodiska teman förväxlas emellanå med andra, liknande melodier. För GK är sången ansträngande rent rösttekniskt. Fortsätter dock i samma tonart, frågar om hon får sjunga starkare än jag gör på inspelningen. Använder sig av vokalerna i vissa ord för att klara av melodiska uppgångar. Tempo, andningar och uttryck GK tänker mycket på uttrycket för att kunna fånga känslan för sången. Försöker i början följa pauser temposkiftningar, uttal och uttryck som är på inspelningen. Är medveten om när hon ville ändra på dessa och gör det också. Andra reflektioner GK tycker det är stressigt på både ett positivt och negativt sätt. Känner att hon bör klara av det så fort som möjligt. Blir störd av att jag sitter och skriver hela tiden, samt av att bli filmad. Samtidigt tycker hon att det underlättar för att bli mer koncentrerad och fokuserad på uppgiften. Jag (Ulrika) tyckte att det känns som om GK har lättare att lära sig frasernas slut än starterna. Hon tror att det eventuellt beror på att hon kan känna igen vissa melodier i frassluten och att ett par av dem är så ”snygga”.. 21.

No results found