SAMMANFATTNING

Detta kapitel utgör ett första steg i en mer genomgripande trendanalys av landtransportsyste- met samt branschsamarbetet över Sundet i utifrån en bred definition av transportrelaterade barriärer, såväl fysiska som mentala. Denna större mentalitetsinventering av Örsundsregio- nens åkerier baseras på en seminarieserie inom Svenska Åkeriföreningen Syd, också med dansk medverkan. I kapitlet har åkeri- och godstransportnäringen i Öresundsregionen analyse- rats i relation industrins förändrade struktur och behov och transporter. Transportsektorns svar på utvecklingen inom industrin har också redogjorts för. Generellt kan sägas att såväl trans- portköparna som transportsäljarna gått mot allt större koncentration. Producentföretagen har vuxit genom uppköp och sammanslagningar, och åkeribranschen har svarat med att gå samma väg. Trots denna utveckling verkar emellertid de medelstora åkerierna på såväl den danska som svenska sidan i Öresundsregionen stärkas av utvecklingen. Denna strukturella förändring beskrivs i kapitlet utifrån en rad exempel. Därmed har scenen satts för en fördjupad trend- och barriäranalys av Öresundsregionens åkerinäring, där de direkt inblandade aktörerna kommer till tals: Vad betyder den skisserade utvecklingen för framtidens transportarbete och – samarbete över sundet? Vad betyder den för fysiska och mentala barriärer? Och vad betyder den för Öresundsregionens framtida tillväxt och konkurrenskraft i det globala perspektivet? Resultaten av den större trendanalysen kommer att presenteras under hösten 2006 och ligga till grund för en vidare dialog mellan företag, organisationer, myndigheter och forskarvärld på ömse sidor Sundet. Kartläggningen i detta kapitel utgör därmed ett viktigt avstamp inför kommande analys, samtidigt som det tecknar en allmän bakgrund för övriga kapitel i denna rapport.

6 Arbetsdelning, kön och jämställdhet i transport-

sektorn

Ingela Schånberg

Arbetsmarknaden i Sverige sägs vara en av de mest könsuppdelade. Det betyder att kvinnor och män befinner sig inom olika sektorer och yrken men också på olika nivåer inom samma bransch. Genusarbetsdelningen är både horisontell och vertikal. De flesta män arbetar inom det privata näringslivet, medan de flesta kvinnor arbetar i offentlig sektor. Av de trettio största yrkena 2003, vilka omfattade 54 procent av den kvinnliga arbetskraften och 35 procent av den manliga, var endast tre yrken jämställda, d v s könsfördelningen var 40-60%. Dessa yrken var gymnasielärare i allmänna ämnen, kock/kokerska och revisor.24 Det mest kvinnodominerade yrket var kontorssekreterare med 98 procent kvinnor och det mest mansdominerade motorfor- donsmekaniker och motorfordonsreparatör med färre än 0,5 procent kvinnor. De största kvin- nodominerade yrkena var undersköterska och vårdbiträde. Stora yrken för män var företags- säljare, systemerare, lastbils- och långtradarförare och byggnadsarbetare. 80 procent av che- ferna i privat verksamhet var män 2002. I offentlig sektor hade chefspositionerna en jämn könsfördelning. Under 1990-talet kom kvinnor i ökad utsträckning in på chefsbefattningar inom vård, skola och omsorgsområden, traditionellt kvinnliga verksamheter.25 _{Transportsek-}

torn har av tradition dominerats av män.

Projektet Strategic Transport Management syftar till att kartlägga barriärer inom transportsek- torn i Öresundsregionen, undersöka deras orsaker och föreslå åtgärder för en optimal och bär- kraftig utveckling. Barriärerna kan antas vara av olika slag – rättsliga, ekonomiska, miljömäs- siga, teknologiska och strukturella. Till den rådande könsstrukturen inom transportsektorn hör mansdominansen. Ett av projektets syften är att kartlägga och analysera betydelsen av denna köns- och maktstruktur. Ett annat att anvisa vägar för att påverka den sneda könsfördelningen i mer jämställd riktning, då en förbättring av rådande förhållande kan antas leda till att målet om en optimerande och hållbar utveckling lättare skall kunna nås.

6. 1 Syfte, perspektiv och metod

Jämställdhet är ett politiskt begrepp som innebär att kvinnor och män skall ha samma villkor och möjligheter på alla väsentliga områden i livet. Närmare bestämt betyder detta att kvinnor och män skall ha samma inflytande och möjligheter politiskt och ekonomiskt, samma möjlig- heter till ett självständigt och ekonomiskt oberoende liv, lika möjligheter till utbildning och villkor på arbetsmarknaden, samma ansvar för barn och familj samt frihet från könsrelaterat våld. I denna rapport berörs arbetsdelningen mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden och i hemmet samt löneskillnader.

Jämställdhet brukar definieras både kvantitativt och kvalitativt. Kvantitativt innebär jäm- ställdhet att könsfördelningen inom olika områden skall vara 40-60% för att en jämn könsför- delning skall sägas vara för handen. Kvalitativt innebär jämställdhet att både kvinnors och män erfarenheter och kunskaper skall tas tillvara. Enligt jämställdhetslagen skall alla företag med fler än nio anställda ha en jämställdhetsplan som syftar till att motverka ojämställdhet och uppnå rättvisa förhållanden mellan kvinnor och män. Regeringens transportpolitiska pro- position, Prop. 2005/06:160, ansluter sig till kravet eller önskemålet om jämställdhet inom

24 _{På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2004, Statistiska centralbyrån, Sverige.} 25 _{SOU 2004:43, Den könsuppdelade arbetsmarknaden, kap.3.}

transportsektorn.26 Bland annat skall både kvinnors och mäns erfarenheter och behov vara vägledande vid planering av transportsystemet och kvinnors representation skall öka i besluts- fattande organ och myndigheter.

I denna rapport berörs slutligen några förhållanden som kan påverka integrationen i Öre- sundsområdet.

Perspektiv

I ekonomisk teori finns två till synes motstridiga utgångspunkter. Den klassiska teorin betonar specialiseringens betydelse för maximal/optimal ekonomisk utveckling och tillväxt. I ett könsperspektiv kan detta tolkas så att kvinnor och män har olika verksamhetsområden inom vilka de är specialister. Från en biologisk utgångspunkt har kvinnor ansetts vara bäst på att ta hand om barn. Vård- och omsorgsarbeten har därför ansetts ligga närmast den kvinnliga natu- ren. Den manliga naturen har ansetts passa för övriga områden, specifikt de som har med ra- tionalitet, logik och teknik att göra. Mäns jämfört med kvinnors större kroppskrafter, den fy- siska styrkan, anses också vara en förklaring till genusarbetsdelningen.27 _{Tunga arbeten är}

därför lämpliga för män. Att kvinnor och män befinner sig på olika arbetsmarknader är därför naturligt och önskvärt. Den samhälls- och företagsekonomiska nyttan blir därför störst med en könslig specialisering.

Neoklassisk teori har individen som utgångspunkt. Den mest lämpade individen, man eller kvinna, är den som gör det bästa jobbet och bidrar på detta sätt till den optimala samhällseko- nomiska och företagsekonomiska nyttan. Förr kunde man säga att ”rätt man (!) skulle komma på rätt plats”. Samhällets resurser allokeras då på optimalt sätt, vilket leder till optimal eko- nomisk lönsamhet och tillväxt. Individens kompetensutveckling och utbildningsnivå blir kri- terier på lämplighet. Könslig specialisering kan ses som en barriär, vilken motverkar optimal resursallokering och därmed ekonomisk utveckling.28

Som förklaringar till genusarbetsdelningen har ett flertal faktorer framförts i forskningen. En förklaring utgår från biologiska skillnader mellan könen. Eftersom kvinnor föder barn anses det naturligt att kvinnor söker sig till omsorgsyrken. Kvinnor antas ha en annan rationalitet än män, så kallad omsorgsrationalitet. Inom hjärnforskningen framhålls ibland också skillnader. Kvinnor antas ha en bättre språklig förmåga, vilket gör det lättare för dem att utveckla sin läs- och skrivförmåga. Männen har däremot en större spatial förmåga, vilket kan leda till större intresse för tekniska kunskaper. En ytterligare biologisk förklaring är skillnader i kroppskraf- ter. Männens relativt kvinnornas större kroppskrafter leder till att män har tyngre arbetsupp- gifter än kvinnorna.

En annan förklaring till genusarbetsdelningen är sociala skillnader mellan könen. Eftersom kvinnors framtidsplaner inkluderar barnomsorg väljer de kortare utbildningar för att få fotfäs- te på arbetsmarknaden innan den barnafödande perioden inträder. Detta leder till att kvinnor i befattningshierarkin hamnar på lägre tjänster och i förlängningen en sämre löneutveckling. Omsorgsarbetet i familjen ses också som en förklaring till att kvinnor väljer yrken och arbets- platser närmare hemmet. En tredje förklaring till genusarbetsdelningen är att kvinnor och män väljer olika yrken på grund av psykiska och kulturella skillnader. Män sägs föredra verksam- heter som innebär ett stort mått av frihet och självständighet medan kvinnor prioriterar nära relationer och arbete med människor.

26 _{Prop. 2005/06:160 Moderna transporter, kap. 10, Jämställdhet i transportsystemet.}

27 _{Se t. ex. Schånberg, I., Från kvinnokollektiv till individuella könsvariationer 1948-1973. SAF och genusordningen, i Genus och utbildning.}

Ekonomisk-historiska studier i kvinnors utbildning ca 1870-1970, Lund, 2001.

En hypotes i detta arbete är att en jämn könsfördelning och ökad jämställdhet är en förutsätt- ning för att transportsektorn skall kunna uppnå en optimal och hållbar utveckling framöver. Ett antagande är att lönsamheten ökar utan könsliga begränsningar. Den enskildes kompetens bör vara avgörande vid rekryteringen i stället för tradition och slentrian.

Metod och material

De metoder som använts i denna undersökning är både kvantitativa och kvalitativa. Kvantita- tiv metod har använts för kartläggning av den könsuppdelade arbetsmarknaden och gymnasie- elevers studieval. Materialet har varit offentlig statistik. Svenska Statistiska centralbyrån (SCB) har anlitats för att få fram uppgifter om antalet anställda kvinnor och män inom trans- portsektorns olika yrken. 25 olika yrken har granskats och rangordnats efter utbildningsnivå på regionnivå, vilket innebär att den skånska arbetsmarknaden till stora delar har kunnat be- skrivas. Några motsvarande uppgifter för Danmark eller Köpenhamnsområdet har inte kunnat hittas. Uppgifter från Dansk statistik är mycket grova och medger inte någon nyanserad be- skrivning av den danska arbetsmarknaden. Även den svenska statistiken skall tolkas med var- samhet. Olika källor kan redovisa olika uppgifter. En förklaring till detta är de avgränsnings- problem som finns inom transportsektorn.

De svenska gymnasieelevernas utbildningsval till årskurs 1 är hämtade från Statistiska medde- landen/utbildning. Uppgifterna gäller hela landet och är inte begränsade till Skåne.

För en kartläggning av löneskillnaderna mellan kvinnor och män inom transportsektorns olika yrken har olika källor undersökts, men statistiken är mycket bristfällig och några trovärdiga jämförelser kan inte göras. SCB redovisar för vissa yrkeskategorier könsuppdelad statistik efter utbildningsnivå och ålder. De flesta löneuppgifter är i allmänhet för generaliserande och/eller ej könsuppdelade. Dansk statistik redovisar lönestatistik för hela gruppen män re- spektive kvinnor inom transportsektorn, vilket ger en alltför generaliserande bild. Som jämfö- relse med motsvarande svenska uppgifter kan de tjäna visst syfte. Två svenska fackföreningar har kontaktats, Transportarbetarförbundet och Handelstjänstemannaförbundet, vars lönestatis- tiska uppgifter inte är könsuppdelade.

I undersökningen har också använts kvalitativa metoder. Intervjuer har genomförts, dels med personer på ledande befattningar i transportföretag, dels med kollektivanställda. Både kvinnor och män har intervjuats. Tre män och en kvinna har haft ledande befattningar. Av de kollek- tivanställda intervjuades två kvinnor och två män. Företagen tillhör de större inom sin bransch, vilket inte är representativt för sektorn i sin helhet som kännetecknas av småföreta- gande. Intervjuundersökningarna kan ses som ett första steg att beskriva hinder respektive möjligheter för att förändra genusarbetsdelningen på transportsektorns arbetsmarknad.