Sammanfattning

I inledningskapitlet ställdes frågan hur vi skulle kunna åstadkomma att elever med ADHD blir sedda, utvecklar sitt självförtroende och sin självkänsla och hur de bästa förutsättningarna skapas för kunskapsinhämtning och social utveckling. Svaret är att det måste finnas en kunskap om och en förståelse för att eleven saknar förutsättningar att styra sitt beteende och att det rör sig om ett tillstånd av bristande funktioner. Det är därför glädjande att studien visar att det finns kunskap om bemötande och förhållningssätt i båda skolformerna. ADHD är en livslång funktionsnedsättning och beror inte på brister i uppfostran. Som pedagog är det viktigt att få de andra eleverna att se positiva sidor hos eleven med ADHD. Med rätt bemötande och förhållningssätt kan de typiska dragen hos en elev med ADHD vändas från att ses som problem till att bli styrka och talang. Elever med ADHD är en grupp, som är väldigt olik varandra. De kan beskrivas som kreativa och uppfinningsrika med lysande idéer. En stor initiativförmåga kan göra att de upplevs som djärva och självständiga i ord och handling. De får ofta snabba associationer och tankar och hittar därför okonventionella lösningar, som andra inte har förmåga att se. Det är en stor utmaning för alla i skolans värld att ta till vara olikheter i alla sammanhang.

Referenser

Andersson, Birgitta & Thorsson, Lena (red.) (2008). Därför inkludering. Specialpedagogiska institutet.

Barber, Michael & Mourshed, Mona (2007). How the world´s best-performing school systems

come out on top. New York: McKinsey & Company.

Barnkonventionen (1989). FN:s generalförsamlings stagda om barns rättigheter. Beckman, Vanna (red.) (2007) (2:a uppl.). ADHD/DAMP – en uppdatering. Lund: Studentlitteratur.

Bruce, Barbro (2007). Problems of language and communication in children: identification

and intervention. Doktorsavhandling. Lund: Lunds universitet.

Duvner, Tore (1997). ADHD, impulsivitet, överaktivitet, koncentrationssvårigheter. Stockholm: Liber AB.

Ekström, Britt-Marie (2001). Diagnos ADHD/DAMP – vad händer sedan? Stockholm: Ombergs Tryck.

Gillberg, Christoffer (2005). Ett barn i varje klass, om ADHD och DAMP (2:a uppl.). Stockholm: Cura.

Iglum, Lisbeth (1999). Om de bara kunde skärpa sig! Barn och ungdomar med

DAMP/AD/HD och Tourettes syndrom. Lund: Studentlitteratur.

Juul, Kirsten (2005). Barn med uppmärksamhetsstörningar. Lund: Studentlitteratur. Kadesjö, Björn (2001). Barn med koncentrationssvårigheter (2:a uppl.). Stockholm: Liber. Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studenlitteratur.

Lpo 94 (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet. Lpo 94. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Neuman, Anna (2009). Nya kursplaner för grundskolan och ämnesplaner för gymnasiet. Hämtat 15 mars 2009, från http://www.regeringen.se/sb/d/11247/a/119519.

Norman, Helena (2009). Vem är handikappad? Hämtad 2 mars 2009, från http://skolverket.se/sb/d/2580/a/14657.

Salamancadeklarationen. Svenska Unescorådets skriftserie 1990:4. Stockholm: Svenska Unescorådet.

SFS 1985:1100. Skollag. Svensk författningssamling Sveriges regering. SFS 1988:1100. Skollag. Svensk författningssamling. Sveriges regering.

SFS 1994:1194. Skollag. Svensk författningssamling. Sveriges regering. SFS 2000:1108. Skollag. Svensk författningssamling. Sveriges regering.

Sinus AB – Svenska institutet för Barn med Neurologiska Utvecklingsavvikelser (2002).

Diagnos, men vad händer sedan – om verksamma pedagogiska metoder och

behandlingsinsatser för barn och ungdomar med ADHD och närliggande svårigheter.

Riksförbundet Attention.

Skolverket (2006). Mottagandet i särskolan. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2006:946). På andras villkor – skolans möte med elever med funktionshinder. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2008). Särskilt stöd i grundskolan. En sammanställning av senare års forskning

och utvärdering. Stockholm: Skolverket.

Socialstyrelsen (2002). ADHD hos barn och vuxna. Stockholm: Modin-Tryck. SOU 2003:35. För den jag är – om utbildning och utvecklingsstörning.

Utbildningsdepatementet.

Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Svensk Ordbok (2002). Lund: Carlstedts Förlag AB.

Vernersson, Inga-Lill (2002). Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv. (2: a uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsradion P1 (2009). Barn med ADHD mer alerta när de rör sig. Hämtat 15 mars 2009, från http://www.sr.se/cgi-bin//sokresult.asp?first=1&last=9&from_date=1990-… Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. u.o.: Elanders Gotab.

Wåhlstedt, Cecilia. (2009). Specificera heterogeniteten hos barn med ADHD: symptom

domän, kognitiva förmågor och samtidiga beteendeproblem. Doktorsavhandling. Uppsala

Bilaga A

xxx-stad 2009-01-28

Till föräldrar och pedagoger – kompletterande information

Jag heter Agneta Petersson och arbetar som speciallärare inom särskolan på halvtid och läser specialpedagogisk överbryggande kurs på Malmö högskola den övriga tiden. Denna termin ska jag skriva en C-uppsats och har valt att skriva om pojkar i 12-årsåldern med diagnos ADHD inom grundskolan och särskolan.

Jag vill genom intervjuer med pojkarna undersöka och beskriva faktorer som påverkar känslan av trivsel i skolan och om skolformen har betydelse för hur pojkarna ser på sig själva och deras relation till kamrater.

Berörda pedagoger kommer med hjälp av ett frågeformulär att beskriva hur verksamheten organiseras och hur miljön anpassas för att ge bästa möjliga sociala utveckling för eleven. Intervjuerna av pojkarna kommer att spelas in på band. Allt insamlat material kommer att förstöras när undersökningen är slutförd. Det är tillåtet för berörda pedagoger att läsa det som är skrivet för godkännande före publicering. Alla i undersökningsgruppen kommer att vara anonyma och ingen information i uppsatsen kommer att kunna relateras till den enskilda individen eller skolan.

Har Du frågor eller funderingar får Du gärna ringa på tel. xxxx-xxxxxx. Ett stort tack för Ditt medgivande och för Ditt deltagande i min undersökning!

Vänligen

Agneta Petersson

Bilaga B

Pedagoger

Intervjufrågor:

Forskarfråga: Hur organiseras verksamheten och hur anpassas den fysiska och sociala miljön av elevens pedagoger för att ge bästa möjliga sociala utveckling för 12-åriga pojkar med diagnos ADHD?

1. Vilket förhållningssätt har din skola till pojken med diagnos ADHD? Finns det en gemensam grundsyn?

2. Beskriv hur verksamheten organiseras med avseende på - schemaläggning?

- tillgängliga lokaler? - personaltäthet?

3. Beskriv den fysiska skolmiljön. Hur påverkas pojken av den fysiska miljön? 4. Beskriv den sociala skolmiljön. Hur påverkas pojken av den sociala miljön? 5. Vilka möjligheter har du att påverka pojkens fysiska och sociala skolmiljö? 6. Hur bemöter du pojken? Ge ex.!

7. Vilka pedagogiska strategier (tips) fungerar i arbetet med pojken?

Forskarfråga: På vilket sätt påverkar skolformen elevens självbild och kamratrelationer? 8. Vilka sociala vinster gör pojken, när de pedagogiska strategierna fungerar?

9. Hur tänker du kring inkluderande undervisning – ”en skola för alla”?

Bilaga C

12-åriga pojkar med diagnos ADHD

Intervjufrågor:

Forskarfråga: Vad innebär trivsel för dessa elever? 1. Vad betyder det att trivas?

2. Vad i skolan tycker du är viktigt för att trivas?

Mycket viktig Viktig Inte viktig

Skolan – klassen Avståndet till skolan /

Hur lång tid det tar att komma till skolan Hur många elever klassen har

Att ha kompisar i klassen Att ha kompisar på skolan

Hur många flickor respektive pojkar som finns i klassen

Undervisning – lärare

Hur många lärare som undervisar Att lärarna ”bryr sig” och lyssnar Att lärarna är bra på att lära ut saker

Att alla inte behöver lära sig på samma sätt Att påverka vad man lär sig

Att påverka hur man lär sig Att undervisas i mindre grupp Att ha lugn och ro

Självupplevelse Att inte mobbas

Att inte bli illa behandlad Att känna sig trygg Att känna sig duktig

Att respekteras för den man är / att duga Att få vara med / att få vara delaktig Att få bestämma

Att få ta ansvar

Raster

Att det finns vuxna ute på rasterna

Att skolgården har olika lekmiljöer ( träd, bollplan, lekredskap / lekplats osv.) Att det finns rastaktiviteter

Att ha någon att vara tillsammans med

Lokaler/rum

Att ha någonstans att gå om det behövs Att det finns mer än ett rum att ”lära sig i” Att ha tillgång till en avskild arbetsplats

Forskarfråga: På vilket sätt påverkar skolformen barnets självbild och kamratrelationer? 1. Vad är en bra kompis för dig?

Stämmer Stämmer inte

Självbild

Jag klarar av kraven som ställs i skolan. Jag oroar mig för saker.

Jag känner mig duktig. Jag är omtyckt av vuxna. Jag är omtyckt av kompisar. Jag tar ansvar för mitt skolarbete. Jag tar ansvar för mina saker. Jag kan arbeta självständigt.

Jag kan samarbeta med andra elever. Jag har respekt för andras åsikter.

Jag tycker att alla människor är lika mycket värda.. Jag talar om vad jag tycker och tänker.

Kamratrelationer

Jag har kompisar i skolan.

Jag har andra kompisar på fritiden än mina skolkamrater. Jag har lätt för att få nya kompisar.

Jag kommer bra överens med mina kompisar. Jag har samma kompis länge.

Jag har svårt att behålla en kompis

Bilaga D

Följande ska vara uppfyllt för att en ADHD-diagnos ska kunna sättas med stöd av DSM-IV:

• Minst 6 av symptomen ska föreligga (minst 6 symptom för ouppmärksamhet och minst 6 symptom för hyperaktivitet).

• Symptomen ska ha funnits i minst 6 månader. • Symptomen ska föreligga i minst 2 miljöer.

• En del av symptomen ska ha debuterat före 7 års ålder.

• Det måste finnas klara belägg för funktionsnedsättning socialt, i arbete eller studier. • Symptomen får inte enbart förekomma i samband med någon genomgripande störning

i utvecklingen.

• Symptom får inte förklaras bättre med någon annan psykisk störning. Ouppmärksamhet

a) Är ofta ouppmärksam på detaljer. Eller gör slarvfel i skolan, yrkeslivet eller andra aktiviteter.

b) Har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter eller lekar. c) Verkar inte lyssna på direkt tilltal.

d) Följer inte givna instruktioner. Misslyckas med att genomföra skolarbeten, hemsysslor eller arbetsuppgifter (det får inte bero på trots eller att personen inte förstår instruktionen).

e) Har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter.

f) Undviker ofta, ogillar eller är ovillig att utföra uppgifter som kräver mental uthållighet (t ex läxor och skolarbeten).

g) Tappar ofta bort saker som är nödvändiga för olika aktiviteter (t ex leksaker, pennor, böcker eller verktyg).

h) Är ofta lättdistraherad av yttre stimuli. i) Är ofta glömsk i det vardagliga livet.

Hyperaktivitet

a) Har ofta svårt att sitta still med händerna och fötterna, eller kan inte sitta still.

b) Lämnar ofta sin plats i klassrummet, eller i andra situationer där personen förväntas sitta kvar på sin plats en längre stund.

c) Springer ofta omkring, klänger eller klättrar mer än vad som kan anses lämpligt för situationen ( hos vuxna och ungdomar kan detta vara begränsat till en subjektiv känsla av rastlöshet).

d) Har ofta svårt att leka eller utöva fritids aktiviteter lugnt och stilla. e) Verkar vara ” på språng” eller ”gå på högvarv”.

f) Pratar ofta överdrivet mycket.

Impulsivitet

g) Kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren har pratat färdigt. h) Har ofta svårt att vänta på sin tur.