Arbetslaget uttryckte till oss att de hade fastnat i det språkutvecklande arbetet och kände att de inte kunde komma vidare inom det. I resultaten av intervjuerna kan vi se att arbetslaget arbetar väldigt aktivt i det praktiska språkutvecklande arbetet med barnen, men att de trots detta inte kunde se de resultat som de förväntade sig. Inför studien var vårt fokus att utveckla arbetslagets språkutvecklande arbete i praktiken med barnen, dock så utvecklades detta till att vi fokuserade på deras reflektion inom språkutvecklande arbete då både vi och arbetslaget ansåg att det arbetet de redan gjorde var väldigt omfattande. Utifrån den problematik som både vi och arbetslaget ansåg att de hade inom det språkutvecklande arbetet så skapade vi ett reflektionsmaterial där vi utvecklade frågor för reflektion kring språkutvecklande arbete. Detta material menar vi på att skulle kunna ge arbetslaget en möjlighet att se det som de möjligtvis inte ser.
30
Det reflektionsmaterial som vi skapade visade sig vara tilltalande för arbetslaget att använda som verktyg i deras språkutvecklande arbete och att det kunde föra verksamheten framåt. Arbetslaget ansåg att materialet var tilltalande och de hade gärna velat sprida det vidare till övriga avdelningar på förskolan samt ledningen.
31
5 Diskussion
I detta kapitel kommer vi att diskutera resultatet, presentera våra slutsatser, diskutera våra metoder som vi har använt under arbetets gång samt hur denna studie skulle kunna fortsättas.
5.1 Resultatdiskussion
Resultat visar på att vi genom utvecklingsarbetet har besvarat frågeställningarna; Hur ser det språkutvecklande arbetet ut hos arbetslaget på avdelningen Granen? Hur kan Granen arbeta vidare med sitt arbete inom språkutvecklande arbete? Hur kan vi hjälpa arbetslaget utveckla deras reflektionsarbete? Vilka är arbetslagets uppfattningar om reflektionsmaterialet? Genom intervju ett och två fick vi syn på hur pedagogerna ansåg att deras språkutvecklande arbete såg ut. Däremot var det först efter intervju två som vi började inse hur vi kunde hjälpa arbetslaget att arbeta vidare med det språkutvecklande arbete eftersom det var då vi såg bristerna i deras reflekterande arbete och menade på att det är genom reflektionen som utvecklingen sker. I och med detta besvarades även den tredje frågeställningen, då det var här vi började skapa det reflektionsmaterial som vi sedan presenterade för arbetslaget i den tredje intervjun. Under den tredje och fjärde intervjun besvarades frågeställningen Vilka är arbetslagets uppfattningar om reflektionsmaterialet? då vi fick respons från arbetslaget om materialet.
I vårt resultat så kan vi se likheter med det resultat som Sandvik och Spurkland (2011) har kommit fram till i deras studie. Sandvik och Spurkland’s resultat visar enligt dem på vikten av reflektion i språkutvecklande arbete, detta är något som även vi kan se i våra intervjuer. Detta då vi efter bearbetningen av empirin ser den process arbetslaget, enligt oss, har påbörjat under utvecklingsarbetet kring deras tankesätt om reflektion och tidsåtgången. I intervjuerna såg vi att arbetslaget inte bara började fundera mer kring reflektion och dess funktion, utan även kring hur deras egna förhållningssätt till reflektion är och hur det skulle kunna bli.
Vi har även sett skillnader mellan vårt resultat och den tidigare forskningen. I resultatet av vår studie framkommer det arbete som pedagogerna har påbörjat kring att försöka använda sina egna språkkunskaper i barnens modersmål. Pedagogernas intresse för barnens modersmål är något som Sandvik och Spurkland (2011) tar upp och menar har
32
stor betydelse i det språkutvecklande arbetet. Även resultaten i Kullti’s studie visar att modersmålet är av betydelse för barnens språkutveckling. Dock anser vi inte att vår studie bekräftar eller motsäger något av dessa resultat kring modersmålets betydelse som de har fått fram genom deras studier då vårt fokus har legat på arbetet kring reflektion i det språkutvecklande arbetet.
Det reflektionsmaterial som vi har utformat kan vi se ger arbetslaget en möjlighet att tänka över och förändra deras arbetssätt kring reflektion. Detta är även något som framkommer i Sandvik och Spurkland’s (2011) studie, då de menar att ett ständigt reflekterande över verksamheten skapar nya kunskaper och en vidareutveckling av verksamheten. I resultaten av denna studie kan vi se en början till detta hos arbetslaget. När vi utformade reflektionsmaterialet tog vi arbetslagets kommentarer kring bland annat den brist på tid som de hade nämnt i intervjuerna i åtanke och försökte skapa ett lätthanterligt material som inte var för komplicerat samt gav dem möjligheten att själva välja hur mycket tid de ville lägga ner på det. Som vi har nämnt tidigare så uttryckte arbetslaget under det avslutande samtalet att dem ansåg att materialet skulle kunna vara till hjälp för att lyfta och utveckla verksamheten. Verkligheten i förskolors verksamhet ser annorlunda ut än det som vår utbildning visar, vi ser inte hur alla de delar utav läraruppdraget ska gå ihop med arbetstiden som en förskollärare har och den låga personaltäthet samt de allt större barngrupper som råder i förskolan. De begränsningarna i tiden gör att det blir svårt att hinna med till exempel reflektionen och den blir lättare åsido lagd.
Samtidigt som vi menar att läraruppdraget är brett och tidskrävande så anser vi även att ett tydliggörande av ordet utvärdering i läroplanen är av relevans för en fortsatt utveckling av förskolornas verksamhet. Detta är inget som en enskild förskollärare skulle kunna ändra på men genom att uppmärksamma reflektionens betydelse i förskolans arbetssätt så tydliggörs vikten utav reflektion.
Resultatet gav oss ett nytt sätt att se på vårt kommande yrke som förskollärare. Förskolärarutbildningen på Malmö Högskola har gett oss uppfattningen av att reflektion är en stor del av förskolläraruppdraget, men när vi under utvecklingsarbetet fick en djupare inblick av det generella arbetssättet på avdelning Granen så insåg vi hur många olika tolkningar det finns utav läroplanen och vad läraruppdraget kan innebära. Detta
33
innebär att reflektion kan se olika ut beroende på vilka tolkningar utav läroplanen det finns i arbetslaget samt vilka resurser de har tillgång till. Dock menar vi att reflektionen på förskolan skulle kunna vara en större del utav verksamheten då vi menar på att reflekterande tänkande ger en ständig utveckling av både verksamheten och individernas arbetssätt samt tankesätt.
5.2 Slutsats
Utifrån vår frågeställning så kan vi se att avdelningen Granen har utvecklat deras språkutvecklande arbete främst genom att förändra deras syn på reflektion som ett redskap för vidareutveckling. I och med att vi, på grund av den begränsade tiden för detta utvecklingsarbete, inte hade möjlighet att följa upp arbetslagets användande utav vårt reflektionsmaterial så kan vi tyvärr inte få reda på hur de använder reflektionsmaterialet samt vilken betydelse den skulle kunna ha för verksamheten. Vid den fjärde intervjun med förskolläraren Sofie så uttryckte hon dock att arbetslaget hade börjat använda reflektionsmaterialet och att det redan väckt tankar och idéer hos dem. Som vi nämnt tidigare så berättade Sofie även att hon skulle vilja sprida reflektionsmaterialet vidare till övriga avdelningar samt förskolechefen, och detta är något som vi ser kan gynna hela förskolan i längden. Hennes vilja att sprida materialet vidare tolkar vi som ett slags bevis på att materialet är användbart i arbetet i verksamheten.
5.3 Metoddiskussion
Som vi har nämnt tidigare så använde vi oss utav metoderna aktionsforskning och olika slags intervjuer för att samla in den data, och bakgrundsfakta som vi behövde för vårt utvecklingsarbete. Genom användandet utav intervjuer av blandade slag så kunde vi få en djupare insyn på arbetslagets olika åsikter och tankar.
Vi tycker att intervjuerna gick som planerat samt att vi fick den information som vi behövde för att kunna gå vidare i vårt utvecklingsarbete. Dock så önskar vi att det fanns mer tid åt att ha både längre och fler intervjuer med arbetslaget, detta för att kunna gå ännu djupare kring arbetslagets tankesätt och förhållningssätt kring det språkutvecklande arbetet samt det reflekterande tänkandet. Det hade även varit intressant att ha individuella intervjuer, utöver gruppintervjuer, med alla i arbetslaget och inte bara med förskolläraren Sofie. Detta för att i en gruppintervju så kan det vara
34
svårt för all att komma till tals och uttrycka deras individuella tankesätt, speciellt eftersom vi valde att använda oss utav en ostrukturerad modell av gruppintervju. Dessa ledde dock till intressanta och livliga diskussioner som var av större intresse för oss i vårt utvecklingsarbete.
Vårt arbete med aktionsforskning gav oss en möjlighet att utnyttja den teoretiska kunskap vi har med oss från vår utbildning, och den kunskap om verksamheten samt de erfarenheter som arbetslaget besitter. Genom aktionsforskning så har vi fått möjligheten att vara aktiva i vår roll som forskare samt tillsammans med arbetslaget erhållit nya kunskaper kring reflektion.
5.4 Fortsatt forskning
Då det kan vara svårt att tillämpa vår forskning på en annan verksamhet så anser vi att det är mer relevant att ta upp andra aspekter av verksamheten som kan påverkas utav vårt utvecklingsarbete. En utav dessa aspekter är hur reflektionsarbetet kan påverka hur personalen ser på barnens resultat. Är det så att resultat finns men att personalen inte har sett det?
Som vi tidigare nämnt så tror vi att mer tid till denna studie hade gett oss möjlighet att till att utveckla den och då möjligtvis kunna få ett tydligare och mer detaljerat svar. Om studien hade varit större så hade vi haft möjligheten att se resultatet av reflektionsmaterialet i arbetslagets arbetssätt. En annan fråga som har uppstått är hur personalens individuella utveckling på en förskola kan påverkas utav vårt reflektionsmaterial? Det hade även varit intressant att forska kring om vårt reflektionsmaterial är användbart i en annan förskoleverksamhet eller om det är för specifikt inriktad på förskolan Skogen.
35
6 Referenser
Tryckta källor
Alvehus, Johan (2013) Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Bjurwill, Christer (1998) Reflektionens praktik: ett bidrag till den filosofiska pedagogikens innehåll. Lund: Studentlitteratur
Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. 2., (rev.) uppl. Malmö: Liber Carlström, Inge och Hagman, Lena-Pia (2007) Metodik för utvecklingsarbete och utvärdering. 5., (omarb.) uppl. Lund: Studentlitteratur
Egidius, Henry (2009) Pedagogik för 2000-talet. 5., (omarb.) uppl. Stockholm: Natur och kultur
Ellneby, Ylva (1998) Språkresan: en väg till ett andra språk. Stockholm: Psykologiförl. Gannerud, Eva och Rönnerman, Karin (2007) Att fånga lärares arbete: bilder av vardagsarbete i förskola och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber
Hagtvet, Bente Eriksen (2004) Språkstimulering. D. 1, Tal och skrift i förskoleåldern. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur
Holm, Lars och Laursen, Helle Pia (red.) (2010) Språklig praxis i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Hwang, Philip och Nilsson, Björn (2011) Utvecklingspsykologi. 3., rev. utg. Stockholm: Natur och kultur
Kullti, Anne (2009) Tidig flerspråkighet i förskolan. I Sheridan, Sonja, Pramling Samuelsson, Ingrid och Johansson, Eva (red.), Barns tidiga lärande: en tvärstudie om förskolan som miljö för barns lärande (s. 215-237) Tillgänglig på Internet:
http://hdl.handle.net/2077/20404
Rönnerman, Karin (red.) (2012) Aktionsforskning i praktiken: förskola och skola på vetenskaplig grund. 2., (rev.) uppl. Lund: Studentlitteratur
36
Sandvik, Margareth och Spurkland, Marit (2011) Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Skans, Anders (2011) En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken. Licentiatavhandling Malmö: Malmö högskola, 2011, Tillgänglig på Internet:
http://hdl.handle.net/2043/11603
Schön, Donald A. (1983) The reflective practitioner: how professionals think in action. New York: Basic Books
Strandberg, Leif (2006) Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag
Säljö, Roger (2000) Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma
ygotskij ev emenovi ( . Tänkande och språk. öteborg: Daidalos
Walter, Göran (1995). Bonniers synonymordbok (vidgar och varierar ditt ordförråd). 2.uppl. Stockholm: Bonnier Alba AB
Internetkällor
Ne.se, Kognitiv utveckling, (Ingvar Lundberg) (hämtad 2014-05-15) Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/kognitivutveckling
Skolverket (2010), Läroplan för förskolan Lpfö 98. (Ny, rev. utg.) Stockholm: Utbildningsdepartementet, Tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistiska och
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på internet http://www.vetenskapsradet.se, hämtad 4/4-2014
37
7 Bilagor
På kommande sidor så kommer de bilagor vi har lagt till, först kommer den
forskningsetiska överenskommelsen och sedan kommer det reflektionsmaterial som vi har skapat.
38
7.1 Bilaga 1
Forskningsetisk överenskommelse
Här nedan samtycker ni om att ni vill delta i vårt examensarbete som är i form av ett utvecklingsarbete. Detta arbete görs av förskollärarstudenterna Angelica Yen Jensen och Kelly Preston. Detta examensarbete innebär att vi kommer arbeta tillsammans med er för att vidareutveckla det redan befintliga språkutvecklande arbetet som finns på förskolan.
Både förskola och personal kommer att göras oidentifierbara i texten.
Medgivande
Jag har tagit del av informationen kring studien och är medveten om hur den kommer att gå till och den tid den tar i anspråk.
Jag har fått tillfälle att få mina frågor angående studien besvarade innan den påbörjas och vet vem jag ska vända mig till med frågor.
Vi deltar i denna studie helt frivilligt och har blivit informerad om varför vi har blivit tillfrågade och vad syftet med deltagandet är.
Jag är medveten om att vi när som helst under studiens gång kan avbryta vårt deltagande utan att vi behöver förklara varför.
Ort:______________ Datum: __/__ 2014 _______________________________________ Namnförtydligande (texta)
______________________________________ Underskrift
39