I detta avsnitt så kommer vi att presentera och analysera den andra gruppintervjun vi hade med hela arbetslaget.
4.4.1 Beskrivning utav andra gruppintervjun
Vi började intervjun med att dela ut reflektionsmaterialet till arbetslaget samt att de fick ett par minuter till att läsa igenom materialet. Efteråt så frågade vi dem om deras första intryck av reflektionsmaterialet. Arbetslaget var enigt om att materialet verkade bra men
25
att den tiden som de hade till reflektion inte var tillräcklig. Dock så fanns där en vilja hos dem att arbeta med materialet under till exempel planeringsdagar eller liknande.
“ örsta intrycket är ju att, ja absolut väldigt bra men det finns inte tid att sitta ner och reflektera så här detaljerat, det finns inte möjlighet till det i verksamheten./.../Men det är klart att man skulle vilja liksom. Drömmen skulle ju vara, som vår planeringsdag till exempel, en dag per termin, att bara få sitta och prata om barnen hur de lär sig, hur ser lärandet ut på avdelningen, hur relaterar de till varandra, hur ser den sociala utvecklingen ut och hur ser relationerna ut på avdelningen” (Sofie, 2014-04-24).
Detta öppnade upp till en diskussion kring den brist på tid till reflektion som de ansåg sig ha. Alla i arbetslaget var först överens om att de inte riktigt har tid att reflektera, varken ensamma eller gemensamt i hela arbetslaget. De ansåg att ledningen inte gav dem den tid som de behövde och att när de fick tid till det så var det mycket annat som de behövde göra innan de hade tid för reflektion över det språkutvecklande arbetssätt. Arbetslaget var villiga och positiva till att använda materialet om tiden hade räckt till. Under intervjuns gång så diskuterade vi kring och gav förslag på hur de kunde få tiden att räcka till för materialet. I och med detta så ändrade de sin inställning till materialet och de insåg att de skulle kunna se till att få lite tid över för reflektion, främst genom att använda en del av planeringstiden till materialet. Arbetslaget menade på de hade möjlighet att använda sig utav de individuella frågorna, då de inte kände att de inte behövde besvara dem i grupp och att de frågor som är avsedda för arbetslaget hade de möjlighet att dela upp så att de tog någon fråga i veckan.
“Jo asså det är klart men när jag tittar på de här med egen reflektion, det gör man ju själv. Men jag tänker på det här med frågor att ställ arbetslaget. De skulle vi ju kunna använda oss av. Man kanske tar en i veckan eller någonting, för så lång tid tar det inte“ (Sofie, 2014-04-24).
Vår tolkning är att arbetslaget verkade vara överens om att reflektion var viktigt och något som de skulle vilja göra. Arbetslaget menade på att reflektion var något som skulle behövas göras hela tiden i verksamheten och de ansåg därför att materialet var bra för att det gav dem möjligheten till att försöka göra det. “Vi hade velat reflektera mycket mycket mer. Och bara sitta och prata/.../ Det var jätte intressanta frågor som skulle vara roliga att prata om” (Sofie, 2014-04-24).
26
Arbetslaget var även överens om att materialet var läsvänligt på grund av att det var luftigt, stilrent, samt att materialet var i ögonfallande och att de lockades till att öppna det. Sofie ansåg att det var svårt att veta ifall materialet var användbart för dem eller inte då hon ansåg att de behövde prova det i praktiken först, “Man måste prova det innan man vet” (Sofie 2014-04-24).
Arbetslaget föreslog att de skulle ta upp materialet under kommande planeringsdagar samt arbetsplatsträffar, då de tror att en del av de andra pedagogerna hade varit intresserade utav materialet “Det hade varit roligt att visa på en arbetsplatsträff /.../ och då tror jag att de andra också hade velat ha det och använda det” (Sofie, 2014-04-24).
I intervjun diskuterade arbetslaget kring hur de ansåg att materialet kunde förbättras, och då menade arbetslaget på att det hade varit till en fördel om man kopplade varje fråga till läroplanen för förskolan, “Asså i en drömvärld så skulle varje fråga vara kopplad till läroplanen” (Sofie, 2014-04-24).
4.4.2 Analys utav den andra gruppintervjun
Under analysen och reflektionen av denna intervju fortsätter vi besvara frågeställningen Hur kan vi hjälpa arbetslaget utveckla deras reflektionsarbete? samt Vad är arbetslagets uppfattningar om reflektionsmaterialet? Arbetslagets första respons på material var inte så positiv som vi hade förväntat oss när vi gick in i intervjun. Den tiden som arbetslaget hade till sitt förfogande ansåg vi begränsade deras tankar kring materialet. Sandvik och Spurkland (2011) menar på att det är tidskrävande med reflektion men att det är en del av lärandeprocessen och att det praktiska berikar det teoretiska och tvärtom. Enligt Strandberg (2006) menar Vygotskij att det är först när man reflekterar i samspel med andra, och därmed kan uttrycka sina tankar som man får chansen att få syn på sitt tänkande, och möjligheten att bearbeta den kunskap som finns inom sig med hjälp av andra för att kunna utveckla sig. Med grund i de tankesätten på reflektion så ser vi att en prioritering av reflekterande tänkande och arbetande i verksamheten är till en fördel för hela verksamheten.
Eftersom att det vid vidare diskussion mellan oss och arbetslaget kom fram att de mycket gärna hade velat arbeta med materialet så försökte vi under intervjun komma med idéer om när de skulle kunna använda sig utav materialet. Dessa idéer öppnade upp en del för arbetslagets tankar kring när och hur de skulle kunna reflektera men de var
27
fortfarande tveksamma till hur tiden skulle räcka till. Det är till exempel sådana situationer som vi menar på att det är viktigt att vara en reflekterande praktiker, då Schön (1983) menar på att vara en reflekterande praktiker för att kunna hantera de problem som uppstår i verksamheten, både gamla och nya. Vi tror att arbetslaget fastnade i tanken att de inte hade tid för reflektion, och detta menar vi på hämmar deras möjligheter till reflekterande arbetssätt.
När vi skapade material så skapade vi det utifrån att det skulle vara lätt att ta till sig och att det skulle vara tilltalande för ögat. Därför valde vi att använda oss av enkla färger samt en framsida som vi anser skapar ett första intresse för materialet. Under intervjun så uttryckte arbetslaget att de höll med oss om att det var lättläst och tilltalande men att de saknade kopplingen mellan materialet och läroplanen för förskolan. Detta var något som vi inte ansåg var nödvändigt då hela verksamheten genomsyras av läroplanen för förskolan.
4.4.3 Planering
Vid planering av kommande intervju så hade vi inte möjlighet att genomföra denna under arbetslagets gemensamma planeringstid på grund av den tidsbegränsning vi hade och då arbetslaget inte hade möjlighet att undvara tid till en gemensam intervju utöver den planeringstiden så valde vi att genomföra en enskild intervju med Sofie. Detta då hon ansåg att hon hade möjlighet att undvara en stund utav hennes egen planeringstid. Vi valde att ha ännu en intervju med Sofie för att ge arbetslaget en möjlighet till att gå igenom materialet enskilt och samla sina tankar. Därefter kunde Sofie sedan förmedla arbetslagets åsikter vidare samt ge mer respons på materialet till oss. Inför mötet så valde vi att förbereda oss genom att skriva ner frågor som vi ansåg kunde vidareutveckla deras respons på materialet. Vi lade även till en koppling till läroplanen i inledningen av materialet på grund av responsen som vi fick av arbetslaget.