Sammanfattning

Syftet med frågeställningarna i studien var att få reda på vilka faktorer som gör att

kriminella personer hittar tillbaka till ett lönearbete. Samtidigt syftar studien till att belysa de försvårande omständigheterna som informanterna mött påvägen. Resultatet visar på att det är svårt att lämna kriminalitet, och att vägen till ett hederligt jobb inte alltid är rak utan snarare krokig och svår. Resultatet visar även att informanterna kände sig stämplade många gånger om, främst i möte med arbetsgivare. En faktor som gör att informanterna kände att det blev svårt att hitta arbete var behovet av att visa brottsregister, det fanns fall där informanterna redan innan mötet med arbetsgivare känt sig både osäkra och rädda att bli stämplade. Detta på grund av den kriminella historiken och behovet att behöva förklara sig.

En faktor som är till hjälp för att ta sig vidare beskrivs vara goda relationer, det beskrivs vara en viktig del i informanternas liv för att lyckas göra en förändring, exempel på goda relationer som tas upp är relationer till Gud, stödpersoner, familj, barn och vänner. Det framkommer även att alla relationer inte alltid är till hjälp för att lyckas utan det även kan vara en faktor som försvårar vägen ut ur kriminalitet, exempel på när relationer varit

försvårande beskrivs vara relationerna till gamla vänner i de gamla banorna som inte stöttar informanternas vilja att förändras.

Informanternas drivkrafter för att lyckas ta sig ur kriminalitet visade sig vara olika, dock kunde en gemensam drivkraft ses hos samtliga informanter. Anslutningen till

organisationerna Krami och KRIS. Det var en drivkraft samtliga talade om, här fick de stöd och i organisationerna kunde de skapas motivation på vägen mot ett ”normalt liv”.

Informanterna har även fått med sig olika verktyg, fått hjälp med att söka arbete och komma i kontakt med andra myndigheter så som försäkringskassan, socialtjänsten osv.

Det framkommer även att en annan viktig faktor för att lyckas bryta sig ur kriminalitet är att lära sig att arbeta med att hitta sitt nya jag och detta i den icke kriminella världen. Enligt samtliga informanter är det som krävs många gånger att byta umgängeskrets, lämna

missbruk vilket i sin tur bidrar till självutveckling. Informanterna beskriver hur nya synsätt hjälpt till mot nya mål och en ny livsstil.

6. Analys

I denna del analyseras studiens resultat utifrån de tydliga teman vi har kunnat se i

informanternas berättelser. Genom dessa teman analyserar vi resultatet med hjälp av våra teoretiska utgångspunkter. Orsaken till att vi valt att göra så här är att vi anser att det viktigaste är informanternas berättelser och att våra teoretiska utgångspunkter ska förstås i sammanhanget av de berättelser vi fått ta del av. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.

6.1 Inkludering i samhället

Resultatet visar på att människor med kriminell bakgrund har det markant svårare att uppnå anställning. Enligt Goffmans (2014) teori Stigma kategoriseras en person som är olik resten och stämplas utifrån samhällets normer. Personer med kriminell bakgrund anses vara stämplade personer som avviker från de normala. Detta medför i sin tur att dessa personer stigmatiseras och deras livsmöjligheter reduceras.

Enligt informanterna var det svårt att möta arbetsgivare när man har ett kriminellt förflutet, detta eftersom man visste att det numera var vanligt att behöva visa utdrag ur belastningsregister. I många fall förklarades hur de inte kom till en intervju på grund av belastningsregister. Informanterna uppgav även att de i samband med försök att ta sig in på arbetsmarknaden upplevde utanförskap, de kände rädsla inför att förklara för arbetsgivare om den kriminella bakgrunden. Vilket i sin tur kunde leda till att de inte lyckades få till en anställning. En av informanterna förklarade att en fungerande strategi som ledde till anställning var att vara ärlig och inte ge upp vilket medförde att informanterna hade möjlighet att uppvisa sina egenskaper.

Enligt Goffmans (2014) teori Stigma förklaras hur första intrycket av en individ är tillräcklig för att kategorisera och placera individen samt avgöra egenskaper, identitet och yrke. Informanterna förklarade hur de vid flera försök att hitta arbete blev stämplade genom att bli hänvisade att komma på fötter först, eller fortsätta jobba med sig själv. Informanterna

förklarar att tillfällen då de uppsökte arbetsgivare på egen hand, inte gav upp utan tog sig ut och sökte arbete på plats flertals gånger ledde till ett yrke. Då ansåg informanterna att de kunde använda sig av sina starka sidor, som då förklarades vara egenskaper. Detta ledde i sin tur till en sysselsättning. Goffman (2014) förklarar just att första intrycket är tillräckligt för kategorisering. Vilket visar på att det är viktigt att komma till steget och få möjlighet att träffa arbetsgivare vilket gör att första intrycket är något som kan ge personer med register en chans att lyfta exempelvis viktiga egenskaper de har.

Enligt Meads teori om motstånd är det vid tillfällen då motstånd uppstår som individer kan skapar medvetenhet hos sig själva. Motstånd är något som sker i sammanhang som de skapas en friktion i det annars vanemässiga sociala livet. Detta leder till att individen tvingas tänka över sina handlingar och därmed bli medveten om sig själv (Thunman och Persson 2011). Detta visar vidare på att det behövs situationer för den kriminella då det vanliga lämnas bakom vilket får personerna att tänka över sina handlingar och utvecklas. Ett fungerande sätt att lyckas upprätthålla en ny livsstil och skapa motstånd i de

vanemässiga är genom att byta miljö, alltså lämna kriminella livsstilen och söka sig till en ny miljö, vilket i sin tur leder till nya tankar och värderingar och nya sätt att leva. I vissa fall har motstånd skapats i informanternas vanemässiga sammanhang, där allt inte gått som planerat, vilket i sin tur gjort att de lyckats fundera över om kriminalitet är en hållbar livsstil.

Att se motstånd i dessa sammanhang tydliggör att en möjlighet på arbetsmarknaden bidrar med positiva förutsättningar för kriminella personer att återupprätta en god hederlig livsstil. Samtidigt som motstånd är en orsak som kan bidra till positiv inverkan finns det försvårande faktorer som gör det svårt att ta sig ur kriminalitet och skaffa sig ett lönearbete. Exempel på de som försvårar är behovet av att visa brottsregister, vilket i sin tur kräver att arbetsgivares tillit måste finnas där. Tron måste finnas om att den före detta kriminella individen kommer att sköta sig. Informanterna talade om att i många sammanhang var vikten av att tala sanning och berätta om sitt förflutna viktigt för att i sin tur skapa förtroende hos arbetsgivarna, detta som en ingång in till en arbetsplats.

Meads teori om symboliskt motstånd förklarar om motstånd som står för kommunikation mellan individer. De bakomliggande orsakerna till ett symboliskt motstånd vad gäller kommunikation förklaras enligt Mead kunna vara sociala och kulturella värderingar

(Thunman och Persson 2011) Informanterna talade om när känslan av utanförskap

förstärktes, vilket inträffade vid olika sociala sammanhang där informanterna kände att det inte pratade samma språk som omgivningen. Mead kallar detta ett symboliskt motstånd, informanterna uttryckte att det är ett stort glapp mellan kommunikationen i olika socialt accepterade miljöer och den kriminella miljön. Detta har i sin tur gjort det svårare för informanterna att känna sig accepterade i den nya miljön. En del av informanterna talar om att det varit anledningen till att de haft så många vändningar i den kriminella världen då de inte passade in i den nya miljön och flydde tillbaka till den gamla. Resultatet visade på att en av informanternas strategi för att inte hamna åter i kriminalitet var att hålla sig inomhus. För att undvika mötet med de som hen talar samma språk med. Denna strategi var därför en välfungerande strategi för informanten då den bara utsatte sig för den nya miljön och undvek den gamla. Samtliga informanter kunde visa på att de var liknande strategier som var fungerande för dem, att ingå i nya sammanhang, exempel genom att söka sig till organisationerna Krami och Kris. Genom att tillhöra dessa organisationer kunde individerna stärka sig själva inför arbetsmarknaden och lära sig nya sociala ”språk”.

6.2 Sociala band

Organisationerna bidrog med positiv inverkan på informanternas liv, informanterna ansåg att de sociala relationerna som skapades i dessa miljöer hade positiv inverkan för att de ska lyckas upprätthålla en ny livsstil utan kriminalitet. Samtliga informanter kunde berätta om andra viktiga relationer de skapat bättre band med som vidare skapade drivkraft för att informanterna skulle lyckas hitta ett lönearbete och lämna kriminaliteten.

Enligt Hirschis (2002) teori om sociala band är starka anknytningar till exempelvis familj ett sätt som gör att det är möjligt att lyckas hålla sig utanför kriminalitet. När starka anknytningar finns tenderar individer att inte kunna bli lika påverkade av negativ inverkan. Samtliga informanter pratade om de starka anknytningar de skapat idag, de påvisade även hur de i sitt förflutna saknat viktiga familjemedlemmar så som till exempel en fadersfigur. Bristen på starka anknytningar är enligt Hirschi (2002) en faktor för att dras in i kriminalitet och inte bli bunden till samhällets normer (ibid). Eftersom informanterna talar mycket om det bristande relationerna i sin uppväxt kan det anses som en förklaring till vad som gjort

det lättare för de att hamna i kriminalitet. Vidare är det trots detta fortfarande möjligt att i vuxen ålder ta sig ur kriminalitet. Enligt Hirsch teori är det möjligt och just de som förklaras som åtagande. Hirschi (2002) åtagande är ett sätt att leva enligt samhällets normer, ett exempel på hur detta görs är genom att ha ett arbete eller utbildning. Ju fler åtagande en individ har ju större är rädslan att ta för många risker. Ifall en individ har en anställning begår den inte lika lätt kriminella handlingar (ibid). Detta tyder på att olika åtaganden är en bidragande faktor för att avsluta kriminellt beteende.

Informanterna i denna studie visar stort intresse för att i första hand få ett arbete.

Informanterna visar även andra åtagande de skapat som är viktiga för dem, exempelvis nya band till familjemedlemmar, gemenskapen i organisationerna Krami och KRIS samt en arbetsplats de numera går till varje dag. Enligt Hirschis (2002) teori gör flera nya åtagande och att ingå i ett nytt sammanhang att det finns det mindre risk att begå kriminella

handlingar, detta eftersom personen numera har något att förlora. Informanterna i denna studie pratade alla om just viktiga åtaganden som var stödet att hålla sig borta från den sociala miljön där kriminalitet var ett faktum.

6.3 Sammanfattning

Efter att ha analyserat resultatet har vi kommit fram till att det går att se samband mellan samhällets sätt att stigmatisera de som anses avvikande utifrån Goffmans (2014) teori och informanternas berättelser. Det har framkommit att en försvårande faktor för att lyckas ta sig ur kriminalitet ses i samband med arbetssökandet och stigmatiseringen kring det. Stigmatiseringen skapade i sin tur en försvårad möjlighet för de kriminella att bibehålla en förändrad livsstil och lyckas återanpassa sig tillbaka in i samhället. Det framkom även att för att minska ett kriminellt beteende behövs det som Hirschi (2002) kallar det flera åtaganden. Åtagande kan till exempel vara ett arbete vilket förklarar informanternas stora strävan efter att komma in på arbetsmarknaden. De talades om att ett arbete blir en direkt bidragande faktor till att det blir lättare att lämna kriminalitet för gott.

Vidare visade det sig att i samband med att informanterna sökte sig till nya sociala sammanhang fanns det fall då det inte kunde förstå sig på andra personer i den nya miljön.

Detta är en tydlig aspekt som visar att deltagarna sökt sig till nya sammanhang och ett motstånd inträffat. Motstånd förklaras enligt Mead vara det som gör att individer utvecklas, genom att försätta sig i sammanhang där den vanemässiga miljön ifrågasätts sker ett

motstånd och individer utvecklas (Thuman och Persson 2011). Det är alltså ytterst viktigt att få ingå i nya sammanhang för att lyckas ta sig ur kriminalitet, samtidigt är det viktigt att inte bli missförstådd och inte bli stämplad av andra under resans gång. För informanterna krävs att en medvetenhet skapas om den egna situationen och att viljan att utvecklas och förändras finns där. Samtliga informanter belyser just vikten av att bestämma sig att lämna missbruk och kriminalitet för att sedan ingå i nya sociala miljöer som en avgörande faktor. I det nya sammanhanget är det möjligt att vidareutvecklas, skapa nya viktiga relationer, få det vägledande stödet som är viktigt för att slutligen kunna bygga upp sig själv som en ny starkare individ.

Denna studie om hur en kriminell individ hittar sig ett arbete har visat på att det inte är en enkel väg för dessa individer att återanpassa sig och skapa sig en ny tillvaro. Dock visar studien på att det är en vilja samtliga personer haft och strävat efter. Vilket tyder på att det finns ett driv men tillvägagångsättet är den försvårande faktorn. Det har visat sig vara svårt för informanterna att lämna den miljön de är vana vid. Speciellt är det svårt då det nya sammanhanget stämplar, skapar förvirring och utanförskap. Informanterna talar om hur arbetsgivare inte tror och litar på att de kan, hur gamla vänner drar in de i samma bana och hur det egna förståndet ibland sviktar. Det som skapat en trygg bas i mitten av alla

försvårande faktorer har visat sig vara organisationerna Krami och KRIS. Där finns stödet, där finns de nya vännerna med samma mål, där finns resurserna och där kunde

informanterna bygga upp sig själva för att sedan i möte med arbetsgivare uppvisa en viljestark individ som trotts stämpling fortsätter kämpa.

7. Diskussion

I detta kapitel diskuteras resultaten. Nedan diskuteras teorin och metodens betydelse för studien, slutsatser av analys och resultat samt förslag på fortsatt forskning.