Sammanställning över signifikanta portföljer

Empiriinsamlingen visar att det råder skillnader mellan de olika branscherna och den avkastning som portföljerna uppnått. Dessa åskådliggörs genom att presentera en sammanställning över de signifikanta portföljerna i tabell 18 nedan. Noterbart är att det inte presenteras några resultat för branschen konsumentvaror då den inte påvisade något signifikant resultat. Det var inom hälsovård som flest portföljer med signifikanta resultat uppnåddes.

61

Tabell 18: Sammanställning av portföljer med signifikanta resultat.

Bransch Multipel Låg/Hög Avkastning Alfa Beta P-värde Signifikans

Hälsovård P/E Hög 1315% 0,014 0,95 0,01 *** Hälsovård EV/EBITDA Låg 1249% 0,015 0,70 0,03 ** Hälsovård EV/S Låg 930% 0,014 0,66 0,03 * Hälsovård P/BV Låg 912% 0,013 0,69 0,04 ** Hälsovård EV/EBITDA Hög 829% 0,010 1,01 0,08 * Hälsovård P/E Låg 815% 0,013 0,62 0,05 ** Material P/BV Låg 742% 0,009 0,96 0,06 * Teknologi P/E Låg 712% 0,010 0,78 0,02 ** Industri EV/S Hög 619% 0,007 1,08 0,08 ** Industri P/E Låg 499% 0,005 1,05 0,10 * Teknologi EV/EBITDA Låg 479% 0,004 0,89 0,03 ** Teknologi EV/EBITDA Hög 425% 0,002 0,97 0,08 * Konsumenttjänster P/BV Låg -12% -0,014 1,45 0,03 ** * = 10%

signifikansnivå signifikansnivå ** = 5% signifikansnivå *** = 1%

Portföljernas signifikans har till stor del att göra med hur stort urvalet aktier i branschindex var. Som tidigare redovisat utgick författarna från underliggande branschindex på Stockholmsbörsen vid sammansättning av portföljerna. De marknader som inte uppvisat något signifikant resultat var till stor del, med undantag för material, de branscher som innehöll minst antal aktier. Hälsovård, teknologi och industri var de branscher där flest portföljer uppvisade signifikanta resultat och det var även inom dessa branscher som urvalet aktier var störst.

Som går att utläsa från tabell 18 ovan återfinns inga portföljer från branschen konsumentvaror då denna inte uppvisade några signifikanta resultat. För konsumentvaror uppnåddes den högsta signifikansen för portföljen med låga EV/S. Dock uppgick endast P- värdet till 0,24 vilket inte anses acceptabelt ur ett statistiskt perspektiv. Det går således inte att säkerställa att alfaavkastningen är signifikant, trots att portföljen överavkastat marknaden med 313 procent. Författarna menar att de få antal aktier som viktades är en stor del av förklaringen till det icke signifikanta resultatet. Vad gäller risk mätt i volatilitet har portföljen under perioden visat en betydligt högre standardavvikelse, 23 procent, i relation till OMXSPI, 14 procent. Vidare har portföljen också haft ett betavärde på 1,19 vilket tyder på att den svängt mer än index. En högre volatilitet och större svängningar än index stärker ytterligare tron om att utebliven diversifieringseffekt och icke marknadsmässiga svängningar i portföljen gör att det statistiskt inte kan säkerställas att resultatet anses representera hela branschen och således förkastas hypotesen.

Inom branschen konsumenttjänster har, trots överavkastning gentemot OMXSPI i två portföljer, inte ett signifikant resultat uppnåtts. En anledning till varför portföljerna inte uppnår signifikans kan förklaras av den förhållandevis låga avkastning som genererats.

62

Noterbart är dock att det är statistiskt säkerställt på en femprocentig signifikansnivå att det inte går att generera överavkastning i portföljen med låga P/BV-multiplar. Detta stödjer Damodarans (2012) teori om att tjänsteföretag utan betydande andel bokförda värden blir svåra att värdera utifrån P/BV-multipeln.

I teknologibranschen visade tre portföljer signifikanta resultat. Dessa portföljer innehöll låga P/E-multiplar, låga EV/EBITDA-multiplar samt höga EV/EBITDA som alla har en positiv alfaavkastning gentemot OMXSPI. Då signifikanta resultat uppnåddes tyder det på att det går att statistiskt säkerställa att investerare kan generera överavkastning gentemot marknaden genom att investera i bolag med låga P/E- och EV/EBITDA-multiplar samt höga EV/EBITDA-multiplar under den undersökta perioden. Bara för att resultatet visat signifikanta resultat betyder det inte att Famas (1970) teori om EMH kan förkastats. Detta då både tiden för studien och undersökt marknad skiljer studierna åt.

I branscherna hälsovård genererades sex signifikanta resultat. Urvalet för branschen uppgick till 57 aktier vilket relativt de andra branscherna var ett stort urval. Det breda urvalet skulle kunna förklara den höga andelen signifikanta portföljer. Vidare presterade även portföljerna höga ackumulerade avkastningar gentemot OMXSPI vilket även det har en påverkan på resultatet. Högst signifikans inom branschen återfanns i portföljen med höga P/E-multiplar vilket även var den portfölj med högst ackumulerad avkastning i studien.

Inom industribranschen var det två portföljer som uppvisade signifikanta resultat. Dessa var portföljerna med höga EV/S - samt låga P/E-multiplar. Bolagsurvalet bestod av 93 aktier vilket innebär att detta är den bransch som hade flest antal aktier. Portföljprestationerna har däremot varit relativt lika OMXSPI varför det inte har varit möjligt att uppnå signifikans i flera portföljer.

Aktieurvalet inom konsumentvaror bestod av 38 aktier. Antalet aktier tillsammans med en generellt svag ackumulerad avkastning i portföljerna anses vara en bidragande faktor till att ingen signifikant portfölj visades. Portföljen med låga EV/S-multiplar uppvisade lägst P- värde men då den översteg 0,1 gick det inte statistiskt säkerställa resultatet. Vidare presterade dock portföljen en god ackumulerad avkastning på 507 procent men då denna inte är signifikant går det inte att uttala sig om det var slumpen som gav upphov till överavkastningen.

Författarna konstaterar att det med statistisk säkerhet går att generera överavkastning i fyra av de sex undersökta branscherna genom att använda relativvärdering. Resultatet indikerar att marknaden inte är fullt lika effektiv som Fama (1970) påstod då flertalet portföljer uppvisat statistiskt säkerställda resultat. Resultaten i denna studien behöver inte vara densamma över andra tidsperioder. Eftersom det är flertalet portföljer som uppvisat statistiskt signifikanta resultat borde dock investeringsstrategin gå att applicera på andra

63

tidsperioder och även då uppnå signifikanta resultat. Vidare skiljer sig den marknad som Fama (1970) undersökte mot vår. Då Stockholmsbörsen är en mindre marknad försvåras möjligheterna att generalisera resultatet till andra marknader. Att det till viss mån går att förutspå hur portföljerna kommer prestera baserat på relativvärdering tyder på att prisförändringar enligt Random Walk (Kendall & Hill, 1953) inte är fullt lika slumpmässiga som författarna föreslår. Det är noterbart att 4 av de 13 signifikanta portföljerna som överavkastade marknaden var bestående av bolag med höga multiplar. Detta är enligt tidigare diskussion problematiken med investeringsstrategier under perioder då börsen generellt har en stigande trend och där psykologiska faktorer kan ligga bakom portföljernas prestation.