Styrande faktorer för urvalet
Annika Björn Daniel Erik
Kollegor X X X X Elever X Lärobok X X X Lokalt styrdokument X X Andraämnet X X Internet X Styrdokument X X X Tidspress X X X X Programinriktning X X X
Annikas syn på samhällskunskapen kan liknas, precis som hon själv gör, vid ett smörgåsbord. A-kursen ska framför allt visa eleverna den bredd och dynamik som utgör ett samhälles grund och ge dem teoretisk kunskap ska fördjupas i B- och C-kurserna. Framför allt väljs stoff i samråd med andra kollegor och vad som ska undervisas är framför allt en kollegial sållningsprocess. Detta för att ämneslaget ska kunna erbjuda alla elever en likvärdig utbildning. Kollegial diskussion, tillsammans med styrdokumentens klara besked om vad som ska med, är de hållpunkter Annika framför allt tar upp. De begränsande möjligheterna för henne att utföra sitt jobb ser
hon inte i kursplaner utan är snarare en fråga av lokal utbildningspolitisk art. Annika har ett ideal som slås sönder av ekonomiska rationaliseringar, där undervisningen pressas ihop inom varje block och det framför allt är tiden för reflektion och diskussion som försvinner.
Björns kunskapssyn är framför allt ett resultat av kollegial diskussion och kollegialt samtycke. Det styrdokument som han tycker är utmärkande för hans urval är lokalt och beslutat på en ämneskonferens för ett antal år sedan. Denna ram måste Björn hålla sig inom, men han anser att den innehåller ett stort mått av frihet.
Till styrdokumentet så lägger han även till läroboken som en starkt bidragande faktor till urvalet. Han är i stort nöjd med lärobokens innehåll och tillämpar den som ett gott underlag.
Björn verkar på det hela taget nöjd med upplägget, urvalet och tiden han har till sitt förfogande. Han når med andra ord upp till de mål som framförhandlats och fastslagits i det lokala styrdokumentet. I mångt och mycket står han för en realistisk men också områdescentrerad kunskapssyn. Eleverna får den kunskap de har möjlighet att tillskansa sig under en begränsad tid och Björn vet vilket tempo han kan ha i olika klasser. Det gör att han sällan överraskas av lektionsbortfall och bortprioriteringar, han räknar redan med dessa. Som nämnts har han på senare tid i samråd med övriga ämneslaget även lagt till en privatekonomisk del i A-kursen. Detta, att framför allt hinna med alla områden, är möjligtvis viktigare än fördjupningen om jag tolkar Björns påståenden rätt. Detta områdescentrerade kunskapssyn kanske med ett annat ord kan beskrivas som holism, det vill säga att helheten är mer än summan av delarna.30 Det är viktigare att eleverna får en samlad kunskap om samhällskunskaperna än fördjupade studier inom några områden. Björn ser att fördjupningen framför allt kommer i B-kursen.
Daniels ämne är till skillnad från Björns aktualitetsbetonat och förändringsbenäget. Daniel återkommer flera gånger i intervjun till styrdokumentens tolkningsmöjlighet, och ser ett problem med att eleverna inte alltid förstår vad som
30
Holism, av grek. ’fullständig’, är en term som går igen inom en rad humanvetenskapliga områden. Inom språkforskningen innebär en holistisk hållning att man inte kan förstå en mening som sådan, utan den måste ingå i ett språksystem för att begripas, och inom statsvetenskapen hävdar holistiker att man inte kan få kunskaper om kollektiva storheter (som stater, folk eller klasser) genom att studera individerna. Det här arbetet har således ingen holistisk hållning. Se artikel ”Holism” på <www.ne.se>
krävs av dem. Därför har han och en kollega utarbetat en egna uppgiftsbundna betygskriterier. Eleverna ska i varje moment se vad som betygsätts. Om eleverna erbjuds en förklarande text om betygskriterier så är det inte lika lätt för Daniel att förklara vad som bör läras ut. Läroboken står för strukturen och sedan diskuteras ämnet fram tillsammans med kollegan. Daniel verkar dock ha en grundkunskap som sedan fylls med stoff som varierar från år till år. Den modesta programanpassningen Daniel berättar om ligger i linje med skolverkets rekommendationer31
Eriks kunskapssyn går att karaktärisera utifrån den tredelning han utgår ifrån i stoffurvalet och den frågeställning som utgör grunden för undervisningens utformning. ”Varför gör vi detta?”. En kritisk – i ordets breda bemärkelse - hållning bör bestå och ompröva innehållet gång på gång. Det visar sig dock att det inte bara är styrdokumenten, elevernas inflytande och lärarens intresse och ämnesuppfattning som är med och styr. Erik nämner även läroboken som utgör en strukturerande del av faktakunskapen, ”en slags bas att stå på”, där kapitelrubrikerna ibland överensstämmer med kursupplägget eller vice versa. Informella samtal med kollegorna är även de ett försök att finna samstämmighet så att elever får ungefär samma stoff att arbeta med. Eriks undervisning influeras också av hans andraämne i de klasser det sådant är möjligt. Till sist betonar Erik att han tillämpar samma struktur i A-kursen, oavsett program, men att betoningar kan falla olika beroende på klass och intresse, esteternas tidsmässiga närhet till arbetslivet utgjorde en sådan faktor för urvalet.
Sammanfattningsvis ser vi en stark kollegial påverkan som också är önskvärd av både lärare och kommun. Ämneslaget eller kollegorna på arbetsrummet fungerar inte helt överraskande som informellt bollplank eller formellt beslutande. I två av fallen har diskussionerna lett till utformningen av lokala styrdokument. I de fall som styrdokumenten kommer på tal i intervjuerna så nämns den frihet den till synes ger läraren, men flera av lärarna upplever den ändå som att kursplanerna i samhällskunskap ger en klarare styrning än andra ämnens dito. En lärare anser dock att avsaknaden av nationella prov gör att det saknas normerande kunskaper, speciellt då det handlar om ett så brett ämne som samhällskunskap. Det finns en stor spridning
31
i förändringsbenägenheten hos de olika lärarna, skalan går från den som förändrar stoffet i hög utsträckning till den som på grund av det lokala styrdokumentet gör små förändringar.
Vidare finns en viss korrelation mellan de som nämner styrdokumenten och de som anser att tidspressen spelar in. Det som borde vara med får alltså inte plats. Alla de berörda lärarna nämner den minskade lektionstiden som en klart negativ faktor, medan den som inte anser att tiden påverkar undervisningen ändå har anpassat sin undervisning efter rådande förhållanden. De lärare som nämner att de integrerar samhällskunskapen nämner också tidspressen som bidragande orsak till det ämnesintegrerande undervisningen.
Tabellen innehåller inga skalor om hur starkt en viss kategori påverkar urvalet, för i kategorin lärobok så faller svaren ut olika. De som använder läroboken nämner alla att de sätter ramarna för kursen i mer eller mindre grad. Två av lärarna nämner även faran i att förlita sig på att bokens struktur är den rätta för kursen som helhet, men använder likväl den eftersom den överrensstämmer med deras tolkning av kursens utformning.
Det finns således flera gemensamma faktorer som påverkar urvalet. Kollegor, tidspress, läroboken, styrdokument och programinriktning är de dominerande faktorerna. Sist kommer material från Internet och elever. Den lärare som nämner eleverna säger dock att eleverna önskar ungefär samma upplägg varje år och att det till sist blir ett utslag av skendemokrati att låta eleverna vara med och utforma undervisningen.
Det verkar dock inte finnas större samband mellan ålder och antalet faktorer som används. Den nyexaminerade Daniel använder sig av en rad faktorer, lika många som mångårige läraren Erik. Materialet tillåter inte riktigt att utröna några statistiskt tillförlitliga skillnader mellan friskolor eller de i kommunal regi, även om det antyds att valmöjligheterna tycks vara större på friskolan.